EN RESEGUIDE TILL TÄBY EN RESEGUIDE TILL TÄBY Täby AKTIVITETER SHOPPING PARKER UTFLYKTER RUNSTENAR BADPLATSER
Täby
ISBN 978-91-637-6583-4
Ur Dikter från Täby Centrum av Karl Sundén.
Här ligger Täby
Så här kan du använda boken Det här är lika mycket en guidebok som inspiration som ett litet uppslags - verk över saker som kan vara bra att veta. Vill du lära känna Täby, läs den från början till slut. Eller slå upp en sida på måfå och få idéer på saker att göra till helgen. Formatet gör den lämplig att ta med på utflykten. Boken börjar med ett porträtt av Täby (sid 9), där du kan lära mer om kultur, natur och arkitektur. Sedan fördjupar vi oss i historien (sid 24), från stenålder till nutid, för att därefter titta noggrannare på Täby, område för område (sid 50). Kapitlet Upptäck Täby (sid 130) listar en massa tips på saker att göra, som utflyktsmål, promenader och idrottsanläggningar. Avslutningsvis finns lite praktisk information (sid 156) om kommunen. Att göra en sådan här bok heltäckande vore omöjligt. För det första skulle den behöva bli så omfattande att den inte gick att bära med sig. Och med tanke på hur mycket som händer i Täby skulle den snart kännas inaktuell. Läs den istället som inspiration. Hittar du inte vad du söker, sök vidare på nätet. Varför inte börja på taby.se? De olika områdena illustreras med små kartor. Längs bak i boken finns en bifogad karta över Täby i sin helhet. På den finns också en förklaring till kartans olika symboler. Vissa platser är också markerade med koordinater från frititidskartan. Boken om Täby har producerats av JMW Kommunikation på uppdrag av Täby kommun Utgivare: Kristina Eineborg, Täby kommun Redaktion Täby kommun: Kjell Edgren och Linnea Uddenmyr Redaktion JMW Kommunikation: Joakim Karlsson, Martina Larsson, Samuel Skwarski och Ina Zackari-Näär AD/formgivning: Jonas Böttiger Foto: Sven A. Bayard, Jonas Böttiger, Sune Fridell, Olof Holdar, Lars Rönnols, Bo Vading och Hembygds föreningens arkiv. Illustrationer: Tord Tordmar Tryck: Print Best OÜ Medlemmar i Täby Hembygdsförening har, under ledning av Lothar Lammertz, vänligen bistått med underlag och faktagranskning i samband med produktionen av denna bok. Boken kan beställas genom taby.se/tabyboken 6
92 31 139 59 22 74 13 125 122 Sumpviol (Viola uliginosa) Sumpviolen växer på platser där det är konstant fuktigt, till exempel skogskärr och flodstränder. I Sverige finns den endast sällsynt i söder och öster, upp till Uppland. I Täby går den att hitta vid Mörtsjön [C:8]. 49 44 21
15 117 106 110 40 27 33 64 36 118 83 54 86 24 132
Ett porträtt av Täby För tusen år sedan var Täby en sjöväg för vikingar. En forntida motorväg. Så en dag bestämde man sig för att slå sig ned, kanske för att man äntligen hittat allt man kunde önska? Idag välkomnar Täby människor till en plats som står tryggt med fötterna mot Stockholm och sträcker sina armar ut i skärgården, upp mot fjällen och via Arlanda ut i resten av världen. Om du tycker att Täby känns som ett eget land när du läser den här guiden är du i gott sällskap. Det är lätt att känna så. Ta Roslagsbanan över gränsen, luta dig tillbaka och titta ut genom fönstret medan de olika landskapen sveper förbi. Kliv av i Täby centrum, den moderna huvudstaden med ett av norra Europas populäraste shoppingområden. Här hittar du snabba förbindelser till resten av Täby. Åk mot skogarna i norr eller väster och gå vilse ett tag. Passera en försvarsanläggning från stökigare tider, vila vid någon av de stora sjöarna. Bestig Ullnabacken och njut av utsikten och ensamheten. Det historiska centrumet och den forna huvudstaden finns i Täby kyrkby. Det var här det började och hit reser tusentals historieintresserade från hela världen varje år. Jämför arkitektur och karaktär med andra områden, som Ella gård, Viggbyholm eller Löttingelund. Fascineras av likheterna, lägg märke till olikheterna. Varje område är historiskt på sitt eget sätt. Här finns något för alla. E18 binder ihop Täby med Craigavon på Irland och Sankt Petersburg i Ryssland. Här finns två hamnar, kanske inte världens största, men från dem kan du faktiskt ta dig sjövägen till såväl Buenos Aires och Shanghai som Vaxholm. Det enda man må hända saknar är en egen internationell flygplats, men å andra sidan är det nära till Arlanda. Om du nu nödvändigtvis måste lämna Täby. Från förort till stadskärna Täby är under förvandling. Igen. I samband med Roslagsbanans dragning skedde den första stora expansionen, sam - hällen växte fram runt stationshus och ång - drivna industrier. Under 50-talet den andra, då man inspirerad av den amerikanska förorten byggde stort, högt och bilburet. Nu växer Täby igen. IT har gjort det enklare att jobba var vi vill, kontor kan flytta ut från innerstan. Vi kan göra mer hemifrån. Den gamla förorten, sovstaden, ersätts av en regional stadskärna. Där visionen är livfullhet, kultur, upplevelser och intryck. Rent praktiskt innebär det att Täby förtätas i områden som redan är bebyggda 9
på något sätt. Det kan låta trångt och in stängt, men när områden knyts samman och bostäder blandas upp med bagerier, mysiga restauranger och spännande butiker händer något. Det blir en stad. Och dess - utom ges möjlighet att vi kan bevara halva Täby grönt till kommande generationer. När vi skriver detta växer Täby centrum för fullt med nya bostäder, nya butiker, en lummig esplanad och ett torg. På galopp - fältet planeras för 6 000 lägenheter, skolor och sportanläggningar samt 4 000-5 000 arbetstillfällen. Arninge-Ullna växer till ett nav, både vad gäller kommunikation och näringsliv. Kommunhuset kommer att flytta från Roslags-Näsby till Täby centrum. Kvar blir det gamla tegelhuset från 50-talet, som tillsammans med Gula och Röda villan och elverkshuset kommer integreras med ny bebyggelse. Ambitionen är här, som i resten av Täby, att bevara känslan av det som var, men ta med det in i framtiden. På historisk mark Det är nästan omöjligt att besöka Täby utan att snubbla över forntiden. Bokstavligen. Springer du inte med näsan först rakt in i en runsten trillar du ned i en varggrop eller halkar till på någon kvarnsten. Ta en promenad och gå omkring på gammal havsbotten. Ovanför ditt huvud fiskade bronsåldersmänniskor. Kanske tappade någon en yxa från båten, på väg att jaga 10 björn i skogarna längs stränderna. Fasta bosättningar restes för ungefär 3 000 år sedan, men den riktigt dokumenterade stor - hetstiden var först under vikingatiden. Då levde Estrid Sigfastdotters släkt på gårdarna uppe vid Vallentunasjön, då byggde Jarla - banke sin bro. Risbylestenen ristades med det som idag är Täbys kommunvapen. Även namnet Täby kom till vid den här tiden. Med kristendomen restes Täby kyrka och runt den växte det som idag är Täby kyrkby fram. Fram till 1900-talet var detta såväl andligt som administrativt centrum i Täby. Medeltiden slog hårt mot bygden, befolkningen halve - rades av pest, svält och av - lägs na krig. Det tog flera år - hundraden innan man åter - hämtade sig. Under tiden hann makten skifta från kyrkan till kronan. För de flesta var vardagens slit i stort sett oförändrat, men de släkter som premierades av kronan fick råd att köpa upp mark. Små gårdar blev större, många vars namn går igen idag som namn på stadsdelar. Under 1900-talets första hälft kom ångan till socknen och med den järnvägen. Roslags banan fraktade varor och människor mellan Täby och omvärlden och runt stationshusen i Viggbyholm, Roslags-Näsby och Täby kyrk by tog bebyggelsen fart på allvar. Under de kommande decennierna lades den ver kliga grunden till det Täby du känner igen idag. På sidorna 24-37 kan du läsa mer om Täbys historia.
Arkitekturen i Täby En resa genom Täby är ett stycke arkitekturhistoria, smidigt förpackad i några söndagspromenader eller cykelturer. Här står 1700-talets slott och båtmanstorp sida vid sida med 1900-talets funktionalism och monumentalitet. De olika stilarna ger spännande inblick i olika epoker, vilka värderingar man hade och hur man levde livet. I början av 1900-talet skapades nya möjligheter att låna pengar till bostad, så kallade egnahemslån. I Täby växte nya villasamhällen upp. Här ett hus i typisk jugendstil med brutet tak och spröjsade fönster från Roslags-Näsby. 1910 1920 Som en motreaktion mot national - romantikens blandstilar tittade man nu tillbaka mot det raka, strama. Symmetri och lugn eftersträvades, gärna utsmyckat med pelare, kolonner och fasaddekor. Utomlands blev stilen känd som Swedish Grace. Här är en villa i Viggbyholm. 1930 Med Stockholmsutställningen 1930 slog funktionalismen igenom i Sverige. Plötsligt skulle allt vara ändamålsenligt, form följa funktion. Husen ritades utifrån geografiska former, som kub och cylinder, därav de plana taken. Invändigt maximerades umgängesytorna, på bekostnad av köken som ju bara skulle användas för att laga mat. Villan bredvid står i Näsbypark. 11
Efter krig och lågkonjunktur stod bostadsbyggandet stilla under 40-talet. Men befolkningen fortsatte öka och under 50-talet tog det åter fart. Flerfamiljshus var en praktisk lösning och med de så kallade stjärnhusen kunde man maximera utsikt och ljusinsläpp för så många som möjligt. Flerfamiljs - huset är från Järnvägsallén i Viggbyholm och villan från Skogsvägen i Lahäll. 1950 1960 Det är nästan omöjligt att passera Täby utan att lägga märke till Grindtorp. Arkitekt Sune Lindström strävade efter monumentalitet, att byggnaderna skulle understryka dragen i landskapet. Stora hus placerades på kullarna, de små i dalarna. Då bilar och flygplan var på modet var det viktigt att byggnader skulle se bra ut i rörelse. Ella gård är Sveriges första och dåtidens största grupphusområde. Byggmästare John Mattsson ville skapa ett prisvärt boende, väl integrerat i naturen, med en känsla av typisk svensk stuga. Exteriört är husen lika, men interiört har det varit upp till var och en att forma sitt eget hem. 12
Exempel på kontorshus med höga ambitioner är tidigare Johnssons wax byggnad på Maskinvägen 2 utefter Central - vägen. Byggnaden ritades av arkitekt Hilding Lögdberg. 1970 Inriktningen i början av 80-talet har många gemensamma drag med 40-talet. Bostadshusen grupp - erades kring gårdsrum och en variationsrik arkitektur eftersträvades. Bostadsgruppernas storlek och utformning avgjordes utifrån förutsättning för gemenskap och närservice. I de centrala delarna av Gribbylund anlades under mitten av 80-talet ett större område med flerfamiljshus, centrum för kommundelen samt låg- och mellanstadieskola. Under 70-talet drog man fram kommunalt vattnet till flera sommarstugeområden, med resultat att stora tomter styckades och bebyggdes med villor. Täby kyrkby och Gribbylund är två exempel. 1980 2000 Runt millennieskiftet blev det populärt att omvandla hamn- och industriområden till bostäder. Vid Hägernäs strand utgick man från den nedlagda flygflottiljen och skapade ett område med strandpromenad, bryggor och sjökrog. 13
Parker, natur och vilda djur i Täby Grönskande lummiga alsumpskogar, öppna naturbetesmarker, höga toppar som Löttingekullen och en flera kilometer lång kustlinje utmed Värtan hör till några av Täbys många växlande landskap. Var och en med sina egna och unika växter. Här finns ett rikt utbud, från parker och stadsskogar till naturreservat och Natura 2000-objekt. Bland barrskog, alar och spänger Havskust och sjöbris Stolpaskogen är Täby kommuns stadsskog och erbjuder joggingspår, lekparker och lugnare promenader. Skogen domineras av barrskog men också en alsumpskog där du kan promenera torrskodd, på spänger, genom den annars blöta marken. Alsumpskogen är bland de artrikaste i Sverige och här trivs många olika sorters fåglar. Rådjur (Capreolus capreolus) trivs i både löv- och barrskog där de gärna tar för sig av örter, kantareller, löv och blomknoppar i Täbybornas trädgårdar. Täby är en kommun där det aldrig är långt till vatten, vare sig du gillar sjöutsikt eller havskust. Längst Stora Värtan, från Näsbyviken till Hägernäs, går en 7 km lång strandpromenad med utsikt över häckande hägrar och sjöflygplan som går ner för landning. I kommunen finns sju sjöar av olika karaktär och sjöarna är välbesökta av både människor och djur på jakt efter ett svalkande dopp. Täby har flera fina badsjöar som till exempel Rönningesjön med Ängsholmsbadet och Skavlötenbadet. I Mörtsjön, inte långt från Skarpäng, finns karpfiskar på upp emot 20 kg, vilket är ovanligt på dessa breddgrader.
Öppna landskap Skogstordyvel (Geotrupes stercorosus) Den 15 mm långa skogstordyveln är mycket vanlig i Sverige och du kan ofta se den på skogsstigar på sommaren. Med sina kraftiga ben gräver den sig ner under djurspillning för att lägga ägg. Tre gröna kilar Genom Täby går tre gröna kilar som fungerar som kommunens gröna lungor. Tillsammans utgör Rösjö-, Angarn- och Bogesundskilarna en stor del av Täbys grönområden och det är utifrån kilarnas olika karaktär och förutsätt - ningar som utvecklingen av Halva Täby grönt genomförs. Kilarna är också hem åt älgar, skogsmöss, rådjur och andra vilda djur. Halva Täby grönt I norra Täby med Runriket har landskapet en kulturmiljö i världsklass. Det forntida landskapet med sina byar är i stora delar intakt. I Prästgården och Skogberga går hästar på naturbetesmarker och bidrar till att hålla landskapet öppet. De stora öppna markerna är dessutom rika på mängder av småkryp, exempelvis skalbaggar, humlor och fjärilar. Natura 2000 är ett nätverk inom EU som verkar för att bevara den biologiska mång - falden inom EU. Områden med särskilda skydds- eller bevarandevärden klassas som Natura 2000-objekt. Halva Täby grönt innebär att minst hälften av kommunens yta ska bestå av parker, sjöar och naturområden. Dessa ska vara anpassade för aktiviteter som löpning eller lek, men också erbjuda en stillsam atmosfär för den som vill ta en promenad för att samla sina tankar. Täbyborna gillar sin natur och trots att Täby växer tummar man inte på parollen Halva Täby grönt! Röd skogsmyra (Formica rufa), även kallad vanlig skogsmyra, röd stackmyra och vanlig stackmyra. En myrstack kan innehålla uppåt en miljon individer. 15
Ekarna i Täby I Täby kommun finns flera områden med stora och grova ekar. I trakterna runt Viggbyholms gård, Torslunda gård och Hagby gård står ekar i skogsbryn och på åkerholmar, men även mitt ute i skogen. De vidkroniga ekarna, som kan bli upp emot 1000 år gamla om de får stå fritt, är som minnesmonument över landskap som använts av människor i hundratals år. Ekarna har fått stå fritt och vuxit sig 16 stora men med tiden har de blivit allt mer beskuggade av andra träd och konkurrerande växtlighet. I projektet "Ekarna i Täby" arbetar kommunen tillsammans med Täby Naturskyddsförening och Täby Hembygdsförening för att friställa Täbys ekar genom att rensa och röja runtomkring. Så att ekarna kan fortsätta växa och vara del av en värdefull naturmiljö.
Täbys ekmiljöer med Hagby eklandskap, Torslunda ekholmar, Vågsjö ekar och Viggbyholms ekbacke är vackra utflyktsmål. Målet med projektet Ekarna i Täby är mycket långsiktigt, genom att sköta om och vårda dessa områden ska ekarna få möjlighet att leva vidare in i 3000-talet och bli 1 000 år gamla Cecilia Lundin, jägmästare Användbar natur Utvecklingen av skogar och parker i Täby ska vara inbjudande för invånarna samtidigt som den värnar miljö och kulturminnen. Naturen och parkerna ska vara lättillgängliga och roliga att vistas i för Täbybor i alla åldrar. Utvecklingen sker därför i nära dialog med invånarna och tillsammans med Hembygds föreningen och Naturskydds föreningen ser kommunen till att förvalta natur- och kulturarvet åt framtida generationer Täbybor. 17
Sköna parker Täby ska både vara grönt och välskött. Gamla parker rustas upp och nya parker anläggs, ofta med varierande teman för att tillgodose så många som möjligt. Här finns skateparker, vikingalekplats och en stadsskog. I Centralparken kan du till och med driva din egen lilla odling. Täby har tydliga mål kring invånarnas närhet till natur, strövområden och lekplatser. Alla ska enligt målen ha tillgång till park och natur inom 250 m, allmän lekplats inom 500 m, och högst 2 km till större strövområden. Centralparken sträcker sig en kilometer från Näsby park till Norskogen och är fylld med vackra skulpturer av Carl-Gustaf Ekberg. På en promenad genom parken kan du bocka av inte mindre än nio bronsskulpturer, bland annat Glädje nedan.
Täbys kultur Täby är fullt av konst. Bara kommunens samling innefattar nästan 1500 verk utspridda på gator och torg, i parker och skolor. Tanken är naturligtvis att göra stadsbilden ännu vackrare, men också att väcka tankar och diskussioner. Skulpturer Att Täby har många skulpturer är svårt att missa. Ett av de mest kända verken står i centrum, Carl Fredrik Reuterswärds Non violence. Konstnären har berättat att han skapade den knutna revolvern i sorg efter mordet på John Lennon och skulpturen finns på flera platser runt om i världen. I Centralparken finns ett stråk med bronsskulpturer av konstnären Carl-Gustaf Ekberg. Konstnären själv, som har sin ateljé i Näsby slotts gamla stallbyggnad, vill att varje skulptur ska ge positiva känslor och inspirera till meditation. År 2012 fick Täbyborna vara med och rösta fram vilka konstverk som ska finnas i det nya centrumområdet. Vinnarna blev Lille Prins, Svart knapp, Under ett träd & Djurparken och Gzim och den frusna sjön. Lille Prins är skapad av Mats Åberg och är en välbekant figur, hämtad från Antoine de Saint-Exupérys bok Le Petit Prince. Vid entrén till Täby Centrum vill skulpturen, liksom berättelsen, påminna oss om att se världen med ett barns ögon, att urskilja sådant som verkligen är värdefullt, som vatten, blommor och himmel. Svart knapp kommer att stå längs Esplanaden och ska med sin intima och kroppsnära form bidra till en rofylld atmosfär. Under ett träd & Djurparken av Eva Fornåå kommer att stå i Vänortsparken, för att påminna oss om att det mitt i vår stressade värld kan vara bra att sätta sig ned då och då och läsa en bok exempelvis en guidebok om Täby. Gzim och den frusna sjön är skapad av konst nären Knutte Wester som träf fade pojken Gzim i en flykting - förläggning i Boden. Foto Alexandra Ellis 19
Skulpturen visar ögonblicket när pojken berättar att han och hans familj ska utvisas till Kosovo. Skulpturen har fått sin plats på Esplanaden. Karby Täbys konstcentrum Karby gård nämns för första gången i skrift redan 1293 och har ägts av bland andra Birger Persson, Heliga Birgittas pappa. Idag är det en samlingspunkt för Täbys konst- och kulturföreningar. I gården och i husen runt omkring arrangeras aktiviteter och utställningar och vid jul en välbesökt julmarknad. Som privatperson kan du hyra både Karby gård och det intilliggande Hönshuset. Ensta krog och Roslagsmålarna Roslagsmålarna är en förening där konstnärer och konstintresserade träffas för att skapa, visa och njuta av konst. I Ensta krog har Roslagsmålarna sitt galleri och här ställs konstverk ut för allmänheten flera dagar i veckan. Musik Musikscenen i Täby sträcker sig från det traditionella till ungt och nyskapande. Täby folkdansgille har en given plats vid flera av Täbys traditionella evenemang. Duktiga spelmän finns här också gott om. Täby spelmansgille har ett hundratal medlemmar och uppträder i små eller stora grupper och sammanhang. Täby Symfoniorkester är artistnamnet för Täby Orkesterförening. I orkestern samarbetar både amatörer och proffs i olika åldrar, man vill stimulera intresset för klassiskt musik och vara en viktig del av musikutbudet i Täby. Därför samverkar orkes tern också med andra musikutövare i kommunen Några som gjort musik på Runan är rockbandet Intense Heap. Bandet spelar rock och har släppt ett par singlar på Spotify. De som jobbar på Runan är väldigt sköna och hjälpsamma. Vissa kvällar har de öppet till halv tio på kvällen och det har hjälpt oss mycket när vi har repat och spelat in material, säger Martin Werner, sologitarrist i bandet. Till alla som funderar på att starta ett band tycker Martin att det viktigaste är att hitta rätt folk. Är det någon som inte passar i bandet är det viktigt att säga ifrån tidigt och hitta en ny medlem. Vill man lyckas krävs det engagemang och alla medlemmar måste vara lika engagerade. 20
samt med körer, musikskolan, etc. Jazzklubb Nordost har sedan föreningen bildades i slutet på 70-talet anordnat över 800 jazzkonserter. De uppträder regelbundet varje höst och vår, oftast på Täby Park Hotel. Det finns flera körer i Täby. Fyrklang, Täby Toner och Guld i Mund är några. I kören Fyrklangs repertoar ingår bland annat folkmusik, jazz, sakral musik och pop, medan Täby Toner gärna blandar festlig musik med sydamerikanska mässor, baltiska folksånger och operakörer. I kören Guld i Mund sjungs allt från moderna visor och folkmusik till mer sakrala verk. Unga som vill utveckla sitt musikintresse kan vända sig till fritidsgården Runan, där det går att hyra replokal och skapa musik i en fullt utrustad studio. Det finns också flera musikskolor i Täby. Täby kulturskola har dessutom kurser i teater och konst. Teaterliv Tibble teater i Täby centrum byggdes i början på 60-talet. Under 70-talet hölls många ungdomsevenemang här och samtidigt började lokala teatergrupper växa fram. På 80- och 90-talen spelades Apollorevyn på teatern i vilken många kända namn har deltagit, bland andra Janne Loffe Carlsson, Johan Rheborg, Robert Gustafsson, Alice Bah och Stig Grybe. Tibble teater används idag av bland annat Tibble gymnasiums estetelever och Laisings dansinstitut. Parkteatern har ett speltillfälle i Åkerbyparken varje sommar som brukar vara mycket uppskattat. Bibliotek I Täby finns sex bibliotek. Huvudbiblioteket ligger vid Täby Centrum och övriga i Näsbypark, Täby kyrkby, Gribbylund, Skarpäng och Hägernäs. I flera år har Täbyborna toppat listan över antal boklån per invånare i länet. Täby kulturdagar Varje höst arrangeras Täby kulturdagar med ett brett program av musik, dans och konst för både stora och små. Då hålls också finalen av Täbystjärnan, en sångtävling för barn- och ungdomar mellan 11-19 år som går i skola eller bor i Täby. Täby kulturpris Varje år delar Täby kommun ut ett kulturpris för betydande insatser för Täbyborna inom det kulturella området. Lill Lindfors och house DJ:n Albin Myers är några av pristagarna. 21
Risbyle [B:1]
Året är 2040. Det Täby Täbys historia som en gång kallades förort är idag en egen stad. Här bor man, här jobbar man, här umgås man. Kultur- och nöjeslivet har växt sig starkt, med en mer småskalig och personlig karaktär än Stockholm City. Här är det nära till världen och nära till havet, en lika naturlig mötesplats för de nyfikna som under vikingatiden. Men låt oss börja då, eller ännu längre tillbaka, nästan i tidernas begynnelse. I alla fall innan Jarlabanke byggde en bro i det som idag är Täby kyrkby. För länge, länge sedan var havs - ytan betydligt högre än idag. Då var Täby en del av skärgården och där det idag står äppelträd och havre hittade man blåstång och abborre. Området användes tidigt för jakt och fiske, med det var först under bronsåldern som de första människorna flyttade hit permanent. Stränderna längs Mälaren, som då var en havsvik, hade blivit överbefolkade och man gav sig av för att hitta nya boplatser. Det var antagligen ett glatt gäng som kom, bronsåldern var en trevlig tid, inte minst vädermässigt. Man sökte sig till havsvikar och området runt Vallentunasjön 24 Långhus från äldre järnålder. Skafthålsyxa som var vanlig under en lång tid av vår forntid, ca 3-4 000 år gammal och upphittad i Skarpäng. föll dem i smaken. Hagby, Björkby, Såsta-Broby och Fittja är bara några av alla platser där man kan hitta tidiga spår av forntida aktiviteter. Bronsålder blev järnålder och landet fortsatte att höja sig. Havsvikar blev insjöar och sjöbotten blev betesmark. Fler kunde livnära sig och enskilda boplatser blev till små byar. Det byggdes försvarsborgar, bland annat på Skansberget. Man har beräknat folkmängden i området till 800 personer på 800-talet.
Estrid och Jarlabanke Såsta var en storslagen sätesgård strax sydväst om Vallentunasjön. Ungefär år 1000 föddes här en av de mäktigaste kvinnorna i Täbys historia. Estrid Sigfastdotter, som hon hette, blev ungefär 75 år och Jarlabanke inspekterar sin Ledungsflotta. Vikingatiden Vi rusar vidare genom tiden, rakt in i 1000-talet och Täbys första riktigt väl dokumenterade storhets tid. Nu var vädret varmt och skönt och skördarna blev därefter. Vikingar åkte på handelsresor till Konstantinopel och bytte skinn mot smycken, tyger och vapen. Hus timrades, man byggde lador och bostadshus, ja till och med små brygghus för att varken gudar eller invånare skulle behöva gå törstiga. Runt Vallentunasjön hade landhöjningen gjort gamla vatten - vägar obrukbara, istället blev stigar till vägar för hästtransporter. Här och var rann en bäck och då behövdes det en bro. överlevde två äkta makar, fick många barn och reste ett antal runstenar. Dessutom stod släkten den svenske kungen Olof Sköt - konung mycket nära. Precis som andra bemedlade nykristna på den här tiden gav hon sig även ut på pilgrimsfärder, man har hittat hennes namn i en gästbok från klosterön Reichenau i Bodensjön. Från samma resa fick hon antag - ligen med sig det mynt man hittade när man upptäckte hennes grav under 1990-talet, bara några hundra meter från dagens Broby gård. Vill du se hur vi tror att Estrid såg ut kan du besöka Täby bibliotek där hon står modell i entrén. Vill du se vad hennes barnbarn åstadkom föreslår vi en vår - promenad i Täby kyrkby. För här, En rekonstruktion av hur Estrid Sigfastdotter kan ha sett ut finns att beskåda på huvudbiblioteket. Estrids gravplats upptäcktes 1995 av Lars Andersson vid Stockholms läns museum. 25 Foto Oscar Nilsson Foto Stockholms läns museum
någon kilometer norr om Täby kyrka, byggde den unge Jarlabanke Ingefastsson den bro som idag är ett av Sveriges mest omtalade fornminnen. När han ändå var i farten lät han resa några runstenar över sig själv också, bland annat en med texten Jarlabanke lät resa denna bro för sin själ och ensam ägde han hela Täby. Visste du att tä betyder smal väg mellan gärdesgårdar? Sannolikt kom namnet till runt den här tiden, då gårdar och byar knöts ihop av små vägar som slingrade sig fram mellan fält och åkermarker. Så här i efterhand kan man diskutera hur mycket bro det egentligen handlar om. Det var snarare 150 meter sankmark som 26 fylldes ut med risknippen och jord, men naturligtvis gjorde den jobbet både som transportväg och för att bidra till Jarlabankes berömmelse. Hur stort område Jarlabanke ägde går också att diskutera, men vi vet att han hade inflytande över en stor del av de nordliga delarna av dagens Täby. Porten till Runriket Runstenar må se fullständigt obegripliga ut, men är egentligen ganska enkla att förstå. Ofta nämns platser och byar, inte sällan med samma namn som idag. Det kan stå om en händelse, Jarlabankes bro 1904 och 2014. Ända fram till 1935 gick lands - vägen mellan runstenarna. De yngre runorna är de vanliga runorna som användes under vikingatiden. De återfinns i Skandinavien och i områden från fornnordiska bosättningar från 800-talet fram till medeltiden.
som att Jarlabanke byggde en bro eller att Estrids man Östen drog till Jerusalem och dog i Grekland. Dessutom står alltid namnet på den som rest stenen, som ett sorts visitkort, fast lite klumpigare att bära omkring på. Syftet var ofta att hedra en familjemedlem eller att manifestera sin kristna tro. Det var också ett sätt att visa sin rätt att ärva släktgården, man högg helt enkelt successionen i sten. Området runt Vallentunasjön är världens runstenstätaste byggd. Runriket som området kallas, delas mellan Täby och Vallentuna och bara i Täby har man hittills hittat 37 runristningar. En av dem är Risbylestenen från vilken Täby kommun hämtat sin symbol. Vill du ta en tur i detta både Förebilden till Täbys kommunvapen återfinns på Risbylestenen. vackra och unika område föreslår vi att du börjar vid porten till Runriket, intill Jarlabankes bro. Här finns också en vikingatids - inspirerad lekplats, för barn (och vuxna) som önskar mer lek och interaktivitet än de mer genuina fornminnena kan erbjuda. 27
Men klasskillnaderna bestod med hjon och löskekarlar i botten och herremän och kyrkans män i toppen. Medeltid och andra tråkigheter 1050 var vikingatiden över och Täby red lugnt och stilla in i medeltiden. Sverige var mitt i kristnandet. En process som tog flera hundra år, men som behagligt nog gick ovanligt fredligt till jämfört med många andra länder. Vad som gick betydligt snabbare var vägbyggandet. Man röjde skog och ängar och 24 mindre byar knöts samman och bildade tillsammans en socken, Taebysokn. En socken behövde en kyrka och den gemensamma stenkyrkan stod klar någon gång runt 1280, på det ställe där Täby kyrka står idag. Klimatet var gott, sanka marker torrlades för odling och befolkningen växte. Som grädde på moset avskaffade kung Magnus Eriksson träldomen under sin Eriksgata 1335. 28 Täby kyrka på tidig medeltid. Pest orsakas av bakterien Yersinia pestis som i första hand angriper gnagare. På medeltiden var det framför allt svartråttan (Rattus rattus) som var värd för bakterien. Men den överfördes oftast till människan genom pestloppan Xenopsylla cheopis. Så kom pesten 1349 seglade den in i Bergens hamn och ett år senare hade den tagit sig över gränsen till Sverige. Oturligt nog sammanföll epidemin med en lång period av sämre klimat och påföljande hungersnöd och Täby gick samma fruktans - värda öde till mötes som resten av Europa på tre år halverades befolkningen. Som om inte detta räckte fattade den fina stenkyrkan eld i mitten av 1400-talet. Trätaket och mycket av inredningen totalförstördes i branden och stora delar av kyrkan rasade in. Ett hårt slag mot försam lingen. Under 25 år pågick renoveringen och när kyrkan åter stod klar hade den fått de höga kryssvalv i tegel som det går att
gifta sig under än idag. Dessutom pryddes taket och väggarna med de trendigaste målningar som fanns att få vid den här tiden, bibliska motiv signerade Albertus Pictor eller som han populärt kallades, Albert Målare. Bland de många dramatiska motiven hittar vi Döden spelar schack, före - ställande en riddare som spelar schack om sitt eget liv med ett osympatiskt grinande benrangel. Denna målning iscensattes av Ingmar Bergman i filmen Det sjunde inseglet, där den stackars riddaren spelas av Max von Sydow. Tid för reformation Under 1520-talet hjälptes Gustav Vasa och Martin Luther åt att avsluta den svenska medeltiden. Ut åkte den katolska kyrkan och in Gustav Vasa. Född på Rydboholms slott. smög den protestantiska. Renäs - sansen bredde ut sig över Europa med boktryckarkonst och upp - lysthet. I Täby lunkade livet vidare för de runt 650 medborgarna. Täby var vid tiden tredelat. Till norra Täby hörde gårdar som Broby, Såsta, Valla, Lövbrunna och Österbyle. Här levde familjerna Brahe, Bååth, Roos och Sparre. Östra Täby dominerades av Rydboholm och omfattade Hägernäs, Arninge, Rönninge, Gribbylund och Karby. Här fanns släkter som Vasa, Banér och Brahe. I södra Täby låg gårdarna Tibble, Åkerby, Åva, Ella, Ensta och Ytterby som alla samlades under Näsby gods och herresäte, som ägdes av Sparre och senare Meijerfeldt. Om du är bekant med Täby av idag känner du säkert igen många av namnen som namn på vägar eller kommundelar. Att äga mark var nyckeln till makt och pengar och redan rika stor män fortsatte att köpa upp angränsande ägor. Gårdarna växte och allt fler ytor blev odlingsbara. Stora gårdar upplät jordlotter som dagsverks - torp, de som fick bo i torpen beta - lade för sig genom att bruka marken eller göra dags verke. År 1790 räknade man till 36 gårdar och 70 torp i Täby och befolkningen var nu uppe i 900 invånare. 29
Post, hästar och ångmaskiner Nästa gång du åker på Roslagsvägen, tänk då på att det är histo - riskt viktig mark. Vägen omnämns vid namn redan på 1600-talet. Och redan på medel tiden var det en viktig led mot Grisslehamn och vidare till Åland och Finland. Under stormaktstiden växte behovet av snabb och diskret kommunikation och den så kallade Postvägen inrättades 1638 under drottning Kristinas styre. Första hästbytet på vägen norrut skedde inledningsvis i Åva och därefter i Ensta vars gästgiveri kom att bli ett centrum för såväl nyheter från stora världen som lokalt skvaller och viktiga beslut. 1881 höll man kommunalstämma om huruvida Täby socken skulle bli med järnväg eller inte. Många 30 I dörröppningen till huset står Dybo. Huset låg vid järnvägskurvan i Hägernäs men revs 1907-08. Hägernäsviken skymtar i bakgrunden. var emot, inte minst kyrkan som oroade sig för de dåliga influenser sådana nymodigheter kunde föra med sig; ett befarat moralförfall hos ungdomen, för att tala klar - språk. Men stämman landade till slut i att rösta ja till järnvägen och den 19 december 1885 invigde kung Oscar II sträckan Stockholm Rimbo. Det får anses vara start - skottet för Täbys riktiga tillväxtera och med ett gällt tjut från ångvisslan pustar vi med full fart in i 1900-talet. Välkommen till förorten Hur ungdomen hanterade den nya järnvägen får någon annan bedöma. Men klart är att det var tack vare Roslagsbanan som villabebyggelsen tog fart. Bostads - bristen var stor inne i Stockholm, dessutom började staden bli rejält nedsmutsad i kölvattnet av industrialiseringen. Egnahems - rörelsen drev den både tilltalande och trovärdiga tesen att närhet till
natur och tillgång till sol, luft och utrymme är bra för kropp och själ. Början av 1900-talet blev således förorternas tid och runt stationen vid Täby kyrka började Täby Villa - stad växa fram. Området marknadsfördes mot Stockholmsborna under en glad slogan: Kom till Täby, här är så lantligt!. Inom ett tiotal år fanns över 250 villor, flera affärer, konditori och nymodigheten telefonstation i Täby kyrkby. Parallellt tog det som idag är Roslags-Näsby fart. År 1902 köpte industrimannen Carl Robert Lamm det svårt brandhärjade Näsby slott. Han renoverade det, flyttade in och fyllde salarna med sin enorma konstsamling. Han drev upp ett mönsterjordbruk på ägorna och Täby exporterade mängder av jordbruksprodukter till Stockholm via järnvägen. I samband med några ekonomiska motgångar började han stycka av mark och sälja tomter och det var nu områden som Lahäll och Näsbypark blev till. Några av de villor som byggdes vid den här tiden står fortfarande kvar med sina torn och burspråk. Lamm förstod även att järnvägsknuten Näsby var värd att exploatera och snart fanns här såväl ångkvarn och ångsåg som stor lanthandel och givetvis en telefonstation. Viggbyholm med sin station var även det ett område som växte kraftigt den här tiden. Första villan, Karlsholm, byggdes 1904 och vid Värtan startades även Täbys första industri, Viggbyholms Ångsåg. Världskrig 1914 bröt kriget ut i Europa. Den försvarslinje som byggts genom socknen under början av 1900- talet bemannades nu av äldre värn - pliktiga. Norra fronten, som den hette, var tänkt att skydda Stockholm mot angripare som landstigit norr om staden. Täbypasset bestod av sju betongfort, så kallade infanterikorvar, sam - manbundna av skyttegravar. Familjen Lamm hade Sveriges första ladugård med elektricitet. Det är oklart om det var elektrici tetens förtjänst, men mjölken var exemplarisk och vann pris tjugo år i rad. 31
Hade man gott om tid och lite pengar över, 70 öre för att vara exakt, kunde man ta ångbåten från Stockholm till Viggbyholm. 32 Som tur var kom de aldrig till använd ning. Gillar man militär - historia är det väl värt att besöka det välbevarade västra Arninge - fortet i Arninge. Mellankrigstiden präglades av ytterligare tillväxt. Goda kommuni - kationer prioriterades. Kyrkbyn blev ett så kallat municipalsamhälle. Samtidigt var många områden efter satta, inte minst vad gällde vatten och avlopp. Ändå blev stads känslan allt mer påtaglig. Redan 1922 kunde man gå på bio vid Kyrkvägen, det byggdes brandstation och dansbana. På kuranstalten Hemberga brunn var det poppis att bada, såväl i gyttja som i radioaktivt vatten. På ett reklamblad från 1926 går att läsa: Hemberga hälsobrunn blir sålunda en billig och ypperlig rekreations och viloort. En tids vistelse blir angenäm för alla åldrar, för sjuklingar, rekreations - behövande och semesterfirande. Där fodras ingen toalettlyx, intet societetstvång. Allt är enkelt och hemtrevligt I Hägernäs bildades Roslagens Flyg flottilj. Det som från början varit marinens vinterflygskola växte till en av Täbys största arbetsplatser. Här byggdes hangarer, verkstäder och kaserner. Det enda som kan tyckas saknades var start- och landningsbanor. Men F2 var bas för sjöflygplan som startade från Hägernäsviken, på is eller vatten. 1947 bodde 8684 människor i Täby. Stockholm stad försökte göra anspråk på Täbys mark, men förgäves. En snabbutredning gjordes och redan den 1 januari 1948 smällde man av ett magnifikt fyrverkeri över regionen. Täby socken hade blivit köping, vilket innebar att man fått begränsade stadsprivilegier. Man hade med andra ord rätt att bilda egen kommun, något i högsta grad värt att fira.
Gustav Berg Om det hade med köpingskapet att göra eller om det bara var efter - krigstidens anda må vara osagt men nu hände något i Täby. Grad - vis försvann mycket av rivaliteten mellan regionens olika delar, man var inte längre Viggbyholmsbo eller Näsbybo utan Täbybo! Med nyvunnen kraft började man jobba för det gemensamma. Stadsplaner lades. Avloppsystem byggdes ut. Täby köping köpte upp stora ytor mark från privata ägare och man byggde ett nytt, fint kommunalhus i Roslags-Näsby. Under kommunalnämndsordförande Gustav Bergs ledning var ingenting omöjligt. Inte ens Täbys första höghus, hela 8 våningar högt, byggt mitt i Täby kyrkby. 1957 invigdes motorvägen, Flyghaveri vid F2, Hägernäs vintern 1930-1931. Sveriges andra efter sträckan Malmö Lund. 1960 öppnade Täby Galopp och 1966 stod Grindtorp klart. Samma år som galoppen invigdes började man
även planera för Täby Centrum, något som Gustav Berg tyvärr aldrig fick uppleva då han gick bort 1963. Att Gustav Berg, med sina skarpa visioner om den funktionalistiska staden, kommit att prägla Täby står oemotsagt. Tillsammans med arkitekt Sune Lindström planlade han ett modernt samhälle, inspirerad av såväl de bilburna förorternas fram - växt i USA som funktionalismen. Tillbaka till 2030 Ju närmre nutid vi kommer, desto mer finns det att berätta. Källorna är otaliga, vi lever i en tid då allt dokumenteras, i artiklar och arkiv, 34 Grindtorp byggdes på 60-talet och blev omtalat för sin unika arkitektur. i fotoböcker och bloggar. Sam - tidigt är det svårare att se de stora dragen, för det krävs lite distans, något för nästa generations historie tecknare. Sedan den stora kommunre - formen 1971 är Täby en kommun. Fler stugområden har blivit stads - delar, bland annat Skarpäng och Gribbylund under 80-talet. Längs Värtan har den gamla flygflottiljen blivit sjöstad, med strandpromenader, bad och bryggor. Täby Centrum växer och växer, under 2013 slogs besöksrekord och fler och fler internationella varumärken väljer att etablera sig här. Idag är Täby en av de största tätorterna i Sverige. Och den växer så det knakar. År 2030, beräknas befolkning ha vuxit med flera tusen invånare. Exakt hur det ser ut då går givetvis inte att veta. Men Täby är redan nu den regionala stadskärnan för kommunerna nordost om Stockholm. Ett nav för handel, nöje och kultur. Och inte minst för kollektivtrafiken. Samtidigt kommer halva Täby att bevaras grönt, bebyggelse ska förtätas istället för att tära av natur - upplevelser och historisk mark. För ambitionen är att Täby ska fortsätta vara en uppskattad mötesplats mellan hav och land, stad och natur; då, nu och framtid.
Antal invånare Antal meter högre havsnivå än idag Milsten från den gamla Postvägen utmed Löttingevägen, uppförd på 1770-talet av Landshövding Jacob Johan Gyllenborg. Bronsålderns gravar ligger för det mesta på krön av kullar och berg. Detta gravröse ligger på Löttingekullen. 1300 (före pesten) 800 650 2000 fkr 1500 fkr 1000 fkr 500 fkr 0 500 Stenålder Bronsålder Järnålder 1000 Vikinga tid Medeltid 1500 ca 7 ca 5 ca 10 15-10 20-15 28-20 30-28 36 Tjocknackig flintyxa från Margretelund i Täby.
66 292 (2013) 8 684 (1947) Näsby kvarn med sågen, omkring 1905. 900 Efterreformatorisk tid Nyare tid 1600 1700 1800 1900 2 000 De första nybyggena. De så kallade Lemonvillorna började byggas 1907. Robban Broberg sjunger på invigningen av Täby Centrum 1968. 37
Fyra tillväxtområden Det framtida Täby ska formas stadsmässigt. Det betyder att man bygger tätt och blandar bostäder med arbetsplatser, service, skolor, etc. Det ger en effektivare mark - användning och bättre trafiklösningar. Dessutom förbättras till gängligheten; det blir lättare och tryggare att ta sig till olika ställen. Grundprincipen är att bygga vidare på sådan mark som redan har tagits i anspråk och förtäta den. På det viset lämnas utrymme för grön områden och bevarandet av halva Täby grönt. Byggandet koncentreras till fyra tillväxt områden i kommunen: Täby centrum, Västra Roslags-Näsby, Arninge-Ullna och galoppfältsområdet. Framtid 2 040 Västra Roslags-Näsby White arkitekter AB 38 White arkitekter AB
Landskapslaget AB i Stockholm Täby centrum Polyform AS sandellsandberg Sweco Arninge-Ullna Galoppfältsområdet Rosenbergs/ÅWL Rosenbergs/ÅWL 39
Roslagsbanans historia Roslagsbanan i siffror Roslagsbanan är en smalspårig järnväg, med en spårvidd på 891 mm Den sammanlagda längden järnväg är 65 kilometer Roslagsbanan har cirka 45 000 resenärer på ett vardagsdygn Tågens maxhastighet är 80 km/h Tågflottan består av ca 35 motor - vagnar, 34 manövervagnar och 32 mellanvagnar Banan utgår från Stockholms Östra station och delar sig på tre linjer mot slutstationerna Kårsta, Österskär och Näsbypark, med sammanlagt 38 stationer
Roslagsbanan var en av de första elektrifierade järnvägarna i Sverige. Den byggdes i slutet av 1800-talet då man behövde hämta in förnödenheter från landsbygden till Stockholm. Det var gods av alla slag; som tegel, trävirke, kol och koks men också många jordbruksprodukter. Jordbruket i Täby kom snabbt att blomstra då frukt, grönsaker och fisk kunde säljas i stora mängder inne på Östermalmstorg. östra Stockholm, man hade byggt nya fina motorvägar och bussen sågs som fram - tiden. Ungefär fyra femtedelar av Roslagsbanan lades ner under de kommande åren. Ett tag fanns det planer på att dra tunnelbanan till Täby centrum och man hade redan sprängt vidare några hundra meter från dagens slutstation i Mörby centrum. Dock höll Täby en folkomröstning 1980 som resulterade i ett nej till tunnel - banan för att i stället rusta upp den södra delen av Roslagsbanan. Fru Elvira Lindersson från Skålhamra står på Östermalmstorg och säljer gädda. Industrimannen Carl Robert Lamm bodde och drev en stor och modern mjölkgård i Näsbypark. Mjölk hade börjat bli populärt som dryck och Carl Roberts prisbelönta mjölk var mycket omtyckt. Tillsammans med andra intressenter drev han på utvecklingen av Roslagsbanan. Bland annat finansierades en bit av järnvägen, först till Lahäll och sedan vidare till Näsbypark år 1937, för att kunna frakta och sälja mjölken till ett större område. När Roslagsbanenätet var som störst omfattade det 325,5 kilometer järnväg fem gånger så långt som idag. Under 60- talet ville SL lägga ner all spårtrafik till nord - Roslagsbanan idag Att järnvägen är här för att stanna råder det inget tvivel om. Många sträckor har byggts ut från enkelspår till dubbelspår, vilket gör trafiken mindre känslig för störningar. Samtidigt pågår ett arbete för säkrare järnvägsövergångar. Nya, moderna tåg kommer att ge ökad turtäthet och det finns långt gångna planer på att förlänga banan till Arlanda. Även miljön kring spår och stationer har förbättrats med nya bullerskydd och ökad tillgänglighet. Detta gör Roslagsbanan till ett hållbart, pålitligt och populärt transportmedel för tusentals människor varje dag. 41
Dagvattentunnel under Hörnparken [E:9]
Vatten och avlopp i Täby Det kan tyckas märkligt att ha ett helt uppslag om vatten och avlopp i en sådan här bok. Men vi tycker att det är ett bra exempel på Täbys förvandling från landsbygd till samhälle. Det är också intressant att då och då tänka efter hur mycket av det vi tar för givet idag som inte alltid varit det. Under industrialismen blev Stockholm smutsigt och trångt och många flyttade ut till grönskan i Täby. Men byggandet och frågan om vatten- och avloppslösningar höll inte jämna steg. Samhällena hade länge en känsla av nybyggarkaraktär. Vägarna var slingrande grusvägar, ibland med gångvägar av trä, för att folk skulle slippa gå i lera vid regnväder. Vatten hämtade man i regel från den egna brunnen och avloppsvattnet leddes ut till närmaste dike. På flera håll bildades fastighetsägarföreningar som försökte bemästra problemen men trycket från villaägarna var stort och kostnaderna för att åtgärda problemen höga. 1939 bildades Vatten- och avloppskommittén i Täby med uppgift att utreda och föreslå lösningar på problemen. 1945 togs Täbys första kommunala VA-ledning i bruk från Enebybergsgränsen fram till Värtan vid Näsa äng. Att ledningen blev av berodde till 44 stor del på att man på Sjökrigsskolan hade drabbats av flera fall av dysenteri eftersom Slottsparkens brunnsvatten visade sig vara mindre tjänligt. Bergtunnlar löser problemen En salmonellaepidemi i Stockholm 1953 ledde till att byggandet av reningsverk satte ordentlig fart i Sverige och strax därefter infördes en lag som förbjöd nedsmutsning av vattendrag med avloppsvatten. I Täby, som fortsatte att växa, planerade man för bergtunnlar för att leda bort spillvattnet. Först ut var sträckan Ella gård Värtan. Avloppsproblemen i Näsbypark och Norskogen löstes med en tunnel på sträckan Roslags Näsby Värtan. Den totala längden inom kommunen uppgår idag till närmare en mil. Tunnlarna i Täby är byggda med skilda ledningar för spillvatten och dag- eller ytvatten och är dimensionerade för stor kapacitet. Alla tunnlar ingår i ett system för vidare transport till Käppala reningsverk, som invigdes av Gustav den VI Adolf den 17 oktober 1969.