Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer Bo Burström professor/överläkare Avdelningen för socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet
Hälso och sjukvårdslag (1982:763) 2 Målet för hälso och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso och sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142).
Sjukvård sociala skillnader Hälsa och sjuklighet är ojämnt fördelad => motsvarande sjukvårdskonsumtion? Tillgång till vård utbud Patientavgifter, tidigare erfarenheter, kulturella skillnader Olika benägenhet att söka vård
Strukturella aspekter Finansiering resursfördelning Patientavgifter regressiva Vårdgarantier undanträngningseffekter Informerade patienter Efterfrågestyrning vs behovsstyrning Vem gynnas av valfrihetsreformer? Mångfald av vårdgivare sammanhållen vs fragmentiserad vård
Andel med sämre än god hälsa Kista-Rinkeby Storstadssatsningen Södertälje Botkyrka Upplands-Bro Skärholmen Nynäshamn Farsta Spånga-Tensta Sigtuna Norrtälje Järfälla Sundbyberg Upplands-Väsby Skarpnäck Enskede-Årsta-Vantör Huddinge Värmdö Salem Hässelby-Vällingby Stockholms län Hägersten-Liljeholmen Tyresö Nykvarn Vallentuna Haninge Älvsjö Solna Österåker Ekerö Täby Vaxholm Kungsholmen Nacka Norrmalm Sollentuna Lidingö Södermalm Östermalm Bromma Danderyd Kvinnor 0 10 20 30 40 50 Storstadssatsningen Skärholmen Botkyrka Farsta Kista-Rinkeby Södertälje Tyresö Järfälla Hägersten-Liljeholmen Upplands-Bro Norrtälje Vallentuna Enskede-Årsta-Vantör Salem Upplands-Väsby Hässelby-Vällingby Nynäshamn Huddinge Älvsjö Spånga-Tensta Skarpnäck Sundbyberg Stockholms län Haninge Värmdö Nacka Kungsholmen Sigtuna Solna Bromma Södermalm Ekerö Österåker Nykvarn Sollentuna Täby Norrmalm Östermalm Vaxholm Lidingö Danderyd Procent Män 0 10 20 30 40 50 Procent
Ohälsa vårdkonsumtion
Andel som avstått vård, läkemedel 40 35 30 Avstått sjukvård pga dålig ekonomi Avstått från läkemedel pga dålig ekonomi 25 20 15 Andel (%) 10 5 0 Befolkningen 18-64 år Utlandsfödda Förtidspensionärer Ensamstående mödrar Arbetslösa unga vuxna Utsatta personer Hemlösa personer Ekonomiskt bistånd Källa: Burström et al 2007
Faktorer som påverkar vårdsökande Tillgång till vård geografisk närhet ekonomisk tillgänglighet Kulturella faktorer, bemötande Egen kunskap om samband riskfaktorer och ohälsa; vad bör man göra vid sjukdom ( health literacy )
Sociala skillnader i sjukvårdsutnyttjande möjliga förklaringar Hälsans bestämningsfaktorer Hälsotillstånd Behov Efterfrågan Vårdkonsumtion Hälsoutfall
Hälsans bestämningsfaktorer (Efter Dahlgren, Whitehead 1991)
Sociala skillnader i sjukvårdsutnyttjande möjliga förklaringar Kunskap Hälsans bestämningsfaktorer Hälsotillstånd Behov Efterfrågan Vårdkonsumtion Hälsoutfall
Sociala skillnader i sjukvårdsutnyttjande möjliga förklaringar Kunskap Kunskap, dialog Hälsans bestämningsfaktorer Hälsotillstånd Behov Efterfrågan Vårdkonsumtion Hälsoutfall
Sociala skillnader i sjukvårdsutnyttjande möjliga förklaringar Hälsans bestämningsfaktorer Hälsotillstånd Behov Efterfrågan Vårdkonsumtion Tillgång till vård Utbud av vård Hälsoutfall
Sociala skillnader i sjukvårdsutnyttjande möjliga förklaringar Ekonomi, kulturella faktorer, bemötande Hälsans bestämningsfaktorer Hälsotillstånd Behov Efterfrågan Vårdkonsumtion Tillgång till vård Utbud av vård Hälsoutfall
Sociala skillnader i sjukvårdsutnyttjande möjliga förklaringar Hälsans bestämningsfaktorer Hälsotillstånd Behov Efterfrågan Vårdkonsumtion Hälsoutfall Vårdkvalitet
Sociala skillnader i vård och behandling Har observerats i flera beskrivna steg, t ex Hälsans bestämningsfaktorer Primärprevention Deltagande i screeningprogram Vårdsökande beteende Behandling (t ex intervention vid koronar hjärtsjukdom) Läkemedelsbehandling Hälsoutfall (t ex dödlighet i bröstcancer, förväntad medellivslängd) Sjukvårdskostnader för vård under sista levnadsåret
Sjukvårdskostnader för vård under sista levnadsåret, efter inkomstkvintil (Stockholm 2001/2003) 100 80 Expenditure ('000 SEK) 60 40 20 0 *Justerat för ålder, diagnos, antal vårddagar 1 2 3 4 5 Income group (1 lowest) Källa: Hanratty et al 2007
Vissa steg som föregår vårdkonsumtion Ekonomi, kulturella faktorer, bemötande Hälsans bestämningsfaktorer Hälsotillstånd Behov Efterfrågan Vårdkonsumtion Tillgång till vård Utbud av vård Hälsoutfall
Områdesskillnader förekomst av diabetes i SLL (Läkemedelsregistret) 0,2 0,18 0,16 0,14 Andel_diabetiker 0,12 0,1 0,08 Utsatta områden 47 år 62 år 0,06 0,04 Övriga områden 0,02 0 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 Age Ålder pp_diabetes_utsatta_områden pp_diabetes_övrigasll
Hur kan vården bidra till vård på lika villkor? Medvetenhet om sociala skillnader Bra lokalt utbud av vård lokalisering efter behov Resursfördelning efter behov mellan mottagningar mellan patienter (tid till tolk) Mera utåtriktad/uppsökande vård efterfrågan ej = behov
Hur kan vården bidra till vård på lika villkor? Patientavgifter vissa grupper mera känsliga Dialog med patienter, befolkning Förbättrad information/kommunikation ( health literacy ) Bemötande, förståelse
Var/hur kan interventioner ske? Hälsofrämjande arbete Sjukdomsförebyggande (primärprevention) Tidig upptäckt och behandling (screening, sekundär prevention) Annan kurativ behandling Rehabilitering
Hälsofrämjande/förebyggande insatser Hälsofrämjande/ förebyggande insatser Ekonomi, kulturella faktorer, bemötande Hälsans bestämningsfaktorer Hälsotillstånd Behov Efterfrågan Vårdkonsumtion Tillgång till vård Utbud av vård Hälsoutfall