Omvårdnadsnämndens verksamhetsplan och budget Foto: Johanna Wulff 2010 1
Innehållsförteckning Ansvarsområde... 4 Mål... 5 Målområde Trygghet och omsorg... 5 Målområde Livsmiljö... 6 Intern kontroll... 7 Ekonomisk ram... 8 Budget per verksamhet - sammanfattning... 9 Flerårsbudget... 9 Investeringsbudget... 9 Befolkningsutveckling... 10 Verksamhetsförändringar... 12 Osäkerhetsfaktorer... 12 Omvårdnadsboende... 13 Omvärldsfaktorer... 14 Verksamhetsförändringar... 14 Ekonomi... 14 Budgetprinciper... 15 Budgeterade dygnspriser och platser... 16 Hemtjänst... 17 Omvärldsfaktorer... 17 Verksamhetsförändringar... 17 Ekonomi... 18 Budgetprinciper... 18 Omsorg om funktionshindrade enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)... 19 Omvärldsfaktorer... 21 Verksamhetsförändringar... 21 Ekonomi... 22 Budgetprinciper... 23 Bostad med särskild service för unga resp vuxna... 24 Förebyggande verksamhet... 26 Det sociala innehållet... 26 Funktionsbevarande förhållningssätt... 26 Kost och nutrition... 26 Demensvård... 26 Palliativ vård Vård i livets slut... 27 Verksamhetsförändringar... 27 Ekonomi... 27 Budgetprinciper... 28 Avdelningen för myndighetsutövning... 29 Omvärldsfaktorer... 29 Verksamhetsförändringar... 30 Ekonomi... 30 Budgetprinciper... 30 Övrig verksamhet... 31 Verksamhetsförändringar... 31 Ekonomi... 32 Budgetprinciper... 33 Bilaga 1: Måldokumentet Omvårdnadsnämndens inriktnings- och effektmål Bilaga 2: Internkontrollplan 2
Omvårdnadsnämndens vision: Personer med nedsatta funktioner ska ha möjlighet att leva ett så normalt liv som möjligt och det ska vara tryggt att åldras i Solna. 3
Ansvarsområde Omvårdnadsnämndens ansvarsområde omfattar äldreomsorg, samt omsorg om funktionshindrade. Bland de verksamheter som nämnden ansvarar för finns boende, omsorg och service i ordinärt boende, trygghetslarm, nattpatrull, dagverksamhet, daglig verksamhet m.m. Verksamheterna bedrivs på entreprenad, (verksamhet som är konkurrensutsatt och som drivs av en privat utförare), i form av intraprenad (verksamhet som drivs i kommunal regi men som är konkurrensutsatt) samt i egenregi, (verksamhet som inte är konkurrensutsatt). Verksamheten styrs framför allt av socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. 4
Mål Från och med 2010 har en ny modell för styrning och uppföljning av Solna stads verksamheter införts. Utgångspunkten är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål och ekonomiska ramar för nämnderna. Nämnderna ska med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktningsmål, precisera och fastställa nämndspecifika mål. Utifrån nämndernas preciserade mål och ekonomiska ramar ska förvaltningsledningen anpassa målen i dialog med respektive enhet. Enheterna ska därefter beskriva sina åtaganden, det vill säga hur enheterna kommer att arbeta för att uppnå dessa mål. Kommunfullmäktige följer upp och utvärderar måluppfyllelsen utifrån effektmål /nyckeltal, som redovisas i delårsrapporten per augusti och i årsredovisningen. Målområde Trygghet och omsorg KF- mål Äldre kan efter sina förutsättningar bibehålla sin livskvalitet. Effektmål 90 procent av omvårdnadsnämndens kunder i eget boende och i vård- och omsorgsboende ska vara nöjda med utförda insatser/omvårdnad. 95 procent av omvårdnadsnämndens kunder i eget boende och i vård- och omsorgsboende ska uppleva att de blir bemötta med respekt. Alla kunder som har beviljats vård- och omsorgsboende ska få beslutet verkställt inom tre månader. 95 procent av kunderna på stadens vård- och omsorgsboenden ska vara nöjda med hälso- och sjukvården samt läkarkontakter. 80 procent av de som besöker seniorträffar ska uppleva att seniorträffarna fungerar som en stödjande miljö. Uppföljning Brukarundersökning hösten 2010. Statistik från verksamhetssystem. Redovisning i delårsbokslut och årsredovisning. 5
KF-mål Personer med funktionsnedsättning kan efter sina förutsättningar ha en god livskvalitet. Effektmål 90 procent av boenden på gruppbostad eller de som har daglig verksamhet ska uppleva att de blir bemötta med respekt. 80 procent av boenden på gruppbostad eller de som har daglig verksamhet ska uppleva att de deltagit i utformandet av stöd- och hjälpinsatserna. Alla som har beviljats insatsen bostad med särskild service ska få beslutet verkställt inom tre månader. Uppföljning Avtalsuppföljning hösten 2010. Redovisning i årsredovisning. Målområde Livsmiljö KF-mål Möjligheten till valfrihet och mångfald ska tillgodoses genom ett stort antal utförare. Effektmål 90 procent av kunderna som ansöker om bistånd i form av hemtjänst ska uppleva att de får information om möjligheten att välja hemtjänstutförare. 80 procent av kunderna som beviljats bistånd i form av boende i vård- och omsorgsboende ska uppleva att de kunnat välja boendet. 75 procent av kunderna som beviljats bistånd i form av boende på vård- och omsorgsboende har fått sitt förstahandsval tillgodosett. Uppföljning Brukarundersökning hösten 2010. Redovisning i årsredovisning. KF-mål I Solna stad ska arbetsklimatet vara gott och sjukfrånvaron låg. Effektmål Nöjd medarbetarindex (NMI) ska öka från 62 till 65 procent. Andelen sjukfrånvaro i procent av tillgänglig tid på omvårdnadsförvaltningen ska vara högst 10 procent under år 2010 (år 2008 11,5 procent). 6
Andelen medarbetare som är nöjda med medarbetarsamtal med sin chef ska öka från 64 till 68 procent. Andelen medarbetare som kan rekommendera Solna stad som arbetsplats ska öka från 77 till 80 procent. Minst 60 procent av omvårdnadsförvaltningens anställda ska uppleva sig ha inflytande över sitt arbete. Uppföljning Medarbetarundersökning samt statistikuppgifter ur personalsystem. Redovisning i årsredovisning. Omvårdnadsnämndens inriktnings- och effektmål finns i bifogade måldokument, se bilaga 1. De långsiktiga inriktnings- och effektmålen anger dels den inriktning som nämnden ska arbeta mot dels vilka mål man vill att verksamheten ska uppnå. Omvårdnadsnämnden har under våren 2009 tillsammans med förvaltningsledningen reviderat och omarbetat effekt- och delmål utifrån måluppfyllelsen av Omvårdnadsnämndens mål för 2008. Intern kontroll Intern kontroll syftar till att säkerställa att styrelser och nämnder upprätthåller en tillfredsställande internkontroll, dvs. att de med en rimlig grad av säkerhet uppnår följande mål. - en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet - en tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten - efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer - m.m. Omvårdnadsnämnden och förvaltningsledningen har utifrån de tre kontrollmålen gjort en övergripande risk- och väsentlighetsbedömning. Internkontrollplan, se bilaga 2. 7
Ekonomisk ram Kommunstyrelsen har beslutat om att tilldela Omvårdnadsnämnden en ram för löpande driftskostnader för 2010 på 726 827 tkr netto. Det är en ökning med 0,7 procent eller 5 137 tkr jämfört med 2009. Omvårdnadsnämnden har i ramen för 2010 fått kompensation med motsvarande 50 procent av befolkningsökningen. Någon kompensation för löneökningar och inflation har inte givits. Omvårdnadsnämnden ansvarar för att anpassa sin verksamhet till befintlig budgetram och förvaltningen är skyldig att föreslå åtgärder så att verksamhetens nettokostnader kan inrymmas i budgetramen. Ram 2009 Volmberäknad ram 712 085 Avgår tillfälligt tillskott för utredning av -500 LSS-verksamheten Uppräkning av LSS-kostnader enligt 1 155 ändrad beräkningsmetod Tillskott för ökade LSS-kostnader 7 000 Minskad arbetsgivaravgift - 1 550 Nya vård- och omsorgsplatser 3 500 Ram 2009 721 690 Ram 2010 Volymberäknad ram 726 827 Ram 2010 726 827 År 2011 Volymberäknad ram 730 362 Ram 2011 730 362 År 2012 Volymberäknad ram 733 105 Ram 2012 733 105 I det här dokumentet presenteras hur den av kommunstyrelsen beslutade ramen fördelas på omvårdnadsnämndens verksamheter. Verksamheten har delats in i sex områden: Omvårdnadsboende Hemtjänst Omsorg om funktionshindrade enligt LSS Förebyggande verksamhet Avdelningen för myndighetsutövning Övrig verksamhet (nämnd, förvaltningsövergripande verksamhet, IT, utbildning m m) 8
Budget per verksamhet - sammanfattning Budget Mkr 2009 2010 Differens Omvårdnadsboende 430,8 422,0-8,8 Hemtjänst 176,5 180,4 3,9 Omsorg om funktionshindrade enl LSS 151,9 155,9 4,0 Förebyggande verksamhet 21,7 19,2-2,5 Avdelningen för myndighetsutövning 31,4 32,8 1,4 Övrig verksamhet 38,1 37,9-0,2 Summa bruttokostnader 850,4 848,2-2,2 Intäkter -128,7-121,4-7,3 Summa nettokostnader 721,7 726,8 5,1 Ram 721,7 726,8 5,1 Det här förslaget bygger på att verksamheternas kostnader har räknats upp utifrån avtalsenliga prisuppräkningar samt antagna 3-procentiga löneökningar från 1 april 2010 (för egen regi verksamheten). Den största kostnadsminskningen står omvårdnadsboende för 8,8 mkr. Minskningen beror främst på lägre priser i samband med en ny upphandling av ramavtal för omvårdnadsboendena. Närmare förklaring till respektive budgetpost återfinns under respektive verksamhet. Flerårsbudget År 2011 Tkr Volymberäknad ram 730 362 Ram 2011 730 362 År 2012 Volymberäknad ram 733 105 Ram 2012 733 105 Den volymberäknade ramen för 2011 har räknats upp med 0,49 procent jämfört med 2010 års ram. 2012 års ram har räknats upp med 0,38 procent jämfört med 2011. Investeringsbudget Omvårdnadsnämnden har erhållit ett anslag för investeringsutgifter på 1500 tkr. Budgeten ska användas till kapitalinventarier, arbetsmiljöåtgärder m m. 9
ANtal personer Befolkningsutveckling Solnas befolkning beräknas under perioden 2008-2018 att öka med totalt med 17 094 personer. Befolkningsprognos 0-64 år 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 År 0-5 6-15 16-19 20-44 45-64 Antalet personer i åldersgruppen 0-5 år beräknas öka från 4913 personer 2009 till 5040 personer 2010. 2018 beräknas antalet personer i åldersgruppen uppgå till 6225 personer. I denna åldersgrupp får man vanligtvis inte så stora insatser från omvårdnadsförvaltningen. Skolungdomar över 12 år kan få insatsen korttidstillsyn. Antalet personer i åldersgruppen 6-15 år beräknas öka från 4533 personer 2009 till 4602 personer 2010. 2018 beräknas antalet personer i åldersgruppen uppgå till 6262 personer. Antalet personer i gruppen 16-19 år uppgår 2009 till 2201 personer och beräknas minska till 2168 personer 2010. 2018 beräknas 2288 personer vara mellan 16-19 år. Antalet personer i åldersgruppen 20-44 år beräknas 2009 till 29276 personer. Gruppen kommer att öka under 2010 till 29733. 2018 beräknas gruppen uppgå till 37828 personer. 14834 personer beräknas vara mellan 45 och 64 år 2009. Gruppen beräknas öka till 14910 personer under 2010. 2018 beräknas gruppen ha ökat till 17168 personer. När antalet personer i åldern 20-64 år ökar, kan också behovet av LSSinsatserna boende med särskild service och daglig verksamhet öka. 10
Antal personer Befolkningsprognos 65 år och äldre 10000 9000 8000 6833 7000 7123 7408 7661 7952 8230 8503 8752 9020 9270 9506 6000 5000 4000 65-79 80-84 85-89 90-- 3000 2000 1000 0 1725 1672 1589 1446 1397 1415 1426 1433 1307 1530 1499 1476 1302 1229 1190 1151 1118 1086 1034 998 980 945 626 639 704 724 729 739 736 725 712 694 684 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 År Antalet personer i åldersgruppen 65-79 år beräknas uppgå till 7408 personer år 2010. Det är en ökning med 286 personer jämfört med år 2009. År 2018 beräknas 9506 personer vara mellan 65-79 år i Solna. År 2010 beräknas antalet personer i åldersgruppen 80-84 år uppgå till 1589 personer, vilket är en minskning med 83 personer jämfört med år 2009. Åldersgruppen beräknas ha minskat till 1476 personer år 2018. Antalet personer i åldersgruppen 85-89 år beräknas uppgå till 1229 personer 2010, vilket är en minskning med 73 personer jämfört med 2009. År 2018 beräknas antalet personer i åldersgruppen uppgå till 945 personer. År 2010 beräknas antalet personer i åldersgruppen 90-w år uppgå till 704 personer, vilket är en ökning med 65 personer jämfört med år 2009. År 2018 beräknas åldersgruppen uppgå 684 personer. Utifrån befolkningsprognosen har omvårdnadsförvaltningen gjort en prognos över behovet av omvårdnadsboende. I ett särskilt ärende har förvaltningen redogjort för det uppskattade behovet av omvårdnadsplatser under tiden 2008-2016. Sammanfattningsvis kan sägas att förvaltningen bedömer att antalet platser kommer att räcka under prognosperioden. 11
Verksamhetsförändringar Nytt ramavtal för omvårdnadsboenden gäller från och med den 1 mars 2010. Nattpatrull och larmmottagning handlas upp under 2009 Boendestöd ska handlas upp Näckrosen 1 och 2 kommer att handlas upp på nytt under 2010. Nytt avtal kommer att gälla fr.o.m. den 1 oktober 2010. Ett nytt LSS-boende för vuxna planeras för sju personer med start 2010. Genom äldreakademin kommer förvaltningen att fortsätta utveckla stadens äldreomsorg genom utbildnings- och utvecklingsinsatser samt forskning. Delar av VillGott-projektet permanentas och införlivas i den ordinarie verksamheten. Hagalunds gruppboende 1 läggs ner Ändade rutiner för utbetalning av sjuklöner för personliga assistenter införs Personlig assistans över 20 timmar kommer inte att beviljas En daglig verksamhet med praktikcentrum startas på Sockerbiten som ger personer med funktionsnedsättning praktik Hemtjänstbeslut kommer att följas upp snabbare Osäkerhetsfaktorer Många kommuner i Stockholmsområdet har börjat upphandla sin äldre- och handikappomsorg i högre grad än tidigare. Det leder till att entreprenörer som verkar inom detta område i Stockholmsområdet får fler kunder, vilket gör att företagen blir mindre beroende av Solna stad. Det ökade utbudet av upphandlingar inom äldre- och handikappomsorgen kan leda till sämre avtalsvillkor för kommunerna. Samhällsförändringar påverkar stödet för målgruppen LSS. Antalet personer med multiproblematik och med behov av insatser utöver LSS ökar. Dessa personer kan vara i behov av insatser från olika förvaltningar. Som exempel kan nämnas personer med Aspergers syndrom och missbruksproblematik Både barn och vuxna får diagnoser eller omdiagnostiseras i en större omfattning än tidigare, vilket innebär att deras möjligheter att få insatser enligt LSS ökar. Även personer med en neuropsykiatrisk diagnos ökar. 12
Omvårdnadsboende Omvårdnadsboende ges till personer med stort omvårdnadsbehov efter beviljad ansökan. I Solna finns nio omvårdnadsboenden. På några finns även korttidsplatser. Omvårdnadsboendena består av ett antal lägenheter med eget badrum och trinettkök. Varje boende har tillgång till gemensamma matsalar och vardagsrum. Personal finns tillgänglig dygnet runt. Sju omvårdnadsboenden drivs på entreprenad och två drivs i egen regi. 13
Omvärldsfaktorer Den prognos över behovet av platser som förvaltningen tagit fram visar att behovet av omvårdnadsplatser i princip är i balans med befintligt antal platser. Verksamhetsförändringar Ett nytt avtal för sju av våra omvårdnadsboenden gäller från och med den 1 mars 2010. I och med att de nya avtalen träder i kraft har Solnas äldre möjlighet att välja mellan sju olika inriktningar, så kallade profiler. Solna är den första kommun som upphandlar krav på profiler. Följande profiler kommer att gälla, Konst och Hantverk (Berga), Film, Teater, Litteratur och Historia (Ametisten), Mat och Dryck (Hallen), Sång, Musik och Dans (Oskarsro), Natur och Trädgård (Polhemsgården), Djur (Tryggheten) samt IT (Björkgården). Ekonomi Omvårdnadsboende Redovisning Budget Pris och volymförändringar Budget Flerårsbudget Belopp i tkr 2008 2009 2009-2010 2010 2011 2012 Egen regi 117 321 119 139 2 545 121 684 121 684 121 684 Entreprenader 269 461 273 695-7 104 266 591 268 522 270 020 Köpta platser 34 708 37 984-4 251 33 733 33 733 33 733 Summa kostnader 421 490 430 818-8 810 422 008 423 939 425 437 Avgifter -52 735-52 500-1 860-54 360-54 360-54 360 Moms -15 083-16 490-345 -16 835-16 835-16 835 Övriga intäkter -2 146 0 0 0 0 0 Summa intäkter -69 964-68 990-2 205-71 195-71 195-71 195 Nettokostnader 351 526 361 828-11 015 350 813 352 744 354 242 De budgeterade bruttokostnaderna för omvårdnadsboende 2010 uppgår till 422,0 mkr. Det är en minskning med 8,8 mkr jämfört med budget 2009. Budgetminskningen beror på kostnadsminskningar på omvårdnadsboendena drivna på entreprenad 7,1mkr samt köpta platser i andra kommuner 4,2 mkr. Inom egen regin (Berga och Skoga) har budgeterats kostnadsökningar motsvarande 2,5 mkr. Kostnadsökningar på 2,2 mkr för Berga och Skoga beror främst på prisjusteringar samt kompensation för löneökningar. För perioden januari-februari är Berga budgeterat utifrån ramavtalspris med avdrag för overheadkostnader. Från och med mars är budgeten beräknad enligt ramavtalspris inklusive overheadkostnader. I dagsläget är upphandlingen av omvårdnadsboendena ej slutförd och det är ej klart i vilken drift- 14
form Berga kommer att drivas i från och med mars 2010. Skoga är budgeterat utifrån ramavtalet med avdrag för overheadkostnader, ersättning för rehabpersonal på servicehusen som organisatoriskt tillhör Skoga, samt ersättning för markunderhåll som Skoga själva ansvarar för. Ökade elkostnader för verksamheten i egen regi medför att budgeten ökar med 0,3 mkr. Kostnadsminskningarna för verksamhet som drivs på entreprenad är budgeterade till 7,1 mkr. Det beror på en ny upphandling av omvårdnadsboenden som innebär att nytt ramavtal kommer att gälla från och med 1 mars 2010. Det nya ramavtalet ger lägre kostnader för 2010 motsvarande 7,1 mkr. Kostnadsminskningarna för köpta platser i andra kommuner är budgeterade till 4,2 mkr, vilket beror på färre antal köpta platser jämfört med budget 2009 samt prisuppräkningar. Budgeten för intäkter 2010 uppgår till 71,2 mkr, vilket är en ökning med 2,2 mkr jämfört med 2009 Det beror på ökade intäkter avseende moms 0,3 mkr och avgifter 1,9 mkr. Flerårsbudgeten är beräknad utifrån uppräkning med 0,49 procent 2010 och 0,38 procent 2011. Budgetprinciper Omvårdnadsboendena som drivs på entreprenad är budgeterade utifrån avtalade priser och platser. Berga, för egenregiperioden januari-februari, och Skoga är budgeterade utifrån ramavtalspriser med avdrag för overheadkostnader. Ingen extra ersättning har givits för de biståndsbedömda dagverksamheter som drivs på Berga och Skoga. För de anslagsfinansierade verksamheterna på Skoga, paramedicinsk personal och hälso- och sjukvård på servicehusen har budgeterats för löneökningar och prognos för övriga driftkostnader. Köpta platser i andra kommuner har budgeterats utifrån prognos. 15
Budgeterade dygnspriser och platser Boende Antal platser Entreprenör Uppräkning Vårddygnspris 2010 Björkgården 60 Attendo Care enligt avtal 2010-01-01 1 485 kr 2010-03-01 1 495 kr Polhemsgården 84 Carema enligt avtal 2010-01-01 1 988 kr 2010-03-01 1 670 kr Ametisten 80 Carema enligt avtal 2010-01-01 1 477 kr 2010-03-01 1 485 kr Hallen 47 Aleris enligt avtal 2010-01-01 1 531 kr 2010-03-01 1 524 kr Hallen korttidsbo 22 Aleris enligt avtal 2010-01-01 1 789 kr 2010-03-01 1 670 kr Oskarsro 34 Carema enligt avtal 2010-01-01 1 533 kr 2010-03-01 1 533 kr Tryggheten 31 Aleris enligt avtal 2010-01-01 1 485 kr 2010-03-01 1 485 kr Frösunda 44 Attendo Care enligt avtal 2010-01-01 1 738 kr Köpta platser Utifrån enligt avtal 2010-01-01 prognos i senaste Mini- och maxpris 1 582 kr 3 840 kr budgetuppföljningen Berga 96 Egen regi Intraprenad eller entreprenad jan-feb ramavtal minus overhead fr o m 1 mars ramavtal Skoga 90 Egen regi ramavtal minus overhead, faktiska kostn inkl löneuppräkning för rehabpersonal och hemsjukvård s-hus, markunderhåll Skoga korttidsbo 10 Egen regi ramavtal minus overhead 2010-01-01 1 465 kr 2010-03-01 1 485 kr 2010-01-01 1 465 kr 2010-03-01 1 465 kr inkl dagverksamhet, + anslag för rehabpersonal s-hus, hemsjukvård s-hus samt ersättning för markunderhåll 2010-01-01 1 769 kr 2010-03-01 1 650 kr 16
Hemtjänst Till personer som behöver stöd i den dagliga livsföringen erbjuder kommunen hemtjänst. Hemtjänsten består av insatser i den enskildes hem i form av personlig omvårdnad och praktisk hjälp t ex med städning, tvätt och inköp. Insatserna kan ges under dygnets alla timmar. Hemtjänst kan också ges i form av larm via trygghetstelefoner som installeras hemma hos respektive kund. Solna har kundval för personer som har fått hemtjänst beviljad. Det innebär att kunden kan välja mellan sju hemtjänstutförare, varav sex är privata och en är kommunal. Dessa utförare ger hemtjänst mellan klockan 07.00-22.00. Larmmottagning, larmutryckningar samt nattpatrull handlas upp under 2009. Hemtjänst kan också utföras av anhöriga anställda av kommunen. Hemtjänst finns också i form av personligt utformad hemtjänst, vilket är en form av hemtjänst som är särskilt anpassad till individens speciella behov. Omvärldsfaktorer Skattelättnader för hushållstjänster trädde i kraft den 1 juli 2007. Det innebär att personer som köper hushållstjänster kan få sin skatt sänkt med motsvarande hälften av arbetskostnader upp till högst 50 000 kr per år och person. Skattereduktionen ges bland annat för städarbete, fönsterputs, diskning, klädtvätt och strykning, matlagning, snöskottning, trädgårdsskötsel samt omsorg och tillsyn som en person behöver. 2009 infördes en ny hemtjänsttaxa vilket har gjort att en del pensionärer har valt att köpa framför allt servicetjänster av privata företag med avdrag för hushållsnära tjänster. Verksamhetsförändringar Natt- och larmpatrull respektive larmmottagning handlades upp under 2009. Den förenklade biståndsbedömning som infördes inom hemtjänsten 2009 ger biståndshandläggarna mer tid för uppföljning. Därför kommer förvaltningen att följa upp beställda hemtjänstinsatser snabbare än vad som gjorts tidigare. Brukare är ofta i behov av mer insatser i början när man fått beslut om hemtjänst. Sedan brukar behovet minska något. Exempelvis kan man få mycket insatser när man kommer hem efter en sjukhusvistelse och när man sedan blir bättre minskar behovet av hemtjänstinsatser. Om då biståndshandläggarna följer upp behovet tidigt kan beställningen anpassas efter det då rådande behovet. Om beställningen inte anpassas kan det innebära att vissa beställda insatser inte utförs, men att de insatserna ändå ersätts, vilket inte är i överensstämmelse med gällande avtal. Förvaltningen avser ändå att ge viss ersättning för beställda, inplanerade insatser som ej utförts. 17
Ekonomi Hemtjänst Redovisning Budget Pris och volymförändringar Budget Flerårsbudget Belopp i tkr 2008 2009 2009-2010 2010 2011 2012 Upphandlad hemtjänst 143 412 146 945 2 797 149 742 150 605 151 275 Trygghetslarm och nattpatrull 18 472 19 378-61 19 317 19 317 19 317 Personligt utformad hemtjänst, anhöriganställda 9 965 10 104 1 226 11 330 11 330 11 330 Summa kostnader 171 849 176 427 3 962 180 389 181 252 181 922 Avgifter -15 334-15 300-900 -16 200-16 200-16 200 Moms -7 358-7 273-137 -7 410-7 410-7 410 Övriga intäkter -157 0 0 0 0 0 Summa intäkter -22 849-22 573-1 037-23 610-23 610-23 610 Nettokostnader 149 000 153 854 2 925 156 779 157 642 158 312 De budgeterade bruttokostnaderna för hemtjänsten 2010 uppgår till 180,4 mkr, vilket innebär en budgetökning med 3,9 mkr. Budgetökningen beror på kostnadsökningar inom den upphandlade hemtjänsten på 2,8 mkr samt kostnadsökningar för personligt utformad hemtjänst och anhöriganställda 1,2 mkr. Kostnadsökningen för upphandlad hemtjänst beror på att hemtjänstpriset har räknats upp utifrån avtal med 2,8 mkr. Budgetökningen 1,2 mkr för personligt utformad hemtjänst och anhöriganställda beror på ökning av antal timmar främst avseende personligt utformad hemtjänst samt löneökningar. De budgeterade intäkterna ökar totalt med 1,0 mkr, vilket beror på att avgifterna ökar med 0,9 mkr och momsen med 0,1 mkr. Flerårsbudgeten är beräknad utifrån uppräkning med 0,49 procent 2010 och 0,38 procent 2011. Budgetprinciper Den upphandlade hemtjänsten är budgeterad utifrån avtalat pris, 303 kr/utförd timme för januari och februari och 309 kr/utförd timme för mars till och med december. Antalet hemtjänsttimmar är budgeterade utefter prognos. Avtalen för nattpatrull, larmmottagning, samt larmutryckningar var inte klara då budgeten lades. Därför är dessa kostnader budgeterade utifrån förväntade kostnader. Anhöriganställda och personligt utformad hemtjänst budgeteras utifrån behov, löneökningar samt prognos för övriga kostnader. 18
Omsorg om funktionshindrade enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) omfattar tio insatser och ges till personer som omfattas av lagen. De personer som omfattas av lagen, den sk personkretsen är uppdelad i tre grupper där varje grupp har olika behov. Personkrets ett innefattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets två omfattar personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Bedömningen om en person tillhör personkrets ett eller två bygger alltså på medicinska diagnoser. Till personkrets tre hör personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättning som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. För att en person ska omfattas av personkrets tre måste alla kriterier, varaktiga och stora funktionsnedsättning som ger betydande svårigheter och ett omfattande stödbehov, vara uppfyllda. De tio insatser som ges till personer tillhörande personkrets 1-3 utifrån LSS är: 1. Rådgivning och annat personligt stöd (Landstingets ansvar) Syftet med insatsen är att tillförsäkra personer med stora funktionsnedsättning och deras anhöriga tillgång till kvalificerade expertinsatser såsom kurator, psykolog, logoped, sjukgymnast m.m. 2. Personlig assistans Med personlig assistans avses ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer. Stödet skall vara knutet till personen och inte till någon viss verksamhet. Med personlig assistans kan den enskilde ges frihet att själv bestämma om i vilka situationer och vid vilka tillfällen som hjälpen skall ges. Personlig assistans bör alltid övervägas som alternativ för barn och ungdomar till att bo utanför föräldrahemmet och för vuxna till att bo på en institution. Personer över 65 år har inte rätt till insatsen, dock med undantag för personer som före fyllda 65 år har haft personlig assistans eller assistansersättning. Dessa kan återansöka om att få behålla assistansen och assistansersättningen även efter att de fyllt 65 år. Personer som inkommit med ansökan till kommunen eller försäkringskassan senast dagen före 65-årsdagen omfattas också av undantaget. 3. Ledsagarservice Denna insats skall tillgodose den funktionshindrades behov av att få en annan person till stöd för att kunna delta i samhällslivet. Det kan gälla ledsagning till fritidsaktiviteter, för att besöka vänner, läkare m.m. 19
4. Avlösarservice i hemmet Med avlösarservice avses vanligen avlösning i det egna hemmet, dvs. att en person tillfälligt övertar omvårdnaden från anhöriga eller andra närstående. Föräldrar till funktionshindrade barn behöver ofta hjälp med avlösning för att kunna koppla av eller för att genomföra aktiviteter, så att föräldrarna t.ex. skall kunna ägna sig åt det funktionshindrade barnets syskon eller för att resa bort. 5. Kontaktperson Kontaktpersonens uppgift kan vara att bryta den enskildes isolering genom samvaro och fritidsaktiviteter, men också ge råd till eller vara förespråkare för den funktionshindrade. 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Korttidsvistelse utanför det egna hemmet innebär att en funktionshindrad person tillfälligt under en kortare eller längre tid vistas på korttidshem, hos en familj eller deltar i en lägerverksamhet. Genom korttidsvistelse skall anhöriga kunna ges avlösning och utrymme för avkoppling. För den funktionshindrade personen kan korttidsvistelse både tillgodose behov av miljöombyte och rekreation och ge möjlighet till personlig utveckling. 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Den korttidstillsyn som avses gäller barn och ungdomar över 12 år och täcker tider som före och efter skolans slut, lovdagar m.m. Tillsynen måste kunna erbjudas på ett sätt som tryggar föräldrarnas möjligheter att delta i arbetslivet. 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar Barn som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos sina föräldrar har enligt denna punkt rätt till boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar. Med familjehem avses här en frivilligt vald boendeform. Familjehemmet bör i första hand ses som ett komplement till föräldrahemmet. Bostad med särskild service för barn och ungdomar innebär en bostad för en grupp med speciellt stöd. 9. Bostad med särskild service för vuxna Vuxna har rätt till bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad, vilket kan utformas genom särskilt anpassad bostad utan fast bemanning, servicebostad med visst fast stöd från personal eller gruppbostad med erforderlig fast bemanning. 10. Daglig verksamhet Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Insatsen daglig verksamhet skall tillgodose behov av gemenskap, utveckling och aktivitet. Rätt till denna insats har enbart personer som tillhör persongrupperna 1 & 2. 20
Omvärldsfaktorer Fler barn med funktionsnedsättning och störningar får numera sin funktionsnedsättning diagnostiserat så att man tillhör någon av LSS personkretsar. Diagnoserna ges också på ett tidigare stadium än tidigare. Även vuxna med funktionsnedsättning får idag en ny diagnos eller en omdiagnostisering. Det innebär att personerna har ökade möjligheter att kunna erhålla insatser i enlighet med LSS-lagstiftningen. Gruppen yngre vuxna och ungdomar med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ökar mycket. Med diagnostiserad autism/ asperger tillhör man LSS personkrets, vilket är första kriteriet för att kunna få insatser enligt LSS. Ju fler dörrar i samhället som stängs för personer med funktionsnedsättningar desto större ansvar måste kommunerna ta för gruppen. Lågkonjunkturen påverkar möjligheten att hitta praktikplatser. En parlamentarisk utredning har haft i uppdrag att göra en bred översyn av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och personlig assistans. LSSkommittén lämnade sitt slutbetänkande den 29 augusti 2008. Slutbetänkandet innehåller bland annat riktlinjer för hur kostnaderna för den personliga assistansen ska minskas. Staten ska, enligt slutbetänkandet, bli ensam huvudman för den personliga assistansen och nya regler för behovsbedömning ska införas. Alla som har behov av 20 timmar eller mindre ska få en annan typ av insats. Den nya insatsen heter personlig service med boendestöd. Det är för närvarande oklart när förändringarna kommer att genomföras. Verksamhetsförändringar Omvårdnadsnämnden kommer att starta ett gruppboende för vuxna med sju lägenheter i Signalistens lokaler under 2010. Gruppboendet är avsett för personer med autism och asperger. Kommande år kommer ytterligare gruppboenden för vuxna om sex lägenheter att starta i Signalistens lokaler. Några personer som bor på gruppboenden i andra kommuner eller där kommunen köpt plats utanför ramavtalet kommer att flytta till handikapplägenheter. Dessa personer kommer att få boendestöd. Hagalunds gruppboende 1 kommer att läggas ner. De som har bott där kommer att flytta till boenden som är bättre anpassade till sina behov. Hagalunds gruppbostad är inte ett fullvärdigt boende, vilket innebär att nya personer inte kan flytta in. Dessutom har boendet varit relativt dyrt per plats. Korttidsplatser kommer inte att beviljas på samma sätt som tidigare. Om en utförare inte tillhandahåller korttidsplatser med det antal dagar som är beviljat, kommer kommunen att ge uppdraget till en annan utförare. 21
En ombedömning av de personer som är över 67 år och som har insatsen daglig verksamhet kommer att genomföras i enlighet med tagna riktlinjer. Personen kommer att anvisas dagverksamhet enligt SoL. Avtalet för gruppbostäderna Näckrosen 1 och 2 löper ut den 30 september 2010. Förvaltningen kommer att lämna förslag på konkurrensplan för 2010. Planen ska beslutas av omvårdnadsnämnden i oktober 2009 Kommunen är skyldig att betala sjuklöner för personliga assistenter oavsett utförare. Enligt Sveriges kommuner och landsting är det kommunerna själva som får bestämma vilka underlag som assistansutförarna ska visa för att styrka sina merkostnader för sjuklönen. Solna har hittills, som många andra kommuner, inte begärt in några dokument där utförarna styrker sina merkostnader. Förvaltningen kommer dock att framöver begära in underslag som styrker utförarens merkostnader för sjuklönen. Underlagen kommer att bestå av ansökan om sjuklön, fullmakt från den assistansberättigade, uppgifter kring den personliga assistenten som är sjuk, uppgift om vikarien m m. Erfarenheten från andra kommuner som gjort samma sak är att kostnaderna har minskat drastiskt. En utökning av den dagliga verksamheten som startade 2009 i egen regi på Sockerbiten planeras i form av ett praktikcentrum. Praktikcentrumet ska stödja personer med funktionsnedsättning som har praktik på olika arbetsplatser i Solna. Ekonomi LSS-verksamhet Redovisning Budget Pris och volymförändringar Budget Flerårsbudget Belopp i tkr 2008 2009 2009-2010 2010 2011 2012 Personlig assistans 36 388 36 061-5 101 30 960 30 960 30 960 Boende vuxna 57 927 59 345 9 634 68 979 69 720 70 295 Daglig verksamhet 26 724 28 895 1 943 30 838 30 838 30 838 Övrig LSS-verksamhet 25 669 27 568-2 396 25 172 25 172 25 172 Summa kostnader 146 708 151 869 4 080 155 949 156 690 157 265 Avgifter -942-1 058-418 -1 476-1 476-1 476 Moms -5 600-5 999-462 -6 461-6 461-6 461 LASS-ersättning -15 772-19 019 6 839-12 180-12 180-12 180 Övriga intäkter -2 816-2 199 1 012-1 187-1 187-1 187 Summa intäkter -25 130-28 275 6 971-21 304-21 304-21 304 Nettokostnader 121 578 123 594 11 051 134 645 135 386 135 961 De budgeterade bruttokostnaderna för omsorgen om funktionshindrade enligt LSS uppgår till 155,9 mkr, vilket innebär en budgetökning med 4,0 mkr. Budgetökningen beror på kostnadsökningar för boende vuxna 9,6 mkr, daglig verksamhet 1,9 mkr 22
samt kostnadsminskningar för personlig assistans 5,1 mkr samt övrig LSSverksamhet 2,4 mkr. Minskade bruttokostnader för personlig assistans har budgeterats med 6,8mkr beroende på att antalet personer med LASS har minskat. Den totala kostnadsminskningen motsvaras av en lika stor intäktsminskning. Kostnaderna för de första 20 timmarna per månad som kommunen ansvarar för beräknas öka med 1,9 mkr. Kostnaderna för personlig assistans enligt LSS beräknas minska med 0,2 mkr på grund av volymminskning. De budgeterade bruttokostnaderna för boende vuxna ökar med 9,6 mkr. Budgetökningen beror främst på att kostnaderna för boende vuxna som drivs på entreprenad ökar med totalt 1,7 mkr. 0,8 mkr på grund av prisuppräkningar samt 0,9 mkr för utökning av en plats på en gruppbostad. Bruttokostnaderna för köp av externa platser för boende vuxna i andra kommuner ökar med 7,4 mkr främst beroende på volymökning. Budgeten för Hagalunds gruppbostad minskas med 0,5 mkr genom att Hagalund 1 läggs ned. Bruttokostnaderna för daglig verksamhet har budgeterats till 30,8 mkr, vilket är en ökning av budgeten med 1,9 mkr. Det beror på prisuppräkningar samt volymökning när det gäller daglig verksamhet som köps i andra kommuner samt på entreprenad totalt 0,7 mkr. För daglig verksamhet i egen regi är budgeterat 1,2 mkr. Kommande volymökningar beräknas rymmas inom den totala budgeten för daglig verksamhet. Den övriga LSS-verksamheten består av bostad med särskild service för barn, kontaktperson, ledsagarservice, avlösarservice, korttidstillsyn för skolungdom över 12 år samt korttidsvistelse. Bruttokostnaderna för dessa insatser beräknas minska med 2,4 mkr. Minskningen beror främst på att budgeten för köp av externa platser för barn minskar med 1,3 mkr på grund av färre placeringar. Korttidstillsyn för barn över 12 år har budgeterats 0,6 mkr lägre än 2009 samt budgeten för korttidsvistelse minskar med 1,1 mkr. Minskningarna beror på färre antal placeringar. Kostnaden för sommarlovsvistelse har ökat med 0,3 mkr. Antalet ärenden med kontaktpersoner har minskat och budgeten minskat med 0,5 mkr. Budgeten för administration av LSS i egen regi har ökat med 0,5 mkr. Ledsagare och avlösare har ökat med 0,3 mkr. De budgeterade intäkterna minskar med 7,0 mkr. Det beror främst på att LASSersättningen beräknas minska med 6,8 mkr beroende på att antalet personer med LASS har minskat. Momsen ökar med 0,5 mkr samt avgifter med 0,4 mkr. Övriga intäkter minskar med 1,0 mkr främst på grund av färre sålda platser. Flerårsbudgeten är beräknad utifrån uppräkning med 0,49 procent 2010 och 0,38 procent 2011. Budgetprinciper De anslagsfinansierade verksamheterna ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice, personlig assistans, kortidstillsyn, korttidsvistelse samt turbunda resor budgeteras utifrån antagna löneökningar samt prognos för övriga kostnader. 23
Platser på daglig verksamhet och bostad med särskild service som är upphandlade budgeteras utifrån avtal. Habiliteringsersättningen budgeteras till 6 kr per timme. Daglig verksamhet Utförare Antal platser Pris 2010 Solna dagcenter Waxö Omsorg AB 16 2010-01-01 756 kr/dag 2009-10-01 771 kr/dag Lilla Ateljén Waxö Omsorg AB 9 2010-01-01 Nivå 1 148 kr/dag Nivå 2 290 kr/dag Nivå 3 587 kr/dag Nivå 4 804 kr/dag 2010-10-01 Nivå 1 151 kr/dag Nivå 2 296 kr/dag Nivå 3 599 kr/dag Nivå 4 820 kr/dag Ateljén Vingen Waxö Omsorg AB 16 2010-01-01 Nivå 1 262 kr/dag Nivå 2 395 kr/dag Nivå 3 611 kr/dag Nivå 4 842 kr/dag Externa platser Utifrån prognos 2010-01-01 Mini- och maxpris 513 kr 2 577 kr/dag Bostad med särskild service för unga resp vuxna Följande verksamheter budgeteras utifrån avtal, samt prognos Bostad med särskild service för vuxna Näckrosens gruppbostad Utförare Frösunda LSS AB Ny upphandling Antal platser Pris/dygn 2010 10 2010-01-01 5 pl 2 128 kr 5 pl 2 768 kr 2010-07-01 5 pl 2 192 kr 5 pl 2 851 kr 2010-10-01 5 pl 2 000 kr 5 pl 2 500 kr Facklans gruppbostad Carema AB 5 2010-01-01 1 603 kr 2010-07-01 1 635 kr Hallens gruppbostad Aleris AB 6 2010-01-01 1 381 kr 2010-03-01 1 409 kr 24
Nyboda gruppbostad Storgatan Centrumslingans serviceboende Frösunda LSS AB Waxö Omsorg AB Waxö Omsorg AB 6 2010-01-01 1 652 kr 2010-04-01 1 685 kr 6 2010-01-01 2 693 kr 12 2010-01-01 Nivå 1 969 kr Nivå 2 1 333 kr Nivå 3 1 799 kr 2010-03-01 Nivå 1 992 kr Nivå 2 1 360 kr Nivå 3 1 842 kr Hagalunds gruppbostad 2 Egen regi 5 Utifrån prognosen i senaste budgetuppföljningen samt med kompensation för löneökningar. Externa platser Utifrån prognos 2010-01-01 Mini- och maxpris 1 845 kr 6 798 kr 25
Förebyggande verksamhet Förebyggande verksamhet omfattar seniorträffar, biståndsbedömda dagverksamheter för dementa samt dagverksamheter med funktionsbevarande inriktning. Dessutom finns en mötesplats i Bergshamra som drivs genom ett samverkansavtal mellan Solna Stad Omvårdnadsnämnden och Ulriksdals rödakorskrets. Utöver ovanstående biståndsbedömda dagverksamheter köper Solna även enstaka platser i andra kommuner. Det är i dagsläget osäkert om statsbidrag kommer att ges för VillGott även under 2010. Oavsett om statsbidrag beviljas kommer dock i princip alla delar av VillGott att permanentas och införlivas i den ordinarie verksamheten. VillGotts syfte är att öka livskvaliteten för Solnas seniorer. Utvecklingsarbetet består av sex delprojekt, förebyggande hembesök, det sociala innehållet och fysiska aktiviteter, funktionsbevarande arbetssätt, kost och nutrition, demensvård och palliativ vård. Förebyggande hembesök De förebyggande hembesöken är ett sätt att förstärka det uppsökande arbetet. Genom dessa besök får omvårdnadsnämnden ökad kunskap om äldres levnadsförhållanden, vilket ger ytterligare ett planeringsunderlag inför framtiden. Det sociala innehållet Det övergripande målet för det sociala innehållet är att seniorer i Solna ska uppleva en meningsfull vardag med livskvalitet. Stadens träffpunkter ska utvecklas genom att i större utsträckning låta seniorerna påverka utbudet av aktiviteter. Delprojektets fyra hörnstenar är fysisk aktivitet, sociala och kulturella aktiviteter, kost och måltider samt samverkan med olika aktörer. Funktionsbevarande förhållningssätt Syftet är att skapa trygghet för de äldre och att underlätta kvarboende i det egna hemmet. Biståndshandläggare ska genom projektet få ökad kunskap i ett funktionsbevarande förhållningssätt, för att bättre kunna vägleda äldre att klara sin vardag. Vidare ska projektet förbättra samverkan mellan kommun och landsting vid ansökan och utredning genom att tidigt upptäcka behov av hjälpmedel och annan rehabilitering. Kost och nutrition Projektet har riktade utbildningsinsatser för seniorer i Solna och hemtjänstpersonal. Kurserna för seniorer syftar till att ge inspiration vid den egna spisen och främja social samvaro. Personalen får lära sig att laga mat med välkända dofter, smaker och konsistens samt hur man med små medel höjer trivseln vid måltiderna. Projektet förstärks ytterligare under året genom att en dietist är anställd sedan hösten 2008. Demensvård Syftet med projektet är att stärka de olika yrkesgrupperna i deras yrkesroll så att personer med demenssjukdom får en individuellt anpassad omvårdnad fram till livets slut. Projektet har delats upp i olika delprojekt med början på de särskilda boendena. 26
Andra delar av projektet kommer att bland annat hemtjänst och närstående till personer med demenssjukdom. Palliativ vård Vård i livets slut Projektet har till uppgift att utbilda palliativa ombud som ska vara inspiratörer samt fortsätta att utveckla den palliativa vården på Solnas särskilda boenden. Verksamhetsförändringar Omvårdnadsnämnden har ansökt och blivit beviljat stimulansmedel av Länsstyrelsen för utveckling och utbyggnad av anhörigstödet. Pengarna ska bland annat användas till att utbilda anhörigombud. Anhörigombuden är hemtjänstpersonal som har till uppgift att stötta personer som vårdar sina anhöriga. Samarbetet med frivilligorganisationerna såsom exempelvis pensionärsorganisationerna kommer att utökas. Ett exempel på detta är frivilligcentralen. På frivilligcentralen som är lokaliserad på Ankaret i Hagalund kommer aktiviteter att gemensamt planeras med frivilligorganisationer. Verksamheterna kommer att utvecklas på samtliga seniorträffar. Ekonomi Förebyggande verksamhet Redovisning Budget Pris och volymförändringar Budget Flerårsbudget Belopp i tkr 2008 2009 2009-2010 2010 2011 2012 Seniorträffar 13 021 8 267-499 7 768 7 768 7 768 Biståndsbedömda dagverksamheter 5 694 5 840-446 5 394 5 394 5 394 Stimulansbidrag 6 948 7 654-2 542 5 112 0 0 Anhörigstöd/frivilligverks 0 0 883 883 883 883 Summa kostnader 25 663 21 761-2 604 19 157 14 045 14 045 Seniorträffar -3 049-70 20-50 -50-50 Biståndsbedömda dagverksamheter 0 0 0 0 Stimulansbidrag -6 948-7 654 2 542-5 112 0 0 Anhörigstöd/frivilligverks 0 0 0 0 Summa intäkter -9 997-7 724 2 562-5 162-50 -50 Nettokostnader 15 666 14 037-42 13 995 13 995 13 995 De budgeterade nettokostnaderna för den förebyggande verksamheten uppgår till 14,0 mkr vilket i princip innebär oförändrad nettobudget jämfört med 2009. 27
Bruttokostnaderna för seniorträffarna budgeteras till 7,8 mkr vilket är 0,5 mkr lägre än budgeten 2009. Minskningen beror på att kostnader för personal som arbetar med anhörigstöd och frivilligverksamhet överförts till anhörigstöd/frivilligverksamhet. De biståndsbedömda dagverksamheternas nettokostnader för 2010 budgeteras till 5,4 mkr, vilket innebär en minskning jämfört med 2009 med 0,5 mkr. Minskningen beror främst på färre antal platser men även avtalsenliga indexuppräkningar. För verksamheten anhörigstöd/frivilligverksamhet budgeteras 0,9 mkr. Av detta är 0,5 mkr medel som avser personalkostnader som under 2009 budgeterats under seniorträffarna samt för anhörigkonsulent har budgeterats 0,4 mkr. Budgeten baseras också på att 4,0 mkr överförs av återstående medel för stimulansbidrag som Omvårdnadsnämnden erhöll 2009 av staten. Bidraget, som även erhållits 2007 och 2008, ska användas till att stödja social samvaro, friskvård samt minska risken för undernäring och fallskador. I budgeten har även räknats med det stimulansbidrag på 1,1 mkr som Omvårdnadsnämnden erhållit från Socialstyrelsen. Medlen som kommunen får ska användas för att genomföra den nya bestämmelsen i 5 kap. 10 Socialtjänstlagen. Bestämmelsen anger att Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarit sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Flerårsbudgeten är beräknad utifrån samma budget som 2010 samt att inga stimulansmedel erhålls för 2011 och 2012. Budgetprinciper Seniorträffarna är anslagsfinansierade. De budgeteras utifrån antagna löneökningar samt prognos för övriga kostnader. Platser på de biståndsbedömda dagverksamheterna är upphandlade och budgeteras utifrån avtal. Biståndsbedömd dagverksamheser Utförare Antal plat- Pris 2010 Gläntan Aleris 8 2010-01-01 404 kr/dag 2010-03-01 412 kr/dag Lyktan Carema 8 2010-01-01 410 kr/dag 2010-03-01 418 kr/dag Hallens dagverksamhet för dementa Aleris 8 2010-01-01 410 kr/dag 2010-03-01 418 kr/dag Hallens dagverksamhet med funktionsbevarande inriktning Aleris 15 2010-01-01 332 kr/dag 2010-03-01 339 kr/dag Externa platser Utifrån prognos 2010-01-01 Mini- och maxpris 173 kr /dag 1309kr/dag 28
Avdelningen för myndighetsutövning Avdelningen för myndighetsutövning ansvarar för utredning, beslut och beställning av insatser i form av hjälp i hemmet, särskilt boende samt dagverksamhet enligt SoL kap 4 1, 2 kap 3 samt för utredning, beslut och beställning av insats enligt LSS. Avdelningen ansvarar även för uppföljning och omprövning av beslutade insatser på individnivå. Här handläggs även ärenden gällande köp av platser i andra kommuner, riksfärdtjänst, färdtjänst, utredningar kring god man samt avgiftshantering. Avdelningen arbetar även med utskrivningsklara i enlighet med betalningsansvarslagen. Avdelningen ansvarar även för bostadsanpassning. Bostadsanpassningsbidrag kan sökas av funktionshindrad för byggnadstekniska åtgärder i och samt i anslutning till sin bostad. Bidraget regleras i Lagen om bostadsanpassningsbidrag. Ändamålet med lagen är att genom bidraget, ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Boendestöd är insats i hemmet som är till för att stödja den enskilde att klara av ett eget boende i dess praktiska planering och skötsel. Tanken med stödet är att den enskilde tillsammans med boendestödjaren ska utföra hemmets sysslor tillskillnad från hemtjänst där personal går in med punktinsatser och utför de sysslor den enskilde inte klarar av. Under den här rubriken budgeteras även kostnader för utskrivningsklara patienter, riksfärdtjänst, turbundna resor samt KBH (kommunalt bostadstillägg för yngre handikappade). Omvärldsfaktorer De lagändringar som direkt påverkar Omvårdnadsnämndens myndighetsutövande är, en ny lag om valfrihetssystem, LOV, som infördes 2009-01-01. Lagen ska tillämpas för alla tjänster som ges i enlighet med socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Lagen underlättar för kommuner och landsting att öka valfriheten i sina verksamheter och ge den enskilde ökad valfrihet. I samband med införandet av LOV-en 2009-01-01 har ändringar i socialtjänstlagen och sekretesslagen gjorts. Ändringarna är nödvändiga för att den enskilde ska kunna välja att avvakta med en insats, för att få en viss utförare och utan att kommunen riskerar särskild avgift för icke verkställt beslut. Ändringen i sekretesslagen syftar till att tydliggöra att absolut anbudssekretess inte gäller i lag om valfrihetssystem. Från 2008-07-01 gäller även att LSS-beslut som inte är verkställda inrapporteras till Länsstyrelsen en gång per kvartal. Det kan medföra kostnader för staden om inte besluten blivit verkställda inom rätt tid. 29
Verksamhetsförändringar Samarbetet med arbetsförmedlingen och andra förvaltningar har intensifierats i riktning mot att staden själv ska kunna anordna förmedling av praktikplatser. Ett samarbete med näringslivet är ett måste. Ekonomi Avdelningen för myndighetsutövning Redovisning Budget Pris- och volymförändringar Budget Flerårsbudget Belopp i tkr 2008 2009 2009-2010 2010 2011 2012 Avdelningen för myndighetsutövning 16 654 17 903 897 18 800 18 800 18 800 Bostadsanpassning 5 159 5 500 0 5 500 5 500 5 500 Utskrivningsklara 1469 2881-731 2 150 2 150 2 150 Riksfärdtjänst och turbunda resor 3577 3800-1 160 2 640 2 640 2 640 KBH, Boendestöd, familjehem enl SoL 989 1 284 2 466 3 750 3 750 3 750 Summa kostnader 27 848 31 368 1 472 32 840 32 840 32 840 Avdelningen för myndighetsutövning -248 0 0 0 0 0 Summa intäkter -248 0 0 0 0 0 Nettokostnader 27 600 31 368 1 472 32 840 32 840 32 840 De budgeterade bruttokostnaderna för avdelningen för myndighetsutövning uppgår till 32,8 mkr, vilket innebär en ökning av budgeten med 1,5 mkr. Boendestöd står för den största kostnadsökningen 2,5 mkr beroende på volymökningar. Det är en insats som ökat kraftigt men är en förhållandevis billig insats. Budgeten för riksfärdtjänst och turbundna resor har minskat med 1,2 mkr beroende på nytt avtal med lägre priser. Kostnaderna för utskrivningsklara minskas med 0,7 mkr med hänsyn till prognos. Budgetökningen 0,9 mkr för avdelningen för myndighetsutövning beror huvudsakligen på omdisponering under 2009 av resurser för inrättande av en samordnartjänst för daglig verksamhet. Flerårsbudgeten är beräknad utifrån samma budget som 2010. Budgetprinciper Avdelningen för myndighetsutövning budgeteras utifrån antagna löneökningar. 30
Övrig verksamhet I den övriga verksamheten ingår förvaltningsledningen, nämndverksamhet, fixarservice, kostnader för personer med servicehusbeslut. Förvaltningsledningen består av information och nämndadministration, stab för kvalitetsutveckling, medicinskt ansvarig sjuksköterska samt stab för ekonomi och IT. Nämndsekreterare och registrator ansvarar huvudsakligen för nämndadministration och internkontroll. Informationsansvarig ansvarar för att skapa en utveckling av information och kommunikation inom och utanför förvaltningen samt omvärldsbevakning inom sitt område. Staben för kvalitetsutvecklings huvudsakliga ansvarsområden är upphandling, avtalsfrågor, uppföljning av avtal, utveckling och utbildning. Genom äldre- och omsorgsakademin ska staben ansvara för att initiera, samordna och utvärdera förvaltningens olika satsningar på utbildningar och utveckling. Dessutom ansvarar staben för att klagomål som inkommer till förvaltningen handläggs, kartläggs och åtgärdas. Staben sammanställer statistikunderlag för att kunna utarbeta prognoser gällande behov av exempelvis behov av särskilt boende och ansvarar för frågor gällande projektering av ny- och ombyggnation, tillbyggnad av lokaler och byggnader mm samt säkerhetsfrågor. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för hälso- och sjukvården i särskilt boende och dagverksamheter i enlighet med Hälso-och sjukvårdslagen 24. Staben för ekonomi och IT ansvarar huvudsakligen för ekonomisk planering, uppföljningar, delårsbokslut, årsredovisning, statistik, verksamhetsspecifika program, omvärldsbevakning, samt planering inom IT-området. Verksamhetsförändringar Inom Solna stad pågår ett arbete med att ta fram en e-strategi för nya e-tjänster för kommuninvånare och anställda. Under 2009 och 2010 kommer fortsatt utveckling av e-myndigheten att ske som ska öka tillgängligheten för Solnas medborgare. Omvårdnadsförvaltningen deltar i projekt E-förvaltning och har plogansvar för utveckling av E-strategi inom området kvalitetsredovisning och kundval. Syftet är att utveckla nya tjänster och lösningar för webben. Som exempel kan nämnas preliminär avgiftsberäkning av insatser, faktisk avgiftsberäkning, hantering av klagomål och synpunkter, val av utförare utifrån kvalitetsaspekter samt förenklad handläggning. På Solnas nya hemsida som är färdig hösten 2009 kommer brukarundersökningar, kvalitetsgranskningar läggas ut så att de blir tillgängliga för medborgarna och på det sättet underlätta valet av exempelvis hemtjänstutförare. Förvaltningen kommer att fortsätta ge ut en äldreomsorgstidning (4 ggr per år) med information om goda exempel inom äldreomsorgen i Solna. I denna tidning kan an- 31