Näringslivsarkiv i Norrland (NIN) Maj 2008 Forskarhandledning över Graningeverkens arkiv
Hösten 2007 initierades ett samarbetsprojekt, Graningeprojektet, mellan Näringslivsarkiv i Norrland (NIN), Landsarkivet i Härnösand, historieämnet vid Mittuniversitetet, Föreningsarkivet Västernorrland och Graninge Intresseförening i syfte att förbättra tillgängligheten till Graningeverkens samlade arkiv, sedan ett knappt decennium under NIN:s förvaltning. På ett tidigt stadium identifierades avsaknaden av en samlad och uppdaterad arkivförteckning som en allvarlig brist för arkivets nyttjandepotential. Den gemensamma bedömningen var att de många förfrågningarna om arkivet, både från privatpersoner och i vetenskapliga sammanhang, inte kunde besvaras på ett fullgott sätt. Föreliggande forskarhandledning, utarbetad inom ramen för en sex veckor lång projektanställning våren 2008, syftar mot den bakgrunden, som ett led i det pågående projektet, dels till att öka arkivets tillgänglighet, dels till att stimulera till forskning i arkivet. Förteckningen, som av tidsskäl begränsats till en serieförteckning, innefattar allt material som stod på Graningeverkens hyllor i arkivet i mars och april 2008 och har sammanställts från grunden oberoende av tidigare uppgifter om arkivets innehåll. Arbetet har i sin helhet utförts av Erik Nydahl, doktorand i historia vid Mittuniversitetet. Härnösand i maj 2008. Innehåll * Kontaktinformation s. 3 * Inledande översikt om Graningeverkens (och arkivets) historiska bakgrund s. 4 * Förteckning över arkivbildare i Graningeverkens arkiv s. 6 * Arkivschema som visar hur olika typer av material är sorterat och kategoriserat s. 10 * Värt att tänka på innan du börjar söka i arkivet s. 11 * Så beställer du fram material till forskarsalen s. 12 * Forskningstips: Ett axplock ur arkivets innehåll och möjligheter s. 13 * Arkivförteckningar för respektive arkivbildare s. 20-2
Kontaktinformation Graningeverkens arkiv förvaltas av föreningen Näringslivsarkiv i Norrland (NIN) och finns tillgängligt för forskning på Arkivcentrum Nord i Härnösand. Frågor om arkivet besvaras av arkivchef Daniel Nordin. Forskarsalen på Arkivcentrum Nord är vardagar öppen på följande tider: * Måndag-Torsdag 09:00-16:00 * Fredag 09:00-12:00 * Besöksadress: Arkivcentrum Nord, Kusthöjden byggnad 46 (på gamla militärområdet), Härnösand * Postadress: Näringslivsarkiv i Norrland, Box 161, 871 24 Härnösand * Telefon: 0611-34 77 00 eller 070-607 82 60 * Fax: 0611-55 50 54 * E-post: daniel.nordin@nin.nu För mer information, se www.nin.nu eller www.arkivcentrumnord.se Välkommen med frågor eller med ett besök i vår forskarexpedition! 3
Inledning Större delen av Graningeverkens arkivalier levererades våren 2000 av dåvarande Graninge AB från bolagets arkiv i Bollstabruk till NIN för deposition. Detta har sedan kompletterats med en del restposter under senare år. Det nuvarande, samlade Graningeverkens arkiv är ett påtagligt resultat av ångermanländskt företagande under fyra sekler, vari ägarförhållanden skiftat, gamla verksamhetsdelar tynat bort och nya tillkommit i en kreativ anpasslighet efter var tids förutsättningar. Arkivet spänner över en tidsrymd på över 400 år, från sent 1500-tal (den äldsta handlingen i Utansjö Bruks arkiv från 1574) till tidigt 2000-tal, men med tonvikten lagd på perioden från 1800-talets mitt fram till omkring 1970. Detta sammanfaller i stort med de båda stora ägarfamiljernas, Gavelius och Versteeghs, tid i bolagets ledning. Det egentliga fröet, där som allt en gång började, var de gamla järnbruken i Graninge, Sollefteå och Bollsta med anor från 1600- och 1700-talen, samt sladdbarnet, Forsse Bruk, som anlades i början av 1800-talet. Järnbruken blev med sina växlande framgångar och motgångar både viktiga för regionen i stort och i utvecklandet av förutsättningar för det blivande Graningeverken. De äldsta arkivalierna utgörs huvudsakligen av diverse rättsliga handlingar såsom köpekontrakt, då övrigt material från brukens första tid tyvärr till stora delar förkommit. Brukens räkenskapsböcker från 1700- och det tidiga 1800-talet är det tidigaste egenproducerade materialet i större volymer. Först en bit in på 1800-talet diversifieras arkivhandlingarna med till exempel brev, protokoll och utvidgad bokföring, vilket öppnar upp för bredare forskningsmöjligheter. Graningeverkens 1800-tal kan med fog betecknas som väldokumenterat. Den förbättrade dokumentationen sammanfaller tidsmässigt på ett ungefär med brukspatron Janne Gavelius tid i bolagets ledning från tidigt 1840-tal och fram till sin död 1894. Det var också under hans ledarskap kursändringen från järn till trä drevs igenom. Kan vi inte hålla oss flytande på vårt järn, så flyter vi på vårt sågade trä, lyder ett känt citat som påstås ha sitt ursprung från brukspatronen själv. Från 1847 och framåt styrdes bruken under det gemensamma Holm och Graninge Bruks bolag, en bolagsbildning som 1873 övergick i Graningeverkens AB. Under den senare delen av seklet utvecklades sågverksrörelsen till den helt dominerande och mest framgångsrika grenen av bolaget, samtidigt som den alltmer tynande järnhanteringen gick mot sitt definitiva slut. 1899 släcktes masugnen i Bollsta för gott och två år senare avvecklades all järnhantering i Forsse och Sollefteå. Bollsta sågverk framstod nu som bolagets obestridliga centrum, dit också huvudkontoret hade flyttat under brukspatron Gavelius tid. Om bolagets i patriarkal anda starka inflytande över inte bara sina egna domäner, utan också över sin omgivning i allmänhet, vittnar för övrigt det faktum att arkivalier från bland andra Torsåkers frivilliga skarpskytteförening, Graninge missionsförsamling och Ytterlännäs handelsbolag kom att hamna i bolagets arkiv mot 1800-talets slut. Inför det nya seklet, i tomrummet efter den bortgångne Gavelius, satte sig formerna för bolagets framtid när aktiemajoriteten sommaren år 1900 förvärvades av familjen Veerstegh med betydande intressen sedan tidigare i bolag som Härnösands Ångsågs AB, Utansjö Cellulosa AB och Sandvikens Ångsågs AB. Härigenom lades grunden för samägandet mellan Graningeverken, Utansjö och Sandviken, samt för att arkivalier från gamla Utansjö Bruk införlivades i arkivet. I spetsen för köpet stod den för framtiden klart dominerande företagsledaren i Ådalen, Arend Nicolaus Versteegh. Under de nästföljande decennierna stärkte han ytterligare sitt grepp om 4
Graningeverken och beredde väg för den koncern som sedermera kom att ledas av hans son, Gerhard Versteegh, och sonson, Arend Versteegh. Men sågverksrörelsen, den som skördat så stora framgångar för bolaget alltsedan mitten av 1800-talet, var inte längre framtiden, vilket man tydligt kunde se konturerna av i mellankrigstidens vikande konjunkturer. Från 1930 och framåt satsades därför, parallellt med utbytet av sågverket i Sandviken till en cellulosafabrik och kapacitetshöjningar i Bollsta, på bred front på vattenkraften. Mindre elföreningar och bolag köptes upp och införlivades i Graningeverken, som sakta men säkert höll på att omvandlas en tredje gång, nu till storskalig elproducent. Detta befästes i 1950- och 1960-talens stora satsning på egna kraftverksbyggen. Om vattenkraftens småskaliga barndom minner i arkivet de många små, sedermera uppköpta, elbolagen från 1900-talets första hälft, vars delvis bevarade handlingar finns tillgängliga för forskning. Utvecklingen under 1970-, 1980- och 1990-talen gick för Graningeverkens del vidare än starkare i vattenkraftens fotspår, detta med följden att koncernen började splittras upp igen. Sandvikens Cellulosa avyttrades redan 1961, medan Utansjö Cellulosa och det gamla flaggskeppet Bollsta sågverk såldes till Rottneros respektive SCA i början av 1990-talet. Så meddelades 2003 att Graningeverken, då under namnet Graninge AB, redan året efter skulle upphöra som självständigt bolag efter att ha köpts upp av och införlivats med Sydkraftskoncernen, nuvarande Eon. Den äldsta handlingen var från 1574, den sista visade sig bli från 2004. För vidare läsning och fördjupning om Graningeverken rekommenderas följande litteratur: Almquist, Johan Axel; Graningeverken. Historisk skildring, Stockholm, 1909. Eriksson, Bengt; Utansjö Bruk 100 år, Härnösand, 2000. Olsson, Nils-Åke; Historisk skildring av Graningeverken och dess ledare under 320 år, Sollefteå, 1995 (finns tillgänglig i arkivet, se s. 36). Qvist, Nils Henrik; Ådalen. Ett bidrag till dess industri- och personhistoria, 2 delar, Stockholm, 1943-46. Renström, Ann; Gamla sågen i Bollstabruk, 2001. Ådalen. Industrihistorisk inventering 1980, del 3, Sollefteå och Kramfors kommuner, utgiven av Sundsvalls museum och Ådalenkommittén, 1980. 5
Arkivbildare i Graningeverkens arkiv 1. Graningeverkens AB 1873-2004 (inklusive äldre, bruksövergripande handlingar) s. 20 2. Bruken fram till 1847 * Bollsta Bruk -1847 s. 42 * Forsse Bruk -1847 s. 44 * Graninge Bruk -1847 s. 45 * Sollefteå Bruk -1847 s. 47 3. Holm och Graninge Bruks Bolag 1848-72 s. 49 4. Bruken under perioden 1848-72 * Bollsta Bruk 1848-72 s. 51 * Forsse Bruk 1848-72 s. 53 * Graninge Bruk 1848-72 s. 55 * Sollefteå Bruk 1848-72 s. 57 5. Bruken efter 1873 * Bollsta Bruk 1873-1972 s. 59 * Forsse Bruk 1873-1969 s. 67 * Graninge Bruk 1873-1969 s. 73 * Sollefteå Bruk 1873-1914 s. 76 6. Sandviken och Utansjö * Sandvikens Sågverks AB 1867-1927 s. 79 * Sandvikens Cellulosa AB 1928-61 s. 84 * Utansjö Bruk 1768-1881 s. 88 * Utansjö Cellulosa AB 1897-1970 s. 92 7. Graningeverkens AB, övriga interna arkivbildare * Graningeverkens Försäljningskontor, Stockholm s. 95 * Graningeverkens AB, Ombudsmannakontoret i Sollefteå s. 96 * Graningeverkens Skogsförvaltning s. 97 * Graningeverkens Skogsförvaltning, Ramsele skogskontor s. 100 6
* Graningeverkens Skogsförvaltning, Strömsunds skogskontor s. 101 8. Sandvikens Sågverks AB, skogsförvaltningsdistrikten * Sandvikens Sågverks AB, Bodums distrikt s. 103 * Sandvikens Sågverks AB, Dorotea distrikt s. 104 * Sandvikens Sågverks AB, Edsele distrikt s. 105 * Sandvikens Sågverks AB, Junsele distrikt s. 106 * Sandvikens Sågverks AB, Ramsele distrikt s. 107 * Sandvikens Sågverks AB, Resele distrikt s. 108 * Sandvikens Sågverks AB, Sollefteå skogsförvaltning s. 109 * Sandvikens Sågverks AB, Sulfatfabriken s. 110 * Sandvikens Sågverks AB, Vilhelmina distrikt s. 111 * Sandvikens Sågverks AB, Ådalens distrikt s. 112 * Sandvikens Sågverks AB, Åsele distrikt s. 113 9. Utansjö Cellulosa AB, skogsförvaltningsdistrikten * Utansjö Cellulosa AB, Skogsförvaltaren s. 114 * Utansjö Cellulosa AB, Skogsförvaltningen s. 115 * Utansjö Cellulosa AB, Skogsförvaltningen i Backe s. 116 * Utansjö Cellulosa AB, Skogsförvaltningen i Bjästa s. 117 * Utansjö Cellulosa AB, Skogsförvaltningen i Bredbyn s. 118 * Utansjö Cellulosa AB, Skogsförvaltningen i Sollefteå s. 119 * Utansjö Cellulosa AB, Skogsförvaltningen i Strömsund s. 120 10. Övriga arkivbildare * Allåns flottningsförening s. 121 * Backe elektriska AB s. 122 * Bjästaortens elektriska AB s. 123 * AB Bogseringskompaniet s. 125 * Bredbyns elektriska AB s. 126 * Dorotea elektriska Kraft AB s. 127 7
* Faxälvens ångbåtsbolag s. 128 * Forsse Bruks sjukhjälps- och begravningskassa s. 129 * Graninge handelsbolag s. 130 * Graninge missionsförsamling s. 131 * Graninge sockens brandstodskommitté s. 132 * Hammerdals elektriska Kraft AB s. 133 * Hotings elektriska AB s. 134 * Häggenås elektriska AB s. 135 * Hällströms kraft AB s. 136 * Härnösands ångsågs AB s. 137 * Jerrilåns flottningsförening s. 138 * Junsele elektriska AB s. 139 * Klutmarks kvarnaktiebolag s. 140 * Klövåns flottningsförening s. 141 * Ledingeåns-Finnåns flottningsförening s. 142 * Lännäs såg- och elektricitetsverk s. 143 * Mo elektriska kraftförening s. 144 * Norrflärke Vattugårdens industriförening s. 146 * AB Per Holms elektricitetsverk s. 148 * Sidensjö kraftverk AB s. 150 * Skellefteälvens vattenregleringsföretag s. 151 * Sollefteå bruksåns flottningsförening s. 152 * Sollefteå ångfartygsbolag s. 153 * Storbäck-Höglands kraftaktiebolag s. 154 * Storfallets elverk s. 155 * Storåns elverk s. 156 * Ströms elektricitetsverk s. 157 * Styrnäs elektriska AB s. 158 8
* Torsåkers pastorats frivilliga skarpskytteförening s. 159 * Tåsjö elektriska kraftförening s. 160 * Walvikens tegelverk s. 161 * Wenerns impregnerings AB (WIAB)/Graningeverkens Försäljningskontor i Otterbäcken s. 162 * Aktiebolaget Wålön s. 165 * Ytterlännäs handelsbolag s. 166 * Å kvarn och kraftaktiebolag s. 167 * Älvsätra pälsfarm s. 168 * Östbygdens i Nora kvarn- och elektriska andelsförening s. 169 * Osäker/okänd arkivbildare s. 170 9
Arkivschema A. Protokoll, verksamhets-, styrelse- och revisionsberättelser B. Kopieböcker, utgående korrespondens C. Diarier (ej förekommande i arkivet) D. Liggare, register och förteckningar 1) Aktieägarregister/förteckningar 2) Inventarieböcker/inventarieförteckningar/fastighetsliggare 3) Löne- och personalförteckningar 4) Diverse register/arkivförteckningar 5) Produktionsförteckningar/diverse förteckningar rörande verksamheten 6) Dagsverkesböcker E. Inkommande korrespondens och brevsamlingar 1) Inkommande brev, löpande 2) Brevsamlingar F. Ämnesordnade, kronologiskt ordnade och diverse handlingar 1) Äldre handlingar, huvudsakligen från 1700- och 1800-talen 2) Moderna handlingar, huvudsakligen från 1900-talet 3) Tidningsurklipp G. Räkenskaper 1) Bruksböcker/huvudböcker/kapitalböcker 2) Avräkningsböcker 3) Journaler 4) Kassaböcker/konceptkassaböcker 5) Memorial 6) Kontraktsböcker/fakturaböcker 7) Verifikationer 8) Övriga räkenskaper, bl.a. uttagsböcker för spannmål/handelsavräkningsböcker H. Statistik 1) Statistik över rörelsen, internproducerad 2) Statistik, allmänt (även för andra bolag) J. Kartor och ritningar K. Fotografier L. Tryckta handlingar 1) Graningeverkens eget tryck 2) Övriga tryckta handlingar 10
Värt att tänka på innan du börjar söka i arkivet Ett arkivförteckning och ett arkivschema är att betrakta som en grovsortering av materialet till vägledning för forskaren, ett sätt att snabbt och smidigt hitta åt de arkivalier han eller hon är ute efter. Protokoll står under bokstaven A och räkenskaper under bokstaven G och så vidare, allt var för sig på respektive arkivbildare. Gott så, men man måste vara medveten om att ingen sortering är felfri. Den som inte är observant på att material ibland kan ha hamnat i fel kategori, riskerar att i onödan tvingas lämna forskarsalen med oförrättat ärende. Det finns flera skäl till detta, vilket i mångt och mycket bottnar i arkivets historiska bakgrund, men också i den mänskliga faktorn. Först den historiska bakgrunden. Graningeverkens arkiv innefattar i sitt nuvarande tillstånd en bra bit över 300 hyllmeter och består i föreliggande arkivförteckning av ett 80-tal arkivbildare. Flera av dem, såsom gamla Utansjö Bruk, har först i efterhand införlivats i Graningeverkens arkiv, medan andra arkiv redan från början har byggts upp som en integrerad del av Graningekoncernen. I det senare fallet ter sig en viss sammanblandning oundviklig, då en överlappande bolagsledning fortlöpande har satt sina avtryck i hur material har producerats och arkiverats. Ett förekommande inslag är till exempel att man har bundit ihop material från flera arkivbildare i en och samma arkivvolym, ofta under moderbolaget. Så är också fallet för delar av de ämnesordnade handlingar som rör bruken i Bollsta, Forsse, Graninge och Sollefteå. Merparten av dem är förtecknade under moderbolaget, i vissa fall för att det ska vara så, i andra fall för att det varit svårt att slå fast till vilket arkiv de hör och så det vanligaste; på grund av att arkivalier från flera bruk sedan tidigare sorterats in i samma volym. Den mänskliga faktorn spelar in i så måtto att det finns en risk för att otydligt märkt material kan ha förtecknats under fel arkivbildare. Den risken har inte minskat av den emellanåt ostrukturerade hyllplaceringen i arkivet. Jag har, i de fall uppgift om arkivbildare funnits noterade på volymen, följt detta, men annars gjort en bedömning av materialets karaktär. Detta kan, särskilt i fråga om distinktionen mellan moderbolagen och deras skogsförvaltningar, ha inneburit att gränserna suddats ut något mellan arkivbildarna. Ett generellt råd, oavsett vilken arkivbildare man är intresserad av, blir således att inte missa att därutöver, i andra hand, bläddra igenom förteckningen över moderbolagets (Graningeverkens AB 1873-2004) arkiv och i tredje hand, om man ändå inte finner det man söker, inte ge upp hoppet förrän man gått igenom hela förteckningen. Lycka till med din forskning! 11
Vill du beställa fram en eller flera volymer ur arkivet till forskarsalen? Gör i så fall såhär: * Hämta en beställningsblankett (tillhandahålls i anslutning till forskarexpeditionen). * Ange i tur och ordning arkivbildare, seriebeskrivning och arkivplacering, samt i förekommande fall vid större serier vilket eller vilka årtal/volymer du är intresserad av. Exempel 1: Jag vill beställa fram Bollsta Bruks huvudböcker från åren 1955-60 (se s. 63 ). Arkivbildare: Bollsta Bruk Seriebeskrivning: Huvudböcker 1949-68 (20 vol.) Arkivplacering: 4306:3-4306:5 Volymangivelse: Åren 1955-60 Alltså: Bollsta Bruk, huvudböcker 1949-68 (20 vol.), placering 4306:3-4306:5, åren 1955-60. Exempel 2: Jag vill beställa fram handlingar om gränsdragningstvisten Jämtland/Ångermanland under 17- och 1800-talen (se s. 28). Arkivbildare: Graningeverkens AB Seriebeskrivning: Gränsdragningstvisten Jämtland/Ångermanland (2 vol.) (Vid långa seriebeskrivningar anges lämpligen endast inledningen eller ett kännetecknande kodord.) Arkivplacering:12303:3, nr 58 och 59 Alltså: Graningeverkens AB, gränsdragningstvisten Jämtland/Ångermanland (2 vol.), placering 12303:3, nr 58 och 59. Exempel 3: Jag vill beställa fram 1945 års olycksfallsförteckning från Sandvikens Cellulosa (se s. 84). Arkivbildare: Sandvikens Cellulosa AB Seriebeskrivning: Förteckningar över inträffade olycksfall vid Sandvikens sulfatfabrik 1938-47 (6 vol.) Arkivplacering: 9705:4 Volymangivelse: År 1945 Alltså: Sandvikens Cellulosa AB, förteckningar över inträffade olycksfall vid Sandvikens sulfatfabrik 1938-47 (6 vol.), placering 9705:4, år 1945. * Graningeverkens samlade arkiv står i sin helhet placerat i sektion 1 C. 12
Forskningstips: Ett axplock ur arkivets innehåll och möjligheter A. Protokoll och verksamhetsberättelser är som arkivbildarens officiella, berättande dokument den främsta källan till ett bolags eller en förenings fattade beslut. Därför, om man vill bilda sig en övergripande uppfattning om vad ett bolag eller en förening sysslar med, eller om man vill veta hur bolagsledningen resonerade vid ett givet tillfälle, så är det en god idé att börja i den här änden av tråden. Tyvärr finns i Graningeverkens arkiv inga sammanhängande protokollsserier från tiden före 1847 (det år då Holm och Graninge Bruks Bolag bildades), men däremot goda möjligheter till forskning för tiden därefter. Moderbolagets protokoll och styrelseberättelser finns tillgängliga i komplett följd fram till 2004 med undantag för en lucka under Arend Veersteghs tid som vd under 1960- och 1970-talen. Protokoll finns också för Sandvikens Sågverks AB, Sandvikens Cellulosa AB, Utansjö Cellulosa AB och för flera av de mindre arkivbildarna. Missa inte: * Protokoll och verksamhetsberättelser från Torsåkers pastorats frivilliga skarpskytteförening från 1860-talet fram till 1890-talet (s. 159). * Protokoll och styrelseberättelser från de små elbolagen, t.ex. från Backe elektriska AB 1908-46 (s. 122) * Protokoll fört vid sammanträde i Nyland 1867 med intressenterna i Ångermanälvens bombolag (s. 31) * Holm och Graninge Bruks Bolags direktionsberättelser 1848-73 (s. 49) B och E. I Graningeverkens arkiv finns flera omfattande serier med korrespondens, både samlingar av inkommande brev i original och kopieböcker med utgående brev och skrivelser, samt några brevsamlingar ordnade efter personer. De förnämligaste och mest heltäckande kommer från Sandvikens Sågverks AB och Graningeverkens AB/Bollsta Bruk, i det sistnämnda fallet med inkommande brev från 1840-talet fram till 1970-talet i kronologisk följd (s. 23-24 och 62). För den som är intresserad av Graningeverken från 1800-talet och framåt är detta ett måste nästan oavsett vad man söker efter. Här finns uppgifter om det mesta om man har lite tålamod med att läsa och sovra. Huvuddelen av brevsamlingarna utgörs av löpande affärskorrespondens. Sorteringen efter avsändarens eller mottagarens efternamn innebär att det går tämligen enkelt att under längre tider följa brev från en eller flera specifika personer, t.ex. en förvaltares återkommande lägesrapporter till brukspatronen eller diskussionerna i olika affärsförbindelser mellan bruket och andra företag. Särskilt rapporterna hemifrån till brukspatronen under hans resor är en givande källa till livet på bruken, däribland de återkommande breven till min älskade pappa (Janne Gavelius) från mågen Johan Dahlberg, i svärfaderns frånvaro högsta hönset i Bollsta. Just dessa brev hittar man i Graningeverkens inkommande korrespondens under 1870-, 1880-, och 1890-talen. 13
Det är viktigt att ha i åtanke att alla brev och skrivelser inte arkiverades i bruksarkivet och att vad som arkiverades där kan variera över tiden. Detta påverkar vilka frågor man kan ställa till materialet. I den hårfina gränsen mellan privatbrev och affärsbrev är det uppenbarligen ett visst mått av godtycke som till syvende och sist avgör ett enskilt brevs öde. Så finner man att samlingen av inkommande brev till brukspatron Gavelius är till synes ganska komplett, inklusive Dahlbergs brev från Bollsta, medan de svarsbrev som Gavelius skickade till Bollsta och Dahlberg inte har lagts in i arkivet. Generellt är mitt intryck att breven över tid blir mindre personliga och mer direkt affärsinriktade. Chansen att finna personligt skrivna brev i bolagets arkiv minskar då vi kommer in på 1900-talet, medan Graningeverkens inkommande brevarkiv fram till 1880- och 1890-talen lika gärna skulle ha kunnat kallas för brukspatron Gavelius brevarkiv, däri också inbegripit att personen Gavelius och hans företag på många sätt gick in i varandra. Tyvärr finns det för flera arkivbildare, särskilt vad avser kopieböckerna, ganska stora luckor. Men ge inte upp så lätt, det kan finnas möjlighet att komma vidare ändå. Om antingen utgående eller inkommande korrespondens förkommit kan man utifrån den haltande korrespondensen spåra i vilket arkiv kopian respektive originalet idag borde finnas (fråga i forskarexpeditionen). Ett exempel kan vara om man vill läsa vad brukspatronen svarade på ett inkommande brev, men det inte finns några kopieböcker bevarade. Kanske finns originalet i ett annat, bevarat arkiv. Om man har tur och söker efter enstaka brev, så kan detta vara en fruktbar väg. Missa inte: * En lämplig ingång till brevmaterialet, vad vi kan kalla för en aptitretare, kan vara det fullmatade och lättlästa häftet med avskrifter av valda delar ur de brev som förvaltaren på Bollsta Bruk under 1850- och 1860-talen, Frans Malmberg, skickade till brukspatron Gavelius. Här får man läsa om livet i Bollsta, bruksverksamheten och personerna i hans omgivning, liksom ta del av Malmbergs personliga tankar och funderingar (s. 25). * Samlingen av privata brev till brukspatron Janne Gavelius (s. 25) * Samlingen av brev från Utansjö Bruks ägare under 1860- och 1870-talen, greve Baltzar von Platen, till sin bruksförvaltare, kapten C. F. Gripenberg (s. 88) * Brukspatronerna Gavelius utgående korrespondens 1836-45 (s. 45) * Graninge handelsbolags utgående korrespondens 1900-04 (s. 130) D. I kategorin liggare, register och förteckningar finns ett varierat material med viss dragning åt räkenskapshållet, främst systematiska förteckningar över ägare, anställda och verksamheten i stort. I aktieregisterböckerna kan man över tid följa ägarskapet till enskilda aktier, t.ex. vem som var delägare i ett visst kraftbolag ett visst år och hur Graningeverken köpte till sig aktiemajoriteten i elbolag efter elbolag under 1930-, 1940- och 1950-talen. Aktieregister ingår i ganska många av underarkiven. Inventarieböcker och inventarielistor är också vanligt förekommande. De var 14
viktiga i bolagens bokföring för att kunna värdera lagrets och lösörets omfattning och ekonomiska värde, vilket torde vara den främsta förklaringen till att de i så hög utsträckning blivit sparade för eftervärlden. Här kan man som kuriosa få veta i detalj hur möblemanget såg ut på exempelvis brukskontoret i Bollsta på 1930-talet (s. 21). Uppgifter om löner och anställda finns fragmentariskt bevarat i arkivet, generellt mindre från 1800-talet och generellt mer från 1900-talet, men här finns i gengäld flera möjliga sökvägar. Allra enklast är förstås om det finns speciella löneböcker eller lönekataloger, men oftast får man lov att söka på annat håll, t.ex. i dagsverkesböckerna där det fortlöpande noterades vilka som arbetade, arbetstider och om man har tur arbetets art och avlöning. Dagsverkesböcker finns bevarade för bruken under 1800-talets senare del. Ett annat sätt att komma åt sådana här uppgifter är att gå via räkenskaperna, där varje anställning och varje syssla som utfördes på ett eller annat sätt var tvunget att noteras, dock finns risken att kamreren utifrån tillfälliga kladdböcker har slagit ihop flera mindre poster till en större sammanhängande dito. För många av arkivbildarna, särskilt bruken och sågverken, finns också en del förteckningar och listor över produktionen sparade, alltifrån smidesrapporter och skeppningsböcker till provmjölkningsjournaler. Detta är ett snabbt och enkelt sätt att komma rakt på själva verksamheten. Mindre uppmärksammat än järnet och träet är till exempel att bruken länge höll sig med egna, för sin tid storskaliga jordbruk och bruksmejerier. I en tid långt innan det blev allmänt hos vanliga bönder med kokontroll och bokföring av återkommande åtgärder i jordbruket utgör arkivalier från brukens mönsterjordbruk en viktig källa till den dåtida boskapsskötseln och odlingen, t.ex. provmjölkningsjournalerna för avelscentertävlingarna olika år. Avelscentertävlingarna gick i avelns barndom ut på att kvalificerade kobesättningar jämfördes mot varandra i två års tid, varefter de allra bästa fick äran (och de ekonomiska fördelarna) av att få sälja sina tjurkalvar till avel. Idag kan journalerna ge viktig information till forskaren. Det kan handla om triviala frågor som vad korna hette eller hur mycket de mjölkade, men också om helhetsanalyser av gårdsverksamheten, t.ex. kornas laktationskurvor och livslängd, utfodringen, vallens och såddens avkastning och produkternas förädling och avsättning. På samma sätt kan man ställa frågor till de listor och förteckningar som handlar om sågning eller smide. Det är bara att beklaga att merparten av produktionsförteckningarna har försvunnit; det som finns kvar är snarast att betrakta som fragmentariskt. Det ska dock inte skymma de spännande forskningsmöjligheter som trots allt finns. Missa inte: * Uppgifter om tillverkning och skeppning vid Bollsta vatten- och ångsågar 1864-66 (s. 51) * Avlöningsböcker från Bollsta under 1930- och 1940-talen (s. 59-60) * Sandvikens Ångsågs AB:s arbetsjournaler för lastageplatsen i början av 1870-talet (s. 80) * Bollsta Bruks postböcker 1907-28 med uppgifter om avsända brev, mottagare och datum (s. 60) * Stamrulla för kor och tjurar (med en del bilder) vid Bollsta Bruk under 1900-talets första decennier (s. 60) * Forsse Bruks mejerijournal 1882-93 och provmjölkningsjournal 1877-87 (s. 67) 15
* Förteckningar över ljusabonnenter vid Sollefteå Bruks elektricitetsverk 1900-01 (s. 77) eller varför inte vid Hammerdals Elektriska Kraft AB på 1920-talet (s. 133) * Passagerare- och fraktjournaler för ångaren Sollefteå på rutten Härnösand-Sollefteå-Härnösand 1857-65 (s. 153) E. Graningeverkens pärmar med antingen kronologiskt ordnade eller ämnesordnade pressurklipp har potential att bli ett viktigt hjälpmedel för den som intresserar sig för uppmärksammade händelser i bolagets historia från omkring 1950 och fram till 2000-talets början. Här finner man en stor mängd artiklar som på ena eller andra viset bedömts ha varit av intresse för eller direkt berört Graningeverken. Det finns två huvudsakliga användningsområden för forskaren. För det första kan man givetvis beställa upp pärm för pärm och bara läsa på måfå, minnas, upptäcka och kanske inspireras att gå vidare till originalhandlingar i arkivet. För det andra kan man, med en redan formulerad frågeställning, använda dem som komplement till andra handlingar i arkivet såsom styrelseprotokoll och ämnesordnade handlingar. Bowatersaffären var till exempel ett mycket uppmärksammat rättsfall under 1950- och 1960-talen, om vilket det finns ett 30-tal volymer ämnesordnade handlingar (s. 35). Här tillför pressurklippen i ärendet ytterligare en dimension, nämligen den bild som förmedlades till allmänheten (s. 36). Nyttan av pressurklippen understryker också ett annat forskningstips: Bara för att det i Graningeverkens arkiv inte finns samlade pressurklipp från tiden före 1950, så innebär det inte att den dörren är stängd. Det blir bara lite omständligare. Äldre tidningar tillhandahålls som regel på mikrofilm (de lokala tidningarna på närmaste bibliotek, andra tidningar möjliga att beställa dit), varför möjligheten att ta fram egna pressurklipp från valfri tidsperiod är god. Som berättande källa med insändare, artiklar och annonser är det ett ovärderligt material om man vill gå vidare från det ofta formella material som man möter i större företagsarkiv. Här blir identifieringsfasen det först väsentliga; att lokalisera vilken tidpunkt man förväntar sig att skriverier i ett ärende kan förekomma. Jag ska ge ett exempel även här. Det finns handlingar i arkivet som antyder en konflikt om bönhuset i Graninge omkring sekelskiftet 1900 (s. 74), vari bolagsledningen och de arbetare som på deras nåder använt lokalen kommit på kant i gränslandet mellan det gamla, patriarkala systemet och den annalkande socialismen. Här skulle det onekligen, för att belysa konflikten från fler synvinklar, vara av intresse att försöka gå vidare med annat källmaterial, t.ex. en studie av tidningarna vid samma period och/eller eventuella föreningsarkiv. Missa inte: * Pressurklippen om örfilsmålet mellan disponenten Gerhard Versteegh och vänsterradikale författaren Albert Viksten 1939 (s. 36) * Pressurklippen om snökaoset och elavbrotten nyåret 1998, då folk frös i stugorna, maten tinade i livsmedelsaffärerna och korna stod omjölkade i ladugårdarna. Och Graningeverkens ledning svettades (s. 36) 16
F. I de ämnesordnade handlingarna kan man, för att spetsa till det, hitta nästan vad som helst; brev, protokollsutdrag, kontrakt, listor, anteckningsböcker, ja listan kan göras väldigt lång. Generellt sett är det här man ska leta om man söker efter det specifika, det som inte passar in under andra kategorier, eller om man inte finner det man söker under rätt kategori. Har man tur, så kan det finnas här. Detta gäller inte minst för äldre handlingar från 1600-, 1700- och 1800-talen, där det mesta som inte är räkenskapsböcker har sorterats in under den här serien. Den ambitiösa sorteringen, utförd i Graningeverkens arkiv omkring 1960, underlättar väsentligt i att hitta rätt i buntarna av äldre handlingar. Här finns, för den som forskar om fastigheter, en större mängd köpekontrakt, rättegångshandlingar och avskrifter, ofta praktiskt sammanställt i dossiers per by eller socken. Och här finns garanterat en hel del handlingar av intresse både för den som är personligt engagerad, kanske i en släktforskningsansats, och för den som är vetenskapligt intresserad av villkoren på och omkring bruken. Till detta ska läggas ett stort antal volymer från 1900-talet. Det nyaste materialet, från 1940-, 1950- och 1960-talen handlar till betydande del om vattenkraft och är redan från början ordnat efter ämne, t.ex. om Edensforsens utbyggnad (s. 32). Missa inte: * Rättegångshandlingarna angående olovlig älgjakt av Theodor Pehrsson på Graningeverkens mark i Helgum i början av 1900-talet (s. 29) * Jubileumssammanställningen av statistik och uppgifter om bruken inför 50-årsjubileumet 1898 (Holm och Graninge Bruks Bolag bildades 1847) (s. 30) * Berättelserna från rättarna Vesterströms och Fagerbergs visitationsresor till Sandvikens Sågverks AB:s arrendatorer omkring sekelskiftet 1900 (s. 82) * Anställnings- och torparekontrakt vid bruken från 1700- och 1800-talen (s. 25) * Skogsavverkningskontrakt från 1870- och 1880-talen (s. 28) G. Arkivets mest omfattande serier, tillika de mest kompletta, är räkenskaperna. För de större arkivbildarna finns i det närmaste kompletta serier med de viktigaste räkenskapsböckerna från 1700-talet och fram till slutet av 1960-talet, vilket ger en god grund för att studera bolagens ekonomi ur olika aspekter, dels naturligtvis bolagets ekonomiska utveckling i stort, dels också en rad specifika detaljer. Just detta med detaljer är viktigt. När man första gången öppnar, låt säga, en bruksbok, så är det högst mänskligt för ett otränat öga att rygga tillbaka; konton hit och konton dit i en aldrig sinande ström av sidor och volymer. Var ska man så att säga börja att nysta? Vad kan man hitta och hur ska man läsa? Risken finns att man ger upp i ett konstaterande av att det bara var en massa siffror. Onekligen är det lättare att förstå berättande material som protokoll och brev. För att få ett gott utbyte av räkenskaperna måste man först knäcka koden, d.v.s. förstå det system efter vilket de är uppbyggda. Det gör man lättast genom att i lugn och ro läsa i böckerna för att allteftersom komma till insikt om systematiken. Det underlättar också om man först skaffar sig grundläggande kunskaper i ämnet. Här kan jag rekommendera följande litteratur: 17
Axelsson, Håkan; Folk i bokföringen. Räkenskapsböcker i bruksarkiv, Ingår i Bland bergsmän och bruksfolk, Sveriges släktforskareförbund, 1991. Grandell, Axel; Redovisningens utvecklingshistoria. Från bildskrift till dator. En redogörelse för den företagsekonomiska redovisningens historia speciellt med beaktande av utvecklingen i Sverige och Finland, Göteborg, 1972. När man har knäckt koden öppnar sig nämligen oanade möjligheter i räkenskaperna. Där det berättande materialet ofta bygger på tillfälligheter, vad som råkade skrivas, så finns det i räkenskaperna en befriande regelbundenhet som underlättar i systematiska genomgångar efter en viss person, en viss arbetarkategori eller en viss utgiftskategori. Alla som hade någon form av ekonomiska transaktioner med ett bolag, vare sig det handlade om disponenten, arbetaren, landbonden, handlaren, hemmansägaren eller ett storbolag i England, återfinns i bokföringen. Generellt sett gäller följande för de olika räkenskapsböckernas historiska framväxt. Bruksboken var den tidigaste, sammanhållna räkenskapsboken; allt i ett. Den delades efterhand upp i flera delar. I journaler och memorial hittar man kronologiska noteringar över transaktioner. I kassaboken samlades det kronologiskt förda kassakontot och i huvudboken de systematiskt förda kontona för rörelsen och enskilda personer. Huvudboken kunde i sin tur, särskilt för större bolag, delas upp i två böcker; kapitalboken och avräkningsboken. I kapitalboken återfinner man då konton för beskrivning av rörelsens inre beståndsdelar, alltså de produktionsrelaterade kontona, medan man i avräkningsboken återfinner de personrelaterade kontona, t.ex. för arbetare, kunder, leverantörer och ägare. Förutom de stora serierna finns också en del udda räkenskapsböcker, i vissa fall de kladdböcker som sedermera förts in i huvudserierna, t.ex. handelsavräkningsböcker där man kan se fullständiga sammanställningar av uttagen från brukens livsmedelsmagasin/handelsbod. Detta kan också i någon mån följas via den vanliga avräkningsbokens personkonton, där den högra sidan utvisar vad en viss person tillfört bruket (i arbete, varor, penningar eller annat) och den vänstra sidan vad bruket utbetalat till samme person (i penningar, varor eller annat). Alltså; med hjälp av räkenskaperna ska det vara fullt möjligt att se om en kolare vid bruket tog ut sin lön i penningar, mat eller brännvin. Det ska också vara möjligt att över tid följa en specifik anställds arbete och lön för brukets räkning, eller vid en vetenskaplig studie, en viss arbetarkategoris dito. Inom kategorin räkenskaper finns också för flera av arkivbildarna stora serier av försäljningskontrakt, samt en del verifikationer som (lyckligtvis) råkat bli kvar i arkivet vid tidigare gallringar. Räkenskapsböckerna har, jag betonar det igen, mycket att tillföra såväl släktforskaren som hembygdsforskaren och akademikern, men det kräver lite tid för att knäcka koden. Så beställ upp några volymer; läs, förstå och begrunda. När koden väl har knäckts, så finns det många svar i räkenskaperna Missa inte: * Bollsta Bruks äldsta räkenskapsböcker från 1739 och framåt (s. 42) * Sollefteå Bruks fattigvårdsräkenskapsbok 1862-91 (s. 78) 18
* Uttagsböcker för spannmål, saltvaror, tobak m.m. från Forsse Bruk, innehållandes uppgifter om vilka varor som såldes, priser och vilka som köpte vad (s. 71) * Räkenskapsbok för Sängsjöåns flottled 1886-93 (s. 113) H. De statistiska sammanställningarna är ypperliga om man snabbt vill få konkreta och exakta uppgifter om verksamheten. I arkivet finns framförallt en omfattande serie med statistik över hela koncernens verksamhet från början av 1930-talet till början av 1960-talet (se s. 39). Missa inte: * Statistik över jordbruksverksamheten på bruken under 1900-talets första decennier (s. 39). * Diverse äldre statistik från bruken under 1800-talet (s. 27). J. Ett mindre antal kartor och ritningar är möjliga att beställa fram via denna förteckning, men merparten återfinns i en separat förteckning över Graningeverkens kartarkiv. Missa inte: * Graningeverkens kartarkiv (s. 22) K. Missa inte: * Fotografierna på sågen i Bollsta, sågverksarbetare och bolagsledning under sent 1800- och tidigt 1900-tal (s. 41) * Flygfotona över skogar och anläggningar 1947 (s. 41) L. Missa inte: * Den bokstavligt talat tunga boken över betydande industriföretag i Sverige vid 1800-talets slut. Utgavs inför Stockholmsutställningen 1897 och innehåller välskrivna essäer om varje bolag, däribland Graningeverken. Väl värd att läsa! (s. 41) * Graningeverkens egen skriftserie Graningenytt i en komplett serie 1975-2004 (s. 41) 19
Graningeverkens AB 1873-2004 (inklusive äldre, bruksövergripande handlingar) A.1 Bolagsstämmoprotokoll 1873-1966, styrelseberättelser 1874-1966, revisionsberättelser 1874-1966 (8 vol.) Placering 9304:1 A.1 Styrelseprotokoll med bilagor 1873-1959 (15 vol.) Placering 9304:2 A.1 Direktionsberättelser 1874-92, samt dubbletter av revisionsberättelser 1874-92 (1 vol.) Placering 9304:2 A.1 Koncept och dubbletter av bolagsstämmoprotokoll 1873-93 (1 vol.) Placering 9304:2 A.1 Bolagsstämmoprotokoll 1983-2004 (10 vol.) Anm: Innehåller även diverse andra handlingar ang. bolagsstämman, t.ex. bolagsstämmotal och anmälningar till bolagsstämman. Placering 9304:2-9304:3 A.1 Styrelseprotokoll 1979-2004 (27 vol.) Anm: Innehåller diverse rapporter och redovisningar. Placering 9304:3-9304:5 A.1 Bilagor till styrelseprotokoll 1996-2001 (9 vol.) Anm: Underlag och kallelser till styrelsen. Placering 9304:5 A.1 Arbetsordning för styrelsen i Graninge AB, samt instruktion för verkställande direktören och instruktion för rapportering, fastställd den 28/8 2000 (1 vol.) Placering 9304:3 B.1 Kopieböcker. Utgående korrespondens 1871-79 och 1882-1905 (22 vol.) Placering 9304:6-9305:2 B.1 Kopiebok. Utgående korrespondens c:a 1894-1910 (1 vol.) Placering 9406:5, nr 2 20
D.1 Aktieägarregister c:a 1916-1946 (4 vol.) Placering 9604:1 D.1 Aktieägarförteckningar 1991, 1993-94, 1996-97 (1 vol.) Placering 9604:1 D.2 Inventariebok för Graningeverkens AB 1932-56 (1 vol.) Placering 9604:4 D.2 Inventarielistor 1933-62 (31 vol.) Anm: Innehåller t.ex. uppgifter om vilka inventarier som fanns på disponent Veersteghs kontor och på herrgården i Bollsta. Placering 9604:4-9604:5 D.2 Inventariebilagor 1963-68 (8 vol.) Placering 9604:5 D.2 Inventarielistor för lösa inventarier vid Bollsta Bruk, Graninge Bruk och Stockholmskontoret 1953-63 (1 vol.) Placering 9604:4 D.2 Taxeringsliggare för Graningeverkens AB 1931-56 (2 vol.) Placering 9602:3 D.2 Fastighetsliggare (3 osäkra år, sent 1950-tal), 1962-68, 1975-76, 1982-84 (25 vol, varav en del dubbletter) Placering 9606:3-9606:4 D.3 Lönekortskataloger från Ströms distrikt 1952-56 (5 vol.) Placering 9604:6 D.3 Pensionskortskataloger 1961-68 (3 vol.) Placering 9604:6 D.3 Inkomstuppgifter Skogen, kollektivanställda 1969-73 (5 vol.) Placering 9605:1-9605:2 D.3 Kontrolluppgifter 3130 Skogen, kollektivanställda 1979-80 (3 vol.) Placering 9604:6 21
D.3 Inkomstuppgifter för Bollsta sågverk, Utansjö fabrik, Forsse och byggnadsavdelningen i Härnösand, kollektivanställda 1969-73 (8 vol.) Placering 9605:1-9605:2 D.3 Inkomstuppgifter för tjänstemän och pensionärer, kollektivanställda 1969-73 (6 vol.) Placering 9605:1-9605:2 D.3 Inkomstuppgifter för kollektivanställda 1974-80 (43 vol.) Anm: Sorteras efter årtal, ort och/eller befattning, t.ex. kollektivanställda i Skogen, i Utansjö, i Bollsta, pensionärer, tjänstemän etc. Placering 9605:4-9605:6 D.3 Avlöningskort 1970-71 (1 vol.) Placering 9701:6 D.3 Förtjänststatistik 1980 (1 vol.) Anm: Innehåller bl.a. personalförteckning, befattningskoder, uppgifter om semester, löner m.m. Placering 9606:3 D.3 Personregister över avregistrerade personer, 1960- och 1970-talen (4 vol.) Placering 9605:4 D.4 Äldre arkivförteckningar från bl.a. Graninge Bruk 1813 och från Bollsta kontors arkiv 1940 (1 vol.) Placering 12301:1, nr 6 D.4 Diverse äldre förteckningar över befintliga äganderättshandlingar och försålda fastigheter, samt förteckning över Graningeverkens aktiebolags skogsavverkningskontrakt 1857-99 (1 vol) Placering 9602:4 D.4 Register över kartor och ritningar vid Graningeverkens AB, Utansjö Cellulosa AB och Sandvikens Cellulosa AB 1892-1936 (1 vol.) Placering 9602:4 D.4 Graningebolagens register över kartarkivet, 1700-, 1800- och 1900-talen (2 vol.) Anm: Innehållsförteckning och numrering av kartorna i kartarkivet. Placering 9602:4 22
D.4 Arkivförteckning över Torpshammars AB:s arkiv i SCA:s centralarkiv på Merlo slott (1 vol.) Placering 9701:3 D.4 Registerbok för Graningeverkens AB, omkring 1906 (1 vol.) Placering 9304:6 E.1 Inkommande brev till lagman Pehr Gavelius 1838-39 (2 vol.) Placering 12301:4, nr 63 och 65 E.1 Inkommande brev till bolagsledningen 1840-1909 (130 vol.) Anm: Brevsamlingen innefattar från 1840-talet och fram till 1880/1890-talen huvudsakligen inkommande korrespondens direkt riktad till brukspatron Gavelius, mestadels i affärssammanhang men också en del av privat natur. Efter brukspatronens reträtt från bolagsledningen i början av 1890-talet blir brevmaterialet formellare och tydligare adresserat till Graningeverken som bolag. Varje volym är sorterad efter avsändarens efternamn. Serien fortsätter 1910, men är då förtecknad under Bollsta Bruk. År Placering Volym 1840 12301:4 66 1841 67 1842 68 1843 69 1844 70 1845 71 1846 72 1847 73 1848 74 1849-50 75 1851-55 76 1856 12301:5 77 1857 78 1858 79-80 1859 81-82 1860 83-84 1861 85 1862 86 1863 87-88 1864 89-90 1865 91-92 1866 12301:6 93-94 1867 95 1868 96 1869 97-99 1870 100-01 23
1871 102-03 1872 104-05 1873-74 9602:4 106 1875 107 1876 108 1877 109 1878 110 1879 111 1880 112 1881 12301:6 113 1882 114 1883 115 1884 12302:1 116 1885 117 1886 118 1887 119 1888 120 1889 121-22 1890 123-24 1891 125-26 1892 127 1893 128-29 1894 130-31 1895 12302:2 132-33 1896-99 134 1900 135-38 1901 139-41 1902 142-45 1903 146-47 1903 12302:3 148-50 1904 151-55 1905 156-62 1906 163 1906 12302:4 164-70 1907 171-78 1908 12302:5 179-80, 182-88 1909 189, 191-94 1909 12302:6 195-97 E.1 Telegrambok 1913-15 (1 vol.) Anm: Inkommande telegram i avskrift. Placering 9506:3 E.1 Inkommande korrespondens från Boliden 1967-70 (1 vol.) Anm: Innehåller även en del handlingar om Boliden från samma tidsperiod. Placering 9402:4 24
E.2 Privata brev till lagman Pehr Gavelius 1827-39 (27 st) och till brukspatron Joh. Erl. Gavelius 1839-74 (1 vol.) Placering 12301:4, nr 60 E.2 Privata brev till brukspatron Joh. Erl. Gavelius 1875-1894 (331 st) (1 vol.) Anm: Innehåller t.ex. ett flertal intressanta brev från mågen Johan Dahlberg, brukspatron i Bollsta, sedermera riksdagsman. Placering 12301:4, nr 61 E.2 Utdrag ur brev från förvaltaren Frans Malmberg i Bollsta till brukspatron Gavelius 1854-67 (1 vol.) Anm: Frans Malmberg var förvaltare på Bollsta Bruk mellan åren 1850 och 1867, ett uppdrag som fordrade tät brevkontakt med brukspatronen som vid den tiden fortfarande hade sitt säte i Graninge. Via Malmbergs penna öppnar sig för läsaren en unik inblick i brukssamhällets små och stora händelser; alltifrån praktiska bestyr på bruket till hur man levde och reflekterade om framtiden. Detta är en lättläst, maskinskriven återgivning av valda delar av deras korrespondens, sammanställt 1961, perfekt som ingång för att sedan gå över till originalbreven. Originalbreven finner man i den stora huvudserien av inkommande brev till bolagsledningen, sorterat årsvis och på bokstaven M (efter Malmberg). Som kuriosa kan nämnas att Frans Malmberg, efter sitt avsked från Bollsta 1867, samma år grundade Väja ångsåg. Placering 12301:4, nr 64 E.2 Korrespondens mellan bruksägare Veerstegh och disponent De Geer 1930-31 (1 vol.) Placering 9306:1 E.2 Graningeverkens styrelses korrespondens 1978-2004 (11 vol.) Anm: Innehåller skrivelser, kallelser, pressmeddelanden, rapporter m.m. Placering 9402:7 F.1 Handlingar ang. bro- och landsvägsbyggnader samt vägdelningar 1776-1884, bl.a. utslag från länsstyrelsen (1 vol.) Placering 12301:1, nr 1 F.1 Anställningskontrakt vid bruken 1731-1856, torpare- och kolarekontrakt från 1700- och 1800-talen, landbokontrakt 1748-1852 (1 vol.) Placering 12301:1, nr 2 F.1 Handlingar ang. järnkontoret 1727-1861, hammarskatt och 10:e tackjärn 1695-1804, samt kronotionden och tiondesättning 1764-1853 (1 vol.) Placering 12301:1, nr 3 25
F.1 Skattläggningshandlingar 1718-1860 och utdrag ur jordeböcker och taxeringslängder 1688-1894 (1 vol.) Placering 12301:1, nr 4 F.1 Handlingar ang. skogsdelningar, råskillnader, storskiften m.m, särskilt i Ytterlännäs och Graninge 1649-1892 (1 vol.) Placering 12301:1, nr 5 F.1 Diverse handlingar; inventarieförteckningar och värdering av bruken i Graninge, Sollefteå, Forsse och Bollsta 1691-1869, förteckningar över bruksfolket, arbetslöner m.m. 1750-1829, beskrivning av torp, hemman m. fl. egendomar 1719-1869, samt värderingar och yttranden över järnbruken 1812-1847 (1 vol.) Placering 12301:1, nr 7 F.1 Handlingar ang. gästgiveri-, skjuts- och vägbestyret 1724-1892, bl.a. en del länsstyrelseutslag (1 vol.) Placering 12301:2, nr 16 F.1 Handlingar ang. gruvor i Utö m. fl. platser 1724-1881, samt ang. undersökningar om nya järnmalmsbrott i Nätra, Ytterlännäs, Gudmundrå och Graninge 1829-1907 (1 vol.) Placering 12301:2, nr 19 F.1 Handlingar ang. gruvor i Norberg (Uppland) 1731-1896 (1 vol.) Placering 12301:2, nr 20 F.1 Handlingar i diverse bruksärenden efter Jacob Clason d. ä. 1733-52 och efter handelsmannen Johan Clason 1719-48 (1 vol.) Placering 12301:2, nr 21 F.1 Diverse brukshandlingar från Graninge och Sollefteå från konsuln Johan Clasons tid 1749-86, samt förpantningshandlingar 1739-62 (1 vol.) Placering 12301:2, nr 22 F.1 Förlagskontrakt och förlagsräkningar mellan bruken och diverse personer/firmor 1824-46 (1 vol.) Placering 12301:2, nr 23 F.1 Av- och tillträdessyner i Ytterlännäs, Helgum och Fors 1755-1873 (1 vol.) Placering 12301:2, nr 25 F.1 Handlingar ang. sökta friheter till nyttjande av allmänningar samt handlingar om nybyggen/nyodlingar i Ytterlännäs, Edsele, Graninge och Långsele 1740-1871 (1 vol.) Placering 12301:2, nr 28 26
F.1 Handlingar ang. ett flertal såganläggningar i Ångermanland 1726-1749 (1 vol.) Placering 12301:2, nr 29 F.1 Handlingar efter friherre Magnus Flemings sterbhus 1700-24, bl.a. kontrakt och köpebrev (1 vol.) Placering 12301:3, nr 32 F.1 Avvittringsärenden i diverse socknar i Ångermanland 1740-1856 (1 vol.) Placering 12301:3, nr 33 F.1 Avvittringsärenden i Ytterlännäs, Torsåker och Dal 1756-1859 (1 vol.) Placering 12301:3, nr 34 F.1 Handlingar i bruksärenden som behandlats av Bergskollegium, bergsting och bergsmästare 1707-1836 (även om Gålsjö bruk), samt handlingar om diverse förseelser vid Graninge Bruk (1 vol.) Placering 12301:3, nr 36 F.1 Diverse handlingar, bl.a. privilegiebrev för bruken i Graninge, Sollefteå, Bollsta och Forsse 1673-1843 samt ett köpebrev från 1633 (1 vol.) Placering 12302:6, nr 198 F.1 Handlingar ang. såganläggningar i Ångermanland 1750-1860 (1 vol.) Placering 12303:2, nr 47 F.1 Handlingar i diverse bruksärenden från Graninge under Jacob Efr. Clasons tid 1764-1809 och från Graninge, Forsse och Sollefteå 1810-45 (1 vol.) Placering 12303:2, nr 48 F.1 Köpebrev och andra handlingar rörande bruksegendomar i Graninge, Sollefteå och Bollsta m. fl. orter 1824-44 (1 vol.) Placering 12303:2, nr 49 F.1 Köpebrev, lagfarter m.m. för bruksegendomar i Graninge, Sollefteå, Forsse och Bollsta m. fl.orter 1751-1813 (1 vol.) Placering 12303:2, nr 50 F.1 Kalkyler och statistiska uppgifter från Graninge, Forsse, Sollefteå och Bollsta 1785-1899 (1 vol.) Placering 12303:2, nr 51 F.1 Inteckningar jämte gravationsbevis i Graningeverken och Bollsta masugn 1807-45 (1 vol.) Placering 12303:2, nr 53 27
F.1 Bytes- och köpekontrakt jämte lagfartsbevis över hemman i Graninge, Helgum, Långsele, Edsele m. fl. socknar 1748-1893 (1 vol.) Placering 12303:3, nr 54 F.1 Inteckningar jämte gravationsbevis ang. lån från Bruksägarnas hypotekskassa/herman Aronesius 1839-53 (1 vol.) Placering 12303:3, nr 56 F.1 Handlingar ang. Graninge och Sollefteå bruks skuldfordringar hos diverse personer 1753-1851 (1 vol.) Placering 12303:3, nr 57 F.1 Handlingar ang. gränsdragningstvisten Jämtland/Ångermanland under 1700- och 1800-talen, bl.a. protokoll och rättsutslag (2 vol.) Placering 12303:3, nr 58 och 59 F.1 Diverse handlingar ang. flottning i Forsse-forsen, fotografier från Forsse 1905, Finnvattnet i Ströms socken 1863-93, lappmarksaffärerna i Dorotea 1860-95, allehanda protokoll och handlingar 1822-93 om bl.a. flottning och rättegångar, samt Graningeverkens arkivs besöksbok 1950-2000 (1 vol.) Placering 12303:4, nr 199 F.1 Skogsavverkningskontrakt, mestadels från 1870- och 1880-talen (1 vol.) Placering 12303:4, nr 200 F.1 Diverse rättegångshandlingar 1877-1907, bl.a. i en rättegång mellan hem. äg. E. M. Norlander i Wimnervattnet (Ramsele) och Graningeverkens AB om olaga avverkning i Wimnervattnet 1903-07 (1 vol.) Placering 12303:4, nr 201 F.1 Diverse handlingar, bl.a. rörande avverkningspriser, skogsvårdsavgifter och skyddsskogsområden, karta över Graningeverkens skogsområden 1898, en del handlingar om flottningsväsendet 1860-1890, samt brev till generalen/friherren Gust. af Nordin rörande Holm och Graninge Bruks bolag (cirka 1850-talet) (1 vol.) Placering 12303:4, nr 202 F.1 Diverse handlingar, bl.a. rörande utsäde och skörd på Hågesta 1849-52 (en anteckningsbok), detaljbeskrivningar över bolagsskogens tillstånd och markens beskaffenhet i by för by 1891-93, handlingar ang. sågtimmeravverkningen 1890-92, timmerkontrakt, samt prisnoteringslistor för timmer och flottning på 1890-talet (1 vol.) Placering 12303:4, nr 203 28