2011-01-21 Sammanställning Elfisken Vojmån 2010 Tina Hedlund Aquanord
Bakgrund Under 2009 framställde Aquanord en fiskevårdsplan för Vojmån för Vojmåns fiskevårdsområdes räkning, som syftade till att förbättra fiskbestånden samt att återskapa ett naturligare utseende på ån. Planen omfattade bland annat restaureringar av tre delsträckor i ån utöver de restaureringar som tidigare utförts av bland andra Hushållningssällskapet och Vilhelmina kommun. I planen angavs även att åtta lokaler i Vojmån med biflöden skulle elfiskas årligen för att följa upp effekterna av utförda och kommande restaureringar samt att resultatet från elfisket i Mälskarbäcken (som årligen elfiskas inom Länsstyrelsens miljöövervakning) skulle utnyttjas som uppföljning av de fiskutsättningar som genomförts i Mälskarbäcken. Fyra av de angivna elfiskelokalerna skulle utgöra referenslokaler i ån, tre lokaler skulle omfatta de planerade restaureringssträckorna och den sista elfiskelokalen låg inom den av Hushållningssällskapet 2008 åtgärdade sträckan i Lillstenforsen. Elfiskeplaneringen har dock reviderats allt eftersom för att under 2010 omfatta nio lokaler utöver Mälskarbäcken varav fyra referenslokaler (Djupbäcken, Vojmån nedströms Bjurbäcken, Mälskarbäcken och Gubbseleforsen), två sträckor som är planerade att åtgärdas inom fiskevårdsplanen (Vojmån uppströms vändplan och Granseleforsen), två sträckor där redan utförda åtgärder följdes upp (Lillstensforsen och Bullersjöbäcken) samt två nya lokaler för att inventera fiskbeståndet (Bäskseleforsen tröskel samt nedre). Aquanord har utöver elfisket i Mälskarbäcken ansvarat för elfiskena i Vojmån ovan vändplan, Djupbäcken, Vojmån nedströms Bjurbäcken, Granseleforsen och i Gubbseleforsen. Hushållningssällskapet har ansvarat för elfiskena i Lillstensforsen, Bullersjöbäcken samt Bäskseleforsen. 1
Resultat Elfiskelokalerna redovisas längs med strömriktningen, dvs. från Vojmsjön och nedåt. Vojmån ovan vändplan Sträckan mellan Åkroken och Hundforsen är planerad att flottledsrestaureras och biotopåtgärdas. Sträckan är hårt kanaliserad med stora stenkistor. För att undersöka fiskbeståndet innan åtgärderna elfiskade därför Aquanord 2010-09-13 en lokal i mitten av denna sträcka; Vojmån ovan vändplan. Elfiskelokalen ovan vändplan i Vojmån var ca 3,5 meter bred och 50 meter lång. Endast en del av vattendragsbredden elfiskades då Vojmån vid den aktuella lokalen var ca 23 meter bred. Lokalen hade ett maximalt vattendjup på 1,2 meter samt ett medeldjup på 0,5 meter. Bottensubstratet bestod nästan uteslutande av block i olika storlekar med lite finsediment längst inne i viken, överst på lokalen. Figur 1. Elfiskad lokal ovan vändplan i Vojmån. Figur 2. Foto över elfiskelokalen ovan vändplan i Vojmån. Vattenhastigheten varierade mellan forsande och stillastående inom lokalen med ett medelvärde som motsvarar strömmande vatten. Vattnet var klart och ofärgat och botten var täckt av ett lager med påväxtalger, men det fanns även relativt gott om Fontinalis (bäckmossa) i de strömmande partierna och slingeväxter inne i den lugna viken längst upp i lokalen. Då lokalen var hårt flottledsrensad bestod omgivningen till stor del av stenskravel och stenkistor med en gräs- och buskridå längre in mot land. Därefter tog en kvarvarande skogsbård av gran vid utanför hyggeskanten. Tabell 1. Antal fångade individer ovan vändplan i Vojmån. 2010-års resultat är markerat i grönt. Datum Öring 0+ Öring >0+ Elritsa Lake Stensimpa Ovan vändplan 2010-09-13 1 1 14 Ovan vändplan 2006-05-28 5 2 12 Ovan vändplan 2005-09-29 4 14 Tabell 2. Individtäthet, beräknat antal/100m 2 ovan vändplan i Vojmån. 2010-års resultat är markerat i grönt. Datum Öring 0+ Öring >0+ Elritsa Lake Stensimpa Ovan vändplan 2010-09-13 0,6 0,7 8,7 Ovan vändplan 2006-05-28 4,5 1,5 14,0 Ovan vändplan 2005-09-29 2,6 12,0 Endast en öring påträffades på lokalen, vilket dock var mer än vid tidigare elfisketillfällen då ingen öring tidigare påträffats på lokalen. Det fanns däremot även en lake och relativt gott om stensimpa på lokalen. Öringbeståndet bedöms därmed vara mycket svagt i detta område innan de planerade restaureringsåtgärderna har utförts. 2
Djupbäcken Djupbäcken är ett biflöde till Vojmån som mynnar mellan Vojmsjön och Storseleby. Bäcken bör utgöra ett av de bättre reproduktionsområdena för öring i Vojmån då den till utseendet är mycket lämpad för öring, åtminstone i de nedre delarna. Bäcken riskerar dock att helt eller delvis torrläggas vid extremt torra somrar. Vid bäckens utlopp i Vojmån kan dessutom ett vandringshinder periodvis uppstå då en grusbank har bildats, vilken torrläggs och därmed förhindrar fiskvandring vid perioder med lågvatten i Vojmån. Sträckan utanför bäckens utlopp är ett av de områden som enligt planerna skall restaureras i Vojmån, själva Djupbäcken kommer dock att förbli orörd varför lokalen räknas som en av referenslokalerna till de i Vojmån planerade åtgärderna. För att undersöka fiskbeståndet i bäcken utförde därför Aquanord ett kvantitativt elfiske 2010-09-13. Figur 3. Elfiskad lokal i Djupbäcken. Elfiskelokalen i Djupbäcken var 4,7 bred och 50,5 meter lång. Hela vattendragsbredden elfiskades och lokalen hade ett maximalt vattendjup på 0,4 meter samt ett medeldjup på 0,25 meter. Bottensubstratet bestod av sten i olika storlekar samt mindre block med inslag av grus emellan. Det fanns relativt gott om påväxtalger även om lokalen var relativt beskuggad av den omgivande blandskogen. Vattenhastigheten var strömmande och vattnet var klart men färgat. Figur 4. Foto över elfiskelokalen i Djupbäcken. Tabell 3. Antal fångade individer i Djupbäcken. 2010-års resultat är markerat i grönt. Datum Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Elritsa Stensimpa Abborre Djupbäcken 20100913 6 14 1 0 35 Djupbäcken 20070812 10 3 Nedre mynningen Djupbäcken Övre 20070812 4 3 7 8 mynningen Djupbäcken 20061013 6 Djupbäcken utlopp 20060918 2 23 1 Tabell 4. Individtäthet, beräknat antal/100m 2 i Djupbäcken. 2010-års resultat är markerat i grönt. Datum Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Elritsa Stensimpa Abborre Djupbäcken 2010-09-13 2,5 6,0 0,4 22,3 Djupbäcken Nedre 2007-08-12 18,6 7,3 mynningen Djupbäcken Övre 2007-08-12 2,9 1,9 7,1 10,1 mynningen Djupbäcken 2006-10-13 3,4 Djupbäcken utlopp 2006-09-18 2,4 10,6 1,0 Djupbäcken Väg 1088 1992-09-24 0,9 1,7 1,0 10,0 Djupbäcken Väg 1088 1990-08-16 1,1 X X 3
Totalt fångades 20 stycken öringar vid 2010-års elfiske i Djupbäcken. Öringbeståndet har därmed ökat kraftigt sedan tidigare elfisketillfällen, framförallt gällande öringar äldre än årsyngel. Den kraftiga vårfloden 2010 var dock mycket svår för de blivande årsynglen på många ställen i inlandet och fjällen, varför detta kan vara orsaken till att årsynglen inte ökat i Djupbäcken. Utöver öring påträffades ett årsyngel av harr på lokalen samt ett stort antal stensimpor. Djupbäcken bedöms därmed i dagsläget inneha det tätaste öringbeståndet längs Vojmån. 4
Vojmån nedan Bjurbäcken Vojmån är vid elfiskelokalen nedströms Bjurbäcken grund, flack och strömmande. Området bör kunna vara relativt lämpat som uppväxtområde för öring och utnyttjas i denna rapport som referenslokal till de sträckor som skall åtgärdas i Vojmån. Ett kvantitativt elfiske utfördes därför 2010-09-13 av Aquanord nedströms Bjurbäcken i Vojmån. Elfiskelokalen var nästan elva meter bred och 37 meter lång. Endast en del av vattendragsbredden elfiskades dock då Vojmån på den aktuella lokalen var ca 55 meter bred. Lokalen hade ett maximalt vattendjup på 0,8 meter samt ett medeldjup på 0,3 meter. Figur 5. Elfiskad lokal nedströms Bjurbäcken. Bottensubstratet bestod huvudsakligen av sten och mindre block men även av större block, grus och sand. Det fanns stora mängder påväxtalger på lokalen men även en hel del Fontinalis och slingeväxter. Vattenhastigheten var strömmande och vattnet var klart och ofärgat. Omgivningen bestod av en grandominerad blandskog med inslag av björk, en sommarstuga samt en grusväg. Figur 6. Foto över elfiskelokalen nedan Bjurbäcken. Tabell 5. Antal fångade individer nedströms Bjurbäcken. 2010-års resultat är markerat i grönt. Datum Öring 0+ Öring >0+ Elritsa Gädda Lake Stensimpa Nedströms Bjurbäcken 2010-09-13 5 1 1 4 83 Tabell 6. Individtäthet, beräknat antal/100m 2 nedströms Bjurbäcken. 2010-års resultat är markerat i grönt. Datum Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Abborre Elritsa Gädda Lake Stensimpa Nedströms Bjurbäcken 2010-09-13 2,2 0,3 0,3 1,2 25,4 Nedströms 2006-09-18 0,7 0,7 6,8 2,6 10,6 Bjurbäcken Nedströms Bjurbäcken 2004-08-17 0,7 0,2 0,4 0,2 13,7 Fem årsyngel av öringar påträffades i Vojmån nedströms Bjurbäcken utöver en elritsa, en gädda, tre lakar och ett mycket stort antal stensimpor. Beståndet av stensimpa har därmed ökat kraftigtsedan tidigare elfisketillfällen. Även öringbeståndet har enligt elfiskeresultatet ökat på lokalen sedan 2004 även om det fortfarande var förhållandevis glest mellan årsynglen och äldre öringar saknades helt. Öring finns därmed i området, men beståndet bedöms vara svagt. 5
Mälskarbäcken I Mälskarbäcken har ca 1000 öringyngel satts ut per år nedströms bron vid väg 1088 mellan åren 2007 och 2009. Eftersom Mälskarbäcken ingår som en del av den årliga miljöövervakningen som länsstyrelsen i Västerbottens ansvarar för, utnyttjades därför resultaten från det kvantitativa elfiske som Aquanord utfört 2009-08-19för länsstyrelsens räkning, även som uppföljning på öringutsättningarna och som referens på kommande restaureringar i Vojmån. Elfiskelokalen i Mälskarbäcken var 5,4 meter bred och 52 meter lång. Hela vattendragsbredden elfiskades och lokalen hade ett maximalt vattendjup på 0,55 meter och ett medeldjup på 0,19 meter. Figur 7. Elfiskad lokal i Mälskarbäcken. Vattenhastigheten var strömmande och vattnet var klart men färgat i bäcken. Bottensubstratet bestod av block i olika storlekar samt större stenar med inslag av både grus och sand. Vattenvegetationen inom lokalen utgjordes endast av en kraftig algpåväxt. Omgivningen bestod av en grandominerad blandskog med inslag av björk, al och rönn. Lokalen var endast något beskuggad och saknade död ved i vattnet, som annars bidrar med skydd till fisk och insekter samt näring till insektsproduktionen i vattendraget. Figur 8. Foto över elfiskelokalen i Mälskarbäcken. Tabell 7. Antal fångade individer i Mälskarbäcken. 2010-års resultat är markerat i grönt. Datum Öring 0+ Öring >0+ Elritsa Stensimpa Gädda Lake Abborre Väg 1088 2010-08-19 44 191 3 Väg 1088 2009-09-09 185 287 1 2 Väg 1088 2008-08-08 1 98 168 6 Väg 1088 2007-08-29 1 4 99 Väg 1088 2006-08-10 1 13 72 9 1 Väg 1088 2005-09-12 1 1 54 Väg 1088 2004-08-12 1 30 91 1 1 Tabell 8. Individtäthet, beräknat antal/100m 2 i Mälskarbäcken. 2010-års resultat är markerat i grönt. Datum Öring 0+ Öring >0+ Elritsa Stensimpa Gädda Lake Abborre Väg 1088 2010-08-19 19,9 120,2 1,5 Väg 1088 2009-09-09 63,8 128,9 0,3 0,7 Väg 1088 2008-08-08 0,8 100,9 202,5 4,8 Väg 1088 2007-08-29 0,3 1,1 39,1 Väg 1088 2006-08-10 0,6 11,3 62,0 6,5 0,7 Väg 1088 2005-09-12 0,3 0,3 24,8 Väg 1088 2004-08-12 0,7 31,7 60,6 0,7 0,9 6
Väg 1088 2003-09-11 0,4 1,3 8,8 1,0 0,8 Väg 1088 2002-08-13 0,7 64,0 46,9 0,3 Väg 1088 2001-08-22 5,0 0,4 Väg 1088 2000-08-27 1,0 7,4 Väg 1088 1998-09-25 0,3 2,2 Väg 1088 1997-09-01 2,4 67,5 1,3 0,4 Väg 1088 1992-09-23 10,0 Inga öringar påträffades vid 2010 års elfiske, liksom vid 2009 års elfiske, trots utsättningarna av öring i bäcken. Öringutsättningarna i Mälskarbäcken verkar därmed inte ha lett till några positiva resultat för öringbeståndet i bäcken. Lokalen håller istället mycket täta bestånd av stensimpa och elritsa samt emellanåt ett antal lakar och mindre gäddor. Öringbeståndet i Mälskarbäcken bedöms därmed vara obefintligt, framförallt eftersom de två övre lokalerna som Aquanord årligen elfiskar åt Länsstyrelsen i Västerbotten helt saknar öringbestånd. 7
Lillstensforsen Lillstensforsen flottledsrestaurerades av Hushållningssällskapet 2008 och ligger ca 3,7 km uppströms Volgsele. I anslutning till restaureringarna har även öring planterats ut i området för att förstärka det försvagade öringsbeståndet. För att följa upp de utförda åtgärderna genomförde Hushållningssällskapet därför ett elfiske 2010-08-25 inom den restaurerade sträckan för att följa upp de utförda åtgärderna. Elfiskelokalen i Lillstensforsen var ca fem meter bred och 4 meter lång. Endast en del av vattendragsbredden elfiskades då Vojmån vid den aktuella lokalen hade en totalbredd på 45 meter. Figur 9. Elfiskad lokal i Lillstensforsen. Lokalen hade ett maximalt vattendjup på en meter samt ett medeldjup på 0,4 meter. Bottensubstratet bestod av block och större stenar och det fanns en del Fontinalis samt slingeväxter på lokalen. Vattenhastigheten var forsande och vattnet var grumlat och färgat. Trots att öring påträffades på lokalen utfördes dock endast ett kvalitativt elfiske, dvs. en elfiskeomgång. Figur 10. Foto över elfiskelokalen i Lillstensforsen. Tabell 9. Antal fångade individer i Lillstensforsen. 2010-års resultat är markerat i grönt. Datum Öring 0+ Öring >0+ Elritsa Lake Stensimpa Lillstensforsen 2010-08-25 3 3 1 5 2 Tabell 10. Individtäthet, beräknat antal/100m 2 i Lillstensforsen. 2010-års resultat är markerat i grönt. Datum Öring 0+ Öring >0+ Elritsa Lake Stensimpa Lillstensforsen 2010-08-25 3,2 2,8 1,3 2,2 X Lillstensforsen nedre 2007-08-27 4,0 3,2 Vid elfisket i Lillstensforsen 2010 fångades sex stycken öringar, varav tre årsyngel. Dessutom fångades elritsa, stensimpa och lake på lokalen. Öringbeståndet hade dock inte ökat jämfört med före restaureringen av forsen och tätheten av större öring var förhållandevis normal för liknande vattendrag men tätheten av årsyngel var däremot något låg. 8
Bullersjöbäcken Bullersjöbäcken är ett biflöde som rinner ut strax nedströms Lillstenforsen. I Bullersjöbäcken har ca 1000 öringyngel satts ut per år mellan bron och utloppet i Vojmån under åren 2007 till 2010 för att förbättra öringbeståndet i området i samband med biotopåtgärderna. För att följa upp dessa öringutsättningar utförde därför Hushållningssällskapet ett elfiske 2010-08-25 nedan bron i Bullersjöbäcken. Elfiskelokalen i Bullersjöbäcken var ca tio meter bred och 30 meter lång. Hela vattendragsbredden elfiskades och lokalen hade ett maximalt vattendjup på 0,8 meter samt ett medeldjup på 0,3 meter. Figur 11. Elfiskad lokal i Bullersjöbäcken. Bottensubstratet bestod uteslutande av sten och mindre block med en del mossa samt påväxtalger på. Omgivningen bestod av barrskog med inslag av björk och vattenhastigheten var strömmande på grund av högvatten i bäcken. Vattnet var grumlat samt färgat. Då endast nio elritsor och fem stensimpor fångades utfördes dock endast en elfiskeomgång på lokalen, dvs. ett kvalitativt elfiske. Figur 12. Foto över elfiskelokalen i Bullersjöbäcken. Tabell 11. Antal fångade individer i Bullersjöbäcken. 2010-års resultat är markerat i grönt. Datum Öring 0+ Öring >0+ Elritsa Stensimpa Bron 2010-08-25 9 5 Bron 2009-09-09 8 Tabell 12. Individtäthet, beräknat antal/100m 2 i Bullersjöbäcken. 2009-års resultat är markerat i grönt. Datum Öring 0+ Öring >0+ Elritsa Stensimpa Bron 2010-08-25 7,7 5,6 Bron 2009-09-09 17,8 Bron 2007-08-12 10,9 5,4 Bron 1992-09-22 4,7 Bron 1990-08-09 0,6 1,6 Nedan bron 2007-08-12 24,3 8,6 Ingen öring påträffades på lokalen i Bullersjöbäcken trots de upprepade öringutsättningarna i bäcken samt biotopåtgärdena i Vojmån strax uppströms bäckens utlopp i ån. Fiskbeståndet bestod därmed fortfarande endast av elritsa och stensimpa. Vårfloden 2010 kan dock ha haft en viss inverkan på ett eventuellt öringbestånd, men då framförallt på tätheten av årsyngel. Men eftersom ingen öring påträffades eller har påträffats, oavsett ålder, bör dock inte vårfloden vara orsaken till avsaknaden av öring. 9
Granseleforsen Granseleforsen ligger uppströms Bäsksele och är en av sträckorna som är planerad att restaureras. Området är ett stort kvillområde som innehåller många avsnörda sidogrenar och bör efter att restaureringarna genomförts därmed lämpa sig som lek- och uppväxtområde för öring. Ett kvantitativt elfiske genomfördes därmed 2010-09-14 av Aquanord för att undersöka fiskbeståndet innan restaureringsåtgärderna genomförs. Elfiskelokalen i Granseleforsen var ca 12,5 meter bred och 55 meter lång. Endast en del av vattendragsbredden elfiskades då den aktuella fåran i Vojmån var ca 55 meter bred. Figur 13. Elfiskad lokal i Granseleforsen. Lokalen hade ett maximalt vattendjup på 1,1 meter samt ett medeldjup på 0,35 meter. Bottensubstratet bestod av alla fraktioner mellan finsediment och sand nära stranden till grova block längre ut i fåran. Det fanns en del slingeväxter på lokalen i de strandnära områdena och påväxtalger på det grövre bottensubstratet. Vattenhastigheten var strömmande och vattnet var klart och ofärgat. Figur 14. Foto över elfiskelokalen i Granseleforsen. Tabell 13. Antal fångade individer i Granseleforsen. 2010-års resultat är markerat i grönt. Datum Öring 0+ Öring >0+ Elritsa Stensimpa Granseleforsen 2010-09-14 1 11 37 Granseleforsen 2007-08-13 11 5 Tabell 14. Individtäthet, beräknat antal/100m 2 i Granseleforsen. 2010-års resultat är markerat i grönt. Datum Öring 0+ Öring >0+ Elritsa Stensimpa Granseleforsen 2010-09-14 0,2 2,1 10,0 Granseleforsen 2007-08-28 0,9 Granseleforsen 2007-08-13 9,7 5,7 Vid elfisket i Granseleforsen påträffades ett årsyngel av öring samt en stor mängd stensimpor och en del elritsor. Öringbeståndet i Granseleforsen innan den planerade restaureringen av sträckan bedöms därmed vara svagt. 10
Bäskseleforsen; tröskel samt nedre Tröskeln som skapats nedströms Bäskselet för att upprätthålla vattennivån i selet har med åren eroderats ner och spolats bort. Vojmåns fiskevårdsområde har därför planer på att försöka återskapa en tröskel nedströms Bäskselet, dvs. längst uppströms i Bäskseleforsen. Inför dessa eventuella åtgärder har därför elfisken utförts av Hushållningssällskapet på två lokaler i Bäskseleforsen för att undersöka fiskbeståndet; Bäskseleforsen tröskel samt Bäskseleforsen nedre. Båda lokalerna elfiskades 2010-08-25. Figur 16. Foto över elfiskelokalen vid tröskeln i Bäskseleforsen. Figur 15. Elfiskade lokaler i Bäskseleforsen. Elfiskelokalen Bäskseleforsen tröskel var ca sju meter bred och 20 meter lång. Endast en del av vattendragsbredden elfiskades då Vojmån var ca 90 meter bred på det aktuella stället. Lokalen hade ett maximalt vattendjup på 0,8 meter samt ett medeldjup på 0,3 meter. Bottensubstratet bestod av block i olika storlekar samt grövre sten med ett lager av Fontinalis och påväxtalger. Omgivningen bestod av björkskog, vattenhastigheten på lokalen var forsande och vattnet var både färgat och grumlat. Elfiskelokalen Bäskseleforsen nedre var ca sju meter bred och 30 meter lång. Endast en del av vattendragsbredden elfiskades även här då Vojmån var ca 60 meter bred på det aktuella stället. Lokalen hade ett maximalt vattendjup på 0,9 meter samt ett medeldjup på 0,4 meter. Bottensubstratet bestod uteslutande av block i olika storlekar med Fontinalis och påväxtalger uppe på. Vattenhastigheten var strömmande och vattnet var klart men färgat. Omgivningen runt lokalen bestod av björkskog. Figur 17. Foto över den nedre elfiskelokalen i Bäskseleforsen. 11
Då inga öringar påträffades i Bäskseleforsen på någon av lokalerna utfördes dock endast kvalitativa elfisken, dvs. en elfiskeomgång per lokal. Tabell 15. Antal fångade individer i Bäskseleforsen. 2010-års resultat är markerade i grönt. Datum Öring 0+ Öring >0+ Elritsa Stensimpa Bäskseleforsen tröskel 2010-08-25 3 5 Bäskseleforsen nedre 2010-08-25 2 11 Bäskseleforsen tröskel 2007-08-13 Tabell 16. Individtäthet, beräknat antal/100m 2 i Bäskseleforsen. 2010-års resultat är markerade i grönt. Datum Öring 0+ Öring >0+ Elritsa Stensimpa Tröskel Bäskseleforsen 2010-08-25 5,5 11,9 Bäskseleforsen nedre 2010-08-25 2,7 19,4 Tröskel Bäskseleforsen 2007-08-13 Ingen öring påträffades vid 2010-års elfiske på någon av de två lokalerna i Bäskseleforsen och ingen öring har heller fångats tidigare inom samma sträcka. Fiskbeståndet bestod därmed endast av elritsa och stensimpa. 12
Gubbseleforsen Gubbseleforsen ligger inne i Vilhelmina samhälle, strax uppströms Volgsjön. Lokalen är vald som referenslokal till de sträckor i Vojmån som är planerade att restaureras in om Vojmåns fiskevårdsplan. Aquanord genomförde därför 2010-09- 14 ett kvantitativt elfiske i forsen. Elfiskelokalen i Gubbseleforsen var 8,6 meter bred och 39,3 meter lång. Endast en del av vattendragsbredden elfiskades då Vojmån på den aktuella lokalen var ca 35 meter bred. Lokalen hade ett maximalt vattendjup på 1,1 meter samt ett medeldjup på 0,45 meter. Figur 18. Elfiskad lokal i Gubbseleforsen. Bottensubstratet på lokalen bestod av alla storlekar mellan sand och stora block, med grova block som dominerade fraktion. Det fanns en del påväxtalger på blocken samt Fontinalis och en del slingeväxter i de strandnära områdena. Vattenhastigheten var strömmande och vattnet var klart och ofärgat. Omgivningen bestod av en blandskog med björk och gran samt ett vindskydd med grillplats. Figur 19. Foto över elfiskelokalen i Gubbseleforsen. Tabell 17. Antal fångade individer i Gubbseleforsen. 2010-års resultat är markerat i grönt. Datum Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Elritsa Benlöja Stensimpa Gubbseleforsen 2010-09-14 2 1 1 22 Gubbseleforsen 2006-08-29 1 44 1 7 Tabell 18. Individtäthet, beräknat antal/100 m 2 i Gubbseleforsen. 2010-års resultat är markerat i grönt. Datum Öring Öring Harr Harr Abborre Elritsa Benlöja Lake Stensimpa 0+ >0+ 0+ >0+ Gubbseleforsen 2010-09-14 0,8 0,3 0,4 11,8 Gubbseleforsen 2007-08-13 0,5 9,5 1,1 0,8 Gubbseleforsen 2006-08-29 0,7 37,1 0,6 2,3 Tre öringar, en harr samt ett relativt stort antal stensimpor fångades i Gubbseleforsen vid elfisket. Beståndet av både öring och stensimpa hade därmed ökat sedan 2006. Öringbeståndet var trots ökningen dock fortfarande mycket svagt. 13
Sammanfattning Öring påträffades i sex av tio lokaler vid elfiskeundersökningarna 2010. Öringbeståndet hade förbättrats i fyra av de elfiskade lokalerna, av dessa fyra utgjorde tre lokaler referensområden till de sträckor som är planerade att flottledsåterställas och biotopåtgärdas inom Vojmåns fiskevårdsplan. 7 6 0+ >0+ 5 Antal/ 100m 2 4 3 2 1 0 Öringbeståndet var dock bortsett från i Djupbäcken och i Lillstensforsen, fortfarande mycket svagt. Trots att Djupbäcken hade det tätaste öringbeståndet var tätheten något under medelvärdet för likande vattendrag i norra Sveriges nedanför fjällområdet. Vårfloden 2010 slog däremot mycket hårt mot öringbestånden på flera ställen i inlandet och i fjällen genom att rommen spolades bort eller krossades, varför detta kan vara en orsak till att endast tätheten av äldre öring hade ökat i Djupbäcken. 14