Flygets betydelse för Sverige som turistland

Flygets betydelse för Sverige som turistland Martin Karlsson & Sofia Zere Oktober 2008 På uppdrag av: Viktoriagatan 13, Box 5068, SE-402 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 31 75 95 000, Fax +46 31 75 95 001, www.turismensutredningsinstitut.se

Executive summary During the post-war period, international air travel has seen a remarkable development, with an average annual growth of 12%. Hardly any other global economic activity has had this kind of development. For Swedish tourism, the development of air travel, and not least the arrival of budget airlines, has created new opportunities on new markets. Air travel is therefore important for a peripheral destination such as Sweden. But the airline industry is also a sensitive industry, affected by a range of external factors. The question is: what will happen to the airline industry now? And how will that in turn affect Swedish tourism? This report presents three different scenarios, covering the development of flight volumes for leisure visitors to Sweden from ten markets up until 2012. France Italy The Netherlands Poland Russia Switzerland Spain The United Kingdom Germany The US There are several strong opposing forces that affect the development of Swedish tourism. With so many uncertainties involved, scenarios are an effective tool for analysing/discussing possible development routes. Two of the factors that affect travel volumes most are economic development and flight prices. But there are other parameters to consider too. The following parameters form the basis for the scenario analysis: BNP development per market Change in flight prices Drop in demand due to environmental consideration Flights become part of the EU s Greenhouse Gas Emission Trading Scheme 2012 2

Foreign private travellers (flights) 1 600 000 1 500 000 1 400 000 1 300 000 1 200 000 1 100 000 1 000 000 900 000 Development of flight volumes, leisure travellers 2008-2012 Scenario Market adaptation Scenario Cost compensation Scenario Global recession Scenario "BNP" 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Three scenarios effect on economy and employment in Sweden Scenario Global recession Scenario Market adaptation Scenario Cost compensation Situation BNP development 2% under prediction (4% for Russia and Poland) from 2009 up till 2012. Higher flight prices towards the end of the period (18% increase in total). BNP development as predicted, major weakening followed by recovery towards the end of the period. Higher flight prices (15% in total for the period). BNP development as predicted, major weakening followed by recovery towards the end of the period. Higher flight prices (20 % in total for the period). No drop in demand due to environmental consideration. Slight drop in demand due to environmental consideration. Slight drop in demand due to environmental consideration. Effects Major reduction in flight volumes (22% during the period). By 2012 the number of British and German airline passengers approx. 150,000 fewer than 2007. Reduced flight volumes (7% during the period). Russian and Polish markets develop best, whereas the Italian market develops worst. Reduced flight volumes (10 % during the period). As early as 2009 flight volumes on 8 of 10 markets are lower than in 2007. Tourism s economic loss 2008-2012 Annual jobs lost 2008-2012 7,700 million SEK 4,000 million SEK 7,600 million SEK 5,200 jobs 2,700 jobs 5,200 jobs 3

What consequences would this have on Swedish tourism and Swedish destinations? Reduced export revenues and fewer jobs See above table for results. Fewer visitors from important foreign markets Reduced flight volumes would affect the various markets differently. The matrix below shows which markets would be affected most by a recession, with information about the markets sizes and expected growth. Market size in Sweden Small Large Germany The United Kingdom The US The Netherlands Italy Spain France Switzerland Poland Russia India China 0.00 2.00 4.00 6.00 8.00 10.00 12.00 BNP development (average prediction 2008-2012) The circles sizes are relative to the export revenue for Sweden that would be lost if the Global recession scenario should occur. The Y axis is graded according to the market s size in Sweden, measured by number of guest nights at a hotel, holiday cottage or hostel. Germany is accordingly the largest market, which means the German circle is at the top of the axis. The X axis shows the BNP development percentages. Countries with a high BNP growth are found at the far right and countries with a low BNP development are to the left. Apart from the ten markets in the scenario analysis, China and India have also been included in the above matrix. Both of these countries have shown major growth and there is an expectation within tourism and travel for a major influx of visitors to Sweden within the near future. As more and more people in China and India are acquiring the financial 4

freedom to travel, there has been a definite increase in foreign travel, but travel to local regions is more common. The matrix shows that a reduced level of travel from these countries has a limited affect on Sweden, despite the fact that financial development is predicted to explode on these markets. Instead it is the loss of German, British and American tourists that will have more significant negative consequences for tourism in Sweden. Diminished accessibility In addition to reduced export revenues and fewer foreign guest nights, accessibility will also be affected: Fewer flights to destinations in Sweden for foreign visitors Fewer destinations/flights for Swedes Diminished opportunities for regional destinations to develop How can these problems be turned into opportunities? The Swedish national market is too small to have a significant affect on development for Swedish tourism and travel, something which is important for future growth and employment. Long-term national strategies and increased investments to attract foreign visitors to Sweden are therefore necessary in order to develop tourism as an important future Swedish industry. And in order to be able to develop Swedish tourism, good accessibility is essential. Hopefully this report will have contributed to an increased understanding of how important accessibility is for Swedish tourism. A decline in flight volumes to and from Sweden will have major consequences for and affect the tourism and travel industries opportunities to contribute to future welfare and employment. In darker times, however, there will always be opportunities to improve your market position, which is why strong reactions are important for strengthening the competitiveness of Swedish tourism. This report therefore highlights a few statements that aim to initiate further debate about how the Swedish tourism and travel industries could be strengthened: Active action in issues relating to accessibility Accessibility is currently a very important factor with regard to global competition. And increased accessibility, via flights to Sweden, has created new opportunities on new markets for Swedish tourism and travel. Nowadays, resources are invested in refining touristic products and marketing Sweden abroad. However, positive action in issues relating to accessibility is not as obvious an issue. Sweden s geography and population figures result in a lack of the natural marketing circumstances that could contribute to a basis for flights to and from regional destinations with products ready for export. Being able to create these circumstances in the long term generally 5

requires initial resources in order to reach out to an international market. Which is why a body/organisation should be established, at a national level, to work with these issues and to find risk capital for risk distribution in the establishment of accessibility. This is particularly important to ensure we don t end up in a situation where tourism and travel is only developed in the major cities. More efficient coordination of tourism promoting ventures As the importance of the tourist industry comes under scrutiny, so increases the interest from public and private individuals and organisations to get involved in the tourism and travel industries. Several public organisations are already working together with the tourism and travel industries and significant public resources are being invested in various tourism promoting activities. The problem is that there is no common national strategy for efficiently coordinating these resources. Efficient coordination would stimulate the development and refinement of more market-adapted, ready for export tourist products and destinations. This would in turn contribute to increasing the number of reasons to visit Sweden. The development of products and destinations that reduce seasonal dependence is of particular importance. If visitor volumes to Sweden increase and are simultaneously more evenly distributed throughout the year, then this will strengthen conditions for better accessibility. More resources for knowledge about tourism In order to be able to pursue efficient product and destination development, better knowledge about our visitors and their needs is required. More knowledge leads to better decision making, which strengthens the prospects for making wise priorities in the future. And when Sweden, for example, is marketed abroad, it is important that we have various methods of following up the effects of this marketing. Swedish tourism needs to become more professional and we must therefore raise our level of knowledge in a number of areas. Examples of this are better and more comparable statistics, more market knowledge and measuring the effects of various actions/ventures. New cooperation forms across geographic borders It is no surprise that tourists are rarely familiar with administrative borders. And yet much of tourist Sweden is stuck in old structures and organizations. In order to be able to develop Swedish tourism from a marketing perspective, we need new cooperation forms without geographic borders. Cooperation between private and public bodies could also be strengthened at a local, as well as regional and national level. One good example of this is Swedish Cities, a cooperation between VisitSweden, the Swedish Civil Aviation Administration, and the major city regions - Stockholm, Gothenburg and Malmo - to market themselves abroad. 6

Bullet point list of conclusions from this report: There is a correlation between BNP and travel volumes. The correlation is however showing a tendency to drop in significance and there are now also other factors (e.g. price and accessibility) affecting development, not least in the short term and on specific markets. Budget airlines will probably be spared in the recession and take market shares from network airlines. This report has only analysed development up until 2012 and during this period, environmental issues will probably not have any revolutionary effect when it comes to demand for travel. These days, more people are aware of the environmental consequences of their lifestyles, but experience has shown that people can t be bothered to consistently practice what they preach. Furthermore, it is usually the wallet that rules during a recession and therefore less likely that people will make active choices that are more expensive in order to save the environment. Accessibility is one of the most important factors in attracting more foreign visitors and thereby developing Swedish tourism. At present, accessibility is based to a large degree on Swedish foreign travel. If Swedish demand for foreign travel falls, in a recession, more direct flights risk being unprofitable and as a result being discontinued. To reduce this vulnerability, the Swedish tourism and travel industries need to continue to package exportready products and invest more resources on marketing them on foreign markets. A recession could, in the short term, come to mean that Swedish tourism will see a positive development, as there is a lot pointing towards an increase in domestic travel should a recession hit. A reduction in the number of foreign visitors is counterbalanced by more Swedes taking holidays on home soil. This could, to a certain extent, compensate for the loss of foreign passengers. Foreign tourists, and more importantly those travelling to Sweden by air, generate more revenue per capita than Swedish tourists. In other words, it takes more Swedish tourists than foreign tourists to generate the same revenues. To compensate the losses in the Market adaptation scenario would require a contribution of approx. 10 million Swedish guest nights during the 2008-2012 period and just over 19 million in the Cost compensation and Global recession scenarios. 7

Sammanfattning Under efterkrigstiden har det internationella flygresandet haft en enastående utveckling, med en genomsnittlig tillväxttakt på 12 % årligen. Knappast någon annan global ekonomisk aktivitet har haft en motsvarande utveckling. För svensk turism har flygets utveckling, och inte minst lågkostnadsbolagens entré, skapat nya möjligheter på nya marknader. Flyget är alltså viktigt för en perifer destination som Sverige. Men flygbranschen är samtidigt en känslig bransch som påverkas av en rad yttre faktorer. Frågan är vad som händer med flygbranschen framöver? Och hur påverkar det i sin tur svensk turism? I denna rapport presenteras tre scenarier över utvecklingen av flygvolymerna för fritidsresenärer till Sverige från tio marknader fram till år 2012. Frankrike Italien Nederländerna Polen Ryssland Schweiz Spanien Storbritannien Tyskland USA Det finns flera starka motverkande krafter som påverkar utvecklingen av svensk turism. Med många osäkerhetsfaktorer inblandade är scenarier ett effektivt verktyg för att analysera/diskutera tänkbara utvecklingsvägar. Två av de faktorer som påverkar resevolymerna mest är den ekonomiska utvecklingen och priset på flygresor. Men det finns också andra parametrar att ta hänsyn till. Följande parametrar ligger till grund för scenarioanalysen: BNP-utveckling per marknad Förändring av flygpriser Minskad efterfrågan p.g.a. miljöhänsyn Flyget blir en del av EU:s handel med utsläppsrätter 2012 8

Utveckling av flygvolymer, fritidsresenärer 2008-2012 Scenario "Marknadsanpassning" Scenario "Global recession" Scenario "Kostnadskompensation" Scenario "BNP" Utländska fritidsresenärer (flyg) 1 600 000 1 500 000 1 400 000 1 300 000 1 200 000 1 100 000 1 000 000 900 000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Tre scenariers effekt på ekonomi och sysselsättning i Sverige Scenario Global recession Scenario Marknadsanpassning Scenario Kostnadskompensation Antaganden BNP-utveckling 2 %- enheter under prognos (4%-enheter för Ryssland och Polen) fr.o.m. 2009 och fram till 2012. Dyrare flygpriser mot slutet av perioden (18 % ökning totalt). Ingen minskad efterfrågan p.g.a. miljöhänsyn. BNP-utveckling enligt prognos, kraftig avmattning som följs av återhätmning mot slutet av perioden. Dyrare flygpriser (totalt 15 % under perioden). Svagt minskande efterfrågan p.g.a. miljöhänsyn. BNP-utveckling enligt prognos, kraftig avmattning som följs av återhätmning mot slutet av perioden. Dyrare flygpriser (totalt 20 % under perioden). Svagt minskande efterfrågan p.g.a. miljöhänsyn. Effekter Kraftig minskning av flygvolymerna (22 % under perioden). År 2012 är antalet brittiska och tyska flygpassagerare ca 150 000 färre än 2007. Minskade flygvolymer (7 % under perioden). Ryska och polska marknaden utvecklas bäst, medan den italienska utvecklas sämst. Minskade flygvolymer (10 % under perioden). Redan år 2009 är flygvolymerna på 8 av 10 marknader lägre än 2007 års nivå. Turistekonomisk förlust 2008-2012 Förlorade årsverken 2008-2012 7 700 mkr 4 000 mkr 7 600 mkr 5 200 årsverken 2 700 årsverken 5 200 årsverken 9

Vad skulle detta få för konsekvenser för svensk turism och svenska destinationer? Minskade exportintäkter samt färre årsverken Resultat, se tabell ovan. Minskat resande från viktiga utlandsmarknader Minskade flygvolymer får olika effekter för olika marknader. Matrisen visar vilka marknader som påverkas mest av lågkonjunkturen med information om marknadens storlek och förväntad tillväxt. Marknadsstorlek i Sverige Liten Stor Netherlands Italy France Switzerland Germany United Kingdom Spain United States Poland Russia India China 0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00 BNP-utveckling (medelvärde prognos 2008-2012) Cirklarnas storlek motsvaras av den exportintäkt för Sverige som uteblir om scenario Global recession inträffar. Y-axeln är graderad efter respektive marknads storlek i Sverige mätt i antal gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Tyskland är således den marknad som är störst, vilket får cirkeln för Tyskland att hamna högst upp på axeln. På y- axeln återfinns den procentuella BNP-utvecklingen. Länder med hög BNP-tillväxt återfinns långt till höger och länder med låg BNP-utveckling till vänster. Förutom de tio marknaderna som finns med i scenarioanalysen finns även Kina och Indien med i ovanstående matris. Dessa båda länder har en kraftig tillväxt och det finns en förväntan inom turist- och besöksnäringen på stora reseströmmar till Sverige inom en snar framtid. I och med att fler personer i Kina och Indien fått den ekonomiska möjligheten att resa har utlandsresandet visserligen ökat kraftigt men resorna går oftast till närregionen. Matrisen visar att ett minskat resande från dessa länder får en begränsad effekt för Sverige trots att den ekonomiska utvecklingen spås bli explosionsartad på dessa marknader. Istället 10

är det förlusten av tyska, brittiska och amerikanska turister som får större negativa konsekvenser för turismen i Sverige. Försämrad tillgänglighet Förutom minskade exportintäkter och färre utländska gästnätter påverkas även tillgängligheten på olika sätt: Färre flyglinjer till destinationer i Sverige för utländska besökare Färre destinationer/flyglinjer för svenskar Försämrade möjligheter för regionala destinationer att utvecklas Hur kan dessa problem vändas till möjligheter? Den svenska hemmamarknaden är för liten för att på ett kraftfullt sätt kunna utveckla svensk turistoch besöksnäring, något som är viktigt för att skapa tillväxt och sysselsättning i framtiden. Långsiktiga nationella strategier och ökad satsning för att locka utländska besökare till Sverige är därför nödvändigt för att kunna utveckla turismen som framtida viktig svensk näringsgren. Och för att kunna utveckla svensk turism är en god tillgänglighet central. Förhoppningsvis har denna rapport bidragit till att öka förståelsen för hur viktig tillgängligheten är för svensk turism. En nedgång av flygvolymerna till och från Sverige får stora konsekvenser och påverkar turist- och besöksnäringens möjligheter att bidra till framtida välfärd och sysselsättning. I sämre tider finns dock alltid en möjlighet att flytta fram sina positioner och därför är det viktigt att agera kraftfullare för att stärka svensk turisms konkurrenskraft. Rapporten pekar därför på några påståenden som syftar till att initiera en vidare debatt om hur den svenska turist- och besöksnäringen ska kunna stärkas: Aktivt agerande i frågor som rör tillgänglighet Tillgänglighet är idag är en mycket viktig faktor i den globala konkurrensen. Och ökad tillgänglighet via flyg till Sverige har skapat nya möjligheter på nya marknader för svensk turist- och besöksnäring. Idag satsas resurser på att förädla turistiska produkter och att marknadsföra Sverige utomlands. Däremot är det inte lika självklart med ett aktivt agerande i frågor som rör tillgänglighet. Sveriges geografi och befolkningsunderlag gör att det inte alltid finns naturliga marknadsförutsättningar som kan bidra till underlag för flyg till och från regionala destinationer med exportmogna produkter. För att på sikt kunna skapa dessa förutsättningar krävs som regel initiala resurser för att kunna nå ut på en internationell marknad. Därför borde en aktör/organisation inrättas på nationell nivå för att arbeta med dessa frågor och söka riskkapital för riskdelning vid 11

etablering av tillgänglighet. Detta är särskilt viktigt för att inte hamna i ett läge där endast turist- och besöksnäringen i storstäderna utvecklas. Effektivare samordning av turismfrämjande satsningar I takt med att turistnäringens betydelse uppmärksammas ökar också intresset hos offentliga och privata aktörer att engagera sig i turist- och besöksnäringen. Redan i dagsläget jobbar flera offentliga aktörer tillsammans med turist- och besöksnäringen och det satsas betydande offentliga resurser på olika turismfrämjande aktiviteter. Problemet är att det saknas en gemensam nationell strategi för att effektivt kunna samordna dessa resurser. En effektiv samordning skulle stimulera utvecklingen och förädlingen av fler marknadsanpassade, exportmogna turistprodukter och destinationer. Detta skulle i sin tur bidra till att öka antalet reseanledningar till Sverige. Det är särskilt viktigt att utveckla produkter och destinationer som minskar säsongsberoendet. Om besöksvolymerna till Sverige ökar samtidigt som de fördelas jämnare över året stärks förutsättningarna för en bättre tillgänglighet. Mer resurser till kunskap om turism För att kunna bedriva effektiv produkt- och destinationsutveckling behövs bättre kunskap om besökarna och deras behov. Ökad kunskap skapar bättre beslutsunderlag vilket stärker möjligheterna att göra kloka prioriteringar i framtiden. Och när Sverige t.ex. marknadsförs utomlands är det viktigt att på olika sätt kunna följa upp vilka effekter man når. Svensk turism behöver bli mer professionell och kunskapsnivån behöver därför höjas inom flera områden. Exempel på detta är bättre och mer jämförbar statistik, mer marknadskunskap samt effektmätning av olika åtgärder/satsningar. Nya samarbetsformer över geografiska gränser Det är välbekant att turisterna sällan känner till några administrativa gränser. Ändå lever stora delar av turistsverige kvar i gamla strukturer och organisationer. För att ur ett marknadsperspektiv kunna utveckla svensk turism behövs nya samarbetsformer över de geografiska gränserna. Samverkan skulle också behöva stärkas mellan privata och offentliga aktörer på såväl lokal, regional som nationell nivå. Ett bra exempel på detta är samarbetet Swedish Cities där storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö samverkar med VisitSweden och Luftfartsverket för att marknadsföra sig utomlands. 12

Slutsatser från rapporten i punktform: Det finns ett samband mellan BNP och resevolymer. Sambandet tenderar dock att minska i betydelse och numera är det också andra faktorer (t.ex. pris och tillgänglighet) som påverkar utvecklingen, inte minst på kort sikt och på specifika marknader. Lågkostnadsbolagen kommer troligen att gynnas av lågkonjunkturen och ta marknadsandelar på bekostnad av nätverksbolagen. Denna rapport analyserar utvecklingen till år 2012 och under denna period kommer miljöfrågorna troligen inte att få någon revolutionerande påverkan när det gäller efterfrågan på resor. Allt fler människor är idag medvetna om miljökonsekvenserna av sin livsstil men erfarenheter visar att människor inte orkar vara konsekventa i att leva som man lär. Dessutom; i sämre tider är det ofta plånboken som styr och då är det mindre troligt att människor kommer att göra aktiva val som är dyrare i syfte att värna miljön. Tillgängligheten är en av de viktigaste faktorerna för att attrahera fler utländska besökare och därmed utveckla svensk turism. I dagsläget utgår tillgängligheten i stor utsträckning från svenskars utlandsresande. Om svenskars efterfrågan på utlandsresor minskar i en lågkonjunktur riskerar flera direktlinjer att bli olönsamma och därmed läggas ned. För att minska denna sårbarhet behöver svensk turist- och besöksnäring fortsätta att paketera exportmogna produkter samt satsa mer resurser på att marknadsföra dessa på utländska marknader. En konjunkturnedgång kan kortsiktigt komma att innebära att svensk turism utvecklas positivt då det finns mycket som talar för att det inhemska resandet kommer att öka då konjunkturen försämras. Ett minskat antal utländska besökare vägs upp av att fler svenskar semestrar på hemmaplan. Detta skulle till viss del kunna kompensera förlusten av utländska passagerare. Utländska turister och framförallt de som reser till Sverige via flyg ger dock bättre intäkter per capita än svenska turister. Det krävs alltså fler svenska turister än utländska för att generera lika stora intäkter. För att kompensera förlusterna i scenario Marknadsanpassning krävs ett tillskott av ca 10 miljoner svenska gästnätter under perioden 2008-2012 och dryga 19 miljoner i scenario Kostnadskompensation och Global Recession. 13

Innehållsförteckning Inledning...1 Vad påverkar flygresandet generellt?...2 BNP...2 Flygpriser...3 Övrig påverkan...8 Effekterna av konjunkturnedgången...10 Vad talar för att effekterna av en konjunkturnedgång inte blir så stora denna gång?...12 Vad talar för att effekterna av en konjunkturnedgång blir stora denna gång?...13 Scenarioanalys...15 Antaganden och förutsättningar för scenarier...15 Resultat scenarier...17 Scenario Global recession...19 Scenario Marknadsanpassning...22 Scenario Kostnadskompensation...24 Vad innebär detta för svensk turism?...26 Ekonomiska konsekvenser...26 Minskat resande från viktiga utlandsmarknader...28 Försämrad tillgänglighet...29 Vad innebär lågkonjunkturen för flygbranschen?...31 Hur påverkas flygbolagen?...31 Hur påverkas flygplatserna?...34 Hur kan dessa problem vändas till möjligheter?...35 14

Bilaga...1 Om lågkonjunkturer...1 Indikatorer på lågkonjunktur...4 Prognos för ekonomisk utveckling...6 BNP-utveckling...7 Arbetslöshetsutveckling...8 BNP- samt arbetslöshetsutveckling per marknad...9 Frankrike...9 Italien...9 Nederländerna...10 Polen...10 Ryssland...10 Schweiz...11 Spanien...11 Storbritannien...11 Tyskland...12 USA...12 Sverige...12 Intervjupersoner...13 Källor och referenslitteratur...14 15

Inledning Under efterkrigstiden har det internationella flygresandet haft en enastående utveckling, med en genomsnittlig tillväxttakt på 12 % årligen. 1 Knappast någon annan global ekonomisk aktivitet har haft en motsvarande utveckling. För svensk turism har flygets utveckling, och inte minst lågkostnadsbolagens entré, skapat nya möjligheter på nya marknader. Idag har lågkostnadsbolagen (LCC som i Low Cost Carrier) ca 40 % av den europeiska flygmarknaden och deras marknadsandel förväntas öka ytterligare framöver. LCC-bolagen har också på kort tid förändrat både attityder och beteende hos resenärerna. Dessa flygbolags expansion har bidragit till att tillgängligheten till och från Sverige förbättrats markant. Detta har fått genomslag på svensk turism och de senaste åren har t.ex. antalet gästnätter från länder som Italien och Spanien ökat, något som troligen beror på en kombination av ökad tillgänglighet och framgångsrik marknadsföring. Flyget är alltså viktigt för en perifer destination som Sverige. Men flyget är samtidigt en känslig bransch som påverkas av en rad yttre faktorer och det går att peka på tre markanta stagnationer sedan 1970-talet. Den första skedde i samband med oljekrisen 1979, den andra i början på 1990-talet i samband med Gulfkriget och den tredje i början av 2000-talet i samband med 9/11. Vikande efterfrågan som en följd av nedgången i världsekonomin i kombination med höga oljepriser under stora delar av 2008 har slagit hårt mot flygbolagen som redan aviserar vikande vinster och kapacitetsneddragningar. The International Air Transport Association (IATA) gjorde tidigare under 2008 en bedömning att den globala flygindustrin kommer att förlora drygt 5 miljarder dollar bara under 2008. Frågan är vad som händer med flygbranschen framöver? Och hur påverkar det i sin tur svensk turism? I denna rapport presenteras tre scenarier över utvecklingen av flygvolymerna för fritidsresenärer till Sverige från tio marknader (Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Ryssland, Schweiz, Storbritannien, Spanien, Tyskland, USA) fram till år 2012. Därefter följer en redogörelse över vilka effekter detta kan få för svensk turism samt en diskussion om vad som kan göras för att förbättra möjligheterna. 1 Doganis, Rigas The Airlines Business Mellan 1940 2000 uppvisar trafikflyget en passagerartillväxt på 12 procent årligen. 1

Människor är priskänsliga men detta tas främst i uttryck av att man väljer mellan olika flygbolag eller destinationer snarare än att det påverkar resevolymerna totalt sett. Vad påverkar flygresandet generellt? Vad påverkar resevolymer mest; den ekonomiska utvecklingen eller priset på flygresor? Svaret är inte helt givet och det finns en paradox kring hur känsliga flygpassagerare är för kostnaden att resa. Å ena sidan pekar lågkostnadsflygets kraftfulla tillväxt, i kombination med den transparens som Internet inneburit, mot att priskänsligheten ökat hos passagerarna. Å andra sidan har de kraftigt sjunkande priserna på flyg betytt att kostnaden för att flyga blivit en allt mindre del av den totala resebudgeten för människor. Och det torde innebära att människors priskänslighet för flygpriset minskar. En slutsats av detta resonemang är att priskänsligheten främst påverkar val av flygbolag eller destination snarare än att det påverkar flygvolymerna totalt sett. På paneuropeisk nivå tar möjligheterna att kunna välja bland olika flygbolag och destinationer ut varandra vilket innebär att marknaden totalt sett inte är så priskänslig. Med detta resonemang som grund påstår experter att det trots allt främst är ekonomisk tillväxt och inkomstökningar som är den bakomliggande drivkraften på den ökande efterfrågan på flygresor. 2 Följande faktorer påverkar flygresandet och därmed flygvolymerna till Sverige: BNP Flygpriser (skatter, oljepriser, flygbranschens strukturomvandling) Övrig påverkan (t.ex. miljö/klimatdebatten) BNP Efterfrågan på turism beror i första hand på den ekonomiska utvecklingen. När ekonomierna växer så ökar i regel människors disponibla inkomst och en relativt stor andel av denna ökning brukar spenderas på resor. Detta gäller inte minst i tillväxtekonomier. 2 The Travel & Tourism Competitiveness Report 2008, chapter 1.8: What is driving travel demand? Managing Travel s climate impacts Brian Pearce, chief economist IATA 2

Figur 1 Sambandet mellan BNP och internationella ankomster 3 På global nivå har den turistiska utvecklingen (internationella ankomster) förändrats i samma riktning som den ekonomiska utvecklingen, mätt i BNP. Om BNP stiger, stiger också resevolymerna och vice verca. Det är dock vanligt att resevolymerna förändras mer än BNP och man kan tala om en förstärkt BNP-effekt. Under perioden 1975-2005 växte turismen i genomsnitt 1,3 gånger mer än BNP. Det finns alltså ett historiskt samband mellan ekonomisk tillväxt (BNP) och resevolymer, åtminstone på global nivå och över en längre tid. Sambanden mellan BNP och resevolymer tycks dock ha blivit svagare och det finns andra faktorer som också påverkar resevolymerna. Flygvolymerna från den tyska marknaden till Sverige har t.ex. utvecklats mycket positivt under 2000-talet. Detta är dock något som mer beror på att tillväxten inom lågkostnadsflyget skapat kraftigt förbättrad tillgänglighet snarare än att BNP-utvecklingen var exceptionellt gynnsam i Tyskland. Ett annat exempel är att effekterna efter terrorattackerna påverkade resandet från USA och Storbritannien negativt, trots att dessa länders BNP-utveckling var god under samma period. Flygpriser Liksom för de flesta varor och tjänster finns det en tydlig koppling mellan pris och efterfrågan när det gäller flygresor. Prisutvecklingen på flygresor från Sverige följer i stort sett trenden i Europa. Det är dock inte enbart de låga priserna som medfört ökad efterfrågan på flygresor de senaste åren. T.ex. 3 World Tourism Organization, International Monetary Fund 3

så var prisnedgången på utrikesbiljetter mellan 2002 2004 till viss del en effekt av kraftigt minskad efterfrågan. Figur 2 Flygindex i Sverige (fasta priser) 4 På europeisk nivå är dock lågkostnadsbolagens genomslag en viktig orsak till de sjunkande priserna vilket även tvingat de traditionella bolagen att erbjuda fler billiga biljetter. Det är dock stor skillnad på prisutvecklingen mellan olika destinationer. På flera utländska och turistintensiva destinationer från London har de reala priserna minskat med 20 60 % sedan slutet av 1990-talet. Liknande drastiska prissänkningar är svåra att hitta i övriga länder. Även om flera europeiska flygbolag har kunnat hålla snittintäkten uppe, bl.a. genom mer avancerade verktyg för prissättning, dyrare affärsbiljetter och högre sidointäkter har utbudet av lågprisbiljetter ökat betydligt under 2000- talet. Och fler lågt prissatta biljetter leder till att efterfrågan ökar. Detta leder i sin tur till att priserna stiger. Fler passagerare leder i flera fall till ökat utbud och ökad konkurrens vilket återigen leder till sänkta priser. På så vis skapas en kontinuerlig dynamik mellan priser och efterfrågan på flera europeiska flyglinjer. 4 SCB/LFV 4

Pris på flygresor i relation till total resekostnad Flygresan står i genomsnitt för ungefär 25 % av totalkostnaden vid privatresor. Andelen varierar dock kraftigt beroende på ett stort antal faktorer men har samtidigt minskat de senaste åren i och med lågkostnadsflygets expansion. En sänkning av biljettpriset med 10 % leder alltså endast till en förändring av resans totala pris med ca 2,5 %. Det gör att man borde kunna argumentera för att priset på flygbiljetten har begränsat inflytande på resandet. Samtidigt visar undersökningar att många privatresenärer bokar i en form av tvåstegsprocess där man först bokar flygresan beroende på dess pris. Först därefter bokar man övriga delar av resan. Vikten av priset på de olika delar som utgör resan är också mer betydelsefullt om det finns begränsade möjligheter till substitution, t.ex. vid val av flygbolag eller destination. Figur 3 Flygresans andel av totalkostnaden vid privatresor bland britter 5 Oljeprisets påverkan En faktor som påverkar flygbolagen (såväl lågkostnadsbolag som nätverksbolag) är priset på olja. Sedan den rekordhöga nivån 147 $ fatet under sommaren 2008 har priset mer än halverats och är i skrivande stund ca 65 $ fatet. De dramatiska skiftningarna påverkar flygbolagen på kort sikt och om oljepriserna återigen skulle stiga så innebär det troligen att flygbiljetterna blir dyrare. Det torde i sin tur påverka privatresandet i form av minskande volymer. 5 Travel & Tourism Competitiveness Report 2008 - World Economic Forum 5

En försämrad konjunktur innebär mindre konsumtion i samhället och mindre konsumtion innebär att efterfrågan på råolja minskar. Därmed inte sagt att oljepriset nödvändigtvis kommer att sjunka ytterligare i takt med att konjunkturen viker. Det finns andra faktorer och intressen som också påverkar oljepriset varför det inte är osannolikt att anta att priset på olja skulle kunna stabiliseras även om den globala ekonomin fortsätter att försämras. Figur 4 Brent råoljepris 6 Flyget ska ingå i EU:s handel med utsläppsrätter från 2012 Att flyget kommer att få bära ökade kostnader för sin miljöpåverkan i framtiden råder knappast något tvivel om och i dagsläget är första steget att flyget år 2012 träder in i EU:s handel med utsläppsrätter. Exakt vad detta kommer att innebära för priset på flygbiljetter är osäkert men det kommer troligen att innebära fördyringar på mellan 2-8% 7. Störst procentuell förändring sker på billiga lågprisbiljetter och lägst på vanliga biljetter hos traditionella bolag. Att sia om utvecklingen av flygpriserna är svårt. Strukturella förändringar kan komma att pressa priset ytterligare på flygresor i framtiden. Skälet till detta är fortsatt avreglering och konsekvenser av tidigare avregleringar som inte slagit igenom fullt ut ännu. Det kan t.ex. fortfarande finnas vita fläckar, 6 Svenska Petrolium Institutet 7 Proposal for a Directive of The European Parliament and of the Council Amending Directive 2003/87/EC so as to include aviation activities in the scheme for green house gas emission allowance trading within the Community. 6

alltså nya marknader, att utveckla. Andelen nya destinationer kommer troligen att öka och därmed ökar konkurrensen. Dessutom är Internet som distributionskanal knappast färdigutvecklat och det kommer troligen att komma ännu bättre hjälpmedel som ytterligare skärper priskonkurrensen. Samtidigt är det alltför få flygbolag som är lönsamma och i stället för att ytterligare sänka sina kostnader är höjda priser ett alternativ. Lag det finns en eftersläpning mellan sjunkande konsumtion och minskade resevolymer Sämre tider och ökad pessimism bland konsumenterna betyder nödvändigtvis inte en minskning av resevolymerna på kort sikt. I en rapport från brittiska Civil Aviation Authority (CAA) 8 visar man på att det finns ett samband mellan utvecklingen av människors konsumtion och deras utlandsresande samt att det också finns en fördröjning, en s.k. lag, på mellan 6-12 månader. Denna fördröjning gör att det tar ett tag innan nedgången märks i form av färre utländska övernattningar. I USA vände konjunkturen nedåt före Europa och resten av världen men det var inte förrän efter sommaren 2008 som detta avspeglades i form av minskat resande till de nordiska länderna. Under april månad ökade de amerikanska gästnätterna fortfarande till Norge, Sverige och Danmark men i augusti tog utvecklingen en ny riktning och gästnätterna vände nedåt med mellan 10 till 18 %. 9 Effekterna av ett minskat resande inom Europa borde enligt detta resonemang inte märkas förrän efter årsskiftet 2008/2009. Det bör dock poängteras att nedgången i ekonomin varit extremt kraftig under slutet av oktober 2008. Frågan är om eftersläpningen därmed blir kortare? 8 Recent trends in growth of UK air passenger demand Civil Aviation Authority January 2008 9 SSB, VisitDenmark, SCB 7

Figur 5 Fördröjning mellan konsumtion och resande bland britter 10 Övrig påverkan Miljö Klimatdebatten har gjort att flyget i bl.a. Europa hamnat i fokus de senaste åren. Frågan om flyget och miljön diskuteras inte närmare i denna rapport men de effekter som miljöfrågan på kort sikt kan få på flygpriser och efterfrågan diskuteras nedan. Bilden om miljöfrågans ökande betydelse är splittrad om man ser till några av de olika attitydundersökningar som gjorts den senaste tiden i bland annat Sverige och Storbritannien. Å ena sidan anser allt fler att klimatfrågan är viktig, att flyget är ett av huvudproblemen och att människor måste ändra sitt beteende för att rädda klimatet. Å andra sidan reser vi som aldrig förr och det egna semesterresandet är bland det sista man anser sig vara beredd att skära ned på eller förändra utifrån miljöaspekter. På frågan hur viktigt det är att resa på semester har andelen som svarar mycket viktigt minskat de senaste åren även om det alltså inte avspeglas i de faktiska resemönstren. Vilka effekter kan då miljöfrågan få på privatresandet med flyg till Sverige? Ett sätt att se det är att Sverige är något av en nischmarknad för utländska besökare. Det är relativt vanligt att man dels reser på solsemester någon 10 CAA 8

gång om året och till Sverige. Om man utifrån miljöaspekten ser över sitt resande kan man tänka sig att de som gör flera resor per år väljer bort någon av resorna. Med Sverige som nischmarknad finns definitivt en risk att Sverige får stå tillbaka för andra destinationer. Detta kräver i så fall ytterligare insatser för att marknadsföra Sverige som destination samtidigt som tillgängligheten i form av pris och tid blir ännu mer betydelsefull. Man kan också tänka sig att människor prioriterar ned långresor och söker sig till mer närliggande destinationer. Och i det avseendet har Sverige en möjlighet att attrahera målgrupper på marknader som främst söker avkoppling och närhet till natur. Om tillväxttakten bland fritidsresenärer till Sverige med flyg dämpas beroende på att utländska konsumenter väljer att göra färre resor på grund av miljöhänsyn bör det delvis komma att kompenseras av att fler svenskar turistar på hemmaplan. Förutom att svenska turister på hemmamarknaden spenderar mindre än utländska turister per individ så kommer detta i så fall att drabba flygbolag, flygplatser och andra flyganknutna näringar mer än övrig turistnäring. Denna rapport analyserar utvecklingen till år 2012 och under denna period kommer miljöfrågorna troligen inte att få någon revolutionerande påverkan när det gäller efterfrågan på resor. Däremot kommer det att talas mycket om det. Allt fler människor är idag medvetna om miljökonsekvenserna av sin livsstil men erfarenheter visar att människor inte orkar vara konsekventa i att leva som man lär. Dessutom; i sämre tider är det ofta plånboken som styr och då är det mindre troligt att människor kommer att göra aktiva val som är dyrare i syfte att värna miljön. Parallellt med detta kommer flygbolagen att arbeta alltmer intensivt med klimatfrågan. I dagsläget har lågkostnadsbolagen generellt sett modernare och mer miljövänliga flygplansflottor. Om detta kommer att påverka kundernas val av flygbolag och därmed innebära en konkurrensfördel återstår att se. Jakten på miljövänligare bränsle eller alternativa sätt att driva flygplan är i full gång, ett arbete som påbörjades redan på 70-talet under oljekrisen men sedan prioriterades ned. Nu har dessa frågor dock aktualiserats igen och det finns idag lovande försök att använda t.ex. biobränslen på flygplan. För bara några år sedan var det många inom branschen som trodde att detta var omöjligt, men det har svängt snabbt och denna utveckling kan gå snabbare än vad någon vågar tro. 9

Effekterna av konjunkturnedgången När arbetet med den här rapporten påbörjades stod det ännu inte klart hur den globala ekonomiska utvecklingen skulle te sig. Nedgången i USA var visserligen ett faktum men omfattningen stod inte klar och några större effekter för EU-länderna och övriga världen gick inte att märka. På några utländska marknader fanns tecken på bostadsbubblor (t.ex. Storbritannien, Spanien och Estland) men detta kompenserades av att Tyskland samt andra östeuropeiska länder fortfarande hade bra styrfart. Under sommaren 2008 förändrades situationen kraftigt och flera EU-länder hamnade i recession. Under hösten 2008 intensifierades sedan finanskrisen på global nivå med stora fall på världens börser. USA ligger alltså först i denna konjunkturcykel och en del experter menar att de troligen ännu inte nått botten. De flesta EU-länder ligger något efter i cykeln och Sverige ytterligare lite efter. Samma experter hoppas därför att svackan i Sverige kan lindras genom att exporten till USA åter tar fart när konjunkturen vänt upp där igen. Den kanske största osäkerhetsfaktorn i sammanhanget är att ingen tycks veta hur omfattande denna konjunkturnedgång är. På kort tid har prognoserna reviderats från konjunkturnedgång, till att vi nu är inne i en lågkonjunktur. Men frågan är hur djup svackan blir? Det är inte osannolikt att läget kommer att försämras ytterligare. I en analys i Dagens Industri (september 2008) skrev man att situationen befinner sig någonstans mellan den stora börskraschen 1929 och nedgången i början på 90-talet. Med det i åtanke behöver man inte vara alltför cynisk för att inse att vi kan vara på väg in i en mer påtaglig lågkonjunktur, en regelrätt depression. Det finns teorier om långa ekonomiska vågor, cykler på ca 60-70 år, något som ryssen Kondratiev utvecklade på 20-talet. Dessa grundar sig på att införandet av ny revolutionerande teknisk utveckling i samhället efter en tid följs av en djup ekonomisk kris innan utvecklingen åter tar fart. Med detta synsätt finns det dem som menar att nästa botten, den som skulle följa på informationsteknologins genombrott, skulle kunna vara runt hörnet. Kanske är det delvis med stöd av detta som den kände Harvardprofessorn Kenneth Rogoff baserat sina uttalanden (t.ex. under Almedalsveckan 2008) om att utvecklingen av denna konjunkturnedgång kommer att anta formen av en L-kurva, dvs. en kraftig nedgång följt av flera år på samma låga nivå. Som jämförelse kan nedgången i början på 2000-talet beskrivas i form av en V-formad kurva, eller ett kort hack, och vid nedgången i början på 1990-10

talet hade nedgången formen av ett U, dvs en nedgång som efter ett par år åter vände uppåt. Vad talar för att effekterna av en konjunkturnedgång inte blir så stora denna gång? Resandet har blivit en fundamental del av vår tillvaro Andelen välbeställda pensionärer har ökat Vad talar för att effekterna av en konjunkturnedgång blir stora denna gång? Klimatdebatten Finanskrisen Flygbranschens strukturproblem Andelen människor som tillhör medelklassen har ökat Andelen människor som uppnår övre medelklass eller ännu rikare har ökat Ny teknik och nya distributionsformer (internets påverkan) 11

Vad talar för att effekterna av en konjunkturnedgång inte blir så stora denna gång? Nedan följer de tyngsta argumenten för att effekterna av en konjunkturnedgång inte blir så stora för resandet denna gång: Resandet har blivit en fundamental del av vår tillvaro Konsumtion av turistiska varor och tjänster har fått en allt starkare position bland hushållens utgifter. Detta hänger ihop med att ju rikare vi blir materiellt sett, ju mer tenderar vi att prioritera konsumtion av upplevelser (som t.ex. resor). Detta talar för att människor i första hand kommer att försöka spara in på annat i sämre tider. Blir konjunkturnedgången riktigt djup kommer dock utrymmet att göra sådana val att minska för allt fler. Andelen välbeställda pensionärer har ökat Delar av den rika västvärlden har idag stora välbeställda pensionärsgrupper och de har tillgångar och egendom som inte är så konjunkturkänsliga. Denna grupp kommer att bidra till att volymerna hålls uppe även i sämre tider. Får vi en ordentlig lågkonjunktur kan det dock komma att påverka också dem. Andelen människor som tillhör medelklassen har ökat Den starka tillväxten i växande ekonomier (t.ex. BRIC-länderna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) på senare år har gjort att det skapats en ny global medelklass. Eller rättare sagt i dessa länder har det skapats en överklass av människor som är i nivå med mer mogna ekonomiers medelklass. Andelen människor som uppnår övre medelklass eller ännu rikare har ökat Antalet High Net Worth Individuals (HNWI), d.v.s. dollarmiljonärer ökade i Europa år 2004-2006 med 11,5%, till knappt tre miljoner. I Nordamerika ökade antalet HNWI med 18,5%. Denna grupp bidrar 12

knappast till att upprätthålla några volymer, däremot är det en intressant grupp då de inte torde vara så konjunkturkänsliga. Ny teknik och nya distributionsformer Internets transparens har inneburit att makten förskjutits till konsumenterna. Konsumenter har numera alltid tillgång till resor till bra priser om man bara är beredd att leta lite. I en konjunkturnedgång kommer vikande efterfrågan troligen att innebära sjunkande priser och dessa kommer t.ex. metasökmotorerna att hitta. Detta skulle kunna innebära att marginalerna minskar i branschen men att volymerna kommer att kunna vara fortsatt höga i en lågkonjunktur. Vad talar för att effekterna av en konjunkturnedgång blir stora denna gång? Det finns en osäkerhet kring en rad olika omvärldsfaktorer och ingen av dessa gynnar flygets utveckling. Stigande pris på råolja En parameter som i sig påverkar flygbolagen minst lika mycket som lågkonjunkturen är oljepriset. Och ökade kostnader på olja slår både mot lågkostnads- och nätverksbolagen. Oljepriset har fluktuerat kraftigt under 2008 och det är osäkert hur utvecklingen kommer att bli framöver. Klimatdebatten/miljöhotet Genom de senaste årens intensiva klimatdebatt har flyget ofta utmålats som den stora boven i dramat. Idag har flygbranschen insett detta och försöker att på olika sätt aktivt minska sin påverkan på miljön. Finanskrisen I dagsläget tycks ingen veta hur djup den ekonomiska krisen är och hur mycket den kan komma att sprida sig. Finanskrisen tvingar dock indirekt många människor att lägga mer pengar på sitt boende 13

när räntorna blir dyrare. Det gör i sin tur att utrymmet för privat konsumtion minskar. Flygbranschens strukturproblem Om man vill bli miljonär ska man ta 1 miljard och satsa på flygbranschen. SAS VD Mats Jansson är galghumoristisk i Dagens Industri 2008-08-19 Flygbranschen har under flera år brottas med lönsamhetsproblematik. Flygbranschen har även tidigare påverkats av upp- och nedgångar men skillnaden nu är att branschen knappt hunnit hämta sig sedan nedgången i samband med terrorattackerna. Den gången hade man balanserade vinster från tidigare år att använda som buffert. I dagens situation finns inte samma buffertresurser. Det innebär att det finns flera aktörer som står på finansiellt instabil grund än vid tidigare konjunkturnedgångar. I kombination med ökad konkurrens inom branschen, till följd av avregleringen, är marginalerna idag mindre. Detta talar för att vikande efterfrågan på flyg, p.g.a. en konjunkturnedgång, kommer att få mer omfattande konsekvenser och innebär att vi dels kommer att få se fler utslagningar och dels fler strukturaffärer. Enligt siffror från IATA har ett 20-tal flygbolag redan gått i konkurs hittills under 2008 11. Och i slutet av oktober, strax innan publiceringen av denna rapport, gick danska Sterling i konkurs. Sammanfattningsvis kan man säga att konjunkturnedgången påverkar flygbranschen negativt men i första hand accentuerar den de strukturproblem som redan tidigare fanns i branschen. 11 Flygtendenser 02/2008 - Luftfartsstyrelsen 14

Scenarioanalys Vi lever för närvarande i en tid av oro och det finns flera starka motverkande krafter som påverkar utvecklingen av antalet utländska fritidsresenärer som reser till Sverige med flyg. Med många osäkerhetsfaktorer inblandade är scenarier ett effektivt verktyg för att analysera/diskutera tänkbara utvecklingsvägar. De tio marknader som analyserats valdes främst ut baserat på hur stora de är i dagsläget (fritidsresenärer) men även utifrån tillväxtpotential. Norge, Finland och Danmark valdes bort eftersom turister från dessa länder inte nyttjar flyget i samma uträckning för att ta sig till Sverige som andra nationaliteter, speciellt inte som fritidsresenärer. Nedan listas de tio marknaderna: 12 Frankrike Italien Nederländerna Polen Ryssland Schweiz Spanien Storbritannien Tyskland USA Antaganden och förutsättningar för scenarier De tre scenarierna har baserats på fyra parametrar; BNP-utveckling, förändring av flygpriser, minskad efterfrågan till följd av miljöhänsyn samt att flyget blir en del av EU:s handel med utsläppsrätter 2012. BNP-utveckling Förändring av flygpriser Minskad efterfrågan till följd av miljöhänsyn Flyget blir en del av EU:s handel med utsläppsrätter 2012 Scenarioperioden omfattar fem år, från år 2008-2012. Periodens längd valdes framförallt för att kunna använda befintliga BNP-prognoser som 12 I bilagan redovisas prognos över BNP samt arbetslöshet för de tio marknaderna under perioden 2008-2012. 15

sällan sträcker sig längre än fem år framåt i tiden. Följande tabell redovisar värdet på de olika parametrarna för varje år och för respektive scenario. Scenario 2008 2009 2010 2011 2012 BNP Flygpriser Klimat Skatter BNP Flygpriser Klimat Skatter BNP Flygpriser Klimat Global recession Marknadsanpassning Kostnadskompensation enl. prognos 2 %-enheter under 2009 års prognos för samtliga länder förutom Ryssland/Polen som minskar med 4 %-enheter, därefter nolltillväxt under resten av scenarioperioden - - +5% +5% +2,0% - - - - - - - - - +5,0% enl. enl. enl. enl. enl. prognos prognos prognos prognos prognos - - +4,0% +5,0% +3,0% - - - -1,0% -2,0% - - - - +2,0% enl. enl. enl. enl. enl. prognos prognos prognos prognos prognos +2,0% +8,0% +2,0% +2,0% +2,0% - - - -1,0% -1,0% Skatter - - - - +3,0% Tabell 1 Antaganden scenarioanalys BNP-faktor=1,5 Prisfaktor=1,25 För att beräkna BNP:s påverkan på flygvolymerna har vi enligt vedertagna teorier valt faktor 1,5. För att beräkna flygprisets påverkan på flygvolymerna har vi valt faktor 1,25. Enligt teorier om priselasticitet har man tidigare använt faktor 1,5 men då flygpriset utgör en allt mindre andel av en resas totala utgifter är det rimligt att tro att just flygprisets påverkan på flygvolymerna inte längre är lika stort. För long haul resande (berör endast USA) används faktor 1,0 för att beräkna flygprisets påverkan och 1,25 för BNP:s påverkan. För tillväxtmarknaderna Ryssland och Polen har faktorn 2,0 valts för att beräkna påverkan av BNP. Förklaringen till den högre faktorn är att dessa marknader är mindre mogna och att det därmed finns en större potential att resa. Förändringar i BNP ger då ett relativt sett större (eller mindre) resande än det gör på mer mogna marknader där resande redan är en etablerad företeelse bland stora delar av befolkningen. 16

Tabellen visar ingångsvärden för scenarioanalysen d.v.s. flygvolymer år 2007 för de tio marknader som valts ut för analysen. Marknad Antal passagerare (fritidsresenärer) 2007 Frankrike 130 000 Italien 55 000 Nederländerna 90 000 Polen 80 000 Ryssland 18 000 Schweiz 45 000 Spanien 55 000 Storbritannien 340 000 Tyskland 395 000 USA 130 000 SUMMA 1 338 000 Tabell 2 Utländska fritidsresenärer via flyg till Sverige 2007 13 Flygvolymerna baseras på statistik från LFV:s flygplatser samt en kvalificerad bedömning av volymerna för Stockholm Skavsta Airport, Göteborg City Airport samt StockholmVästerås Flygplats. Det bör dock påpekas att detta inte är hela sanningen. Då Copenhagen Airport (Kastrup) är en stor hub med många internationella linjer finns det skäl att tro att en icke obetydlig andel utländska besökare också kommer in till södra Sverige via Köpenhamn. Exakt hur många dessa är har inte kvantifierats och det skiljer sig säkert åt en del beroende på marknad. Det gör att antalet flygburna utländska besökare i Sverige troligen är fler än de som redovisats i denna rapport. Detta medför att resultaten av scenarioanalysen snarare är under- än överskattade. Resultat scenarier Följande diagram visar utvecklingen av flygvolymerna totalt för de tio marknaderna från utgångsläget år 2007 fram till år 2012. Den streckade linjen (scenario BNP) visar hur utvecklingen skulle ha blivit om den enbart hade följt den prognostiserade BNP-utvecklingen. Den årliga tillväxten hade då varierat mellan ca 1 och 4 % med en total ökning av flygvolymerna på 13 % under femårsperioden. Jämfört med den historiska utvecklingen innebär BNP-scenariot en avmattning. Flyget har haft en kraftig utveckling från början av 2000-talet fram till idag tack vare tillväxten inom lågkostnadsflyget. 13 LFV. Volymerna är framräknade med hjälp av statistik från Lyftfartsstyrelsen samt underlag från RVU (resvaneundersökning) Arlanda. 17

Utveckling av flygvolymer, fritidsresenärer 2008-2012 Scenario "Marknadsanpassning" Scenario "Global recession" Scenario "Kostnadskompensation" Scenario "BNP" Utländska fritidsresenärer (flyg) 1 600 000 1 500 000 1 400 000 1 300 000 1 200 000 1 100 000 1 000 000 900 000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 6 Resultat scenarioanalys Scenario Marknadsanpassning resulterar i en minskning av flygvolymerna på 7 % under perioden. I scenario Marknadsanpassning ökar flygvolymerna till en början för att sedan falla fram till år 2012. I scenario Global recession faller flygvolymerna kraftigt mot slutet av perioden. För samtliga scenarier minskar flygvolymerna i slutet av perioden till följd av att flyget införlivas i EU:s handel med utsläppsrätter under 2012. Detta antas resultera i ca 5 % högre kostnader för flygbolagen och i scenario Global recession är det flygpassagerarna som får bära hela kostnaden i form av ökade biljettpriser. I de två andra scenarierna har antaganden gjorts att endast delar av de ökade kostnaderna bärs av flygpassagerarna. I scenario Kostnadskompensation minskar flygvolymerna under perioden med 10 %. Kraftigt ökande flygpriser medför en kraftig volymminskning i början av perioden, därefter sker en svag återhämtning innan volymerna åter faller mot slutet av perioden. När konjunkturen vänder uppåt förflyttas fokus från världsekonomin återigen till klimathotet och miljön vilket minskar efterfrågan på flygresor. År 2012 höjs flygskatten vilket leder till en dipp i slutet på perioden. I scenario Global recession sker initialt en tillväxt av flygvolymerna men 2009 bromsas konjunkturen kraftigt in. Till skillnad från de övriga två scenarierna sker ingen återhämtning av världsekonomin i slutet av scenarioperioden. Istället ligger konjunkturen kvar på samma låga nivå vilket får volymerna att minska kraftigt. Flygvolymerna minskar med hela 22 % under perioden. 18

Scenario Global recession Diagrammet nedan visar hur flygvolymerna utvecklas för de tio exportmarknaderna i scenario Global recession. Resultaten redovisas i ett indexdiagram för att underlätta jämförbarhet (basåret 2007=index 100). Scenario Global recession i korthet BNP-utveckling 2 %-enheter under prognos fr.o.m 2009 och fram till 2012 (4 %-enheter under prognos för Ryssland och Polen) Dyrare flygpriser mot slutet av perioden (18 % ökning totalt) Ingen minskad efterfrågan p.g.a. miljöhänsyn Effekter av scenario Global recession i korthet Kraftig minskning av flygvolymerna för privatturism (22 % under perioden) Den ryska marknaden utvecklas positivt fram till år 2012 då den faller under index. Övriga marknader viker redan år 2009 År 2012 är de tyska flygpassagerarna 80 000 färre än 2007 År 2012 är de brittiska flygpassagerarna 72 000 färre än 2007 Scenario "Global recession" Utveckling av flygvolymer, fritidsresenärer 2008-2012 160 Utländska fritidsesenärer (flyg) 150 140 130 120 110 100 90 80 70 France Germany Italy Netherlands Poland Russia Spain Sw itzerland United Kingdom United States 60 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 7 Resultat scenario Global recession per marknad (index) 19

Scenario Global recession en framtidsbeskrivning En av de ledande amerikanska ekonomerna, Harvardprofessorn Kenneth Rogoff, fick rätt i sina framtidsprofetior och krisen i den amerikanska ekonomin växte sig allt större. Dessutom var den mer långvarig än befarat. Och även om många trodde att den övriga världens beroende av amerikansk ekonomi minskat, s.k. decoupling, så blev nedgången både omfattande och global. En kraftig inbromsning av i stort sett samtliga viktiga europeiska ekonomier var ett faktum redan under 2008 och sedan störtdök BNP-utvecklingen under 2009. Detta var den andra rejäla nedgången i ekonomin på mindre än tio år men till skillnad från den tidigare i början på 2000-talet så visade sig nedgången i slutet av 2000-talet vara långvarig. Utvecklingskurvan kunde beskrivas i form av ett L, alltså en kraftig nedgång som följdes av flera år på samma låga nivå. Vikande efterfrågan i kombination med en överetablering på marknaden gjorde att flygpriserna var oförändrade i början av perioden. Efter ett antal utslagningar och några strukturaffärer bland flygbolagen steg dock priserna något mot slutet av perioden, trots den långvariga nedgången. Detta påverkade flygvolymerna ytterligare negativt. Förutom att ekonomin under perioden 2008-2012 övergick från recession till depression så blev klimatdebatten allt intensivare. Under 2007-2008 fick dessa frågor på allvar fäste i människors medvetande då koldioxidkonsumtionen individualiserades. Väldigt få orkade dock vara stringenta i sitt miljötänkande och för att med något bättre samvete kunna fortsätta göra semesterresor valde många att i möjligaste mån göra flera aktiva val i sin vardag. Sverige var en av de nationer där klimatfrågan fick stort genomslag men på flera andra marknader låg man inte lika långt framme. Dessutom är det enklare att vara miljövänlig i goda tider när man har råd att göra aktiva val som är dyrare. I sämre tider styr plånboken i större utsträckning vilket gjorde att klimatdebatten inte fick någon påverkan på resevolymerna under perioden. Däremot blev flyget en del av EU:s handel med utsläppsrätter 2012 och detta gjorde att priset på flygresor steg med 5 % då den största delen av denna förändring fördes över på konsumenterna. Utlandsresandet bland svenskarna minskade under perioden och det gjorde att flera av de flyglinjer som startades under början av 2000-talet (varav flera lågkostnadsbolag) inte längre bar sig. Dessa hade främst burits upp av svenskarnas utlandsresande och när denna efterfrågan vek så drogs flera 20

av dessa linjer in av de lågkostnadsbolag som visat sig vara lättrörliga när efterfrågan viker och lönsamheten minskar. Flygbranschen hade redan innan den kraftiga ekonomiska nedgången brottats med lönsamhetsproblem och höga oljepriser. Dessa problem accentuerades av nedgången i ekonomin och följden blev att flera bolag minskade sin kapacitet på olönsamma linjer. Såsom medelstor nätverksaktör hade SAS hamnat någonstans mittemellan lågkostnadsbolagen som främst verkar och tjänar pengar på kortare rutter och de nätverksaktörer som sysslar med interkontinental trafik. Det gjorde att tillgängligheten till och från Sverige påverkades av att inriktningen för SAS verksamhet koncentrerades till färre destinationer och/eller avgångar. För svensk turism innebar detta alltså att de utländska besökarna minskade betydligt i antal under denna period (22 %). Å andra sidan vägdes detta kortsiktigt upp av ett ökat inhemskt resande samt fler tillresande norrmän, danskar och nordtyskar, d.v.s. de som kan resa till Sverige med bil och färja. På kort sikt klarade sig aktörer inom den svenska turistnäringen hyggligt trots den dramatiska minskningen av utländska flygpassagerare men tillgängligheten, som kanske är den viktigaste förutsättningen för att långsiktigt kunna utveckla svensk turismexport, försämrades kraftigt. Av de tio marknaderna var det Ryssland som utvecklades bäst. Övriga marknader minskade kraftigt redan från år 2009 då världsekonomin gick in i depression. 21

Scenario Marknadsanpassning Diagrammet nedan visar hur flygvolymerna utvecklas för de tio exportmarknaderna i scenario Marknadsanpassning. Resultaten redovisas i ett indexdiagram för att underlätta jämförbarhet (basåret 2007=index 100). Scenario Marknadsanpassning i korthet: BNP-utveckling enligt prognos. Avmattning i början av perioden, följt av återhämtning mot slutet av perioden Dyrare flygpriser (totalt 15 % under perioden) Svagt minskad efterfrågan p.g.a. miljöhänsyn Effekter av scenario Marknadsanpassning i korthet: Minskade flygvolymer för privatturism (7 %) Ryska och polska marknaden utvecklas bäst, medan den italienska utvecklas sämst År 2012 är de tyska flygpassagerarna 38 000 färre än 2007 År 2012 är de brittiska flygpassagerarna 23 000 färre än 2007 Scenario "Marknadsanpassning" Utveckling av flygvolymer, fritidsresenärer 2008-2012 160 Utländska fritidsresenärer (flyg) 150 140 130 120 110 100 90 80 70 France Germany Italy Netherlands Poland Russia Spain Sw itzerland United Kingdom United States 60 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 8 Resultat scenario Marknadsanpassning per marknad (index) 22

Scenario Marknadsanpassning en framtidsbeskrivning Flera EU-länders ekonomi gick under andra halvan av år 2008 in i recession som en följd av krisen i USA och den finansiella oro som följde i spåren av denna. BNP-utvecklingen under de kommande två åren blev mycket måttlig vilket minskade efterfrågan på flygresor till Sverige. Undantagen var Polen och Ryssland som fortfarande uppvisade en god BNP-utveckling. Mot slutet av perioden, under 2011-2012, vände utvecklingen och de flesta länders BNP-tillväxt pekade uppåt igen, framför allt Storbritannien och USA. BNPutvecklingen låg i de flesta länder då på ca 2-3,5 %. Priset på flygresor var oförändrat under början av perioden. Motverkande krafter som allt hårdare konkurrens bland flygbolagen och ett relativt högt oljepris gjorde att priserna förblev oförändrade. Den dämpade efterfrågan i kombination med lönsamhetsproblematiken gjorde att ett antal flygbolag slogs ut under perioden. Efter dessa förändringar steg flygpriserna mot slutet av perioden då också efterfrågan steg i takt med att den ekonomiska krisen klingade av. Totalt steg priset på flygresor med ca 15 % under åren 2010-2012. Klimatdebatten fortsatte under perioden och miljöfrågor fick allt mer fäste i människors medvetande. Det gjorde också att efterfrågan på flygresor minskade något mot slutet av perioden. Det handlade dock inte om några stora volymer och klimatdebattens påverkan på resevolymerna var fortfarande marginell. Under år 2012 blev flyget en del av handeln med utsläppsrätter och detta gjorde att priset på flygresor steg med 2 % efter att en större del av denna förändring svalts av flygbolagen. Detta var möjligt dels genom effektiviseringar och dels genom att man åter kunnat höja flygpriserna efter konsolideringsfasen. För svensk turism innebar detta en svag tillväxt i antalet utländska besökare i början av perioden. Men i takt med att flygpriserna steg mot slutet av perioden minskade också resevolymerna och nettot för perioden pekade på en nedgång. De länder som utvecklades kraftigast var Ryssland och Polen som båda låg kraftigt över index i slutet på perioden, dock från låga volymer. Förklaringen till detta är att de båda länderna är tillväxtmarknader som under perioden fick en fortsatt kraftig BNP-utveckling. Det land som utvecklades sämst var Italien som i slutet på perioden låg på ett index på 85. 23

Scenario Kostnadskompensation Diagrammet nedan visar hur flygvolymerna utvecklas för de tio exportmarknaderna i scenario Kostnadskompensation. Resultaten redovisas i ett indexdiagram för att underlätta jämförbarhet (basåret 2007=index 100). Scenario Kostnadskompensation i korthet: BNP-utveckling enligt prognos. Avmattning i början av perioden, följt av återhämtning mot slutet av perioden Dyrare flygpriser (totalt 20 % under perioden) Svagt minskad efterfrågan p.g.a miljöhänsyn Effekter av scenario Kostnadskompensation i korthet: Minskade flygvolymer för privatturism (10 % under perioden) Redan år 2009 är flygvolymerna på 8 av 10 marknader lägre än 2007 års nivå Ryska och polska marknaden utvecklas bäst, medan den italienska utvecklas sämst År 2012 är de tyska flygpassagerarna 57 000 färre än 2007 År 2012 är de brittiska flygpassagerarna 41 000 färre än 2007 Scenario "Kostnadskompensation" Utveckling av flygvolymer, fritidsresenärer 2008-2012 160 Utländska fritidsresenärer (flyg) 150 140 130 120 110 100 90 80 70 France Germany Italy Netherlands Poland Russia Spain Sw itzerland United Kingdom United States 60 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 9 Resultat scenario Kostnadskompensation per marknad (index) 24

Scenario Kostnadskompensation en framtidsbeskrivning Flera EU-länders ekonomi gick under andra halvan av år 2008 in i recession som en följd av krisen i USA och den finansiella oro som följde i spåren av denna. BNP-utvecklingen under de kommande två åren blev mycket måttlig vilket minskade efterfrågan på flygresor till Sverige. Undantagen var Polen och Ryssland som fortfarande uppvisade en god BNP-utveckling. Mot slutet av perioden, under 2011-2012, vände utvecklingen och de flesta länders BNP-tillväxt pekade uppåt igen, framför allt Storbritannien och USA. BNPutvecklingen låg i de flesta länder på ca 2-3,5 % (samma som scenario Marknadsanpassning ). Inbromsningen i ekonomin i början av perioden till trots så ökade priset på flygresor som en konsekvens av flygbolagens lönsamhetsproblematik. Dyrare flygresor i kombination med vikande konjunktur gjorde att efterfrågan på flygresor vek och därför minskade resevolymerna till Sverige under början av perioden. Att denna vikande efterfrågan kom så tätt inpå flygbranschens förra kris efter terrorattackerna gjorde att flera flygbolag var dåligt rustade och därför slogs ut under mitten av perioden. Denna vikande efterfrågan bidrog också till några strukturaffärer i flygbranschen. Efter dessa förändringar fortsatte flygpriserna att stiga mot slutet av perioden då också efterfrågan steg i takt med att den ekonomiska krisen klingade av. Klimatdebatten fortsatte under perioden och miljöfrågor fick allt mer fäste i människors medvetande. Det gjorde också att efterfrågan på flygresor minskade något mot slutet av perioden. Det handlade dock inte om några stora volymer och klimatdebattens påverkan på resevolymerna var fortfarande marginell. Minskningen var något svagare än i scenario Marknadsanpassning. Under år 2012 blev flyget en del av handeln med utsläppsrätter och detta gjorde att priset på flygresor steg med 3 % efter att delar av denna förändring flyttats över på passagerna. För svensk turism innebar detta att de utländska besökarna minskade dramatiskt under 2009. Därefter skedde en svag återhämtning för att i slutet av perioden åter minska, bl.a. som en följd av införandet av flygskatter. Även i scenario Kostnadskompensation blev utvecklingen för Ryssland och Polen positiv. Från de övriga marknaderna minskade flygvolymerna. Även i detta scenario var utvecklingen sämst för Italien. 25

Vad innebär detta för svensk turism? I föregående kapitel redovisades hur flygvolymerna kan komma att utvecklas under perioden 2008-2012. Frågan är vad det får för konsekvenser för svensk turism? Sammantaget kan man tala om; Minskade exportintäkter samt färre årsverken Minskat resande från viktiga utlandsmarknader Försämrad tillgänglighet Ekonomiska konsekvenser År 2007 omsatte den svenska turist- och besöksnäringen 237 miljarder kronor och sysselsatte ca 160 000 personer. 14 Exportintäkterna, d.v.s. de utländska turisterna konsumtion utgjorde 37 % av den totala omsättningen (88 miljarder kronor). För turist- och besöksnäringen kommer alltså mer än var tredje krona från en utländsk turist. Förlusten av flygpassagerare till Sverige skulle innebära minskade exportintäkter och även minskade momsintäkter. Till skillnad från andra branscher är det moms på exporten inom turist- och besöksnäringen. År 2007 uppgick momsen på utländska besökares konsumtion i Sverige till cirka 12,4 miljarder kronor. Minskade exportintäkter under 2008-2012 De ca 1,3 miljoner flygpassagerare som ingår i scenarioanalysen omsatte år 2007 uppskattningsvis drygt 10 miljarder kronor. Flygpassagerarnas omsättning har beräknats baserat på utläggstal och vistelselängd från undersökningen IBIS (Inkommande Besökare I Sverige) som genomfördes 2002. I följande tabell redovisas utläggstal och vistelselängd för flygpassagerare (fritidsresenärer) till Sverige år 2002. 14 SCB/Nutek (preliminära siffror) 26

Nationalitet Antal nätter i Sverige Utlägg i kr/person och dag (kr) Frankrike 14 462 Italien 14 693 Nederländerna 7 499 Polen - - Ryssland - - Schweiz 10 827 Spanien 12 773 Storbritannien 8 630 Tyskland 14 565 USA 12 796 Tabell 3 Vistelselängd och utlägg för fritidsresenärer via flyg år 2002 15 Vid beräkningarna har antagits att flygpassagerarna har samma beteende idag som år 2002 och därmed har endast utläggstalen inflationsjusterats till juni 2008 års nivå. 16 För privatresenärer från Ryssland och Polen saknas data. Ryssland har tillräknats det högsta utläggstalet (Schweiz) och Polen det lägsta (Frankrike). Om Sverige förlorar utländska flygpassagerare kommer exportintäkterna att minska. I tabellen nedan redovisas denna förlust i miljoner kronor respektive antal årsverken per scenario totalt under perioden 2008-2012. Förlusten har satts i relation till BNP-scenariot vilket innebär att det prognostiserade utfallet för varje scenario jämförts med den förväntade nivån om bara BNP hade påverkat utvecklingen. Scenario mkr årsverken Global recession 7 700 5 200 Marknadsanpassning 4 000 2 700 Kostnadskompensation 7 600 5 200 Tabell 4 Förlorade exportintäkter och årsverken för perioden 2008-2012 Som tidigare nämnts finns det mycket som talar för att det inhemska resandet kommer att öka då konjunkturen försämras. Detta skulle till viss del kunna kompensera förlusten av utländska besökare. Utländska turister och 15 IBIS, Nutek/SCB 16 Inflation 10,9 %, SCB 27

framförallt de som reser till Sverige via flyg ger dock bättre intäkter per capita än svenska turister. Det krävs alltså fler svenska turister än utländska för att generera lika stora intäkter. För att kompensera förlusterna i scenario Marknadsanpassning krävs ett tillskott av ca 10 miljoner svenska gästnätter under perioden 2008-2012 och dryga 19 miljoner i scenario Global recession och scenario Kostnadskompensation. 17 Minskat resande från viktiga utlandsmarknader De minskade flygvolymerna får olika effekter för olika marknader. Matrisen visar vilka marknader som påverkas mest av lågkonjunkturen med information om marknadens storlek och förväntad tillväxt. Marknadsstorlek i Sverige Liten Stor Italy Netherlands France Switzerland Germany United Kingdom Spain United States Poland Russia India China 0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00 BNP-utveckling (medelvärde prognos 2008-2012) Figur 10 Turistekonomisk förlust per marknad vid scenario Global recession Cirklarnas storlek motsvaras av den exportintäkt för Sverige som uteblir om scenario Global recession inträffar. Y-axeln är graderad efter respektive marknads storlek i Sverige mätt i antal gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Tyskland är således den marknad som är störst, vilket får cirkeln för Tyskland att hamna högst upp på axeln. På y-axeln återfinns den procentuella BNP-utvecklingen. Länder med hög BNP-tillväxt återfinns långt till höger och länder med låg BNP-utveckling till vänster. Förutom de tio marknaderna som finns med i scenarioanalysen finns även Kina och Indien med i ovanstående matris. Dessa båda länder har en kraftig tillväxt och det finns en förväntan inom turist- och besöksnäringen på stora reseströmmar till Sverige inom en snar framtid. I och med att fler personer i 17 Kommersiella och icke kommersiella gästnätter 28

Kina och Indien fått den ekonomiska möjligheten att resa har utlandsresandet visserligen ökat kraftigt men resorna går oftast till närregionen. Matrisen visar att ett minskat resande från dessa länder får en begränsad effekt för Sverige trots att den ekonomiska utvecklingen spås bli explosionsartad på dessa marknader. Istället är det förlusten av tyska, brittiska och amerikanska turister som får större negativa konsekvenser för turismen i Sverige. Försämrad tillgänglighet Förutom minskade exportintäkter och färre utländska gästnätter påverkas även tillgängligheten på olika sätt: Färre flyglinjer till Sverige för utländska besökare Färre destinationer/flyglinjer för svenskar Försämrade möjligheter för regionala destinationer att utvecklas Det är viktigt för utvecklingen av antalet utländska besökare till Sverige att svenskars efterfrågan på utlandsresor inte minskar. I dagsläget är det denna efterfrågan som bär flera av de direktlinjer som etablerats under 2000-talet. Man kan på goda grunder hävda att en betydande del av tillväxten av antalet utländska besökare till Sverige på senare år är en följd av svenskars utlandsresande. En av de viktigaste parametrarna är därför konjunkturutvecklingen i Sverige. Svenskarna är ett resande folk och en mogen marknad som ständigt tycks efterfråga nya resmål. Efterfrågan bland svenskar att upptäcka nya destinationer har skapat flera nya direktlinjer och detta har skapat förutsättningar för att locka besökare från nya regioner eller marknader. Det är dock viktigt att poängtera att det inte är spanjorers eller italienares efterfrågan på resor till Sverige som upprätthåller dessa linjer, utan just svenskars resande till Spanien eller Italien. I denna rapport har vi analyserat den ekonomiska utvecklingen på tio marknader för att analysera hur det flygburna fritidsresandet kan komma att utvecklas. Paradoxalt nog kanske det viktigaste för utvecklingen av antalet utländska fritidsresenärer till Sverige är att svenskars efterfrågan på utlandsresor inte minskar. Om en konjunkturnedgång innebär att svenskar av kostnadsskäl i större utsträckning väljer att stanna hemma är det mycket tveksamt om ett antal direktlinjer kommer att bära sig. Vid en konjunkturnedgång minskar den svenska efterfrågan på flyg utomlands, vilket i sin tur gör att flera av dessa rutter riskerar att läggas ned. 29

Därmed bryts också tillgängligheten till Sverige, samt möjligheten att öka antalet utländska besökare, och vi blir åter mer beroende av inhemsk turism, samt av norrmän, danskar och nordtyskar som reser hit med bil och/eller färja. Denna utveckling skulle slå särskilt hårt mot destinationer med mindre kritisk massa. På större destinationer som Stockholm, Göteborg eller Malmö kommer det alltid att finnas underlag för en viss flygförsörjning. Vilken påverkan skulle en förändring i tillgängligheten till Sverige komma att innebära för svenska destinationer? Till en början kan man konstatera att en kraftig förändring av tillgängligheten förmodligen har sin grund i att förutsättningarna för SAS verksamhet förändras. Detta kan ske på olika sätt men om man antar att SAS står inför en strukturaffär så kommer det troligen att innebära att man i framtiden kommer att fokusera på rutter som föder ett nav/nätverk. Därmed blir point-to-point - destinationer inte längre lika intressanta. Till Stockholm, Göteborg och Malmö kommer det som sagt alltid finnas en viss tillgänglighet men dessa destinationer fungerar också som nav för att komma vidare in i landet. Och om antalet avgångar in till dessa minskar finns också en risk att människor helt väljer bort svenska destinationer utanför storstäderna då det blir färre möjligheter att kombinera resan till Sverige med vidaretransfer ut i landet. En förändring i denna riktning innebär att mindre destinationer blir mer sårbara genom att man tappar i tillgänglighet. Å andra sidan kan det också innebära en utmaning. Mer om detta i kapitlet Hur kan dessa problem vändas till möjligheter?. 30

Vad innebär lågkonjunkturen för flygbranschen? Hur påverkas flygbolagen? I och med att den europeiska flygmarknaden relativt nyligen har avreglerats är underlaget för att analysera vad som kan hända vid en mer omfattande konjunkturnedgång begränsat. Erfarenheter från främst USA, där flygmarknaden varit avreglerad i ca 30 år, kan dock till viss del användas. Där visar utvecklingen att traditionella bolag är relativt volatila vid avmattningar i ekonomin och externa kriser. Detta verkar dessutom ha förstärkts efter det att flera lågkostnadsbolag etablerats, då dessa i sin tur visat sig vara mindre volatila vid en konjunkturnedgång. Detta beror på att vid en allmän ekonomisk nedgång minskar aktiviteten i ekonomin och fritidsresandet minskar både hos lågkostnadsbolagen och hos de traditionella bolagen. Affärsresandet dämpas också men en viss andel av affärsresenärerna väljer att resa med lågkostnadsbolag i stället. Detta hjälper till att kompensera en del av passagerarbortfallet hos lågkostnadsbolagen medan effekten hos nätverksbolagen blir både minskat affärs- och fritidsresande (alternativt fler resenärer på lågprisbiljetter hos nätverksbolagen vilket leder till minskade intäkter). Detta illustreras i diagrammet nedan: I en konjunkturnedgång sker en migrering av affärsresenärer till lågkostnadsbolagen vilket bidrar till att kompensera minskade volymer från privatresandet. Figur 11 Lågkostnads- respektive nätverksbolagens passagerarutveckling i en konjunkturnedgång 18 18 LFV 31

Flygbranschen har knappt hunnit hämta sig sedan nedgången i samband med terrorattackerna. Det innebär att det finns flera aktörer som står på finansiellt instabil grund än vid tidigare konjunkturnedgångar. Samtidigt är trenden i Europa att det är utrikes privatresande som driver tillväxten. Det gör att passagerarminskningen vid en nedgång riskerar att bli större för bolag som byggt sin expansion de senaste åren på framförallt utrikes privatresenärer. Detta är fallet för de flesta lågkostnadsbolag men även för ett antal nätverksbolag. De flesta av de experter vi intervjuat tror också att lågkostnadsbolagen gynnas av hårdare tider och därigenom kommer att kunna ta marknadsandelar. Däremot kommer det troligen att ske en viss utslagning både bland lågkostnadsbolag och nätverksbolag och de mest framgångsrika aktörerna inom respektive affärsmodell förväntas klara sig bäst. Det som talar för att lågkostnadsbolagen (nedan benämnda LCC som i Low Cost Carrier) kommer att klara sig bäst i en lågkonjunktur är: LCC gynnas genom att fokus blir än högre på pris LCC har högre kabinfaktor LCC har en mer flexibel och effektiv organisation LCC har mindre overheadkostnader Det sker en migrering av affärsresenärer till LCC Det är naturligt att människor i sämre tider blir mer prismedvetna och på så vis hamnar fokus automatiskt på det som är lågkostnadsbolagens idé, att konkurrera med lågt pris. En avgörande skillnad mellan t.ex. Ryanair och de flesta nätverksbolagen ligger just i affärsmodellen. I en konjunkturnedgång måste en hårt pressad flygindustri höja priserna vilket i sin tur gör att efterfrågan minskar enligt teorierna om priselasticitet. Ryanair säljer i första hand turister till destinationer. Ryanair har som exempel i flera år upprepat sitt mantra om att det i framtiden i princip ska vara gratis för människor att flyga. Med det synsättet är det inte flygresenären som egentligen är Ryanairs slutkund. Istället kan man beskriva det som om Ryanair verkar i en flerpartsuppgörelse som liknar den affärsmodell som länge funnits i mediabranschen. En dagstidning säljer egentligen inte en tidning till en läsare, utan man tjänar pengar på att sälja annonser. Man säljare alltså läsare till annonsörer. På samma sätt kan man beskriva det som att Ryanair i första hand inte säljer en flygbiljett till en passagerare, deras affärsidé är att sälja turister till destinationer. 32

Så hur kan man förvänta sig att flygbolagen kommer att agera i en lågkonjunktur? Sämre tider innebär att flygbolagen i första hand kommer att försöka bibehålla eller öka sin lönsamhet. Och eftersom sämre konjunktur gör att efterfrågan bland kunderna minskar så är det en svårframkomlig väg att höja priserna. Det kan innebära att flygbolagen förlorar mindre om man låter planen stå på marken än att flyga. Återstår därmed att dra ned kapaciteten och satsa på de linjer som är mest lönsamma. Konsekvensen för destinationer kan bli att tillgängligheten försämras för de destinationer som inte är lönsamma. Det innebär att man kan förvänta sig en del kapacitetsminskningar framöver både när det gäller frekvens på vissa linjer och att en del linjer helt enkelt försvinner. Om inte detta agerande räcker är nästa steg för flygbolagen att vara part i en strukturaffär. I annat fall riskerar man att slås ut från marknaden. När/om en utslagning inträffar innebär det en kortsiktig minskning i tillgänglighet i antal direktlinjer till en destination. På lite längre sikt kommer denna minskning delvis att reglera sig genom att t.ex. nya aktörer träder in på marknaden men tidigare erfarenhet visar att man sällan når upp till de tidigare nivåerna i frekvens och linjer. Det finns de experter som menar att lågkostnadsbolagen väntar på att statliga bolag ska slås ut eller kollapsa för att därefter gå in och ta en marknad som plötsligt blir tillgänglig. Det tydligaste exemplet är från Italien och konkurrensen mellan Ryanair och Alitalia. 33

Hur påverkas flygplatserna? Flygplatsers utveckling är till största delen direkt kopplad till antalet passagerare och flygrörelser. För flygplatsen är det av mindre betydelse vad nedgången beror på (oljepris, högre biljettpris, minskad efterfrågan pga miljödebatten, securityregler m.m.) jämfört med flygbolag. Flygplatsers stora utmaning vid en nedgång i resandet är att flygplatsers intäkter nästan uteslutande är rörliga medan en stor del av kostnaderna är fasta. Ovanstående faktum gör att flygplatser riskerar att sitta med överkapacitet som kostar pengar även om trafikintäkterna går ned. Eftersom flygbolag och flygplatser har olika horisont vad gäller investeringar (flygplatser har längre horisont) blir det extra viktigt för flygplatser att göra korrekta prognoser om framtida volymer. Eftersom dessa sällan tar hänsyn till specifika nedgångar är risken att sitta med för stor kapacitet och för höga fasta kostnader under enstaka år. En allt större andel av flygplatsers intäkter kommer från kommersiella aktiviteter som är kopplade till passagerarvolymen. Vid en konjunkturnedgång kan man under ett inledningsskede tänka sig att passagerarvolymerna hålls uppe på grund av människors starka behov av att resa men att man spenderar mindre på flygplatsen i form av mat, parkering, shopping m.m. 34

Hur kan dessa problem vändas till möjligheter? Den svenska hemmamarknaden är för liten för att på ett kraftfullt sätt kunna utveckla svensk turist- och besöksnäring, något som är viktigt för att skapa tillväxt och sysselsättning i framtiden. Bättre strategier och ökad satsning för att locka utländska besökare till Sverige är därför nödvändigt för att kunna utveckla turismen som framtida viktig svensk näringsgren. Och för att kunna utveckla svensk turism är tillgänglighetsfrågan A och O, både till storstäderna men också genom direktflyg till mindre regionala destinationer. Frågan är vilka strategier man kan använda sig av för att förbättra tillgängligheten? En flyglinje kan liknas vid en bro mellan två destinationer med ett brofäste i båda ändar. I dagsläget vilar tillgängligheten till och från Sverige främst på att fundamentet är starkt i ena änden. För att tala klartext: på många direktlinjer till Sverige är det svenskars utlandsresande som bär dessa linjers existens. Om underlaget viker, så är risken stor att linjen läggs ned och tillgängligheten försämras både till och från Sverige. Därmed försvåras möjligheten att jobba med att locka till sig utländska besökare. Ett sätt att göra flygförsörjningen tryggare och starkare är att brofästet förstärks också i andra änden. Därför bör man aktivt jobba med att stärka efterfrågan på den andra sidan. Det innebär att man måste fortsätta paketera, distribuera och marknadsföra exportmogna svenska produkter utomlands. Mot ökat regionalt utrikesflyg? I tidigare kapitel nämndes att mindre destinationer/orter blir mer sårbara då tillgängligheten till Sverige generellt sett viker. Å andra sidan är det en utmaning och möjlighet för dessa destinationer att försöka göra sig mer oberoende av Stockholm, Göteborg och Malmö genom att försöka generera direkttrafik. En intressant trend är att en del av de regionala flygplatserna håller på att internationaliseras. När det gäller reguljärt direktflyg var trafik från andra flygplatser än Stockholm och Göteborg tidigare främst inriktad mot Köpenhamn/Kastrup. Så är det inte längre. Det finns idag reguljärt direktflyg från Norrköping till München, från Linköping till Amsterdam och från Växjö till 35

Düsseldorf, bara för att ge några exempel. Denna utveckling förväntas öka ytterligare i framtiden, något som redan har skett i övriga Europa. En annan nisch som växt på senare år är inkommande charter och exempel på destinationer är Östersund och Kiruna. Den stora frågan är förstås om underlaget håller på mindre orter. På de platser i Sverige där man skapat direktflyg/charter (t.ex. Karlstad, Jönköping, Kiruna) rör det sig inte om några lågprisbiljetter direkt. Själva flygbiljetten på en sådan linje ligger kanske på ca 5 000 SEK och dessutom måste man ofta boka ett helt paket. När det kommer till att etablera nya linjer/destinationer kan man tänka sig att jobba på ett något annorlunda sätt än tidigare. Många svenska linjer trafikeras idag av svenska eller nordeuropeiska bolag. Det hänger ihop med att syftet med att upprätta en linje i första hand varit att slussa svenskar ut ur Sverige. Men om syftet är att stärka svensk turism borde en strategi vara att också locka utländska flygbolag att etablera fler direktlinjer i Sverige. Dessa har ett naturligt stort nätverk och starka kontakter på aktuell marknad och man får därmed tillgång till bättre kanaler på aktuell marknad. Erfarenheten visar att det är enklare att få spanjorer att flyga med Spanair. Precis som det är lättare att få tyskar att välja Air Berlin eller German Wings. Man borde alltså kunna vända på perspektivet och ur ett kundperspektiv (varifrån vill vi locka turister?) analysera från vilka platser det vore intressant att locka nya resenärer. Och saknas flygförsörjning i dagsläget kan det vara klokt att i första hand börja föra diskussioner med bolag med utländsk förankring. Förhoppningsvis har denna rapport bidragit till att öka förståelsen för hur viktig tillgängligheten är för svensk turism. En nedgång av flygvolymerna till och från Sverige får stora konsekvenser och påverkar indirekt turist- och besöksnäringens möjligheter att bidra till framtida välfärd och sysselsättning. I sämre tider finns dock alltid en möjlighet att flytta fram sina positioner och därför är det viktigt att agera för att stärka svensk turisms konkurrenskraft. 36

Nedan följer några påståenden som syftar till att initiera en vidare debatt om hur den svenska turist- och besöksnäringen ska kunna stärkas även i sämre tider: Aktivt agerande i frågor som rör tillgänglighet Effektivare samordning av turismfrämjande satsningar Mer resurser till kunskap om turism Nya samarbetsformer över geografiska gränser Aktivt agerande i frågor som rör tillgänglighet Tillgänglighet är idag är en mycket viktig faktor i den globala konkurrensen. Och ökad tillgänglighet via flyg till Sverige har skapat nya möjligheter på nya marknader för svensk turist- och besöksnäring. Idag satsas resurser på att förädla turistiska produkter och att marknadsföra Sverige utomlands. Däremot är det inte lika självklart med ett aktivt agerande i frågor som rör tillgänglighet. Sveriges geografi och befolkningsunderlag gör att det inte alltid finns naturliga marknadsförutsättningar som kan bidra till underlag för flyg till och från regionala destinationer med exportmogna produkter. För att på sikt kunna skapa dessa förutsättningar krävs som regel initiala resurser för att kunna nå ut på en internationell marknad. Därför borde en aktör/organisation inrättas på nationell nivå för att arbeta med dessa frågor och söka riskkapital för riskdelning vid etablering av tillgänglighet. Detta är särskilt viktigt för att inte hamna i ett läge där endast turist- och besöksnäringen i storstäderna utvecklas. Effektivare samordning av turismfrämjande satsningar I takt med att turistnäringens betydelse uppmärksammas ökar också intresset hos offentliga och privata aktörer att engagera sig i turist- och besöksnäringen. Redan i dagsläget jobbar flera offentliga aktörer tillsammans med turist- och besöksnäringen och det satsas betydande offentliga resurser på olika turismfrämjande aktiviteter. Problemet är att det saknas en gemensam nationell strategi för att effektivt kunna samordna dessa resurser. En effektiv samordning skulle stimulera utvecklingen och förädlingen av fler marknadsanpassade, exportmogna turistprodukter och destinationer. Detta skulle i sin tur bidra till att öka antalet reseanledningar till Sverige. Det är särskilt viktigt att utveckla produkter och destinationer som minskar säsongsberoendet. Om besöksvolymerna till Sverige ökar samtidigt som de fördelas jämnare över året stärks förutsättningarna för en bättre tillgänglighet. 37

Mer resurser till kunskap om turism För att kunna bedriva effektiv produkt- och destinationsutveckling behövs bättre kunskap om besökarna och deras behov. Ökad kunskap skapar bättre beslutsunderlag vilket stärker möjligheterna att göra kloka prioriteringar i framtiden. Och när Sverige t.ex. marknadsförs utomlands är det viktigt att på olika sätt kunna följa upp vilka effekter man når. Svensk turism behöver blir mer professionell och kunskapsnivån behöver därför höjas inom flera områden. Exempel på detta är bättre och mer jämförbar statistik, mer marknadskunskap samt effektmätning av olika åtgärder/satsningar. Nya samarbetsformer över geografiska gränser Det är välbekant att turisterna sällan känner till några administrativa gränser. Ändå lever stora delar av turistsverige kvar i gamla strukturer och organisationer. För att ur ett marknadsperspektiv kunna utveckla svensk turism behövs nya samarbetsformer över de geografiska gränserna. Samverkan skulle också behöva stärkas mellan privata och offentliga aktörer på såväl lokal, regional som nationell nivå. Ett bra exempel på detta är samarbetet Swedish Cities där storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö samverkar med VisitSweden och Luftfartsverket för att marknadsföra sig utomlands. 38

Bilaga Om lågkonjunkturer Ibland används begreppet konjunkturnedgång, ibland lågkonjunktur. Men vad är det egentligen för skillnad? I figuren nedan illustreras skillnaden mellan begreppen lågkonjunktur och konjunkturnedgång. Figur 12 En stiliserad bild av konjunkturen 19 Enligt Konjunkturinstitutet betecknas en lågkonjunktur som en period då den faktiska BNP-nivån ligger under nivån för potentiell BNP, medan en konjunkturnedgång startar då en högkonjunktur nått sin högsta BNP-nivå (vid den s k konjunkturtoppen, då den faktiska BNP-tillväxten motsvarar den potentiella) vis-à-vis den potentiella BNP-nivån. Ett begrepp som bör förtydligas är potentiell BNP. Begreppet avser BNPnivån som skulle vara fallet om produktionsfaktorerna arbete och kapital utnyttjades till fullo, och om potentiell sysselsättning uppnåtts. Potentiell sysselsättning innebär inte full sysselsättning, utan sysselsättning på en nivå som bibehåller en stabil takt i löneökning och därigenom även inflation. Riksbankens mål är en inflation på 2 % per år. En konjunkturnedgång uppstår alltså då tillväxttakten i den faktiska BNP matchat den potentiella BNP:s tillväxttakt och tillväxttakten minskar eller 19 Konjunkturinstitutet, www.konj.se 1

avtar under två raka kvartal. Nedgången varar tills konjunkturbotten nåtts, d.v.s. då tillväxttakten matchar den potentiella BNP-nivån igen. Då den faktiska BNP-tillväxten stiger vis-à-vis den potentiella tillväxten upplevs en konjunkturhöjning. Lågkonjunktur är tillståndet då den faktiska BNP-nivån ligger under den potentiella. Långkonjunkturen kan bli verklighet när som helst under konjunkturnedgången, men avslutas inte i o m att en konjunkturuppgång inträffar, utan bryts istället då den faktiska BNP-nivån stiger över den potentiella. En hög tillväxt innebär således heller inte högkonjunktur (det är t.o.m. möjligt att den faktiska BNP-nivån inte överstiger den potentiella, varvid lågkonjunkturen inte bryts, trots att en konjunkturnedgång vidtar). En konjunkturnedgång kännetecknas följaktligen av lägre BNP-tillväxt än vad som potentiellt varit möjligt (givet förenlighet med Riksbankens mål om stabil inflation på 2 %), medan lågkonjunkturer är perioder då faktisk BNP de facto understiger potentiell BNP. Under lågkonjunkturer underutnyttjas arbetskraftsresurser, antingen genom att arbetskraftsreserven inte sysselsätts, eller genom att produktiviteten inte når sin potentiella nivå (potentiell produktion). Avståndet mellan potentiell BNP och faktisk BNP kallas produktionsgap. Konjunkturinstitutet betonar att det är vid perioder av stora produktionsgap som en låg- eller högkonjunktur kan förklaras. Vid mindre produktionsgap kan det röra sig om inexaktheter i mätningarna/uppskattningarna av potentiell produktion. Konjunkturnedgångar och lågkonjunkturer är svåra att hitta direkta orsaker till, även om det förekommer flitiga spekulationer kring orsaker; The Conference Board är en NGO (Non-governmental Organization) som ligger bakom Index of Leading Indicators, i vilken tio konjunkturpåverkande faktorer (däribland läget på aktiemarknaden) bedöms, och utgör underlag för uppskattningar kring kommande konjunkturer. Det är värt att notera att skattningarna och bedömningarna kring när konjunkturnedgångar inträffar nästan lika ofta är felaktiga som korrekta. Tecken på konjunkturnedgångar kan vara minskningar i såväl produktivitet som efterfrågan, höjda oljepriser, medan lågkonjunkturer har karaktäristika 2

som minskad produktion, högre arbetslöshet samt minskad internationell handel. 20 En regelrätt depression, d v s en mycket påtaglig lågkonjunktur, definieras i Nationalencyklopedin som en period med minskad efterfrågan och sysselsättning samt starkt sjunkande eller låga priser. Den låga prisnivån minskar investeringslusten, vilket framkallar arbetslöshet med åtföljande minskad köpkraft på marknaden. 21 Den typ av konjunkturcykelberäkning som har längst cykler är den kondratievska vågen (efter ryssen Nikolai Kondratiev). Cyklerna är mellan 45 och 60 år långa, och nedgångarna (lågkonjunkturerna) vänds av större tekniska språng eller smärre produktionstekniska revolutioner, exempelvis den industriella revolutionen, ångmaskinens genombrott, storskalig oljeanvändning och massproduktionens genombrott. Synsättet förutser att nästa botten följer på informationsteknologins genombrott. Man kan också tala om två olika typer av konjunkturer. Ofta har vi haft en industri- och exportdriven konjunktur då Sverige är ett litet land som är beroende av export. Ibland kan Sverige dock ha högkonjunkturer som enbart beror på den inhemska efterfrågan. Det var en sådan vi såg under 2007 där den inhemska konsumtionen var stark. Detta berodde på att vi fick skattesänkningar och att sysselsättningen ökade samtidigt som löneökningar gav en större disponibel inkomst som sedan omsattes i ökad konsumtion. Som regel går exporten annars aldrig bra i en konjunkturnedgång och en uppgång startar som regel med att det är exporten som tar fart. 20 www.ne.se artikel: konjunkturcykel 080414 21 www.ne.se artikel: depression 080414 3

Indikatorer på lågkonjunktur Men vilka indikatorer på en konjunkturnedgång är mest relevanta att bevaka? Läget på arbetsmarknaden Hushållens framtidsförväntningar Frågan är komplex och inte helt enkel att besvara men två faktorer är viktigare än andra. Det ena är arbetsmarknadsläget. Det finns en kritisk punkt när många uppfattar att arbetslösheten ökar eller att risken för arbetslöshet ökar. Då kan man hamna i ett läge där hushållen drar åt svångremmen. I bilagan finns en sammanställning över den förväntade BNP-utvecklingen samt sysselsättningsutvecklingen på de tio marknader som scenarierna i denna rapport bygger på. Den andra faktorn handlar om psykologi och hushållens framtidsförväntningar. Konjunkturinstitutets Baromterindikator är kanske det instrument som bäst fångar upp stämningsläget bland svenska hushåll och trenden är att denna successivt har fallit sedan i juni 2007. Och minskningen har varit kraftig under 2008. Figur 13 Barometerindikatorn 22 22 Konjunkturinstitutet 4

Och denna pessimism är inte unik för Sverige. I Storbritannien har man under sommaren uppmätt rekordlåga nivåer 23 sedan man började mäta consumer confidence 1974 och i Italien nådde man i juli 2008 den lägsta nivån sedan 1993. Liknande mönster går att spåra i en rad andra europeiska länder. På vilka sätt kan nuvarande konjunkturnedgång skilja sig mot tidigare nedgångar? Finns det något som tyder på att nuvarande konjunkturnedgång skiljer sig mot tidigare? Svaret är att nedgångarna i sig inte skiljer sig så mycket, däremot kan orsakerna bakom en nedgång skilja sig. Det vi ser idag är en nedgång som beror på den amerikanska konjunkturen och USA är alltjämt viktiga för världsekonomin även om det pågår en strukturell förändring i världen. Det finns de som menar att USA:s roll för världsekonomin minskar i betydelse och man talar om decoupling, vilket i princip innebär att andra länder kopplar bort sig från beroendet av USA:s ekonomi. Framför allt handlar det om att länder med stora befolkningspopulationer blivit allt viktigare för världshandeln i och med att dessa ekonomier uppvisat stark tillväxt även när mer mogna västerländska välfärdsekonomier haft en svagare tillväxt. Och till skillnad från tidigare konjunkturnedgångar var det en del experter som trodde att situationen därför skulle bli annorlunda denna gång tack vare dessa snabbt växande ekonomier. Utvecklingen under hösten 2008 har dock visat att USA:s påverkan på världsekonomin alltjämt är stor. Den starka tillväxten på senare år i växande ekonomier med stora befolkningspopulationer har dock gjort att det skapats nya stora medelklasser i dessa länder, grupper där efterfrågan på att börja resa successivt ökar. Och detta är i sig något nytt. Problemet för svensk turism är att dessa gruppers efterfrågan på resor på kort sikt i första hand sker i dessa människors närregioner. Därför är det rimligt att tro att UNWTO:s långtidsprognos, som spår fortsatt stark tillväxt i det internationella resandet till år 2020, stämmer och att det globala trycket på resor kommer att öka. Denna tillväxt kommer dock, åtminstone i ett kortare perspektiv, inte av sig självt att komma svensk turism till godo. För svensk turisms vidkommande är det därför allvarligt när konjunkturnedgången drabbar länder som Tyskland och Storbritannien, marknader där volymerna till Sverige är relativt stora. 23 GFK NOP Consumer Confidence Barometer, www.gfknop.com 5

Å andra sidan har den flygburna svenska turismen aldrig varit en volymmarknad så möjligen ska man se det som att det finns en potential att locka en mindre andel av nyrika besökare från fjärran länder genom exklusiva nischprodukter som Ishotellet i Jukkasjärvi, rymdturism i Esrange i Kiruna eller Furillen på Gotland. För att kunna locka resenärer till dessa platser krävs dock en grundförsörjning i flygtillgänglighet. Sammantaget kan detta betyda en viss skiftning i resandet på sikt. Vad nettot blir är svårt att förutspå just därför att det är starka motverkande krafter som påverkar utvecklingen. En sjunkande andel utländska besökare i Sverige kommer att vägas upp av ökat inhemskt resande och en trolig ökning av antal besökare från våra grannländer. På kort sikt kan en minskning av utländska besökare till följd av konjunkturnedgången t.o.m. innebära att nettot för svensk turismindustri bli positivt. På längre sikt kommer dock svenskarna, som den resemogna marknad vi är, att vända blickarna ut i världen igen och då blir vi åter mer beroende av utländska besökare. Om tillgängligheten tills dess har försämrats på grund av lågkonjunkturen är det allvarligt. Prognos för ekonomisk utveckling Eftersom det finns ett samband mellan ekonomisk utveckling och resande är det intressant att se hur den ekonomiska utvecklingen ser ut framöver för de exportmarknader som är viktiga för Sverige. De tio marknaderna valdes ut baserat dels på hur stora de är i dagsläget men även utifrån tillväxtpotential. Norge, Finland och Danmark valdes bort eftersom turister från dessa länder inte nyttjar flyget i samma uträckning för att ta sig till Sverige som andra nationaliteter, speciellt inte som fritidsresenärer. Nedan listas de tio exportmarknaderna: Frankrike Italien Nederländerna Polen Ryssland Schweiz Spanien Storbritannien Tyskland USA Eftersom det finns ett samband mellan resande, BNP och sysselsättning är det intressant att ta reda på hur dessa två parametrar förväntas utvecklas för var och en av de tio exportmarknaderna. I följande kapitel redovisas 6

utvecklingen under den senaste tio-årsperioden samt prognostiserad utveckling fem år framåt i tiden. 24 BNP-utveckling BNP-prognoserna visar på en avmattning för i princip samtliga marknader under den närmaste fem-årsperioden. Från att tidigare fluktuerat kommer BNP-utvecklingen enligt prognoserna att bli mer likartad än tidigare länderna emellan samt ligga på lägre nivåer. BNP spås under de närmaste fem åren variera från strax under 0 till drygt 3 % - förutom för tillväxtmarknaderna Polen och Ryssland. 12,00 BNP-utveckling per marknad 1998-2012 (prognos 2008-2012) % 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00-2,00-4,00-6,00-8,00 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 France Germany Italy Netherlands Poland Russia Spain Switzerland United Kingdom United States Figur 14 BNP-utveckling per marknad 1998-2012 25 Den prognostiserade BNP-utvecklingen kommer under perioden att ligga på i snitt 2,3 % för de tio marknaderna. Tre av marknaderna spås en negativ BNP-utveckling under 2008 och 2009. Som lägst kommer BNP att ligga på minus 0,7 % (Spanien) och som högst 6,8 % (Ryssland). Ryssland och Polen spås få en högre BNP-tillväxt 2008-2012 än vad man har haft under de senaste 10 åren. 24 Tourism Economics 25 Tourism Economics 7

I tabellen nedan återfinns den prognostiserade BNP-utvecklingen för 2008-2012 per marknad. 2008 2009 2010 2011 2012 Frankrike 0,85 0,11 1,63 2,24 2,18 Italien -0,11-0,17 0,91 1,27 1,28 Nederländerna 2,21 0,73 1,69 1,90 1,89 Polen 5,41 3,33 5,09 5,31 5,54 Ryssland 6,81 5,54 5,85 5,75 5,79 Schweiz 1,94 0,46 1,72 2,01 1,97 Spanien 1,29-0,69 1,51 2,81 3,03 Storbritannien 0,84-0,02 1,69 3,24 3,26 Tyskland 1,47 0,17 1,47 1,94 2,04 USA 1,45 0,42 2,84 3,48 3,46 Tabell 5 Prognostiserad BNP-utveckling 2008-2012 (%) 26 Arbetslöshetsutveckling Trots avmattningen i ekonomin kommer arbetslösheten att ligga på lägre nivåer framöver än vad den gjort de senaste tio åren med undantag för Nederländerna, Storbritannien och USA där arbetslösheten spås bli något högre än idag. Arbetslöshetsnivåerna har historiskt varierat kraftigt mellan de olika marknaderna. Polen har haft hög arbetslöshet under 2000-talets inledning och år 2003 låg den på hela 20 %. 22,00 20,00 Arbetslöshetsutveckling per marknad 1998-2012 (prognos 2008-2012) % 18,00 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 France Germany Italy Netherlands Poland Russia Spain Switzerland United Kingdom United States 2,00 0,00 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Figur 15 Arbetslöshetsutveckling per marknad 2008-2012 (%) 27 26 Tourism Economics 27 Tourism Economics 8

Schweiz har historiskt haft den lägsta arbetslösheten och är det land som kommer att nå den lägsta arbetslöshetsnivån under prognosperioden. År 2008 spås arbetslösheten ligga på 2,5 %. Spanien spås få den högsta arbetslösheten med nivåer på som högst 13 %. BNP- samt arbetslöshetsutveckling per marknad De senaste årtiondena har varit turbulenta med allt ifrån ekonomiska nedgångar, terrorattacker, naturkatastrofer, epidemier och krig. Vid sådana tillfällen har erfarenheten visat att det främst är det långväga flygresandet som minskar. Enligt Konjunkturinstitutet (oktober 2008) kommer den globala BNP-tillväxten att ligga på i snitt 3,5 % under den närmaste tre-årsperioden, 2008-2010. Tillväxten i OECD-området prognostiseras till ca 1,1 % under motsvarande period. Det innebär en lägre tillväxttakt framöver och förutsatt att kopplingen mellan BNP och resandet fortsätter att gälla skulle det kunna innebära en avmattning för resandet framöver. På följande sidor redovisas utvecklingen per marknad för de tio exportmarknaderna samt för Sverige. Frankrike Frankrike hade en hög BNP-tillväxt i slutet på 1990-talet som därefter kraftigt mattades av under ett par år. Från 2004 har BNP legat runt 2 %. Enligt prognoserna kommer Frankrikes tillväxttakt att gå ned under 1 % 2008 och 2009 för att sedan stiga till dryga 2 %. Arbetslösheten i Frankrike har minskat sedan 1998 och spås en svag ökning 2008-2012. År 1998 hade Frankrike en arbetslöshet på nära 11 % och enligt prognoserna kommer den att ligga strax under 8 % 2008-2012. Italien Italiens BNP nådde sin högsta nivå under år 2000 då den låg nära 4 %. Därefter backade den till nästan noll år 2003. Åren som följde skedde en återhämtning till som högst 1,9 %. Prognoserna talar för en svag utveckling framöver och de två första åren under perioden spås en negativ tillväxt. År 2010 ökar tillväxten något för att i slutet på perioden ligga på 1,3 %. Italien är 9

det land som spås få den lägsta tillväxttakten med en genomsnittlig tillväxt på 0,6 % under fem-årsperioden. Arbetslösheten i Italien har stadigt minskat sedan 1998. Från 2008 spås den öka igen till dryga 7 % för att sedan åter minska till dryga 6 % år 2012. Italien går från en arbetslöshet på över 11 % år 1998 till strax över 6 %. Detta trots att Italien är det land som har sämst BNP-utveckling under prognosperioden. Nederländerna Nederländerna hade en relativt hög BNP-tillväxt under perioden 1998-2000 med som mest 4,7 %. Därefter minskade BNP till nära noll år 2002. Idag har BNP återhämtat sig och år 2007 låg den på 3,5 %. Under de kommande åren spås BNP-tillväxten mattas av något till nivåer under 2 %. Arbetslösheten i Nederländerna varierade under perioden 1998-2007 från som lägst 3,5 % till som högst 6,5 %. I början på 2000-talet minskade arbetslösheten under ett par år för att öka till över 6 % under åren 2004/2005. Enligt prognoserna kommer arbetslösheten att ligga på en jämn nivå runt 5 % under de kommande fem åren. Polen Polens BNP har varierat under den senaste tio-årsperioden och år 2007 uppnåddes det högsta värdet på 6,6 %. Som lägst var BNP år 2001/2002 då tillväxten föll till 1,2 respektive 1,4 %. Polen spås få en fortsatt hög BNPtillväxt på drygt 5 % fram till 2012 med undantag för 2009 då den går ned till 3 %. Polen har haft problem med höga arbetslöshetstal under de senaste tio åren. Arbetslösheten har varierat mellan 10-20 %. Den högsta nivån uppnåddes år 2003 och därefter har arbetslösheten minskat kraftigt till knappt 13 % under år 2007. Den polska arbetslösheten spås en fortsatt minskning om än i långsammare takt. År 2012 kommer arbetslösheten att ligga på 8,5 %. Ryssland Ryssland har haft en enorm tillväxttakt under de senaste tio åren. Kulmen nåddes år 2000 då BNP-tillväxten låg på hela 10 % efter att år 1998 haft en negativ BNP på drygt 5 %. Efter rekordnivån år 2000 har BNP-tillväxten varit fortsatt kraftig med nivåer på mellan 5 och 8 %. Framöver spås fortsatt hög 10

BNP i Ryssland men tillväxttakten kommer att avmattas fram till år 2012 då den kommer att ligga på ca 6 %. Av de tio exportmarknaderna är Ryssland det land som kommer att ha högst BNP-tillväxt under de kommande fem åren. Arbetslösheten har minskat stadigt i Ryssland under den senaste tioårsperioden och spås fortsatt minskning. År 1999 låg den på drygt 13 % och om prognoserna håller kommer den fram till år 2012 att ha minskat till 5 % vilket är mer än en halvering av den ryska arbetslösheten sedan de höga nivåerna i slutet på 90-talet. Schweiz Förutom år 2003 då Schweiz BNP var negativ har BNP varierat mellan en och drygt 3 % under de senaste tio åren. Framöver kommer BNP enligt prognoserna att ligga på nivåer kring 2 % och som lägst 0,5 %. Schweiz är det land som historiskt haft lägst arbetslöshet. I början av 2000- talet låg arbetslösheten under en period under 2 % och som högst har arbetslösheten varit närmare 4 %. Under de kommande fem åren spås fortsatt låg arbetslöshet på 2,5 %. Spanien Spanien har haft relativt hög BNP under de senaste 10 åren. Som högst var BNP strax över 5 %. Den lägsta nivån uppnåddes år 2002 då BNP var 2,7 %. Enligt prognoserna kommer tillväxttakten att gå ned under lägstanivån för perioden 1998-2007. Redan 2008 kommer tillväxttakten att gå ned till 1,3 från 3,7 %. Tillväxttakten under de kommande fem åren kommer att ligga på i snitt 1,6 %. År 2009 uppnås den lägsta nivån på minus 0,7 %. I slutet på 90-talet hade Spanien under ett par år höga arbetslöshetstal som gick från nästan 19 % till dagens nivå på drygt 8 %. Under kommande år spås arbetslösheten öka igen och den kommer i snitt att ligga på drygt 11 %. Storbritannien Storbritannien spås få en BNP som varierar mellan noll-tillväxt till drygt 3 % under den kommande fem-årsperioden. Det är en avmattning jämfört med de senaste tio åren. 11

Arbetslösheten har legat på en förhållandevis jämn nivå historiskt. Under kommande femårsperiod spås arbetslösheten öka något. I snitt kommer den att ligga på dryga 3 %. Tyskland Tyskland är ett av få länder som under en tillfällig period haft en negativ BNP-utveckling under de senaste tio åren. Under 2002 avstannade tillväxten och under 2003 var den negativ. BNP återhämtade sig dock under de år som följde och nådde år 2006 en nivå på 3 %. Därefter har BNP på nytt backat och spås en fortsatt minskning till 0,2 % fram till år 2009 för att sedan öka till dryga 2 % år 2012. Den tyska arbetslösheten har vid flera tillfällen under den senaste tioårsperioden legat på över 10 %. Under 2007 minskade den till 9 % och den spås ligga mellan 8 och 9 % fram till år 2012. USA USA är den enda exportmarknad utanför Europa som definierats som betydelsefull för Sverige i denna rapport. USA:s BNP har varierat från under 1 till över 4 % under de senaste tio åren. Sedan 2004 har BNP minskat och enligt prognoserna kommer utvecklingen att vända först 2010 då tillväxten närmar sig 3 % för att sedan öka till 3,5 % fram till år 2012. Den amerikanska arbetslösheten har varierat mellan 4 och 6 % under de senaste tio åren. Under en tre-årsperiod efter 11 september ökade arbetslösheten till sin högsta nivå på 6 % för att därefter gå ned till 4,6 % år 2006/2007. Enligt prognoserna kommer arbetslösheten att öka under den kommande perioden till strax under 6 %. Sverige Den prognostiserade BNP-utvecklingen för Sverige under kommande femårsperiod spås ligga på i snitt 1,5 % vilket är betydligt lägre än tidigare. Under de senaste tio åren nådde Sverige vid flera tillfällen BNP-nivåer på över 4 %. Första gången 1999-2000 och återigen år 2006. Mellan åren 2006-2007 sjönk BNP med en och en halv procentenhet och enligt prognoserna kommer denna avmattning att fortsätta fram till 2010 då BNP vänder uppåt igen från en nivå på som lägst 0,3 %. I slutet på perioden spås BNP ligga på 2,5 %. Arbetslösheten kommer i snitt att ligga på 5,2 % vilket är högre än historiskt. 12

Intervjupersoner Inom ramen för denna studie intervjuades experter inom tre ämnesområden; Turismexperter Flygexperter Konjunkturexperter Förteckning över personer/organisationer som deltagit: Turismexperter: Eivor Andersson, Ving Björn Arnek, SHR Thea Chiesa, World Economic Forum Rob Franklin, Visit Europe Ole Kjaer Mansfeldt, Wonderful Copenhagen Anders Nissen, Pandox Claus Sager, Tourismdesign Ossian Stiernstrand, Göteborg&Co Peter Terpstra, NUTEK Flygexperter: Wolfgang Kurth Advolar Ian Lowden RDG Peter Morrell Cranfield University Peter Morris Airclaims Brian Pearce IATA John Strickland JSL Consulting Konjunkturexperter: Stefan Fölster, Svenskt Näringsliv Roger Knudsen, Konjunkturinstitutet Olle Wästberg, Svenska Institutet 13

Källor och referenslitteratur Tourism Economics SCB SSB Visit Denmark Resvaneundersökning Arlanda (RVU) - Luftfartsverket IBIS (Inkommande Besökare I Sverige) 2002 - NUTEK/SCB www.konj.se The Travel & Tourism Competitiveness Report 2008 World Economic Forum Recent trends in growth of UK air passanger demand Civil Aviation Authority 2008-10-01 How Can Air Travel Be Free? Wired Magazine 16.03 Estimating air travel demand elasticities InterVISTAS dec. 2007 Travel Trends 2006 National Statistics Djingis Khans återkomst Turismens Utredningsinstitut/Kairos Future 2005 Ge inte upp SAS Dagens Nyheter 2008-09-16 Stagflation threatens the outlook - IATA Financial Forecast march 2008 Is the impact of China and India on future lon-haul travel exaggerated? Boston Consulting Group 2006 Are recent evolutions in tourism compatible with sustainable development? Eurostat 1/2008 How Europeans go on holiday Eurostat 18/2006 Have the major forces driving leisure airline traffic changed? Westminster Research Demand for outbound leisure air travel and its key drivers - Civil Aviation Authority December 2005 Passanger and freight forecasts IATA Economic Briefing oktober 2007 Flying by nature Global market forecast 2007-2026 Airbus Panorama on tourism 2007 Eurostat Recent trends in the Travel & Tourism Industry WTTC 14

The consequences of the growing European low-cost airline sector European Parliament, transport and tourism 2007 Tourism Hihglights 2007 UNWTO Fakta om svensk turism och turistnäring 2008 NUTEK Om sex år är alla Virgins flygningar gröna Artikel Flygtorget 2008-02-26 What does the economy tell us about tourism performance 2008? Tourism Economics What the airline industry may have up its sleeve Forbes 2008-04-09 Travelling in a tight economy www.smartertravel.com Kayak.com user survey reveals consumer still travelling despite state of the economy www.hsmaieconnect.org The economic downturn is the industry moving closer to reality?, The trends in travel and tourism Ferri & Partners Unity marketings luxury consumption index and predications for the luxury market in 2008 Unity Marketing 2008-10-01 Impact of recession changing US travel trends www.travelmole.com A world travel trends report ITB Berlin November 2007 15