Utbildningar Domstolsakademin

Relevanta dokument
Domstolsakademin Utbildningar 2018

Domstolsakademin. Utbildningar 2019

Utbildningar Domstolsakademin

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Utbildningar Domstolsakademin

Vad är kammarrätten? I anslutning till kammarrätterna tjänstgör också cirka 250 nämndemän som deltar i det dömande arbetet.

Domstolsverket, Foto: Patrik Svedberg, Tryck: TMG Tabergs AB, Taberg, Diarienr: Juli 2018

Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö. Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl från Karlskrona.

Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol

Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol

För utbildningen vid Domstolsakademin ska gälla i denna plan särskilt uppställda övergripande mål. I planen anges också generella riktlinjer

Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol

Att få sin sak prövad av en opartisk

Rekrytering av framtidens domare, SOU 2017:85 (ert dnr

HANDELSHÖGSKOLAN. Grundnivå, examen på avancerad nivå / First cycle, Second-cycle qualification

Utbildningar Våren Domstolsakademin

Advokatexamen, delkurs 2 Förhandlingsteknik

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: Dnr:

Remissyttrande avseende betänkandet Rekrytering av framtidens domare (SOU 2017:85)

Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol

Juristprogrammet, 270 högskolepoäng (S2JUR)

JUCN32, Health Law, 15 högskolepoäng Health Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol

Utbildningar Hösten Domstolsakademin

Kursen är en valfri kurs inom juristprogrammet. Den läses under programmets sjunde eller åttonde termin.

Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Det första året. Domstolsakademin

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR I HELA. Rättsliga frågor

Innehäll. 3 Rättsordningen Rättsväsendet 26

Utökad samverkan mellan domstolar

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys

JURIDISKA INSTITUTIONEN

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Forskningsfronten i den offentliga rätten Nationell konferens i offentlig rätt oktober 2015

VERKSAMHETSPLAN Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Tillsynsutveckling i Väst

Inledning. En tydlig strategi

JUFN21, Svensk migrationsrätt, 7,5 högskolepoäng Swedish Migration Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

PROGRAM Advokatexamen Delkurs 2

JURIDISKA INSTITUTIONEN

JURIDISKA INSTITUTIONEN

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

JURIDISKA INSTITUTIONEN

UTBILDNINGSPROGRAM. Våren Allmän domstol

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

JURIDISKA INSTITUTIONEN

Kursens mål. Juridiska fakulteten. Undervisningsspråk: Svenska och Engelska. Introduktion till juristutbildningen

Utbildningssystem för jurister i EU Slovenien

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

PSYE15, Psykologi: Rättspsykologi, 15 högskolepoäng Psychology: Forensic Psychology, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

SOAN63, Professionellt socialt arbete, 15 högskolepoäng Professional Social Work, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Fortsatta beslut om tvångsvård av en patient som dömts. men som varit avviken sedan mycket lång tid, har inte ansetts proportionerliga.

HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Juridiska fakulteten

HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Fastställande. Allmänna uppgifter. Juridiska fakulteten

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

SOAN33, Socialt arbete med barn och unga, 15 högskolepoäng Social Work with Children and Young People, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Tolkpolicy för Södertörns tingsrätt

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

OBLIGATORISKA INFORMATIONSSAMTAL I de fall samarbetssamtal hållits så ska något ytterligare informationssamtal inte behövas.

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Utbildningsplan. Samhällsvetarprogrammet. 180 högskolepoäng. Social Science Programme. 180 Higher Education Credits *)

JAJUP, Juristprogrammet, 270 högskolepoäng Law, 270 credits

Utbildningsplan för juristprogrammet vid Lunds universitet

Ledarskapets förutsättningar Del 1

Svensk författningssamling

BEHANDLINGSASSISTENTPROGRAMMET, 80 POÄNG Treatment Assistent Programme, 80 points

Interkulturell och Internationell Socionomutbildning, 210 hp

Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp

Rekrytering av framtidens domare (SOU 2017:85)

Domstolsakademin. Utbildningsprogram. Hösten 2009, Allmän förvaltningsdomstol

LÄRARES LEDARSKAP. profession och etik i praktiken. En vidareutbildning med högskolepoäng för gymnasielärare. En samproduktion av

Chef för personliga assistenter 2013

Advokatexamen, delkurs 3 Konstitutionell rätt, Riskhantering och rådgivaransvaret, Advokatens kärnvärden

Med inriktning mot grupphandledning i psykosocialt arbete

Kursplanen är fastställd av Styrelsen för centrum för genusvetenskap att gälla från och med , höstterminen 2016.

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys

LAGM01, Examensarbete, 30 högskolepoäng Graduate Thesis, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle

LVS210, Skapande verksamhet för tidigare åldrar 2, 30 högskolepoäng

Statens Controllerutbildning

Om Högsta förvaltningsdomstolen

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.

En modernare rättegång några utvecklingsområden

PSPB13, Kurs 3: Människan i livsloppsperspektiv, 32,5 högskolepoäng Course 3: Lifespan Development, 32.5 credits Grundnivå / First Cycle

Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för språk och litteratur

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF

Auktorisationsgrundande utbildning till specialist i sexologisk rådgivning (NACS)

UTBILDNINGSPROGRAM. Våren Allmän förvaltningsdomstol

Transkript:

Utbildningar 2017 Domstolsakademin

OMSLAGSBILD Kursdeltagare samtalar under en paus på kursen Praktisk pedagogisk utbildning för lärare i Sveriges Domstolar. Foto: Carl Johan Erikson BILDER Bilderna i katalogen är tagna av Carl Johan Erikson och Per Carlsson. DIARIENUMMER 1496-2016 TRYCK Tryckt hos Ark-Tryckaren AB, Jönköping, september 2016.

Innehåll INNEHÅLL Förord... 5 Kontaktuppgifter... 6 Kompetensutveckling i Domstolsakademin... 8 Domstolsakademins erbjudande i korthet... 8 Det centrala kursutbudet... 9 Domstolsspecifika utbildningsinsatser... 9 Juridiska nätverk... 10 Internationell kompetensutveckling... 10 Att välja rätt kurs... 11 Praktisk information... 11 Kurskategorier... 12 Anvisningar för ansökan... 13 Förändringar och information... 13 Kontakta Domstolsakademin... 13 Allmänna utbildningar... 15 Allmän civilrätt... 15 Domarrollen... 19 Domstolsgemensamma kurser... 29 Entreprenadrätt... 39 Europarätt... 41 Familjerätt... 43 Företagsekonomi... 49 Förvaltningsprocessrätt... 53 Hyres- och arrenderätt... 63 Immaterialrätt... 67 Kommunalrätt... 69 Konkurs- och utsökningsrätt... 71 Mark- och miljörätt... 75 Migrationsrätt... 87 Offentlig upphandling... 97 Offentlighet och sekretess...103 Processrätt...107 Skatterätt...119 Socialförsäkringsrätt...131 Straffrätt...139 Tvångsmål...151 Fiskalsutbildningen...155 Notarieutbildningen...187 Utbildning för föredragande m.fl...189 Register...193 Kronologiskt schema...198 Alfabetiskt register...200 3

Innehåll BILDSIDA FOTO Innehåll

Förord FÖRORD Hög kompetens hos våra domstolsjurister är en viktig del i ett effektivt rättssystem och en förutsättning för att domstolarna ska upprätthålla medborgarnas förtroende och respekt. I denna kurskatalog har vi samlat Domstolsakademins utbud av central utbildning. Utöver kurserna i katalogen erbjuder vi ekonomiskt stöd till olika typer av anpassade kompetensutvecklingssinsatser och till erfarenhetsutbyten inom ramen för juridiska nätverk. Förord Internationella seminarier ger en fantastisk möjlighet att utbyta erfarenheter och lära av kollegor i andra länder. Vi erbjuder internationell kompetensutveckling genom deltagande i juridiska seminarier både utomlands och vid arrangemang på hemmaplan. Dessutom finns olika praktikplatser på domstolar i Europa. Behoven av utbildning i migrationsrätt med anledning av den väntade ökningen av migrationsmål gör att vi under 2017 fortsätter vår storsatsning på fler utbildningstillfällen i migrationsrätt. Vi har också infört e-lärande för en snabb orientering i ämnet. Många ordinarie domare uppskattar våra ämnesspecifika dagar med aktuellt innehåll. 2017 presenterar vi nya sådana dagar i ämnesområdena processrätt, mark- och miljörätt samt i frågor om domaretik och domarrollen. Intresset är även stort för våra domarrollskurser och vi kan glädjande nog möta det stora intresset genom att nu dubblera dessa kurser. Vi anpassar vårt kursutbud efter domstolarnas behov och behöver ibland uppdatera utbud och antal kurstillfällen. Aktuella uppgifter om kurser och kurstillfällen finns alltid i Kompetensportalen. Har du frågor eller behöver hjälp är du naturligtvis välkommen att kontakta oss. Kontaktuppgifter finns längre fram i katalogen och på intranätet. Varmt välkommen till Domstolsakademin 2017! Magdalena Hägg Bergvall Rektor 5

Kontaktuppgifter Kontaktuppgifter KONTAKTUPPGIFTER REKTOR Magdalena Hägg Bergvall Tfn 036-15 53 00 Mobil 0763-60 05 48 BITRÄDANDE REKTOR Anders Olofsson Tfn 036-442 21 84 Mobil 0734-61 19 39 ÄMNESANSVARIGA Familjerätt Ylva Myhrberg, rådman, Norrtälje tingsrätt Förvaltningsprocessrätt Henrik Hedberg, rådman, Förvaltningsrätten i Malmö Processrätt Gunilla Fransson, rådman, Göteborgs tingsrätt Skatterätt Madelaine Tunudd, kammarrättsråd, Kammarrätten i Stockholm Mark- och miljörätt Christina Olsen Lundh, rådman, Mark- och miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt Migrationsrätt Lars I. Magnusson, rådman, Förvaltningsrätten i Göteborg Socialförsäkringsrätt Henrik Jansson, kammarrättsråd, Kammarrätten i Stockholm Straffrätt Karoline Fridolf, rådman, Helsingborgs tingsrätt 6

Kontaktuppgifter KOMPETENSUTVECKLARE Ann-Marie Basun, Stockholm (även internationell samordnare) Tfn 036-442 21 32 Mobil 0739-18 58 48 Jessica Bertilsson, Göteborg (från december 2016) Hannah Ivarsson, Jönköping Tfn 036-15 53 93 Mobil 0701-83 24 66 Robert Lindh, Göteborg Tfn 036-44 22 171 Mobil 0701-80 89 45 Caroline Rosengren, Malmö Tfn 040-35 40 11 Mobil 0701-91 67 95 Christoffer Önrup, Göteborg Tfn 036-44 22 188 Mobil 0701-81 13 02 UTBILDNINGSADMINISTRATÖRER Cecilia Almgren Tfn 036-15 55 81 Viveca Falk Tfn 036-15 53 80 Marie Frenzel Tfn 036-15 56 02 Jenny Larsson Tfn 036-15 53 95 Inger Malmsjö Tfn 036-15 54 71 7

Kompetensutveckling i Domstolsakademin Kompetensutveckling i Domstolsakademin KOMPETENSUTVECKLING I DOMSTOLSAKADEMIN DOMSTOLSAKADEMINS ERBJUDANDE I KORTHET Domstolsakademin ansvarar för kompetensutveckling för ordinarie domare och andra jurister inom den dömande verksamheten. Den kompetensutveckling som erbjuds består inte bara av kurserna i denna kurskatalog, utan Domstolsakademin erbjuder även ekonomiskt stöd till anpassade kompetensutvecklingsinsatser och till erfarenhetsutbyte inom ramen för juridiska nätverk. Den huvudsakliga målgruppen är ordinarie domare, men många av kurserna är även öppna för icke ordinarie domare, föredragande och beredningsjurister som uppfyller angivna förkunskapskrav. Domstolsakademins uppdrag innefattar även den centralt anordnade fiskalsutbildningen och den centralt anordnade notarieutbildningen. Genom Domstolsakademin finns det även goda möjligheter till kompetensutveckling i internationell miljö. På de följande sidorna kan du läsa mer om de olika former av kompetensutveckling som tillhandahålls av Domstolsakademin. Centrala kursutbudet Juridiska nätverk Domstolsakademin 8 Domstolsspecifika utbildningsinsatser Internationell kompetensutveckling

Kompetensutveckling i Domstolsakademin DET CENTRALA KURSUTBUDET Kurserna i denna kurskatalog utgör det centrala kursutbudet. Dessa är framtagna med utgångspunkt i ordinarie domares utbildningsbehov inom olika ämnesområden. Tanken är att dessa kurser ska möta utbildningsbehov som finns över hela landet. Även om kurserna är framtagna utifrån ordinarie domares utbildningsbehov så är många av dem även öppna för andra personalkategorier som har ett utbildningsbehov som motsvarar kursens innehåll. Kurserna i det centrala kursutbudet är dock aldrig öppna för notarier. I kurskatalogen inleds varje ämnesområde med en översikt där det framgår vilka kurser som ingår i kursutbudet i ämnet, även om alla kurser inte erbjuds varje år. Av översikten framgår också om det finns andra kurser med särskild koppling till ämnesområdet, dessa har streckad ram. DOMSTOLSSPECIFIKA UTBILDNINGSINSATSER Som ett komplement till det centrala kursutbudet erbjuder Domstolsakademin även anpassade kompetensutvecklingsinsatser. Dessa kallas domstolsspecifika utbildningsinsatser och syftar till att möta kompetensutvecklingsbehov som är specifika för en grupp domstolar, en enskild domstol eller en enskild medarbetare. En grundförutsättning för att en domstolsspecifik utbildningsinsats ska stödjas är att utbildningsbehovet inte tillgodoses genom Domstolsakademins centrala kursutbud. Det rör sig ofta om att stödja en lokalt anordnad utbildning eller att bekosta en viss medarbetares deltagande i en externt anordnad kurs. Gemensamt för denna typ av insatser är att Domstolsakademin ger ekonomiskt stöd men inte står för genomförandet. Ansökan om stöd för en domstolsspecifik utbildningsinsats görs via ett elektroniskt formulär på intranätet och behandlas sedan av någon av Domstolsakademins kompetensutvecklare. Mer information finns på intranätet. 9

Kompetensutveckling i Domstolsakademin JURIDISKA NÄTVERK Att bilda nätverk är ett sätt för personer med särskilt intresse för ett visst ämnesområde att förkovra sig och utbyta erfarenheter. Det ger ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna samtidigt som kunskap tillförs domstolarna där medlemmarna är verksamma. Domstolskademin ger ekonomiskt stöd för denna typ av kompetensutveckling inom ramen för ett system med juridiska nätverk. Efter godkänd ansökan om bildande av ett nätverk kan nätverket få ekonomiskt stöd för högst två träffar per år. Mer information om förutsättningarna för att bilda ett nätverk och vilket ekonomiskt stöd som kan lämnas finns på intranätet. INTERNATIONELL KOMPETENSUTVECKLING Domstolsakademin kan tack vare ett utvecklat internationellt samarbete erbjuda goda möjligheter till kompetensutveckling i internationell miljö. För domare erbjuds möjlighet att delta i olika juridiska seminarier inom ramen för European Judicial Training Network (EJTN) och den kursverksamhet som Europäische Rechtsakademie (ERA) och andra utbildningsarrangörer erbjuder. Inom ramen för EJTN erbjuds även språkseminarier för den som vill förbättra sin juridiska engelska. Den som är intresserad av att delta i en internationell utbildning kan ansöka om ekonomiskt stöd för detta. Det finns också möjlighet för domare att ansöka om att delta i utbyten med domstolar i Europa inom ramen för olika utbytesprogram. Sveriges domstolar fungerar då som värddomstolar för de gästande utländska domarna som deltar i utbytet. Det finns också ett utbytesprogram mellan de nordiska länderna. Vidare finns möjlighet att söka praktikplatser/ secondment på EU-domstolen och Europadomstolen för såväl ordinarie domare som andra jurister i Sveriges domstolar. Mer information om internationell kompetensutveckling och hur man ansöker om att delta finns på Domstolsakademins sidor på intranätet. 10

Praktisk information PRAKTISK INFORMATION ATT VÄLJA RÄTT KURS Alla kursbeskrivningar i Domstolsakademins kurskatalog är utformade på samma sätt och innehåller alltid uppgift om kursens syfte, målgrupp, innehåll, undervisningsform och lärandemål. Om det finns förkunskapskrav eller krav på viss erfarenhet anges detta särskilt tillsammans med uppgift om kursens målgrupp. Tanken är att det ska vara lätt att hitta rätt kurs avseende såväl innehåll, egna förkunskaper som förväntningar på kunskaper efter genomgången utbildning. För att kursen ska bli så givande som möjligt för alla deltagare är det viktigt att läsa kursbeskrivningen samt att kontrollera att man uppfyller det som anges under rubriken Krav på deltagaren innan man ansöker om att delta i en kurs. En definition av målgruppskategorierna finns nedan. Är man osäker finns alltid möjlighet att kontakta den kompetensutvecklare som är ansvarig för kursen. Detta gäller även frågor om kursernas innehåll. Även chefer som ska godkänna en ansökan till en kurs eller i övrigt har funderingar om val av kurs är välkomna att kontakta Domstolsakademin. Varje kurs har en kursbeskrivning där det i ett särskilt avsnitt anges målgrupp samt vilka andra krav som gäller för deltagande. Praktisk information För att förenkla har målgrupperna för det centrala kursutbudet delats in i kategorierna ordinarie domare, icke ordinarie domare, föredragande och beredningsjurister. Dessa kategorier används genomgående och förklaras nedan. Kategorin ordinarie domare omfattar alla ordinarie domare oavsett domstolsslag, inklusive hyresråd och tekniska råd. Kategorin icke ordinarie domare omfattar tf. rådmän, assessorer som tjänstgör i domstol, justitiesekreterare, tf. assessorer och fiskaler. Tf. assessorers och fiskalers utbildningsbehov tillgodoses dock huvudsakligen genom den centralt anordnade fiskalsutbildningen och de får därför som utgångspunkt endast delta på kurser i det centrala kursutbudet vars innehåll inte behandlas på fiskalsutbildningen. Kategorin föredragande används bara på kurser som riktar sig till deltagare från allmän förvaltningsdomstol. 11

Praktisk information Kategorin beredningsjurister används bara på kurser som riktar sig till deltagare från allmän domstol. Denna kategori omfattar även personer i allmän domstol som är anställda som föredragande. När det gäller utbildning för nyutnämnda domare så har Domstolsakademin inga fastställda utbildningspaket. Utbildningen för en nyutnämnd domare bör istället planeras i samråd mellan domaren och chefen utifrån domarens bakgrund och tidigare erfarenhet. Domstolsakademins biträdande rektor kan vid behov bistå med hjälp att välja kurser eller vid upprättandet av en utbildningsplan för nyutnämnda domare. KURSKATEGORIER Kurserna i det centrala utbudet är indelade i kategorierna baskurs (B), fördjupningskurs (F) och specialistkurs (S). Kurser med europarättsliga inslag är dessutom försedda med en särskild symbol. Symbolen betecknar baskurs på en grundläggande nivå. Vad som utgör en grundläggande nivå kan skifta, men utgångspunkten ska vara en ordinarie domares kompetensnivå. Med detta menas en fördjupningskurs som kräver att deltagarna redan har grundläggande kunskaper motsvarande minst vad som kan inhämtas genom en baskurs. Fördjupningskurser riktar sig typiskt sett till alla jurister, men är framförallt avsedda för mer erfarna juristers behov av kompetensutveckling. Detta står för en specialistkurs avsedd att ge särskild sakkunskap hos vissa jurister. Det är alltså fråga om att tillföra domstolen en kompetens som man inte kan begära eller förvänta sig att alla jurister har. Utbildningarna är ofta utformade som så kallade stegkurser där tanken är att samma deltagare ska kunna gå en hel specialistutbildning tillsammans och på så vis bygga upp ett nätverk. Symbolen visar att kursen tar upp europarättsliga frågor. 12

Praktisk information ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN Ansökan till Domstolsakademins kurser görs i Kompetensportalen där man också kan ta del av kursbeskrivning, kursprogram och annan dokumentation. De flesta utbildningstillfällen är av sådant slag att antalet deltagare inte kan vara obegränsat. På de flesta kurser är antalet begränsat till 25. I vissa fall görs därför en prioritering bland de deltagare som ansökt om att gå en kurs. En sådan prioritering görs normalt i samråd med berörda domstolar. Vi försöker dock tillgodose allas önskemål om utbildning. För det fall antalet ansökningar är alltför stort erbjuds därför den som blir utan plats vid ett utbildningstillfälle förtur till plats vid ett kommande tillfälle. Det kan även bli aktuellt att ordna ytterligare utbildningstillfällen. Information om resor finns i den kursinformation som skickas till deltagarna inför varje kurstillfälle. Vid planering av tjänsteresan och val av färdmedel gäller Sveriges Domstolars riktlinjer för tjänsteresor som finns att läsa på intranätet. FÖRÄNDRINGAR OCH INFORMATION Domstolsakademins kurser planeras ungefär ett år i förväg. Det kan därför förekomma ändringar jämfört med det som anges i den tryckta katalogen. Kontinuerligt uppdaterad information om våra kurser finns alltid i Kompetensportalen. Information om extra kurstillfällen eller extrainsatta kurser publiceras även på intranätet. Den som fortlöpande vill ha information om Domstolsakademins utbildningar och internationella verksamhet bör prenumerera på nyhetskanalerna Juridiska utbildningar och Internationellt på intranätet. KONTAKTA DOMSTOLSAKADEMIN Kontaktuppgifter till dem som arbetar i Domstolsakademin finns i början av denna kurskatalog. En förteckning över kompetensutvecklarnas ansvarsområden finns på intranätet. 13

BILDSIDA FOTO Praktisk information

ALLMÄNNA UTBILDNINGAR Allmän civilrätt Civilrättsdagar Kommersiella tvister

Allmän civilrätt CIVILRÄTTSDAGAR 2017 Civilrättsliga frågor förekommer i många måltyper och goda kunskaper i civilrätt är viktigt för att kunna handlägga och avgöra mål på ett effektivt och rättssäkert sätt. Civilrätten är dessutom ett relativt omfattande område och det kan därför vara svårt att hålla sina kunskaper uppdaterade på egen hand. Civilrättsdagarna syftar till att belysa den senaste rättsutvecklingen och att ge deltagarna fördjupade kunskaper inom utvalda delar av civilrätten. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Domstolsakademin anordnar återkommande civilrättsdagar för att ge domare möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom området och utbyta erfarenheter med andra. Olika delar av civilrätten behandlas vid olika utbildningstillfällen. Kursavsnitten är utformade med utgångspunkt i att deltagarna har grundläggande kunskaper inom respektive område. Undervisningen sker i form av föreläsningar med gruppdiskussioner. Utöver de kunskapsorienterade föredragen och diskussionerna ges deltagarna även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte under lediga former vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig i Kompetensportalen i god tid för sista ansökningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom civilrätten men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Chefsrådmannen Anders Dereborg, Stockholms tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare 20 21 november 2017 Stockholm 30 september 2017 16

Allmän civilrätt KOMMERSIELLA TVISTER Kommersiella aktörer väljer allt oftare att vända sig till allmän domstol istället för att påkalla skiljeförfarande. Vid handläggning av sådana tvistemål förväntas domare klarlägga de materiella tvistefrågorna, verka för förlikning och i slutändan avgöra målet. Parterna har också en berättigad förväntan på att målet handläggs effektivt. Syftet med kursen är att ge deltagarna kunskap om materiella och processuella regler som aktualiseras vid handläggning av kommersiella tvister och som underlättar en rättssäker och effektiv hantering av målen. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare. Denna endagskurs behandlar centrala och aktuella frågeställningar, av både materiell och processuell art, i vanligt förekommande tvister om kommersiella avtal. Olika tvistetyper, tvistefrågor och processtrategier gås igenom och diskuteras. Utifrån konkreta exempel diskuteras bl.a. hur parter successivt blir bundna av avtal samt hur avtal kan tolkas och fyllas ut. Vidare diskuteras frågor kring avtalsbrott samt skadestånd, vite och andra kontraktuella påföljder. Undervisningen bedrivs i huvudsak i seminarieform med inslag av föreläsningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om regler och praxis som rör kommersiella tvister. KURSLEDARE Rådmannen Henrik Karlsson, Göteborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Rådmannen Ann Lind Kristensson och tingsfiskalen Erik Johansson, båda Göteborgs tingsrätt 15 16 maj 2017 Stockholm 30 mars 2017 17

BILDSIDA FOTO Allmän civilrätt

Domarrollen Domarrollen delkurs B Domarrollen delkurs C Domarrollen delkurs D Domarrollsseminarium för erfarna domare Domarrollen delkurs A Domstolens och domarens funktion

Domarrollen DOMARROLLEN EN KURS I FYRA STEG Domaryrket har en konstitutionell särställning. Yrket medför även maktbefogenheter som går betydligt längre än i de flesta yrken. På senare år har tal om effektivitet, avverkning och målbalanser dominerat diskussionerna, kanske delvis på bekostnad av mer principiella frågor som rör domaren och dennes yrkesutövning. Det är av vikt att ständigt hålla liv i diskussionen om den gode domaren och skapa förutsättningar för att sådana diskussioner kan ske. Domarrollen är en utbildning i fyra delar med syfte att höja domares kompetens i frågor som är centrala för domare i sin roll som maktutövare och många gånger som ordförande. Utbildningen riktar sig till alla ordinarie domare. När det gäller nyutnämnda domare bör kursen genomföras under de inledande två-tre åren av tjänstgöringen. Det sista steget består av en Europaresa. Under 2017 genomförs även för första gången ett Domarrollsseminarium för erfarna domare. Detta seminarium kan ses som en fristående fortsättning till de fyra delkurserna om domarrollen. För delkurs A finns inga förkunskapskrav men för de efterföljande delkurserna B och C krävs att delkurs A har genomgåtts och för den avslutande delkursen D krävs att deltagaren har genomgått delkurs A C. I de fyra delkurserna behandlas följande ämnen. A DOMARROLLEN OCH DOMSTOLENS FUNKTION Domstolens ställning, domarens självständighet, domaretik, rättsfilosofi. B ORDFÖRANDEROLLEN, PROFESSIONELLT BEMÖTANDE Rollen som ordförande vid muntlig förhandling, bemötande av förhörspersoner, säkerhets- och ordningsfrågor. C DOMSKRIVNING OCH MEDIEKUNSKAP Språket i domar och beslut, praktiska domskrivningsfrågor, mediekunskap. D DOMARE I EUROPA Europarättens rättsliga ställning, mänskliga rättigheter, internationellt arbete. 20

Domarrollen DOMARROLLEN DELKURS A DOMARROLLEN OCH DOMSTOLENS FUNKTION Domaryrket är unikt med hänsyn till domstolens och domarens konstitutionella ställning. Syftet med denna delkurs är att stärka deltagaren i sin domarroll genom att ge tillfälle till reflektion och diskussion om konstitutionella bestämmelser, rättsfilosofiska principer och etiska frågor som genomsyrar stora delar av domaryrket. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Målgruppen är såväl nyutnämnda som mer erfarna ordinarie domare vid allmän domstol och förvaltningsdomstol. I det dagliga arbetet ges begränsad tid och möjlighet att fundera över frågor som rör domarrollen och domstolens ställning både konstitutionellt och funktionellt. Samtidigt är det något som intimt hör samman med rättskipningen. Vilken syn man har på dessa frågor påverkar uppfattningen om hur domaren bör agera när han eller hon utövar sitt ämbete. Det kan också ha betydelse för hur man anser att en domare bör uppträda privat. Under kursen berörs frågor som gäller domarens och domstolarnas konstitutionella ställning, domarens självständighet, rättsfilosofi samt moral och etik. Även frågan om gränsdragningen mellan den lagstiftande och dömande makten är föremål för diskussion. Undervisningen sker dels genom föreläsningar, dels i seminarieform. Målet är att deltagarna efter genomgången kurs ska förstå centrala frågor som rör domarens och domstolens ställning konstitutionellt och funktionellt. Målet med kursen är också att deltagarna ska ges tillfälle till reflektion och diskussion kring dessa frågor. KURSLEDARE Justitierådet Thomas Bull, Högsta förvaltningsdomstolen Lagmannen Björn Lindén, Örebro tingsrätt LÄRARE Chefsrådmannen Thed Adelswärd, Lunds tingsrätt Rådmannen Märit Bergendahl, Alingsås tingsrätt Advokaten Adam Green, Mannheimer & Swartling Advokatbyrå Kammarrättslagmannen Annika Sandström, Kammarrätten i Sundsvall Ytterligare lärare kan tillkomma 14 16 mars 2017 Internat i Stockholmstrakten 20 januari 2017 22 24 augusti 2017 Internat i Stockholmstrakten 20 juni 2017 21

Domarrollen DOMARROLLEN DELKURS B ORDFÖRANDEROLLEN Att parter och bevispersoner som kommer till domstolen får ett gott bemötande är ytterst en rättssäkerhetsfråga. Syftet med denna andra delkurs om domarrollen är att stärka deltagaren i sin roll som ordförande vid muntliga förhandlingar genom att ge fördjupade kunskaper om betydelsen och innebörden av ett gott bemötande i rättssalen samt hur detta kan omsättas i praktiken. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Målgruppen är såväl nyutnämnda som mer erfarna ordinarie domare vid allmän domstol och förvaltningsdomstol. Deltagande i kursen förutsätter att deltagaren har genomgått Domarrollen delkurs A eller den motsvarande äldre kursen Domarrollen och domstolens funktion. Alla medborgare som kommer i kontakt med domstolarna har ett berättigat krav att bli bemötta med respekt och värdighet. Att skapa de bästa förutsättningarna för att de personer som hörs i domstolen känner sig trygga och lyssnade på är ytterst en rättssäkerhetsfråga som handlar om att säkerställa att domstolen får bästa möjliga underlag för sin bedömning. För att parterna ska uppleva att rättegången i domstol är rättvis och att de får komma till tals behövs ett gott bemötande samt en tydlig och aktiv processledning. En god kommunikation vid en muntlig förhandling leder dessutom till en allmänt effektivare målhantering genom att aktörerna blir mer samarbetsvilliga (kommer till förhandling, lämnar yttranden, låter sig delges etc.). I kursen behandlas betydelsen av ett gott bemötande vid muntlig förhandling liksom vissa etiska frågor av betydelse för rollen som ordförande. Exempel på vad parterna önskar i form av information och bemötande från ordförande under rättegången hämtas från de numera tusentals brukarintervjuer som har genomförts i Sveriges domstolar. Avgörande faktorer och svårigheter i professionellt bemötande behandlas, liksom vilka mekanismer som 22

Domarrollen styr särskilt utsatta människor. En del av kursen ägnas åt likabehandlings- och diskrimineringsfrågor, medvetna och omedvetna fördomar samt utmaningar i ett mångkulturellt samhälle. Slutligen tas även frågor om ordning och säkerhet i rättssalen upp. Undervisningen bedrivs dels i form av föreläsningar, dels i seminarieform. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska förstå vilken betydelse ett gott bemötande har samt ha verktyg för att hantera rollen som ordförande på ett sätt som gynnar en säker och effektiv hantering av mål och ärenden. Målet är också att deltagarna ska förstå hur man kan motverka att människor av osakliga skäl hanteras olika. KURSLEDARE Kammarrättsrådet Ola Holmén, Kammarrätten i Jönköping Lagmannen Erik Sundström, Lycksele tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Universitetslektorn Moa Bladini, Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Psykologen Gunnar Bohman, Stockholms universitet Doktoranden Hanna Cinthio, Högskolan i Malmö Kvalitetsutvecklaren Marie Hagsgård Lagmannen Lennart Johansson, Kristianstads tingsrätt Enhetsrådet David Shannon, Brå Säkerhetschefen Thomas Östman, tingsrätterna i Stockholm Ytterligare lärare kan tillkomma 29 31 mars 2017 Stockholm 10 februari 2017 12 14 september 2017 Stockholm 20 juni 2017 23

Domarrollen DOMARROLLEN DELKURS C - DOMSKRIVNING OCH MEDIEKUNSKAP Domstolarnas sätt att kommunicera med medborgarna genom utformningen av domar och beslut samt genom media är faktorer som har stor betydelse för medborgarnas förtroende för domstolarna. Syftet med kursen är att ge deltagarna de verktyg som krävs för att kunna bidra till utvecklingen att generellt höja kvaliteten i domar och beslut när det gäller läsbarhet och juridisk argumentation. Syftet är också att ge deltagarna fördjupade kunskaper om hur domstolens avgöranden förmedlas via media. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Målgruppen är såväl nyutnämnda som mer erfarna ordinarie domare vid allmän domstol och förvaltningsdomstol. Deltagande i kursen förutsätter att deltagaren har genomgått Domarrollen delkurs A eller den motsvarande äldre kursen Domarrollen och domstolens funktion. Den inledande dagen behandlas språket i domar och beslut. Dag två inleds med ett avsnitt om hur domstolen kommunicerar sitt budskap till media och hur media fångar upp budskapet. Därefter redogörs för Sveriges Domstolars mediegrupps arbete samt ges exempel på hur kommunikationen med media kan utvecklas och förbättras. Kursen avslutas med att Domstolsverkets presstjänst berättar om vilken hjälp och stöd man kan få därifrån. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppövningar, erfarenhetsutbyte och individuella uppgifter. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha användbara verktyg för att förbättra utformningen av domar och beslut samt fördjupade kunskaper om hur domstolarnas avgöranden förmedlas till allmänheten via media. Deltagarna ska också känna till vilket stöd som erbjuds via Domstolsverkets presstjänst. KURSLEDARE Rådmannen Daniel Sjölund, Förvaltningsrätten i Stockholm Lagmannen Erik Sundström, Lycksele tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Journalisten Ville Carlström Lagmannen Mari Heidenborg, Solna tingsrätt Språkkonsulten Maria Hultberg Medarbetare från Enheten för kommunikationsstruktur, Domstolsverket 5 6 april 2017 Stockholm 10 februari 2017 4 5 oktober 2017 Stockholm 20 augusti 2017 24

Domarrollen DOMARROLLEN DELKURS D - DOMARE I EUROPA Arbetet i våra svenska domstolar påverkas allt mer av vad som sker utanför Sveriges gränser. En av globaliseringens effekter är att svenska domstolar och domare allt oftare kommer i kontakt med normtillämpning som inte har sitt ursprung i den nationella rätten. Syftet med denna kurs är att deltagarna ska få fördjupade kunskaper om hur EU-domstolen och Europadomstolen påverkar den svenska rättstillämpningen. Ett annat syfte är att deltagarna ska ges möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte med utländska kollegor. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Målgruppen är såväl nyutnämnda som mer erfarna ordinarie domare vid allmän domstol och förvaltningsdomstol. Deltagande i kursen förutsätter att deltagaren har gått Domarrollen delkurs A, B och C, eller motsvarande äldre kurser i Domstolsakademins regi. Kontakta gärna ansvarig kompetensutvecklare innan du ansöker till kursen ifall du är osäker på vilka kurser som kan tillgodoräknas. Kursen är en grupp- och studieresa till bl.a. Luxemburg och Strasbourg. Deltagarna lämnar Sverige på måndag morgon och återvänder fredag kväll. Under resan genomförs studiebesök vid bl.a. EU-domstolen och Europadomstolen, där deltagarna närvarar vid en förhandling. Därutöver får deltagarna lyssna till föredrag samt delta i diskussioner och seminarier. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om hur globaliseringen och den internationella rätten påverkar arbetet som domare i svensk domstol samt att deltagarna ska ha getts möjlighet till erfarenhetsutbyte med utländska kollegor. Mer detaljerad information om kursen och dess utformning kommer att presenteras i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. KURSLEDARE Chefsrådmannen Thed Adelswärd, Lunds tingsrätt Hyresrådet Birgitta Erlinge, Hyres- och arrendenämnden i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare November 2017 (preliminärt den 13 17 november) Studieresa till bl.a. Luxemburg och Strasbourg 30 juni 2017 25

Domarrollen DOMARROLLSSEMINARIUM FÖR ERFARNA DOMARE Domarens självständighet och domaretik är centrala och viktiga diskussionsteman för alla domare. Syftet med domarrollsseminariet är att skapa ett forum där erfarna domare tillsammans kan reflektera och diskutera kring frågor som rör domarrollen. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Målgruppen är främst domare som genomgått de fyra delkurserna om domarrrollen, men även andra erfarna domare är välkomna att delta. Seminariet riktar sig till domare vid både allmän domstol och förvaltningsdomstol. Domstolsakademin anordnar för första gången 2017 speciella utbildningsdagar för domare med särskilt intresse av att fördjupa sig i frågor som rör domarnas yrkesroll. Målsättningen är att domarrollsseminariet ska bli ett återkommande inslag i Domstolsakademins utbildningsutbud och att innehållet ska variera mellan olika utbildningstillfällen. Under seminariet erbjuds deltagarna ett forum för diskussion och fördjupning i frågor där yrkesrollen står i centrum. Här får deltagarna möjlighet att mer fördjupande diskutera frågor som behandlas i de fyra delkurserna om domarrollen och andra liknande frågor. Utbildningen bedrivs huvudsakligen i seminarieform med kortare inslag av föreläsningar. Även paneldiskussioner kan förekomma. Information om det närmare innehållet kommer att finnas tillgängligt på intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska ges möjligheter till fördjupning och erfarenhetsutbyte kring frågor som rör domarnas yrkesroll. KURSLEDARE Meddelas senare ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare 19 20 september 2017 Stockholm 20 augusti 2017 26

Domarrollen DOMSTOLENS OCH DOMARENS FUNKTION Domstolarna och domaren har en konstitutionell särställning och arbete med dömande verksamhet ställer särskilda krav på medarbetaren. Det finns ett flertal frågor kring domstolens och domarens funktion som den som inte tidigare arbetat med dömande arbetsuppgifter bör känna till. Kursen riktar sig till medarbetare som arbetar med dömande arbetsuppgifter och som inte tidigare har sådan erfarenhet, exempelvis tekniska råd, föredragande och beredningsjurister. I det dagliga arbetet ges begränsad tid och möjlighet att fundera på frågor som rör den dömande rollen och domstolens funktion, både konstitutionellt och funktionellt. Kursen är inriktad på frågor om domstolens roll och funktion i rättssystemet samt domstolsetik. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar samt diskussioner. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha ökad insikt om sin yrkesroll och fått möjlighet att reflektera över denna samt känna till vilka krav samhället ställer på den som arbetar i domstol med dömande arbetsuppgifter. LÄRARE Rådmannen Märit Bergendahl, Alingsås tingsrätt Administrativa direktören Nicklas Söderberg, Hovrätten över Skåne och Blekinge 23 maj 2017 Stockholm 30 mars 2017 27

BILDSIDA FOTO Domarrollen

Barnet i rättsprocessen I hederns namn Domstolsgemensamma kurser Försäkringsmedicin och medicinska utlåtanden i förvaltningsdomstol Psykisk sjukdom m.m. Rättsmedicinska frågor i allmän domstol Att tala genom tolk Värdering av muntlig bevisning - rättspsykologi

Domstolsgemensamma kurser DOMSTOLSGEMENSAMMA KURSER Domstolsakademins kursutbud är indelat i olika ämnesområden, vilket normalt också innebär en uppdelning mellan domstolsslagen. Det finns emellertid kurser som kan sägas höra hemma i mer än ett ämnesområde och som riktar sig till deltagare från såväl allmän domstol som förvaltningsdomstol. Dessa kurser kallas för domstolsgemensamma kurser och finns numera samlade i ett gemensamt avsnitt av kurskatalogen. De domstolsgemensamma kurserna berör alltså normalt teman som är relevanta inom mer än ett ämnesområde och de har oftast det gemensamt att de riktar sig till deltagare från båda domstolsslagen. Vilka domstolsgemensamma kurser som erbjuds varierar från år till år och temat kan röra allt från barnperspektiv till medicinska begrepp och tolkfrågor. När det behövs har kursen en gemensam inledande del som följs av anpassade avsnitt för allmän domstol respektive förvaltningsdomstol. Vissa teman tas upp i separata kurser för respektive domstolsslag. 30

Domstolsgemensamma kurser ATT TALA GENOM TOLK Tolkar är i många fall en nödvändig del av processen i både allmän domstol och förvaltningsdomstol. Det är ur rättssäkerhetssynpunkt viktigt att den tolkning och översättning som tillhandahålls inom rättsväsendet håller hög kvalitet. Brister i tolkningen kan leda till att domar och beslut baseras på ett oriktigt underlag. Därför är det särskilt viktigt att situationen i rättssalen är sådan att tolkningen kan genomföras på bästa sätt. Kommunikationen genom tolkarna är också en central del i arbetet med bemötandefrågor och förtroendet för domstolarna. Syftet med kursen är att öka förståelsen för tolkarnas arbete och uppdrag samt att ge domare verktyg för att skapa de bästa förutsättningarna för en rättssäker hantering av mål där tolkar är inblandade. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare, beredningsjurister och föredragande som kommer i kontakt med tolkfrågor. Tolkning kan ge upphov till många frågor och problem i förhandlingssituationen. Parter kan exempelvis komma från samma land, men befinna sig på varsin sida i en religiös eller politisk konflikt. Det finns många gånger en religiös, politisk, kulturell eller etisk dimension i tolksituationen. Den enskilde kan bland annat i ett sådant sammanhang vilja byta tolk, något det inte alltid finns rutiner för. En annan viktig fråga är bemötandet och att tolken faktiskt är fysiskt närvarande under förhandlingen. Under kursen berörs bland annat dessa frågor. Vidare behandlas Kammarkollegiets arbete med auktorisation och tillsyn, god tolksed, etiska regler m.m. Undervisningen sker främst i form av föreläsningar och diskussioner. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha en fördjupad förståelse för tolkarnas arbete och uppdrag. Deltagarna ska också kunna ta ställning till vilka rutiner och policys som behövs och kanske saknas på den egna domstolen i fråga om hanteringen av tolkar. Deltagarna ska känna till de etiska regler som styr tolkarna. Målet är vidare att deltagarna ska kunna leda förhandlingar på ett sådant sätt att förutsättningarna för en korrekt tolkning blir optimal. KURSLEDARE Kammarrättsrådet Sonja Huldén, Kammarrätten i Göteborg ÖVRIGA LÄRARE Nationella experten Christian Öhlin, Migrationsverket Rättstolken Jennie Fors, föreningen Rättstolkarna Ivett Larsson, Kammarkollegiet Rättstolken Shala Amin Ytterligare lärare meddelas senare 26 januari 2017 Stockholm 10 december 2016 31

Domstolsgemensamma kurser FÖRSÄKRINGSMEDICIN OCH MEDICINSKA UTLÅTANDEN I FÖRVALTNINGSDOMSTOL I många mål och ärenden förekommer medicinska utlåtanden av olika slag. Det kan många gånger vara svårt att tolka utlåtandena och förstå innebörden av eller avsaknaden av olika uttryck. Syftet med kursen är att ge allmän kunskap om aktuella konsensusdokument, om uppkomst och orsaker beträffande belastningssjukdomar, psykiska sjukdomar och några andra skadeområden. Syftet är också att ge verktyg för att kunna tolka de medicinska utlåtanden som förekommer i domstol. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare, beredningsjurister och föredragande. Under förmiddagen sker en presentation av aktuella konsensusdokument om uppkomst och orsaker beträffande belastningssjukdomar, psykiska sjukdomar och några andra skadeområden. Detta för att underlätta förståelsen av bl.a. läkarintyg i socialförsäkringsmål och tvångsmål. Efter lunchuppehållet vidtar en paneldiskussion under ledning av kursledaren. Dagen avslutas med erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Undervisningen sker i form av såväl föreläsningar som gruppövningar. Målet med kursen är att kursdeltagarna efter genomgången kurs ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna förstå och bedöma medicinska utlåtanden väl, även i förhållande till de legala bevisreglerna i mål om bl.a. sjukpenning, arbetsskada, vård av unga eller psykiskt sjuka. KURSLEDARE Rådmannen Petrus Tired, Förvaltningsrätten i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Enhetschefen Claes Jansson, LO-TCO Rättsskydd AB Professorn Ruth Mannelqvist, Umeå universitet Processföraren Christoffer Spegel, Försäkringskassan Ytterligare lärare meddelas senare 31 maj 2017 Stockholm 10 april 2017 32

Domstolsgemensamma kurser PSYKISK SJUKDOM M.M. Såväl i allmän domstol som i förvaltningsdomstol handläggs mål med personer som lider av psykisk sjukdom och/eller personlighetsstörningar. Syftet med denna kurs är att ge deltagarna översiktliga kunskaper om psykisk sjukdom och personlighetsstörningar, bl.a. i fråga om behandlingsbarhet och återfallsrisk, samt om den rättspsykiatriska undersökningen. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare, beredningsjurister och föredragande. Kursen innehåller en genomgång avseende rättspsykiatrisk undersökning och de skattningsinstrument som används på psykiatriska kliniker. Vidare redovisas hur en rättspsykiatrisk undersökning genomförs och vilka slutsatser som kan dras utifrån den och andra skattningsinstrument som används. Kursen behandlar också beroendemekanismer, psykiska sjukdomar och personlighetsstörningar. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om centrala begrepp och samband rörande psykisk sjukdom och personlighetsstörningar samt ha verktyg för att kunna bedöma de skattningsinstrument som förekommer i mål och ärenden. KURSLEDARE Rådmannen Per Nordén, Göteborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Överläkaren Björn Milesson Fors, psykiatridivisionen Uppsala 20 21 november 2017 Stockholm 30 september 2017 33

Domstolsgemensamma kurser RÄTTSMEDICINSKA FRÅGOR I ALLMÄN DOMSTOL I många mål och ärenden förekommer det medicinska utlåtanden av olika slag. Det kan många gånger vara svårt att tolka utlåtandena och förstå innebörden av eller avsaknaden av olika uttryck. Syftet med kursen är att ge allmän kunskap om skadetyper som ofta förekommer i brottmål och att förmedla den medicinska vetenskapens syn på hur man utreder vissa sjukdomar och bakomliggande orsaker till dessa. Syftet är också att ge verktyg för att kunna tolka de medicinska utlåtanden som förekommer i domstol. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och beredningsjurister. Under den första delen av kursen sker en genomgång av de skadetyper som är vanligt förekommande i brottmål. Även skadetypernas uppkomstsätt belyses. Därefter redogör en specialistläkare i rättsmedicin för sina arbetsuppgifter och vilka problem denne möter i sitt arbete. Slutligen vidtar en diskussion och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Undervisningen sker i form av såväl föreläsningar som gruppövningar. Målet med kursen är att kursdeltagarna efter genomgången kurs ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna förstå och bedöma medicinska utlåtanden som kan förekomma i mål och ärenden i allmän domstol. KURSLEDARE Rådmannen Kai Koskela, Södertörns tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Professorn och överläkaren i rättsmedicin Anders Eriksson, Umeå universitet och Rättsmedicinalverket Specialistläkaren i rättsmedicin Johanna Loisel, Rättsmedicinalverket 4 april 2017 Stockholm 10 februari 2017 34

Domstolsgemensamma kurser VÄRDERING AV MUNTLIG BEVISNING RÄTTSPSYKOLOGI I både allmän domstol och förvaltningsdomstol förekommer ofta muntlig bevisning. Värderingen av de muntliga utsagorna förutsätter kunskaper om modern rättspsykologisk forskning. Kursen syftar till att ge deltagarna grundläggande kunskaper om de centrala delar i denna forskning som har betydelse för värderingen av muntliga utsagor. Som påbyggnad till denna baskurs erbjuder Domstolsakademin fördjupningskurser om muntlig bevisning för såväl allmän domstol som förvaltningsdomstol. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare. Under kursen behandlas rättspsykologisk forskning som har betydelse för hur muntliga utsagor värderas. Bland annat behandlas människans minne, tillförlitlighet och trovärdighet. Kursen ges i form av föreläsningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om hur minnet fungerar och vilka andra faktorer som måste beaktas vid värdering av muntlig bevisning för att bevisvärderingen ska bli så korrekt som möjligt. KURSLEDARE Lagmannen Göran Lundahl, Lunds tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Professorn Pär-Anders Granhag, Göteborgs universitet. 9 mars 2017 Stockholm 20 januari 2017 35

Domstolsgemensamma kurser BARNET I RÄTTSPROCESSEN Rättsprocesser rörande barn kan många gånger pågå samtidigt i olika domstolar. Syftet med kursen är att lyfta fram de problem som kan uppkomma vid parallella processer samt fördjupa kunskaperna om barnets rättigheter och villkor i en rättsprocess. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare, beredningsjurister och föredragande. Kursen riktar sig till de som vid allmän domstol har erfarenhet av familje- och brottmål samt till de som vid förvaltningsdomstol har erfarenhet av tvångsmål. Kursen tar ett samlat grepp om de intressekonflikter som kan uppstå när parallella processer gällande barn pågår. Kursen sätter också barnets rättigheter och villkor i fokus. Kursen inleds med en genomgång av några i förväg utskickade frågeställningar som berör familje-, brottoch tvångsmål. Observera att kursen inte går in särskilt på de problem som kan uppkomma i migrationsmål. Barnkonventionen och annan internationell rätt behandlas liksom vilka riskbedömningar som bör göras i de olika processerna. Den första dagen innehåller också ett avsnitt om socialtjänstens och familjerättens utredningar; hur barnförhör går till och redovisas samt hur olika utredningar kan kollidera. Under den andra dagen ges en föreläsning om hur barns minne fungerar samt hur det kan påverkas av andra personer och hur barnens utsagor kan säkras. Kursen avslutas med ett pass om hur behandlingen går till på barnpsykiatrisk klinik samt därefter en sammanfattande diskussion rörande de olika frågeställningarna som behandlats under kursen. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och i seminarieform. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha en fördjupad förståelse för och kunskap om vad som sker i de olika processerna och om barnets villkor och rättigheter i dessa för att med bibehållet fokus på barnets bästa kunna hantera de problem som uppstår vid handläggning av mål. KURSLEDARE Kammarrättsrådet Björn Berselius, Kammarrätten i Stockholm Rådmannen Ylva Myhrberg, Norrtälje tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Fil. dr Emma Roos af Hjelmsäter, Göteborgs universitet Jur. dr Anna Kaldal, Stockholms universitet Leg. psykologen och leg. psykoterapeuten Anna Norlén, verksamhetschef och rektor Ericastiftelsen, Stockholm Jur. dr Rebecca Thorburn Stern, Uppsala universitet Ytterligare lärare meddelas senare 4 6 april 2017 Stockholm 20 januari 2017 36

Domstolsgemensamma kurser I HEDERNS NAMN I både allmän domstol och förvaltningsdomstol förekommer mål med så kallad hedersrelaterad problematik. Syftet med utbildningen är att ge fördjupade kunskaper om och en ökad förståelse för hedersrelaterade frågor för att ge deltagarna verktyg att på ett bra sätt hantera mål med hedersrelaterade inslag. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare, beredningsjurister och föredragande. Den första dagen ägnas åt grunderna i hedersrelaterad problematik. Begreppet hedersrelaterat våld och förtryck diskuteras och problematiseras. Vad som kännetecknar en hederskultur och dess kollektivistiska struktur behandlas också. Den andra dagen är inriktad på konkreta frågor som uppstår vid handläggningen av mål med hedersrelaterade inslag och särskilt uppmärksammas domarens agerande och andra bemötandefrågor i olika måltyper. En panel bestående av domare, advokat och åklagare m.fl. diskuterar bemötande i domstol m.m. i hedersrelaterade frågor. Därefter har allmän domstol ett pass om hur kulturella försvar kan och i vissa fall bör aktualiseras i det svenska straffrättsliga regelsystemet. Samtidigt diskuterar deltagarna från migrationsdomstol i ett annat spår hur hedersproblematik påverkar rätten till skydd i Sverige utifrån risken att bli utsatt i hemlandet eller i Sverige. Kursdeltagare som inte arbetar med straffrätt eller migrationsrätt har möjlighet att avsluta kursen efter lunch, vilket då bör anmälas i förväg. Kursdeltagarna uppmanas att inför kursen tänka över i vilka fall hedersrelaterade faktorer aktualiserats i deras verksamhet, samt gärna ta med rättsfall av intresse. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om hederskulturens grundläggande strukturer och därigenom ha en ökad förståelse för vad det kan innebära att handlägga ett mål med hedersrelaterade frågeställningar. Deltagarna ska därigenom ha fått sådana verktyg som krävs för att på ett bättre sätt kunna identifiera och hantera mål med hedersinslag. 37

Domstolsgemensamma kurser KURSLEDARE Kammarrättsrådet Björn Berselius, Kammarrätten i Stockholm ÖVRIGA LÄRARE Doktoranden Rasool Awla, Göteborgs universitet Enhetschefen och socionomen Dilek Baladiz, Origo- Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld, Stockholms län Kriminalinspektören Kickis Åhre Älgamo, Stockholmspolisen Docenten Astrid Schlytter, Stockholms universitet Advokaten Anna Dahlbom, Lewis & partner advokatbyrå AB Doktoranden Hanna Linell, Stockholms universitet Doktoranden Lisa Kerker, Lunds universitet Professorn Claes Lernestedt, Uppsala universitet Docenten Astrid Schlytter, Stockholms universitet Kammaråklagaren Jessica Wenna, specialiståklagare i relationsvåld 31 maj 1 juni 2017 Stockholm 10 april 2017 38

Entreprenadrätt Entreprenadrätt Entreprenadrätt 39

Entreprenadrätt ENTREPRENADRÄTT Entreprenadrättsliga tvister är ofta komplexa och de bakomliggande avtalen bygger i regel på standardavtal som gäller i branschen. Syftet med denna kurs är att utifrån domstolspraxis diskutera handläggning av entreprenadrättsliga tvister. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och beredningsjurister med flerårig erfarenhet av handläggning av entreprenadrättsliga tvister. Under kursen behandlas både kommersiell entreprenadrätt och konsumententreprenader. Avsnittet om kommersiell entreprenadrätt lägger fokus på avtalsrättsliga problem, bevisbörda, bevisvärdering och användandet av vittnen och sakkunniga. Kursen innehåller också ett avsnitt om olika besiktningsformer och vilken rättsverkan de har. Byggbranschen styrs till stor del av sina egna standardvillkor och hantering av tvister kräver kännedom om dessa villkor. Kursen innehåller därför en genomgång av aktuella regleringar i standardavtal och konsumenttjänstlagen. Undervisningen ges i form av föreläsningar som varvas med gruppövningar och gemensamma diskussioner utifrån rättsfall på området. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om entreprenadrättsliga frågor inklusive de vanligast förekommande standardavtalen respektive konsumenträttsliga regleringarna på området och kunna tillämpa dem vid handläggning av entreprenadrättsliga tvister. KURSLEDARE Advokaten Lennart Åhl, Advokatfirman W&Ö HB 9 10 maj 2017 Stockholm 20 mars 2017 40

Europarätt Europarätt Europarättsdag 41

Europarätt EUROPARÄTTSDAG 2017 En mängd europeiska regler är en del av det svenska rättssystemet och europarättens påverkan på rättstillämpningen är mångfacetterad och under ständig utveckling. Syftet med Europarättsdagen är att belysa den senaste rättsutvecklingen och ge deltagarna fördjupade kunskaper i olika delar av europarätten. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Domstolsakademin anordnar återkommande en speciell utbildningsdag för domare med särskilt intresse för europarätt. Utbildningsdagens innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. På Europarättsdagen redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på europarättens område, framförallt i föredragsform. Även paneldebatter och andra undervisningsformer kan förekomma. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom europarätten men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Byråchefen Anna Erman, Justitiekanslern ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare 14 september 2017 Stockholm 20 juni 2017 42