Miljömål och kulturmiljöarbete hur tar vi ett steg framåt? Seminarium 3 oktober 2012

Relevanta dokument
Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål.

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Kulturmiljöunderlag. Kulturmiljö i god bebyggd miljö Länsstyrelserna/RUS Boverket Riksantikvarieämbetet

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige.

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Kulturmiljö i RÅU Coco Dedering, Länsstyrelsen i Kalmar län Carl Johan Sanglert, Länsstyrelsen i Jönköpings län RUS/Kulturmiljö

Utåtriktat arbete att kommunicera miljömål

Kulturmiljö och vattenförvaltning, i södra Sverige

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

PROJEKTiL. Halvtidsrapport. Samlad fastighetsspecifik information

Inbjudan och program

Gemensam myndighetsdialog för verksamhetsåret 2010

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Vattenförvaltning och kulturmiljö i Västerhavets vattendistrikt

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Pengar riktade till hembygdsgårdar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den april 2010

God bebyggd miljö - miljömål.se

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Företagarpanelen Q Hallands län

Smultronställe- metoden* en modell för dialog

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

m. fl. Uppdrag att tillvarata jobbpotential inom de gröna näringarna

Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Företagarpanelen Q Kalmar län

Svarsöversikt Länsrapporten Länsstyrelsernas del

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Individuell löneutveckling landsting

Samtliga 21 landsting och regioner

Kulturmiljö och vattenförvaltning

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Miljösamverkan Sverige. Naturvårdskonferens 20 sep 2017 Kristina Höök Patriksson Carina Lif Lena Strömvall

Tvärsektoriell samverkan

Billigt att bo dyrt att flytta

Lägesrapport för landsbygdsprogrammet

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

Remiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Miljömålen regionalt och RUS.

Individuell löneutveckling landsting

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS

Statistikbilder. för december 2016

Kompetensförsörjningsdagar våren Myndigheten för yrkeshögskolan Britt-Inger Stoltz. myh.se

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Kulturmiljö & miljömål

Återrapportering från Länsstyrelsen Gotlands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

YH - antal platser med avslut

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?

Nätverk Etablering av nyanlända

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Dokumentation workshop Reglab Fysisk planering 26 oktober 2016

Utvecklingen i riket och länen

:50. Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet ej Totalt Andel ja Andel nej

Sveriges miljömål.

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Åtgärdsprogram för levande skogar

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Utvecklingen i riket och länen

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

VÄLKOMNA. Webinarium för länsstyrelser om anslagsfördelning januari 2017

FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION

Minnesanteckningar Uppstartsseminarium Skogens kulturarv fokus på fossil åker. Länsstyrelsen i Jönköpings län

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Arbetsförmedlingen Gävleborgs län. Gävle 16 maj 2019 Helena Ek Fält och Gabriella Persson Turdell

Transkript:

Miljömål och kulturmiljöarbete hur tar vi ett steg framåt? Seminarium 3 oktober 2012 Varmt välkomna!

Syftet med den här dagen: Åtgärdsarbete Att visa på positiva exempel, diskutera bra och effektiva åtgärder och hur vi tar ett steg framåt i arbetet. 2

För sju år sedan: länsstyrelserna träffades och pratade miljömål-kulturmiljö Kulturmiljön i miljömålsarbetet 2005-01-27? Ur konferensdokumentationen: Hur går vi vidare Vi behöver bli bättre på att samordna oss. Vi behöver bättre insatser från vårt centrala verk. Nu har det kommit igång ett bra arbete med indikatorer. Vi behöver också ett samarbete kring åtgärder så att det inte blir dubbelarbete. 3

Idag = en viktig dag Tid för samtal och erfarenhetsutbyte Kom med inspel och synpunkter Delge varandra goda exempel det gör ju vi också. det gör vi också men ännu bättre NI = avgörande betydelse för projektets resultat! 4

RUS nya roll vad gäller åtgärdsarbete, bl a: Sprida erfarenheter av åtgärdsarbete, inklusive goda exempel miljömål i löpande och nya processer. Utveckla metoder och verktyg Stärka samordning mellan länsstyrelser inom viktiga områden med behov. 5

Projekt 2012: Åtgärdsarbete inom kulturmiljöområdet Syftet med projektet: Att med utgångspunkt i RUS uppdrag synliggöra och utveckla åtgärdsarbetet inom kulturmiljö/miljömålsarbetet Målsättningen är främst att visa på goda exempel avseende åtgärdsarbete, att lyfta fram arbetsformer och metoder som har förmågan att leda miljömålsarbetet i rätt riktning samt att bidra till att sätta miljömålsfrågorna högre upp på agendan inom kulturmiljöområdet och vice versa. 6

Projekt 2012: Åtgärdsarbete inom kulturmiljöområdet I fokus: Åtgärdsarbete och metoder - skapa en bild av genomförd metodutveckling och utvärdera Hitta och sprida goda regionala exempel Fokus på etablerade arbetsformer som har koppling till länsstyrelsens ordinarie uppdrag Bidra till att stärka kopplingen mellan kulturmiljöområdet och miljömålsarbetet Metod: Intervjuer och sammanställning av rapporter/litteratur 7

Underlag vi använt oss av: Fördjupad utvärdering 2012: länsstyrelsernas besvarande av frågor till FU Intervjuer: Skåne, Kronoberg, Halland, Västra Götaland, Kalmar, Östergötland, Gävleborg, Värmland, Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten Övriga lst:er får möjlighet att besvara enkäten skriftligen! Rapporter/arbeten vi känner till och/eller fått kännedom om via tips Vissa län mer aktiva än andra. Vi vill få med exempel från så många län som möjligt. 8

Målbild för rapporten Generella slutsatser Lyfta fram det som är gjort och skapa en röd tråd mellan miljömål och kulturmiljöarbete inom viktiga utvalda områden 9

10 Målbild för rapporten

Inte bara en hyllvärmare - några tankar Komma ut till länsstyrelserna för vägledning och information så här kan man jobba Alla rapporter m.m. läggs ut på RUS hemsida Övergripande slutsatser som inte direkt hör hemma i vägledningen men som behöver tas om hand 11

Vår bild av läget kulturmiljö miljömål just nu (reflektioner) Viss uppgivenhet, arbetet på sparlåga, var ett livligare arbete och mer entusiasm tidigare Områden där det händer relativt mycket just nu: vattendrag, skog, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Där konkreta delmål = hänt mer?! Resursfrågan Vad mycket bra som gjorts och görs, finns många goda och intressanta exempel! = bra grund att bygga på! 12

Topp 10 eller 10 budord 1. Avsätta tid 2. Tänk metod 3. Tydlig- och synliggöra miljömålen i det vardagliga arbetet 4. Att utveckla tvärsektoriella arbetssätt 5. Lokalt arbete 6. Tillsammans är vi starka 7. Kulturmiljöövervakning 8. Stärkt koppling till andra regionala uppdrag 9. Målinriktad kunskapsuppbyggnad 10. Uppmuntransbidrag, information och rådgivning mer kampanjer! 13

Verktyg för miljömålsarbete 1. Övergripande strategier, planer och program 2. Kunskapsuppbyggnad 3. Tvärsektoriella arbetssätt 4. Fysisk planering 5. Utåtriktat arbete, information och utbildning 6. Vård med miljömålsnytta 7. Skydd och tillsyn Obs 5 och 7 skrivarbete ej ännu påbörjat 14

Miljömålsflagg i 2 steg? Miljömålsflagg Synliggöra * = när verktyget används synliggörs och kommuniceras kopplingen till miljömålen skriftligen eller på andra sätt, t.ex. hänvisning till miljömålen i beslut om bidrag, skydd eller i ÅR och VP Miljömålsflagg Målinriktad ** = som ovan plus att verktyget används strategiskt och målinriktat för att nå miljömålen, t.ex. bidrag och rådgivning överloppsbyggnader LBP med utgångspunkt i regionaliserat miljömål eller bebyggelseinventering inriktad på delmål om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. 15

Övergripande strategier, planer och program Antagande och utgångspunkt: kulturmiljö + miljömål = synergieffekt Hur kan kopplingen tydliggöras: Verksamhetsplanering/årsredovisning Strategier för kulturmiljöarbetet Regionala åtgärdsprogram för miljömålen Andra regionala strategier/planer/program 16

Övergripande strategier, planer och program Verksamhetsplanering

Övergripande strategier, planer och program Publik årsredogörelse

Övergripande strategier, planer och program

Kunskapsuppbyggnad Området svårt att avgränsa och överblicka Har långe framhållits som viktigt ny bidragsförordning Sytematisering och exemplifiering Miljömålskopplingen utgångspunkt 20

Kunskapsuppbyggnad Generella underlag

Kunskapsuppbyggnad Riktade underlag ekonomibyggnader

Kunskapsuppbyggnad Riktade underlag vatten LÄS MER om Kultur Aqua i KulturAqua - System för kulturvärdesbedömning av sjöar och vattendrag, Länsstyrelsen Jönköping meddelande 2009:46, och 26 Minnen vid vattnet - Inventeringar av kulturmiljöer längs vattendrag inom projekt Kultur Aqua - Årån och Solgenåarna. Anders Kraft, Länsstyrelsen Jönköpings län 2011 Dokumentation

Tvärsektoriellt arbete Miljömålen har bidragit till att stärka det interna tvärsektoriella arbetet. En förutsättning: Tid för kulturmiljövårdens medverkan A och O, Goda ex från Norrbotten, Västerbotten och Kalmar

Tvärsektoriellt arbete Tvärsektoriella kampanjer ger mersmak, ex Markernas Mångfald/Levande landskap och förslag om Kampanj för Levande sjöar och vattendrag En dörr in fördjupad myndighetssamverkan Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och lst Stockholm, Blekinge och Jämtland m fl

Tvärsektoriellt arbete Landskapsstrategier med helhetsyn, ex Skåne och Sörmland (intern) Pilotarbete landskapsstrategier Ex Samverkansforum Fjällbygderåd (Västerbotten) och Smultronställemetoden mm (Kalmar)

Tvärsektoriellt arbete

Tvärsektoriellt arbete Rutiner och policys för samverkan ex Jönköping Samverkansrutin för var, när och hur kulturmiljöfrågor hanteras vid åtgärdsarbete med restaurering av vattendrag ur fiske- och natursynpunkt Arbetsuppgift Övergripande planering och prioritering Framtagande av fleråriga planer samt årliga urval av åtgärder ur plan. Tidigt infomöte/samråd med markägare m fl Samrådsmöten sker vanligtvis med alla markägare utefter ett vattendrag Kultursamverkan Vid framtagande av plan kontaktas kultur under hand och får möjlighet att lämna synpunkter innan fastställande. Vid årliga urvalet av åtgärder sker samråd med kultur, i samband med VP-arbetet. Snabbkontroll av kulturunderlag inför mötena (t ex kulturminnen, kulturaqua, fornminnen industrimiljöer) görs av Fiske. Kopia på kallelse till möte och lista över påträffade kulturvärden sänds till kultur. Förprojektering Kontakter mellan kultur och både

Tvärsektoriellt arbete Ökad samverkan inom skydd, vård och information (använda befintliga verktyg mer rationellt = tvärsektoriellt: reservat, projekt, fornvårdsprogram) Goda exempel på naturreservat som integrerar skötsel av kulturmiljövärden efterlyses

Fysisk planering Område med potential som ständigt lyfts Få andra att göra mer Länsstyrelsens roll oklar för många Stark koppling till kunskapsunderlag och strategier/program Tydligare miljömålskoppling till ÖP Räkna Q har på flera länsstyrelser lyft frågan 30

Fysisk planering 31

Fysisk planering

Fysisk planering

Fysisk planering

Utåtriktat arbete, information och utbildning Ej påbörjat. Blir ett stort avsnitt. Att verka genom andra + att de mesta åtgärderna görs av fastighetsägare, föreningar, kommuner = viktiga strategiska verktyg. Här kommer vi bl.a. ta upp: - Alla satsningar på fornlämningar och skog (projekt i Värmland, Jönköping, Kronoberg m.fl.) - Kursverksamheten inom LBP Ett rikt odlingslandskap med hänvisning t andra kap., och Arbete inom Myllrande våtmarker 35

Utåtriktat arbete, information och utbildning Här kommer vi bl.a. ta upp: - Klimat och kulturmiljö bl.a. rådgivande rapp. Värmland - Östergötlands arbete med kommunerna - Räkna Q arbete i Värmland med utbildningsinsatser - Kronobergs dialogmodeller - Seminarier av olika slag - Integrationen information, rådgivning och vård = lyckosam 36

Vård med miljömålsnytta Beskriva befintliga åtgärder för ex fornvård och byggnadsvård i miljömålstermer Vilka åtgärder leder till miljömålsyppfyllnad? 37

Vård med miljömålsnytta Att synlig-/medvetandegöra miljömål i strategier, bidragsbeslut och liknande = stärka kopplingen

Vård med miljömålsnytta Uppmuntransbidrag till odlingslandskapets bebyggelse, alla? län jobbat med detta + info och rådgivning, ex från V Götaland, Västerbotten, Norrbotten, Dalarna. Mycket positiva erfarenheter

Vård med miljömålsnytta Tematiska insatser fokuserar insatserna ex: Program för bevarande av det samiska kulturarvet Tema-satsningar i Stockholms län (kolonistugor, sjöbodar) Lilla byggnadsvårdsbidaget i Örebro län Vårda vattendragens kulturarv särskild regional satsning 2013-2015 tiotal länsstyrelser i södra Sverige

Vård med miljömålsnytta Fornvårdsprogrammen som mer målinriktade verktyg? Skötsel i samverkan i skyddade områden Kulturmiljö i Landsbygdsprogrammet! Ex 23 miljoner till överloppsbyggnader i landet 2007-2013 2005 2008 2009 2010 2011 Betesmarker och slåtterängar. 754 743 728 787 795 miljoner Kr Natur och kulturmiljöer. 168 111 110 108 108 miljoner kr

Vård med miljömålsnytta Miljöinvestering för Specialinsats Detta är det totala antalet objekt som lantbrukare och andra har ansökt om utbetalning för färdiga projekt, hitills i landsbygdsprogrammet 2007 2013. Man kan se hur många och vilken andel av projekter är kopplade till kulturvärde. Antal av Objektnummer Kolumnetiketter Radetiketter Kulturvärden Naturvärden Tillgänglighet och rekreation Totalsumma BD 5 2 7 C 2 2 D 1 2 3 F 7 7 H 4 4 M 1 4 6 11 N 1 1 2 O 5 5 S 3 6 1 10 T 16 2 18 U 2 2 W 10 1 11 Y 2 4 6 Z 2 2 Totalsumma 57 14 19 90

Skydd och tillsyn Ej påbörjat. En stor del av lst:erna arbete och uppdrag och i miljömålen. Här kommer vi bl.a. fram exempel på hur befintligt arbete kopplats till miljömålen t ex analys av byggnadsminnesbestånd utifrån miljömålen (Värmland, Gävleborg, Västerbotten) och miljömål i beslut Kulturreservaten = störst relevans för flera miljömål. Kulturmiljö i naturreservat etc. goda exempel? Riksintresseöversynen = stärka miljömålskopplingen!? 43

Skydd och tillsyn KML 2 kap. fornlämningar och skog + SVL insatser för bättre efterlevnad av lagstiftning (uppföljning, information, samverkan etc.) + delmål 3 Levande skogar Flera lyfter fram den goda samverkan med Skogsstyrelsen. FURA-projektet: syfte förenkla och effektivisera hanteringen av avverkningsärenden (Skogsstyrelsen, RAÄ, västra Götaland, Kronoberg och Jämtland) kopplar även direkt till delmål 3 Levande skogar. 44

Frågor till : Är det något som saknas bland de områden som vi lyfter fram som verktyg? Är det något verktyg/område som borde vara med och som har särskild relevans i sammanhanget? Fler och andra goda exempel? Har ni exempel från era hemlän som borde lyftas fram? Vad kan förbättras för att du utifrån ditt yrkesområde ska kunna ta till dig innehållet? 45

Gruppdiskussioner Tema 1 Verktyg för miljömålsarbete: 1.Vad kan vi åstadkomma med befintliga resurser och de verktyg vi har till förfogande? 2.Vad skulle kunna förbättras? 3.Hur knyter vi kulturmiljöarbetet till det åtgärdsinriktade miljömålsarbetet? 4.Vilka insatser är de bästa/viktigaste för att uppnå målen? Tema 2 Hur tar vi ett steg framåt? 1.Hur kan vi utveckla arbetet framöver? 2.Kan samarbetet mellan länsstyrelserna och nationella myndigheter förbättras? 3.Hur kan länsstyrelsernas tvärsektoriella arbete stärkas? 46