Skörd av trädbiomassa från marginalmarker

Relevanta dokument
Teknik- och metodutveckling för skogsbränsle - en teknikfördjupning inom Skog, Klimat och Miljö (SKM)

Ekonomisk analys. Skörd av små fält med olika maskinsystem, Värmeforskrapport Några viktiga antaganden som är osäkra

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3

Vår vision. Vårt uppdrag (utdrag) Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden. Sveaskog ska vara oberoende på marknaden

Biobränslehantering från ris till flis

Eget värdefullt sortiment

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare

Skörd av skogsbränsle och/eller massaved i förstagallringar, vägkanter och på igenväxt åkermark

Logistik och Bränslekvalitét Disposition

Projekt SWX-Energi. Studie av Bracke-aggregatet

SDCs Biobränslekonferens 2-3 februari 2011

Råvaruförsörjning och klassificering av råvara SCOPE 9/ Lars Wilhelmsson

INFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN

Produktivitet och lönsamhet vid skörd av skogsbränsle i klen björkgallring

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Effekter av krankorridorgallring (KKG) på beståndets kvalitet och fortsatta utveckling Rapport efter utläggning av försöksytor

GROT är ett biobränsle

Trädbränslen från skogen

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Kandidatarbete 2015:5 i skogsvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap. Flisning av buntade träddelar från klen gallring

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

Projekt SWX-Energi. Rapport nr 6

Biobränslen från skogen

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Delrapport 8. Bioenergigårdar

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

Odla poppel & hybridasp!

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skogsbränslehandledning

Stockholm

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Stämplingsrapport. Drivningsförhållanden: (GYL, är en femgradig skala där 1 motsvarar mycket goda förhållanden). G Y L

SVENSK STANDARD SS

ARBETSRAPPORT. Skogsbränsleuttag i vägkanter PRESTATIONSSTUDIE - UTTAG AV SKOGSBRÄNSLE I VÄGKANT MED BRACKE C16. Maria Iwarsson Wide

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub]

B10. JiLU-Tema Skog. P-O Nilsson

TSG Kvalitetssäkring & eftermarknad. Tomas Flemström Marcus Persson Mattias Bränngård Linnéa Carlsson Fredrik Henriksen

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub]

Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk

Naturhänsyn vid grothantering

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub]

Hänsyn vid uttag av grot

FÖRESKRIFT Nr 2/2013. Skogsforskningsinstitutet Ånäsgränden Vanda. Datum Dnr 498/62/2013. Giltighetstid 1.1.

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

INFO från projektet 106. FinnMetko Maskinell röjning. Radiostyrd skogstraktor. Ny röjningssax BIOENERGI FRÅN SKOGEN

Översänder underlag för anbud på tre slutavverkningar samt en fröträdsställning på Ytterbostugan 1:2 i Nyköpings k:n.

Pelletsplattformen (2011)

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub]

Friställning av skyddsvärda träd 2017

Metodik för skattning av skogliga variabler

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Översiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Biobränsle från skogen

räd Värdefulla THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog

Metodik för skattning av skogliga variabler

Skogen som energikälla - nu och i framtiden -

Logistik och Bränslekvalitét. Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet vid förbränning Umeå 9 November 2010 Projektledare Magnus Matisons

Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar

Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå

Träddelsuttag eller massavedsuttag i förstagallring?

Belägenhet Fastighetsbeståndet består av 17 fastigheter som är belägna nära Tallinn.

E E E E E E+ ENERGIKLIPPAGGREGAT

Korsnäs Din skogliga partner

Skötselplan Brunn 2:1

Långa toppar metod för uttag av skogsbränsle i slutavverkningar

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2.

ARBETSRAPPORT. Krossning av skogsbränsle med en stor kross EN STUDIE AV CBI 8400 HOS SKELLEFTEÅ KRAFT

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

Skogsbruksplan. Högeruds-Ingersbyn 1:76, 1:81. Värmlands län

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Skötselmetoder för intensivodling av skog

Årsavverkning (~94 Mm 3 )

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub]

Klippning i klena gallringar prestationsstudie av Forest ebeaver

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Inväxningsrutiner etablerad skog

ÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen

MenSe röjningsaggregat

Att skriva M+M (Material och Metoder) i en vetenskaplig rapport. Back Tomas Ersson, SkogDr Skogsmästarskolan

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

ARBETSRAPPORT. Huggbilar med lastväxlare och containrar. Lars Eliasson och Gianni Picchi, CNR/IVALSA FRÅN SKOGFORSK NR

FÖRESKRIFT Nr 1/2017. Datum Dnr 3512/ /2017. Giltighetstid tills vidare

Bioenergi från Stockholms stads skogar!

Skogsvä rderi ng. Ekeby Mangsarve 1:4 rnft. f SKOGSSTVRELSEN

Ljus framtid för bioenergi. Det rör på sig i skogen. sve n s kt magasin i Värnamo världens vackraste får bredare vallar

ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem. Mia Iwarsson Wide, Skogforsk

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

Skogsbruksplan. Planens namn Karby 1:1. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Marginalkostnader för skörd av grot och stubbar från föryngringsavverkningar i Sverige

Transkript:

Skörd av trädbiomassa från marginalmarker Raul Fernandez-Lacruz, MSc. & PhD student Raul.Fernandez@slu.se Slutkonferens för Skog, Klimat och Miljö (SKM), 26 november 2014, Umeå

Huvudmål delprojekt 4: Teknik- och metodutveckling för skörd och transport av trädbränslen från åsidosatt jordbruksmark 1. Identifiera och karakterisera de typiska marginalmarker i Västerbotten; 2. Studera produktivitet, kostnader och energieffektivitet av konventionella & innovativa system för skörd, sönderdelning och transport av biomassa. 3. Utveckla arbetsmetoder, planering och hållbarhet av skörd av biomassa från marginalmarker i samband med konventionella skogsmark.

Vilka fältstudier har vi gjort? a) Inventering av trädbiomassa på marginalmarker: 19 olika marginalmarker från 9 studieområden; b) Tidstudier på olika maskinsystem: 4 skördare, 3 skotaren, 3 sönderdelning- och 3 transportsystem; c) Inventering av vältor av olika bränslesortiment: 72 vältor från 34 studieområden; d) Analyser av bränslekvalité (fukthalt, askhalt och flisens storleksfördelning): 70 flisprover (ca. 300 l) från olika flisningsstudier; Från bestånd till industri Inventering Skörd & skotning Inventering vältan Transport Sönderdelning

Vilka har jobbat i projektet? Delarrangörer av : DEMO Young dense thinnings (Visningsområdet, 6 nov 2013) DEMO Innovativa skördesystem för täta unga skogar (Holmsund 16 maj 2014) Mikael Forsman Dan Bergström Jenny Lindgren Planering Maskinentreprenörer Kartor, lämpliga bestånd Planering & fält-genomförande Fulvio Di Fulvio Erik Andersson Raul Fernandez-Lacruz Mikael Öhman Yrjö Nuutinen (gästforskare från Finland)

Inventering av marginalmarker Cirkelprovytor Total 19 olika objekt, 9 områden Åker-, dikes-, skogs- och vägkanter Beskogade åkrar Beskogade inägor Beskogade tätortsnära industriområden Trädslag, dbh, höjd & G.Y.L. Foto: Gunilla Guldbrand Transekter

Vägkant (1,5 ha) 2 450 träd/ha dbh=14,9 cm, höjd=11 m Biomassa=38 ton TS/ha (177 MWh/ha) Trädslag=41% björk, 59% tall Åkerkant (2 ha) 20 105 träd/ha dbh=10,6 cm, höjd=9 m Biomassa=97 ton TS/ha (451 MWh/ha) Trädslag=49% björk, 32% gran, 10% gråal, 4% sälg, 5% tall Tätortsnära-industrimark (1,5 ha) 16 446 träd/ha dbh=7,0 cm, höjd=8 m Biomassa=45 ton TS/ha (209 MWh/ha) Trädslag=100 % gråal Igenväxt åker (10,6 ha) 4 341 träd/ha dbh=14,9 cm, höjd=13 m Biomassa=71 ton TS/ha (330 MWh/ha) Trädslag=20% gråal, 73% björk, 6% gran, 1% tall

Åkerkant (1,4 ha) Igenväxt inäga (4 ha) 20 216 träd/ha dbh=14,0 cm, höjd=10 m Biomassa=62 ton TS/ha (288 MWh/ha) Trädslag=34% björk, 4% gran, 1% tall, 26% gråal, 32% sälg, 3% andra löv Biomassatäta 7 925 träd/ha dbh=14,1 cm, höjd=12 m Biomassa=109 ton TS/ha (507 MWh/ha) Trädslag=94% gråal, 5% björk, 1% gran Skogskant (0,22 ha) 11 669 träd/ha dbh=13,3 cm, höjd=11,8 m Biomassa=157 ton TS/ha (730 MWh/ha) Trädslag=16% björk, 11% gran, 52% gråal, 12% sälg, 9% andra löv (löv ska gallras hård!) Kraftledningsgator (annan studie) 16 058 träd/ha dbh=3,2 cm, höjd=4,2 m Biomassa=19-37 ton TS/ha (89-170 MWh/ha) Trädslag=90% björk & sälg, 9% gran, 1% tall Lövdominerade

Fulvio di Fulvio Tidstudier av maskinsystem vid skörd av marginalmarker Mikael Öhman Prestation av maskiner Arbetsmoment Problemområden HD-kamera Raul Fernandez Produktivitetsfunktioner Kostnad på trädbränsle! (Systemanalyser) Tidsstudiedator 1 ton torrsubstans (TS)=2 ton färsk biomassa med 50% fukthalt=4,65 MWh

Skörd av beskogad tätortsnära mark med ett innovativ skördaraggregat Skördare Valmet 901 (3,3 ton TS/G 0 -h) (1,5 ha; all biomassa rensades bort) Skotare Rottne Solid F9-6 (9,8 ton TS/G 0 -h) Bräcke Forest MAMA 3 m 9,60 ton TS (FH 53,6%) ) ( 45 MWh) (vågsystem;axeltryck) 9 m

Knäckkvistning och komprimering av trädbiomassa i en klen förstagallring med MAMA aggregatet (duk) Bulkdensitet ökar 35-76% Effektivare skotning! våg Askhalten på det skördade bränslet minskar med 7-10% Bättre bränslekvalité! En fraktion på 5-7% av biomassa lämnas i skogen (1,6% aska) Minskad näringsbortförsel!

Skördare EcoLog 560D (6,7 ton/g 0 -h) Skörd av en åkerkant med ett modifierad skördaraggregat Skotare Tigercat 1055 (7,4 ton TS/G 0 -h) Logmax 5000Bio (33,7 ton TS; FH 49%) Täckta knivkvistar (plåt i Hardox) Knäckkvistade träddelar högre lastutnyttjande! 4 m ( 157 MWh) 20 m

Skörd av beskogad åkermark- jämförelse konventionellt vs. innovativt system Skördare Ponsse Fox H5 (8,2 ton TS/G 0 -h) Massaved Grenar och toppar Bunt-skördare Fixteri FX15 (6,6 ton TS/G 0 -h) Buntade träddelar 233 kg TS/bunt l=2,6 m diameter=60-70 cm Skotare Komatsu 865 13,8 ton TS/G 0 -h Våglänk (flexbunk) Effektivare skotning (högre utnyttjande av lastkapacitet)

Inventering av trädbränslevältor Grot, 29 vältor Konventionellt slutavverkning Träddelar, 43 vältor Rådensitet= 59 kg TS/m 3 s (48-80) Volym osönderdelat=496 m 3 s Flisad volym=70 m 3 f Staplat Rådensitet= 68 kg TS/m 3 s (32-97) Volym osönderdelat= 639 m 3 s Flisad volym=95 m 3 f Ca. 7 ggr högre dens.! Flisat (Data från vår inventering Data från flishugg Data från värmeverk)

Studier på sönderdelning & transport av olika bränslesortiment Skotarburen flishugg Huggbil Skopbil kallt Arbetet av skotaren är avgörande (byggnation av vältan) Dålig välta Dyrare och sämre fliskvalité Produktivitet Semi-mobil flishugg Lastväxlarbil

Studier på bränslekvalité BTC (Biobränsletekniskt Centrum), Röbäcksdalen i Umeå Askhalt, fukthalt och partikelstorleksfördelning 5 liter såll

Tack! Raul Fernandez-Lacruz, MSc. & PhD student Raul.Fernandez@slu.se Slutkonferens för Skog, Klimat och Miljö (SKM), 26 november 2014, Umeå