Frågor och svar till tentamen i Kravhantering. Del 2. Kravhantering (ETS170), LTH Grupp B

Relevanta dokument
Frågor och svar till tentamen i Kravhantering

1) Kravhantering varför? (1.5p)

Inlämning 2 - Förslag till tentamensfrågor i Kravhantering, Grupp A. Kompletterar de kursavsnitt som inte täcktes av förra inlämningen.

Skriftlig tentamen den 25 oktober 2014 Kravhantering, ETS672, 7,5 hp

Enligt IEEE Std har en bra kravspecifikation en mängd fordringar att uppfylla. Kravspecifikationen skall vara;

För varje par av påstående/anledning svara med ett av följande alternativ (½ p per rätt svar):

Eventuella felaktiga svar kanselerar motsvarande mängd rätta svar

Skriftlig tentamen den 21 oktober 2008 Kravhantering, ETS672, 7,5 hp

Skriftlig tentamen den 16 januari 2015 Kravhantering, ETS672, 7,5 hp

Kurs: ETS 170 Kravhantering. Tentauppgifter. Grupp G Christian Andersson Jacob Gradén Björn Nilsson. Lund,

Anledning: Generellt så undviker QUPER att göra fullständiga förutsägelser för relationerna mellan ett systems fördelar, kostnad och kvalitet.

Inlämning 2 - Tentamensfrågor

Skriv namn på varje inlämnat papper!

produkters egenskaper och innehåll

Tentafrågor Grupp C. Fråga 1

Problem 1-1,5p Två av följande metoder för kravspecifikation är ej lämpade att använda vid ett COTSprojekt,

Förslag till tentamensuppgifter

Inlämning 2 - Tentafrågor. Projektgrupp A 1 december 2010

Skriv namn på varje inlämnat papper!

Fråga 1 Skriv in vilken kravnivå kravet tillhör i rutan under varje krav.

Fråga 1. A) Domain-requirement analysis B) Questionaires C) Focus groups D) Design workshop C) Stakeholder analysis. Svar: C, D

Tentafrågor 1. Grupp. B

Föreläsning 2: Projekt, Kravhantering, Dokumentgranskning

Tentamensproblem A Grupp H

Inlämning 1 - Tentafrågor. Projektgrupp A

Skriv namn på varje inlämnat papper!

Detta har hänt... Kursinformation. Agenda. Kursinformation

Rätt svar och poängsättning: 0,5p per rätt svar, max 2,5p A. 2 B. 5 C. 3 D. 6 E. 4

Design och krav. Design Definition. enkelt Det ska vara möjligt att. Henrik Artman

Föreläsning 3: Mer om utvärdering, Inspektionsmetoder kan man utvärdera utan användare?

Testning som beslutsstöd

Utvärdering. Användbarhet. + beställarperspektivet! Innehåll. Varför?

Exercise 1b: Requirements Evaluation ETSA01 INGENJÖRSPROCESSEN 1 - METODIK VT15

Exercise 1b: Requirements evaluation

Skriv namn på varje inlämnat papper!

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB

Övningstenta, Examinationsfrågor

Varje rätt svar ger 0.5 poäng. (max 3p)

Exercise 1b: Requirements evaluation

Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning. Kapitel 3-4 i Stone et al.

Föreläsning 2: Projekt, Kravhantering, Dokumentgranskning

Kravställande/kravhantering

Henrik Häggbom Examensarbete Nackademin Våren 2015

Att fatta rätt beslut vid komplexa tekniska upphandlingar

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Föreläsning 12 Inspektionsmetoder. Rogers et al. Kapitel 15

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

ETS672 Requirements Engineering L5: Validation

Föreläsning 11, Planera utvärdering. Att planera utvärdering. Vetenskapliga experiment. Kapitel i kursboken

Föreläsning 2: Introduktion till utvärdering varför ska vi utvärdera?

Repetition. Repetition. Repetition. ETS672 Requirements Engineering. Lecture 3: Quality Requirements. Christin Lindholm

Utvärdering av gränssnitt särskilt befintliga. Hur utvecklar man användbara system? Användbarhet handlar om kvalitet

Produktens väg från idé till grav

Datavetenskap. Beteendevetenskap MDI. Design

Certifieringswebb. Version 1.0 Mats Persson

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Innehåll. Kravhantering. Kravhantering TDDD06 Introduktion till kravhantering. Vad är kravhantering?

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling -

Föreläsning 2: Introduktion till utvärdering varför ska vi utvärdera?

CM FORUM. Introduktion till. Configuration Management (CM) / Konfigurationsledning. Tobias Ljungkvist

Föreläsning 4, Användbarhet, prototyper

Kurser och seminarier från AddQ Consulting

Upplägg. Fö: Användbarhetsutvärdering. Heuristisk utvärdering. 10 heuristiker (Nielsen) Hur många utvärderare?

Testning på 3 föreläsningar. PV7180 Verifiering och Validering. Litteratur. Vad är testning? Varför testa och olika syn? Målet med testning

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se

Granskning av gränssnitt. Mattias Arvola

Utvärdering. Övergripande (1) Övergripande (2) Med/utan användare. Heuristisk utvärdering. Expertutvärdering. Måndagen den 29 september 8-10 F1

Föreläsning 10: Introduktion till utvärdering. Rogers et al. Kapitel 12

Fö: Användbarhetsutvärdering

Några grundläggande begrepp

Idag. EDAA35: Utvärdering av programvarusystem. Mål. Innehåll. Kursmoment. Lärare

Kravhantering rep. Repetition. Repetition. ETS672 Requirements Engineering. Lecture 3: Quality Requirements. Varför är elicitering svårt?

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Användarcentrerad systemdesign

Intro utvärdering

Föreläsning 4 Identifiera krav och behov. Att läsa: Kapitel 10 i Rogers et al.: Interaction design

Användarcentrerad systemdesign

Föreläsning 5: Fastställa krav varför, vad och hur

L0009B. Moment. Introduktion till geografiska databaser: G:\L0009B\Allmänt\IntroGeoDB.pdf (F)

Kursinformation. Metodik för programvaruutveckling. Utvecklingsprocessen för programvara. Innehåll. Processmodell. Exempel

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Försök att rymma svaren i den platsen som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.

Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander. Innehållsförteckning

Lite om databasdesign och modellering

Protokoll Föreningsutskottet

Detta har hänt... Agenda. Kursinformation. Kursinformation

Resultat av kursvärdering

* Rätt svar A. * Motivering De flesta hushållsmaskiner har en på- och avstäningsknapp och inte endast en av-knapp.

komplett kopia av hårddisken 20 minu En instabil dator som ofta drabbas av fel får du snabbt på rätt kurs med en kopia av Windows och alla program.

Produktspecifikationer och QFD. Specifikationer för produktutveckling samt QFD metodik för kravhantering

FMV användning av ISO/IEC för ledningssystem implementering. Harold Bud Lawson Styrelsemedlem och Consulting Partner

Prototypning och heuristisk utvärdering

Rätt ifylld bokstav ger 0.5 poäng och fel ifylld bokstav ger 0.5 poäng i avdrag. Rätt svar: Alternativ A, C, D, A, C uppifrån.

En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling

F2 Konceptutveckling. Konceptutvecklingsprocessen och några stödjande metoder

Sveriges innovationsmyndighet

RUP är en omfattande process, ett processramverk. RUP bör införas stegvis. RUP måste anpassas. till organisationen till projektet

Principer för interaktionsdesign

Kursplan. MT1051 3D CAD Grundläggande. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. 3D-CAD Basic Course

Policy för användande av IT

Transkript:

Frågor och svar till tentamen i Kravhantering Del 2

Frågor & svar 1 Kvalitet (2p) Det finns generellt accepterade definitioner av vad som återspeglar en bra kravspecifikation. I boken tas ett antal kvalitetskriterier upp. Vilka 4 av följande alternativ utgör några av kvalitetskriterierna för en kravspecifikation? (Välj 4 stycken) Kravspecifikationen ska vara: o Korrekt o Tillgänglig o Tidsbestämd o Funktionell o Uppnåbar o Svarbar o Verifierbar o Säker o Teknisk o Konsistent o Komplett o Kvantitativ 1 Svar o Korrekt o Konsistent o Komplett o Verifierbar Motivering: Frågan testar om man förstått de kvalitetskriterier som gäller för en kravspecifikation. Ett gränsfall är uppnåbar. Man skulle kunna tolka det som om att kraven i kravspecifikationen bör vara uppnåbara, men i vår mening är det underordnat kvalitetsattributet Korrekt. Frågan svarar mot inlärningsmål 12 samt 17: Dokumentering samt att kunna bedöma kvaliteten hos krav. Se kap 9 i kursboken för mer information. 2 CRUD-matris (1p) För att kontrollera ett av kvalitetskriterierna för en kravspecifikation använder man sig av en CRUD-matris för datamodeller. Vad är anledningarna till att man använder sig av en CRUDmatris? (Välj 2 alternativ) o För att kontrollera att alla uppgifter i datamodellen stöds av ett tillfredställande antal virtuella fönster o För att kontrollera att all data i de virtuella fönstren är tillgängliga i data alla händelser (events) i datamodellen hanteras av en funktion eller uppgift i kravspecifikationen varje entitets (entity) klass i datamodellen kan skapas och all nödvändig data för varje händelse eller meddelande är tillgänglig i kravspecifikationen varje fält (field) i datamodellen kan läsas och uppdateras - 1 -

modellen och viceversa. raderas genom en händelse (event), funktion eller användaruppgift. genom en händelse (event), funktion eller användaruppgift. 2 Svar varje entitets klass i datamodellen kan skapas (Create) och raderas (Delete) genom en händelse, funktion eller användaruppgift. varje fält i datamodellen kan läsas (Read) och uppdateras (Update) genom en händelse, funktion eller användaruppgift. Motivering: Frågan testar om man förstått vad man använder CRUD-matrisen till för att mäta konsistensen i kravspecifikationen. Svarar mot inlärningsmål 12 och 17: Dokumentering samt att kunna bedöma kvaliteten hos krav. Se kap 9 i kursboken för mer information. 3 Risk assesment (2p) En specialiserad typ av granskning (review) av kravspecifikationen är en risk analys (risk assessment) som genomförs av både kund och leverantör. Om det upptäcks oacceptabla risker såsom att man inte kommer att kunna möta sina krav till ett rimligt pris finns det ett antal olika sätt att hantera detta. Vilka? Välj 4 alternativ: o Välj en annan kravstil med mindre risker för båda parter. o Blunda och hoppas att riskerna inte inträffar inom överskådlig framtid. o Välj rätt faktorer och tilldela varje krav en prioritet. o Gör en QDF (Quality Function Deployment) matris och kontrollera att alla händelser har stöd i systemet. o Gräv fram mer specifika krav som ger svar på osäkra variabler. o Definiera kraven som Uppgifter och Support och låt kunden o Försäkra er om att projektet är starkt förankrat i det ekonomiska systemet. o Underhåll och expandera systemet med ny teknologi för att skapa flexibilitet. o Låt leverantören ta ansvar för kundens riskhantering. o Håll risken under uppsyn så att utvecklare kan agera fort om olyckan är framme. o Håll projektteame t nöjda och underhåll dem med nödvändig information. o Isolera risken så att den orsakar mindre skada till andra områden om - 2 -

analysera detta. den skulle inträffa. 3 Svar o Välj en annan kravstil med mindre risker för båda parter. o Gräv fram mer specifika krav som ger svar på osäkra variabler. o Håll risken under uppsyn så att utvecklare kan agera fort om olyckan är framme. o Isolera risken så att den orsakar mindre skada till andra områden om den skulle inträffa. Motivering: Frågan testar om man förstått vad som kan göras för att minska riskerna funna i kravspecifikationsdokumentet. Den testar även vilken attityd studenten har till kravhanteringsprocessen. Svarar mot inlärningsmål 17, 20 och 21: Bedöma kvaliteten hos krav, rätt-från-början och ej plåstra-på-slutet, samt förmågan att inse vikten av ett organisatoriskt sammanhang. Studenten måste inse vart problematiken ligger och vem som ansvarar för att riskerna hanteras på rätt sätt. Se kap 9 i kursboken för mer information. 4 Användbarhetskrav (2p) Nedan följer fyra påståenden kring validering av användbarhet, vilka är sanna? För att kunna utföra ett användbarhetstest krävs ett fungerande system I en heuristisk utvärdering låter man en expert utvärdera systemet. Heuristisk utvärdering är oftast mycket bättre än användbarhetsutvärdering för att validera användbarhetskrav. Användbarhetsproblem är ofta mer oväntade än programmeringsproblem 4 Svar Två alternativ är sanna: att en heuristisk utvärdering innebär att en expert utvärderar systemet samt att användbarhetsproblem ofta är mer oväntade än programmeringsproblem. Övriga två är felaktiga: Ett fungerande system behövs absolut inte, en prototyp (t.o.m. pappers) fungerar utmärkt för att avslöja grundläggande brister. En heuristisk utvärdering är mkt sällan bättre de kan vara billigare och ett bra komplement för att hitta grava brister, men fungerar sällan som en slutlig validering av användbarhetskraven, där behövs användarna själva. Motivering: Frågan relaterar till inlärningsmål 4, att känna till kvalitetsattribut, där det är användbarhetsaspekten som tas upp. Vidare testas inlärningsmål 13, att behärska kravvalidering, genom en inblick i hur användbarhetskrav kan valideras. Aspekterna tas upp i Lauesen, sid 248-256. - 3 -

5 Säkerhetskrav (2p) När man beskriver säkerheten för ett system är det viktigt att känna till vilka hotbilder som finns. Koppla ihop hoten nedan med vilken säkerhetsaspekt de påverkar, enligt Lauesens beskrivning (ett hot/aspekt): A: Avlyssning (Wire tapping) B: Diskkrasch C: Förbjuden access D: Misstag vid inmatning av indata 1: Integrity 2: Availability 3: Condifentiality 4: Authenticity 5 Svar 1-D, 2-B, 3-A, 4-C Genom att mata in felaktig data saboteras integrity, dvs. lagrad data blir inkorrekt. Detta kan t.ex. förhindras genom en kontroll av indata. Om en disk eller server kraschar förloras tillgängligheten, ett brott mot availability, vilket skulle kunna lösas med backup, flera diskar m.m. Vid avlyssning kan hemlig data snappas upp av någon obehörig, vilket bryter mot confidentiality. Att kryptera förbindelsen är ett viktigt steg för att förhindra att detta sker. Förbjuden access innebär att en person lyckas ta sig in i ett system den är obehörig till, alltså brott mot autenticity. Detta löses ex. genom signaturer. Motivering: Frågan relaterar till inlärningsmål 4, att känna till kvalitetsattribut, där det är säkerhetsaspekten som tas upp. Vidare finns en koppling till inlärningsmål 11, då en förståelse för grundläggande säkerhet är nödvändig för att kunna elicitera säkerhetskrav Aspekterna tas upp i Lauesen, sid 266-278. 6 Spårning (3,5p) Koppla ihop de följande aktiviteterna med den spårning och kontroll som de kan användas vid i productens livscykel. Flera alternativ kan stämma in på samma dokument. A: Mål och domän spårning (Goal domain tracing) B: System test (System test) C: Konsekvens koll (Consistency checks) D: Verifiering (Verification) E: Genomgång och test (Review and tests) F: Domän-Krav spårning G: Acceptans test (acceptance test) - 4 -

1: Mål & krav <-> Kravspec 2: Kravspec <-> Kravspec 3: Kravspec <-> Design & Mjukvara 4: Kravspec <-> Användning av slutprodukt 6 Svar 1-AEF, 2-C, 3-D, 4-BG Motivering: Frågan tar upp Skills Objective 16 och 17. Studenten ska kunna utvärdera kvaliteten på en krav specification samt kunna använda rätt teknik vid rätt tillfälle. Ämnet tas upp i Kap 7.10. 7 Verktyg (0.5p) Enligt Lauesen så har man mest stöd av verktyg för kravspecificering vid en aktivitet. Vilken är det? Elicitering Spårning Design Formulering 7 Svar Spårning är enligt Lauesen den aktivitet där verktygen är till störst nytta. Motivering: Frågan behandlar kunskapsmål 9. Att studenter bör förstå sig på verktyg för kravhantering och deras fördelar och begränsningar. Lauesens kommentarer kan läsas om i kap 7 s.330 8 Quality requirements (2p) En viktig del i en kravspecifikation är kvalitetskraven. Men som de flesta kravutvecklare kan hålla med om, är det svårt att ta fram dessa krav. För att kunna ta fram dessa krav måste man framförallt ha en uppfattning om vilka krav det kan handla om. Nedan följer en lista på förslag till krav; markera det eller dem du tycker ska ligga under kvalitetskravsdelen i kravspecifikationen. The system must give understandable messages in text form in the event of errors, and instruct the user on what to do. The system shall run on a UNIX based server. The system shall provide features to prevent wire-tapping. - 5 -

Product shall compute a room occupation forecast within 2 minutes. 8 Svar Alla svar är korrekta. För att få full poäng måste alla ha kryssats i. Motivering; Enligt Lauesen är quality requirements en väldigt viktig del i kravspecifikationen. Men det är också den delen som kan vara svårast att veta vad man ska skriva. I kapitel 6 tar Lauesen upp olika tekniker och hjälpmedel för att få struktur på kvalitetsdelen av kravspecifikationen. Denna fråga testar om man har fått en översikt av dessa tekniker och att man har skaffat sig en känsla för vad som är kvalitetskrav. - 6 -