Sammanträdesprotokoll

1 (88) Plats och tid Måndagen 16 november 2015 kl 13:00-19:15 Sessionsalen, kommunfullmäktige Beslutande Se sida 2 Övriga deltagare Marita Björkman, ordförande Fastighets- och Servicenämnden 270 Jan Ställ, förvaltningschef Fastighet- och serviceförvaltningen 270 Åsa Öberg, ekonomichef, 271 Marita Mikaelsson Aasa, förslagsställare, 278 Johan Forssell, kommunsekreterare Maria Wiksten, kommunjurist Utses att justera Ann-Louise Hagström Majvor Sjölund Justeringens tid och plats Kommunledningskontoret, måndag den 23 november kl 12:00 Paragrafer 270-312 Sekreterare Maria Wiksten Ordförande Lars-Olof Pettersson Justerande Ann-Louise Hagström Majvor Sjölund Organ Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunfullmäktige Anslags uppsättande 2015-11-23 Anslags nedtagande 2015-12-16 Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret, Stadshuset Underskrift/anslaget av Maria Wiksten

2 (88) Ledamöter N F Tjänstgörande ersättare N Peter Roslund (S), 270 276 Helena Stenberg (S) Jäv 277 Maria Holmquist Ek (V) Håkan Johansson (M) Lena Vikberg (S) Majvor Sjölund (C) Mats Johansson (S) Johnny Åström (NS) Jäv 277 Beatrice Åström (S) Ann-Louise Hagström (MP) Helena Nilseriksdotter (V) Stefan Askenryd (S) Daniel Bergman (M) Agneta Nilsson (S) Elisabeth Vidman (S) Magnus Häggblad (SD) Ferid Letic (S) Ann-Katrine Sämfors (S) Åke Forslund (FP) Eva-Britt Danielsson (C) Ruth Rahkola (S) Stig Rönnbäck (S) Christer Lindström (S) Mojgan Azari (S) Mikael Borgh (V) Martin Åström (NS) Helén Lindbäck (KD) Mayvor Ekberg (KD) Anders Nordin (SkolP) Lage Hortlund (M) Ida Johansson (S) Yvonne Häggström (S) Lars U Granberg (S) Jonas Vikström (S) Simon Granberg (MP) Agnetha Eriksson (S) Nina Huotari (S) Roland Olofsson (S) Maj-Britt Lindström (S) Britt-Louise Nyman (C), 270-279 Charlotte Elworth (M) Brith Fäldt (V) Lennart Sundberg (S) Peter Eriksson (S) Sven Gösta Pettersson (S) Marika Risberg (C) Monika Karlsson (NS) Karl-Erik Jonsson (M) Per Lönnberg (V) Marianne Hedkvist (S) Catrin Gisslin (MP) Therese Loos (MP)

3 (88) Christina Lund (KD) Richard Brännström (KD) Elin Håkansson (SD) Göran Stenlund (FP) Ulla Persson (FP) Bo Olovzon (S) Anna Bogren Dalberg (S) Johannes Johansson (C) Ulf Karlsson (M) Lars-Olof Pettersson (S)

4 (88) Innehållsförteckning... Sid 270 Redovisning från fastighets- och servicenämnden... 6 271 Fastställande av verksamhetsplan (VEP) 2016-2018 samt kommunal skattesats för år 2016... 7 272 Förslag till renhållningstaxa för hushållsavfall och därmed jämförligt avfall 2016... 10 273 Ändring av taxor samt nya taxor gällande för miljö- och tillsynsnämnden från och med 2016... 11 274 Ändring av taxa inom alkohollagstiftningens område från och med 2016... 13 275 Hamnordning - lokala ordnings- och säkerhetsföreskrifter för Piteå hamn... 15 276 ETC årsredovisning 2014, Stiftelsen Energitekniskt Centrum i Piteå... 16 277 Ansvarsfrihet för direktionen i Kommunalförbundet Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet (RKM)... 17 278 Svar på medborgarförslag angående offentlig toalett i Rosviks centrum... 19 279 Svar på medborgarförslag angående bygge av hyreshus i Lillpite... 22 280 Svar på motion (C) angående tillskapande av hyreslägenheter i Lillpite... 26 281 Svar på motion (FP) om undersökning av förutsättningarna att bygga flerfamiljshus/lägenheter i Rosvik... 32 282 Svar på motion (FP) om undersökning av förutsättningarna att bygga flerfamiljshus/lägenheter i Kopparnäs... 37 283 Svar på motion (FP) om undersökning av förutsättningarna att bygga flerfamiljshus/lägenheter i Norrfjärden... 42 284 Svar på motion (SLP) om att PiteBo undersöker möjligheten att bygga hyreshus i Norrfjärden... 48 285 Svar på motion (SLP) om åtgärdande av Norrfjärdens återvinningsstation... 54 286 Svar på motion (SLP) om sportotek Piteå... 56 287 Svar på motion (FP) om upprättande av katastrofplaner... 59 288 Delgivning av kommunkoncernbudget 2016 för Piteå kommun... 61 289 Avsägelse av uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige, kommunstyrelsenbarnoch utbildningsnämnden m fl... 62 290 Avsägelse av uppdrag som ledamot i Socialnämnden... 63 291 Avsägelse av uppdrag som ledamot i miljö- och tillsynsnämnden... 64 292 Avsägelse av politiska uppdrag... 65 293 Motion om utredning om start av medarbetarcentrum... 66 294 Motion om kontaktpersoner för funktionshindrade... 67 295 Motion om tillagning av varm mat på äldreboenden... 68

5 (88) 296 Motion om inrättande av ett drogförebyggande råd... 69 297 Motion om inrättande av äldreombud... 70 298 Motion om konto för öronmärkta pengar... 71 299 Motion om användning av öronmärkta pengar för fritidspeng... 73 300 Motion avseende överbyggnad av beslutad skateboardpark... 75 301 Motion ang övertagande av huvudmannaskap för Grans Naturbruksskola... 76 302 Motion om friskvården en jämställdhetsfråga... 78 303 Motion om allmänpolitisk debatt i kommunfullmäktige... 79 304 Motion om talartid i kommunfullmäktige... 80 305 Interpellation om säkerhetsplaner vid Piteå kommuns skolor... 81 306 Interpellation till kommunfullmäktiges ordförande... 82 307 Interpellation till kommunalrådet Helena Stenberg (S) angående lägesrapport över flyktingmottagningen... 83 308 Medborgarförslag om att gå ned till sex timmars arbetspass inom äldreomsorgen i Piteå kommun... 84 309 Medborgarförslag om gång och cykelväg vid Bäckvallenvägen i Svensbyn... 85 310 Medborgarförslag om att bygga handikappvänliga ramper vid det kommunala naturreservatet Sandängesstranden... 86 311 Medborgarförslag om centralbad i närheten av stans centrum... 87 312 Medborgarförslag om väg 12463, Hällanvägen och Nyhällsvägen i Öjebyn... 88

6 (88) 270 Redovisning från fastighets- och servicenämnden Marita Björkman (S), Ordförande i fastighets- och servicenämnden och Jan Ställ, förvaltningschef för fastighets- och serviceförvaltningen informerar kommunfullmäktige om deras verksamhet.

7 (88) 271 Fastställande av verksamhetsplan (VEP) 2016-2018 samt kommunal skattesats för år 2016 Diarienr 15KS528 Beslut 1. Kommunfullmäktige fastställer verksamhetsplan för åren 2016-2018 och årsbudget för år 2016 med förändringar enligt nedan. 2. Kommunfullmäktige fastställer kommunens skattesats för år 2016 till 22:25 kronor (oförändrat). 3. Kommunfullmäktige uppdrar åt nämnder/styrelse att, utifrån mål och uppdrag, fastställa internbudget för år 2016 inom ramen för anvisade medel (driftbudget och investeringsbudget) i samråd med kommunstyrelsen/strategiskt stöds ekonomi- och inköpsavdelning. Reservation Sverigedemokraterna, Centerpartiet samt Moderaterna. Skol och landsbygdspartiet reserverar enligt följande: En skattehöjning på 0:50 SEK krävs för att öronmärkas för flyktingmottagning och integreringsåtgärder när de statliga bidragen för motsvarande upphör. Kostnaderna för flyktingmottagning får inte drabba de som har inkomster under EU:s fattigdomsgräns, d v s de som ligger under under 11.000 kr/månaden. Det rör sig främst om pensionärer. Den kommunala skatten är rak och de som ligger under fattigdomsgränsen måste därför återfå de pengar som tagits ut som öronmärkta flyktingsoch integrationspengar. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har beslutat om verksamhetsplan för åren 2016-2018 och årsbudget för år 2016 den 22 juni 2015, 150. Nedanstående är kompletteringar till detta beslut. Tillväxten i USA och Storbritannien låg i början av året kring 3 %. För USAs del har dock utvecklingen varit oväntat låg sedan dess. Tillväxten i Euroländerna har förbättrats något jämfört med den svaga inledningen av året. Den globala inflationen är låg och det bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor fortsatt är låga. Den utdragna lågkonjunkturen med hög arbetslöshet som följd håller tillbaka löne- och prisökningar. Inte bara omvärlden går i otakt, svensk ekonomi har uppenbara drag av att gå i otakt. Tillväxten har dämpats markant och trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar att öka något. Svensk BNP beräknas i år öka till 3,2 %, vilket är en revidering nedåt med 0,3 % mot förra prognosen i april 2015. Skatteintäkter/generella statsbidrag ökar mot budgeten som antogs av Kommunfullmäktige i juni med 0,7 mkr år 2016, minskar med -8,1 mkr år 2017 och -11,9 mkr år 2018.

8 (88) Skatteunderlaget är beräknat enligt Sveriges Kommuners och Landstings uppräknings-faktorer med 5,4 % för år 2016 och 4,4 % för år 2017 (2015- års skatteunderlag är nedjusterat till 4,7 % från 5,0 %). Medför minskad intäkt med -4,5 mkr år 2016 (-11,2 mkr år 2017, -15,4 mkr år 2018). I skatteberäkningen är befolkningen ökad med 100 invånare jämfört med VEP i juni. Detta medför ökade skatteintäkter med 4,9 mkr 2016 (4,9 mkr 2017 och 5,3 mkr 2018). Preliminär kostnadsutjämning för år 2016 medför försämring med -1,5 mkr. Preliminär LSS-utjämning för år 2016 ger en minskning med -0,3 mkr. Enligt budgetpropositionen införs inte Statskontorets förslag till ny modell för kostnadsutjämning för förskola och individ- och familjeomsorg från 2016, den ökade kostnaden på 2,1 mkr återförs. Oklart om införande 2017-2018 varför den ökade kostnaden ligger kvar i budget för dessa år. Pensioner KPA senaste beräkning av pensionsskulden och pensionskostnaderna i augusti/september 2015 visar följande förändringar mot VEP 2016-2018 som beslutades av KF i juni: Ökad kostnad med 0,4 mkr 2016, 1,1 mkr 2017 och 8,5 mkr 2018. Förslagen till mål och nyckeltal på kommunövergripande och nämndsnivå som fastställer vad som bedöms vara God ekonomisk hushållning i Piteå kommun för år 2016 återfinns i budgetdokumentet. Det finns en gränsdragningsproblematik mellan drift och investering som också till vissa delar krockar med väl fungerande ekonomistyrningsprocesser på förvaltningarna. Därför föreslås att nämnder/styrelse får i delegation att upp till och med ett maxbelopp fördela om från drift till investeringsanslag löpande under året. Rapportering om omfördelning görs en gång per år i samband med årsredovisningen. Samråd och diskussioner har skett med berörda förvaltningar. Budgetförslaget har presenterats för den centrala samverkansgruppen den 16 juni 2015. Yrkanden Peter Roslund (S), Helena Stenberg (S), Brith Fäldt (V), Åke Forslund (FP), Stefan Askenryd (S), Mats Johansson (S), Johnny Åström (NS), Ann-Louise Hagström (MP) bifall till kommunstyrelsens förslag. Håkan Johansson (M) och Lage Hortlund (M) bifall till kommunstyrelsens förslag med tillägget att samtliga nämnder åläggs vardagsbesparingar på 0,5 %. Majvor Sjölund (C): Samtliga nämnder åläggs vardagsrationaliseringar på 0,25 % samt att anslag för inköp av bokbuss lämnas för 2016. Anders Nordin (SLP): Skattesatsen höjs med 0,5 kr

9 (88) Magnus Häggblad (SD) och Elin Håkansson (SD): Bifall till kommunstyrelsens förslag punkt 2. Återremiss för punkterna 1 och 3 med motiveringen att samtliga mångfaldssatsningar stryks, att befolkningsmålet görs till en målsättning och att befolkningsökning inte ska ske genom ökade invandring. Peter Roslund (S): Avslag på Anders Nordins (SLP) yrkande. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på återremissyrkandet och finner att kommunfullmäktige ska avgöra frågan idag. Därefter ställer ordföranden proposition på övriga yrkanden och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Peter Roslunds förslag. Beslutsunderlag Verksamhetsplan 2016-2018 - Kommunfullmäktiges beslut 22 juni 2015 samt tillägg och ny beräkning finansiering oktober 2015 Kommunstyrelsens protokoll 26 oktober 2015, 290

10 (88) 272 Förslag till renhållningstaxa för hushållsavfall och därmed jämförligt avfall 2016 Diarienr 15KS597 Beslut Kommunfullmäktige fastställer renhållningstaxa för hushållsavfall och därmed jämförligt avfall 2016 enligt bilaga 15KS597-1. Ärendebeskrivning Piteå Vatten och Renhållning AB (PIREVA) har överlämnat ett förslag till renhållningstaxa för hushållsavfall och därmed jämförbart avfall 2016. Det föreslås en uppräkning av nuvarande taxa med 3%. Yrkanden Peter Roslund (S) och Johnny Åström (NS): Bifall till kommunstyrelsens förslag Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut vilket blir kommunfullmäktiges beslut. Beslutsunderlag PIREVAs förslag till ny taxa Kommunstyrelsens protokoll 26 oktober 2015, 291

11 (88) 273 Ändring av taxor samt nya taxor gällande för miljö- och tillsynsnämnden från och med 2016 Diarienr 15KS619 Beslut 1. Kommunfullmäktige fastställer taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område enligt miljö- och tillsynsnämndens förslag, bilaga 15KS619 2. Kommunfullmäktige fastställer taxa för tillsyn enligt strålskyddslagen enligt miljöoch tillsynsnämndens förslag, bilaga 15KS619 3. Kommunfullmäktige fastställer taxa enligt lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa enligt miljö- och tillsynsnämndens förslag, bilaga 15KS619 4. Kommunfullmäktige fastställer taxa för offentlig kontroll av animaliska biprodukter enligt miljö- och tillsynsnämndens förslag, bilaga 15KS619 5. Kommunfullmäktige fastställer taxa enligt tobakslagen enligt miljö- och tillsynsnämndens förslag, bilaga 15KS619 6. Kommunfullmäktige fastställer taxa för kontroll över handel med receptfria läkemedel enligt miljö- och tillsynsnämndens förslag, bilaga 15KS619 7. Kommunfullmäktige fastställer taxa för uppdragsverksamhet enligt miljö- och tillsynsnämndens förslag, bilaga 15KS619 8. Kommunfullmäktige fastställer taxa för offentlig kontroll inom livsmedelslagstiftningen enligt miljö- och tillsynsnämndens förslag, bilaga 15KS619 9. Kommunfullmäktige höjer timtaxan för tillsyn enligt miljöbalken till 917 kronor. 10. Kommunfullmäktige höjer timtaxan för tillsyn enligt livsmedelslagstiftningen till 1 145 kronor för årlig kontroll och 1 039 kronor för extra offentlig kontroll. 11. Kommunfullmäktige godkänner byte av index från konsumentprisindex (KPI) till prisindex för kommunal verksamhet (PKV) för taxa enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. 12. De nya taxorna gäller från och med 1 januari 2016.

12 (88) Reservation Moderaterna, Skol och landsbygdspartiet samt Norrbottens Sjukvårdsparti, reserverar sig till förmån för egna yrkanden. Centerpartiet reserverar sig enligt följande Att tillsynsavgift endast ska tas ut i de fall där tillsyn utförts enligt plan. Vi reserverar oss därför på den punkten i förslaget då det bör vara ett tydligt samband mellan kostnad och faktiskt utförd tillsyn. Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet. Ärendebeskrivning Miljö- och tillsynsnämnden har överlämnat förslag till nya taxor inom nämndens ansvarsområden fr o m 1 januari 2016. Förutom ändringar i nuvarande taxor föreslås även att taxorna framledes inte uppräknas enligt Konsumentprisindex, utan enligt ett särskilt, av Sveriges Kommuner och Landsting, framtaget index Prisindex för kommunal verksamhet. Yrkanden Peter Roslund (S) och Jonas Wikström (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Majvor Sjölund (C): Bifall till kommunstyrelsens förslag med tilläggsyrkandet att avgift vid storhelger är 2 ggr ordinarie taxa samt att tillsynsavgift enbart ska utgå när tillsyn utförs. Anders Nordin (SLP): Bifall till Majvor Sjölunds yrkande i den del som avser att tillsynsavgift enbart ska utgår när tillsyn utförs. Håkan Johansson (M), Lage Hortlund (M) och Anders Nordin (SLP): Höjning av avgiften ska fördelas över en tre års period samt att index ska vara KPI. Johnny Åström (NS): Timavgiften för punkten 10 fastställs till 917 kr. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Peter Roslunds yrkande. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 22 oktober 2015 Miljö- och tillsynsnämndens protokoll 22 oktober 2015, 80, med bilagor Kommunstyrelsens protokoll 26 oktober 2015, 292

13 (88) 274 Ändring av taxa inom alkohollagstiftningens område från och med 2016 Diarienr 15KS620 Beslut 1. Kommunfullmäktige fastställer ansökningsavgifter enligt bilaga 15KS620-2. 2. Ansökningsavgifterna räknas årligen upp med prisindex för kommunal verksamhet (PKV). 3. Kommunfullmäktige fastställer tillsynsavgifter enligt bilaga 15KS620-3. 4. Tillsynsavgifterna räknas årligen upp med prisindex för kommunal verksamhet (PKV). 5. De nya avgifterna gäller från och med 1 januari 2016 Reservation Moderaterna samt Skol och landsbygdspartiet reserverar sig till förmån för egna yrkanden. Ärendebeskrivning Miljö- och tillsynsnämnden föreslår kommunfullmäktige att fastställa nya avgifter för tillsyn enligt Alkohollagen avseende den som har serveringstillstånd eller driver anmälningspliktig detaljhandel med, eller servering av, folköl. Det föreslås även att avgift för ansökan om serveringstillstånd ändras. Sveriges Kommuner och Landsting har konstaterat att det inte alltid är ändamålsenligt att använda Konsumentprisindex (KPI) för att justera kommunala taxor, och har därför tagit fram ett nytt index, Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Nämnden föreslår att de aktuella avgifterna årligen räknas upp i förhållande till PKV. Yrkanden Peter Roslund (S). Bifall till kommunstyrelsens förslag Håkan Johansson (M) samt Anders Nordin (SLP): Bifall till kommunstyrelsens förslag punkterna 1, 3 och 5 samt att uppräkning ska ske enligt KPI för punkterna 2 och 4.

14 (88) Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Peter Roslunds yrkande. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 22 oktober 2015 Miljö- och tillsynsnämndens protokoll 22 oktober 2015, 81, med bilagor Kommunstyrelsens protokoll 26 oktober 2015, 293

15 (88) 275 Hamnordning - lokala ordnings- och säkerhetsföreskrifter för Piteå hamn Diarienr 15KS613 Beslut Kommunfullmäktige fastställer ny hamnordning lokala ordnings- och säkerhetsbestämmelser för Piteå Hamn, enligt bilaga 15KS613-2. Ärendebeskrivning Nu gällande ordnings- och säkerhetsföreskrifter för Piteå Hamn är ursprungligen från 1996, och reviderades senast 2006. Styrelsen för Piteå Hamn AB beslutade 12 maj 2015, 18, att fastställa ett förslag till ny hamnordning för vidare fastställande i kommunfullmäktige. De huvudsakliga ändringarna består av anpassningar till regelverken kring ISPS (International Ship and Port Security Code) och hamnskydd, samt gällande avfallsplan. Yrkande Peter Roslund (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut vilket blir kommunfullmäktiges beslut. Beslutsunderlag Styrelsen för Piteå Hamn AB protokoll 12 maj 2015, 18, med bilagt förslag till hamnordning Kommunstyrelsens protokoll 26 oktober 2015, 295

16 (88) 276 ETC årsredovisning 2014, Stiftelsen Energitekniskt Centrum i Piteå Diarienr 15KS475 Beslut Kommunfullmäktige lägger 2014 års årsredovisning för Stiftelsen Energitekniskt Centrum i Piteå (ETC) till handlingarna. Ärendebeskrivning Stiftelsen Energitekniskt Centrum i Piteå (ETC) har översänt 2014 årsredovisning till kommunfullmäktige. Till årsredovisningen har fogats en revisionsberättelse. Yrkande Helena Stenberg (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut vilket blir kommunfullmäktiges beslut. Beslutsunderlag 2014 års årsredovisning för Stiftelsen Energitekniskt Centrum i Piteå (ETC) Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 9 september 2015

17 (88) 277 Ansvarsfrihet för direktionen i Kommunalförbundet Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet (RKM) Diarienr 15KS478 Beslut 1. Kommunfullmäktige beviljar direktionen samt de enskilda ledamöterna i Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet ansvarsfrihet för år 2014. 2. Kommunfullmäktige har noterat revisorernas kritik och uppmanar direktionen att vidta nödvändiga åtgärder Jäv Johnny Åström (NS) och Helena Stenberg (S) anmäler jäv och deltar inte i beslutet. Helena Stenberg (S) deltar i behandlingen med hänvisning till kommunallagen 5 kap 20 b. Reservation Centerpartiet, Skol och landsbygdspartiet, Moderaterna samt Sverigedemokraterna reserverar sig till förmån för egna yrkanden. Ärendebeskrivning Revisorerna i Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunalförbundet under år 2014. Enligt kommunallagen 9 kap 20 ska revisorerna avge en revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Revisorerna i kommunalförbundet har avgett revisionsberättelse i vilken tillstyrks att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen och de enskilda ledamöterna i kommunalförbundet. Yrkanden Stefan Askenryd (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Håkan Johansson (M), Magnus Häggblad (SD) samt Majvor Sjölund (C): Bifall till kommunstyrelsens förslag med tillägget att kommunfullmäktige riktar anmärkning mot direktionen för brister i ledning, styrning och uppföljning av verksamheten. Åke Forslund (FP), Mats Johansson (S), Lena Vikberg (S), Richard Brännström (KD), Maj- Britt Lindström (S) och Brith Fäldt (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med tillägget att kommunfullmäktige har noterat revisorernas kritik och uppmanar direktionen att vidta nödvändiga åtgärder. Anders Nordin (SLP): Kommunfullmäktige beviljar inte direktionen ansvarsfrihet.

18 (88) Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkanden och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Åke Forslunds yrkande Beslutsunderlag Revisionsberättelse för år 2014- Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet Årsredovisning 2014 Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 9 september 2015 Kommunstyrelsens protokoll 26 oktober 2015, 297

19 (88) 278 Svar på medborgarförslag angående offentlig toalett i Rosviks centrum Diarienr 14KS398 Beslut 1. Kommunfullmäktige anser medborgarförslaget färdigbehandlat. 2. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att i dialog med aktörer som bedriver affärsverksamhet och fastighetsägare undersöka möjlighet att anordna offentlig toalett i Rosvik. Reservation Centerpartiet samt Norrbottens sjukvårdsparti reserverar sig till förmån för egna yrkanden. Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag har inlämnats i vilket yrkas att det inrättas en offentlig toalett i Rosvik, genom ombyggnad av en lokal i befintligt hyreshus ägt av PiteBo AB. Medborgarförslaget redovisas i bilaga 14KS398-1. Kommunfullmäktige har den 17 november 2014, 197 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Samhällsbyggnadsnämndens yttrande den 10 mars 2015: Kommunstyrelsen har för yttrande överlämnat ett medborgarförslag angående en offentlig toalett i Rosviks centrum. Förslagsställaren beskriver Rosviks centrum som en välbesökt ort och ett servicecenter för cirka 2000 invånare i Rosvik och kringliggande byar. Sommartid utökas antalet besökare främst i sommarstugegäster som anländer. Service finns i form av OK-mack, Konsum, bank, bibliotek och café. Arrangemang som anordnas är bland annat allsångskvällar, loppis, nationaldagsfirande och Rosviksdagen. Det saknas dock en offentlig toalett för besökande i centrum. Den lösning som föreslås är en ombyggnation av ett utrymme och befintlig toalett i ett hyreshus där fastighetsägare är PiteBo. Fastigheten ligger på Lånegränd intill Café Rosenboden. Nycklar till toaletten skulle tillhandahållas dagtid av OK, Konsum och Café Rosenboden, vilka är villiga att ta på sig detta ansvar enligt förslagsställaren. Städning och påfyllnad av toalettpapper och pappershanddukar åtar sig Café Rosenboden ansvaret för enligt försvarsställaren. Samhällsbyggnad bedömer att en offentlig toalett skulle ge en god service för besökare av Rosviks centrum. Ett krav är att den ska vara tillgänglig för alla och därmed skulle en offentlig toalett möjliggöra för fler att besöka centrum och vara delaktiga i de aktiviteter och service som arrangeras och finns i Rosviks centrum. Möjlighet finns att söka medel för ombyggnad eller drift och underhåll via Byapeng som utlyses årligen.

20 (88) Det som kommunen dock behöver ha i åtanke innan beslut fattas är några farhågor: Om förslagsställaren beviljas medel är det viktigt att det tydligt framgår i avtal vem som ansvarar för drift, skötsel och kostnader som är förenat med detta för att undvika framtida diskussioner om ansvar. Om en förslagsställare beviljas medel för offentlig toalett öppnar detta upp för fler förslagsställare, att söka medel med förväntningar om bifall. Ny- och ombyggnationer ska vara tillgängliga enligt plan- och bygglagen, projektering inför en ombyggnation behöver ta detta i beaktning. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Förslagsställaren yrkar att en offentlig toalett inrättas i Rosviks centrum. Det är förståeligt att det vid offentliga arrangemang kan finnas behov av en offentlig toalett. Som det ser ut för närvarande finns det inte någon offentlig toalett någonstans i Piteå. Däremot finns det toaletter som man som kund kan nyttja i bensinstationer, matvaruaffärer, gallerior, caféer och restauranger under deras öppettider. Efter stängningstid minskar dock dessa möjligheter. Det är bara i samband med större evenemang som man löser detta med hjälp av att hyra in portabla toaletter. Som förslagsställaren nämner finns det en toalett i en samlingslokal i en av Pitebos hyreshus i Rosvik som eventuellt skulle kunna nyttjas som en offentlig toalett. En annan möjlighet för Rosviksborna och dess besökare att få tillgång till en offentlig toalett är att de som har en kundtoalett i Rosvik även upplåter denna till allmänheten under dagtid respektive öppettider mot en avgift. Att däremot upprätta en ny toalett i Rosviks centrum med allt vad det innebär med städning, underhåll, lås- och avgiftssystem ligger inte högt på prioriteringslistan, särskilt inte då det inte finns på andra ställen i vår kommun. Då tror jag mer på en dialog med andra aktörer som bedriver affärsverksamhet eller med fastighetsägare och få dem att mot en kundavgift ställa sina toaletter till förfogande. Samhällsbyggnadsnämnden föreslås därför få i uppdrag att inleda en dialog med dessa parter. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige att anse medborgarförslaget färdigbehandlat samt att samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att inleda en dialog med dessa parter. Förslagställare var närvarande och yttrade sig. Yrkande Marika Risberg (C): Återmiss med hänvisning till att Samhällsbyggnadsnämndens protokoll inte ingår i beslutsunderlaget till kommunfullmäktige samt att kommunstyrelsens svar inte har behandlat medborgarförslaget. Helena Stenberg (S), Maj-Britt Lindström (S) samt Brith Fäldt (V): Medborgarförslaget är färdigbehandlat samt att Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att i dialog med aktörer som bedriver affärsverksamhet och fastighetsägarna anordna möjlighet till offentlig toalett i Rosvik.

21 (88) Johnny Åström (NS): I första hand återremiss i andra hand bifall till medborgarförslaget. Elin Håkansson (SD): Bifall till medborgarförslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på återremissyrkandet och finner att kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras idag. Därefter ställer ordföranden proposition på övriga yrkanden och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Helena Stenbergs yrkande. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 26 oktober 2015, 307

22 (88) 279 Svar på medborgarförslag angående bygge av hyreshus i Lillpite Diarienr 14KS425 Beslut Kommunfullmäktige återremitterar medborgarförslaget för en individuell bedömning. Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag har inlämnats i vilket yrkas att Piteå kommun bygger ett hyreshus i Lillpite före utgången av 2025. Medborgarförslaget redovisas i bilaga 14KS425-1. Kommunfullmäktige har den 17 november 2014, 199 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Att sätta tydliga mål och så konkret som möjligt beskriva kommunens intentioner för byggande och samhällsutveckling har på många platser visat sig vara en framgångsfaktor. En tydlig och väl förankrad kommunal bostadspolitik där kommunen tydliggör för intressenter och aktörer vilken strategisk utveckling som kommunen ser framför sig ger resultat i genomförande och måluppfyllelse. Ett av Piteå kommuns utvecklingsmål är att till år 2020 öka befolkningen till 43 000 invånare. För att möta denna befolkningsutveckling finns ett behov av bland annat nya bostäder och bostadsformer i olika slags bostadsmiljöer, såväl på landsbygd som i stadsdelarna. Uppdraget att ta fram ÖP 2030, en översiktsplan som är vägledande i en rad samhällsbetydande frågor är en väsentlig del i att nå befolkningsmålet. I det uppdraget ingår att visa hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. ÖP2030 är för närvarande ute på samrådsremiss där Piteborna ges möjlighet att komma in med synpunkter och förslag på samrådshandlingen. Piteå kommuns mål med landsbygdens utveckling är att fortsatt skapa förutsättningar för en levande landsbygd, vilket görs genom att rikta kommunens satsningar för att uppnå stärkt underlag för service i de fem föreslagna landsbygdscentra (Jävre, Hortlax, Roknäs/Sjulnäs, Norrfjärden samt Rosvik). Vår uppgift är att möjliggöra för att piteborna ska kunna bo där de önskar bo. Trycket har varit och är fortfarande störst vad gäller att bo i de centralare delarna. Men via ÖP-samråd ser vi också tydligt behovet av fler bostäder på landsbygden, vilket vi nu ska försöka förverkliga. För att kunna nå befolkningsmålet är det därför av vikt att kommunen finner metoder och sätt att samarbeta med övriga samhällsaktörer och privata näringsidkare. Kommunen och PiteBo har genom tiderna tagit ett stort ansvar för att se till att nybyggnation av flerfamiljshus även skett på landsbygden, men fler aktörer behövs för att detta ska möjliggöras. Kostnaderna för att nyproducera är höga i Sverige. I kombination med att

23 (88) investeringsstödet avskaffades för ett antal år sedan har detta verkat hämmande på bostadsproduktionen. Höjda hyresnivåer kräver större efterfrågan för att det ska finnas tillräckligt många intressenter med betalningsvilja för en höjd hyresnivå. Att nyproducera på svaga marknader är därför ett riskmoment för fastighetsbolag. I regeringens budget finns det därför nu förslag för att underlätta bostadsproduktion, bland annat föreslås stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande, investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder samt investeringsstöd till bostäder för äldre. Sammantaget är det en stor utmaning för kommunen att vara med och driva utvecklingen i samarbete med andra aktörer så att våra utvecklingsmål förverkligas. En tydlig ÖP är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete. Men, vi kommer också att använda andra styrmedel för att se till att det byggs på landsbygden, framför allt i de uttalade landsbygdscentra. Däremot är det inte kommunfullmäktiges uppgift att i detta skede bestämma vem som ska bygga och var det ska byggas. Detta sker i samråd med intresserade byggherrar och fastighetsägare. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige anse medborgarförslaget färdigbehandlad. Yrkanden Helena Stenberg (S), Brith Fäldt (V) och Ann-Louise Hagström (MP), Elisabeth Vidman (S), Maria Holmquist Ek (V): Bifall till kommunstyrelsens förslag Majvor Sjölund (C), Håkan Johansson (M),) Richard Brännström (KD), Anders Nordin (SLP): Återremiss för en individuell behandling av ärendet Magnus Häggblad (SD), Åke Forslund (FP), Johnny Åström (NS): Återremiss i första hand, i andra hand bifall till medborgarförslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition om ärendet ska avgöras idag eller återremiteras och finner att ärendet ska avgöras idag. Votering begärs och verkställs enligt följande propositionsordning Avgöras idag JA Återremitteras NEJ 28 Ja, 20 Nej och 3 frånvarande finner ordföranden att ärendet ska återremitteras genom minioritetsåterremiss med motiveringen att det i ärendet ska ske en individuell bedömning. Beslutsunderlag Medborgarförslag Kommunstyrelsens protokoll 26 oktober 2015, 298

24 (88) Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ja Nej Avstår S Peter Roslund Frånvarande S Helena Stenberg V Maria Holmquist Ek M Håkan Johansson S Lena Vikberg C Majvor Sjölund S Mats Johansson NS Johnny Åström S Beatrice Åström MP Ann-Louise Hagström V Helena Nilseriksdotter S Stefan Askenryd M Daniel Bergman S Agneta Nilsson Elisabeth Vidman (S) SD Magnus Häggblad S Ferid Letic Ann-Katrine Sämfors (S) FP Åke Forslund C Eva-Britt Danielsson S Ruth Rahkola Stig Rönnbäck (S) S Christer Lindström Mojgan Azari (S) V Mikael Borgh NS Martin Åström KD Helén Lindbäck Mayvor Ekberg (NS) SLP Anders Nordin M Lage Hortlund S Ida Johansson Yvonne Häggström (S) S Lars U Granberg Jonas Vikström (S) MP Simon Granberg S Agnetha Eriksson Nina Huotari (S) S Roland Olofsson S Maj-Britt Lindström C Britt-Louise Nyman Frånvarande M Charlotte Elworth V Brith Fäldt S Lennart Sundberg S Peter Eriksson S Sven Gösta Pettersson C Marika Risberg NS Monika Karlsson M Karl-Erik Jonsson V Per Lönnberg

25 (88) Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ja Nej Avstår S Marianne Hedkvist MP Catrin Gisslin Therese Loos (MP) KD Christina Lund Richard Brännström (KD) SD Elin Håkansson FP Göran Stenlund Ulla Persson (FP) S Bo Olovzon Frånvarande S Anna Bogren Dalberg C Johannes Johansson M Ulf Karlsson S Lars-Olof Pettersson Resultat 28 20

26 (88) 280 Svar på motion (C) angående tillskapande av hyreslägenheter i Lillpite Diarienr 14KS430 Beslut Kommunfullmäktige återremitterar motionen för en individuell bedömning. Ärendebeskrivning Majvor Sjölund (C) överlämnar en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade och anför följande: En välmående landsbygd är en grundförutsättning för att kommunen ska fortsätta att växa. I många byar finns behov av nya bostäder och boendealternativ för att få den nödvändiga rörelse på bostadsmarknaden som behövs. Idag är problemet följande: Äldre som vill lämna sitt hus, hittar sällan lägenhet att hyra i byn och stannar därför kvar i huset för att slippa flytta. För barnfamiljen innebär detta svårighet att hitta önskat boende i byn då köp av befintlig villa framstår som det enda tänkbara alternativet eftersom nybyggnation på landsbygden kräver en alltför stor egen kapitalinsats. Lillpite är ett exempel där behovet av bostäder är stort. De få hus som kommer ut till försäljning blir snabbt sålda. Under det sista året, har många unga och barnfamiljer flyttat till Lillpite och fler står i tur om bara fler villor kommer ut på marknaden. Bygden har många småföretag, ett rikt föreningsliv och utgör en attraktiv boendemiljö i gammal kulturbygd och har fungerande service. Bostadsförsörjningsanalysen pekar på behov av nya bostäder över hela kommunen. Piteå kommun behöver därför ta krafttag för att leva upp till ansvaret för bostadsförsörjning även på landsbygden. I en tidigare motion har Centerpartiet föreslagit att befintliga byggnader kan konverteras till hyreslägenheter. Att omvandla kommunens fastigheter på landsbygden kan vara ett sätt att skapa attraktiva bostäder till en rimlig kostnad. Alternativet är nybyggnation. Jag yrkar därför att Piteå kommun snarast utreder möjligheten att tillskapa hyreslägenheter i Lillpite. Kommunfullmäktige har den 17 november 2014, 192 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Samhällsbyggnadsnämndens yttrande den 28 april, 60: Kommunfullmäktige har för yttrande överlämnat en motion angående tillskapande av

27 (88) hyreslägenheter i Lillpite. Piteå kommun har ett utvecklingsmål om att till år 2020 öka befolkningen till 43 000 invånare. Behov av ytterligare bostäder finns under denna period. Nya bostäder ska erbjuda möjligheter till ett attraktivt och varierat boende och målsättningen omfattar såväl centrala Piteå och stadsdelarna som landsbygden. Det har under ett flertal dialogmöten med medborgare framkommit önskemål om fler bostäder på landsbygden, då främst hyreslägenheter. Det man anger som orsak är generationsväxling, det vill säga många äldre som bor i hus på landsbygden vill bo kvar på orten, men i annan boendeform. Detta skulle möjliggöra för till exempel barnfamiljer att köpa hus i byarna. För att kunna leva upp till utvecklingsmålet, och för att möta redan befintlig efterfrågan på bostäder behöver kommunen utveckla samarbeten och metoder för att åstadkomma byggande såväl centralt som på landsbygden. I det pågående arbetet med översiktsplan 2030 tas ett långsiktigt planeringsunderlag fram för bebyggelseutvecklingen i hela kommunen. Översiktplanen kommer att utgöra en riktlinje för kommunens ambition om expansion och utveckling och bostadsbyggandets omfattning. Planen är en del av kommunens långsiktiga arbete med planförsörjning, bygglovsgivning och investeringsbudget. Samhällsbyggnadsnämnden ser positivt till förslaget att Piteå kommun utreder behov och möjlighet för boende och byggande i Lillpite. Detta arbete bör lämpligen inbegripas i det pågående arbetet med ÖP 2030. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Att sätta tydliga mål och så konkret som möjligt beskriva kommunens intentioner för byggande och samhällsutveckling har på många platser visat sig vara en framgångsfaktor. En tydlig och väl förankrad kommunal bostadspolitik där kommunen tydliggör för intressenter och aktörer vilken strategisk utveckling som kommunen ser framför sig ger resultat i genomförande och måluppfyllelse. Ett av Piteå kommuns utvecklingsmål är att till år 2020 öka befolkningen till 43 000 invånare. För att möta denna befolkningsutveckling finns ett behov av bland annat nya bostäder och bostadsformer i olika slags bostadsmiljöer, såväl på landsbygd som i stadsdelarna. Uppdraget att ta fram ÖP 2030, en översiktsplan som är vägledande i en rad samhällsbetydande frågor är en väsentlig del i att nå befolkningsmålet. I det uppdraget ingår att visa hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. ÖP2030 är för närvarande ute på samrådsremiss där Piteborna ges möjlighet att komma in med synpunkter och förslag på samrådshandlingen. Piteå kommuns mål med landsbygdens utveckling är att fortsatt skapa förutsättningar för en levande landsbygd, vilket görs genom att rikta kommunens satsningar för att uppnå stärkt underlag för service i de fem föreslagna landsbygdscentra (Jävre, Hortlax, Roknäs/Sjulnäs, Norrfjärden samt Rosvik). Vår uppgift är att möjliggöra för att piteborna ska kunna bo där de önskar bo. Trycket har varit och är fortfarande störst vad gäller att bo i de centralare delarna. Men via ÖP-samråd

28 (88) ser vi också tydligt behovet av fler bostäder på landsbygden, vilket vi nu ska försöka förverkliga. För att kunna nå befolkningsmålet är det därför av vikt att kommunen finner metoder och sätt att samarbeta med övriga samhällsaktörer och privata näringsidkare. Kommunen och PiteBo har genom tiderna tagit ett stort ansvar för att se till att nybyggnation av flerfamiljshus även skett på landsbygden, men fler aktörer behövs för att detta ska möjliggöras. Kostnaderna för att nyproducera är höga i Sverige. I kombination med att investeringsstödet avskaffades för ett antal år sedan har detta verkat hämmande på bostadsproduktionen. Höjda hyresnivåer kräver större efterfrågan för att det ska finnas tillräckligt många intressenter med betalningsvilja för en höjd hyresnivå. Att nyproducera på svaga marknader är därför ett riskmoment för fastighetsbolag. I regeringens budget finns det därför nu förslag för att underlätta bostadsproduktion, bland annat föreslås stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande, investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder samt investeringsstöd till bostäder för äldre. Sammantaget är det en stor utmaning för kommunen att vara med och driva utvecklingen i samarbete med andra aktörer så att våra utvecklingsmål förverkligas. En tydlig ÖP är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete. Men, vi kommer också att använda andra styrmedel för att se till att det byggs på landsbygden, framför allt i de uttalade landsbygdscentra. Däremot är det inte kommunfullmäktiges uppgift att i detta skede bestämma vem som ska bygga och var det ska byggas. Detta sker i samråd med intresserade byggherrar och fastighetsägare. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige anse motionen färdigbehandlad. Yrkanden Helena Stenberg (S), Brith Fäldt (V), Ann-Louise Hagström (MP), Elisabeth Vidman (S) samt Maria Holmquist Ek: Bifall till kommunstyrelsens förslag Majvor Sjölund (C), Håkan Johansson (M),) Richard Brännström (KD), Anders Nordin (SLP): Återremiss för en individuell behandling av ärendet Magnus Häggblad (SD), Åke Forslund (FP), Johnny Åström (NS) återremiss i första hand i andra hand bifall till motionen.

29 (88) Propositionsordning Ordföranden ställer proposition om ärendet ska avgöras idag eller återremiteras och finner att ärendet ska avgöras idag. Votering begärs och verkställs enligt följande propositionsordning Avgöras idag JA Återremitteras NEJ 28 Ja, 20 Nej och 3 frånvarande finner ordföranden att ärendet ska återremitteras genom minioritetsåterremiss med motiveringen att det i ärendet ska ske en individuell bedömning. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens yttrande den 28 april, 60 Kommunstyrelsens protokoll 26 oktober 2015, 299

32 (88) 281 Svar på motion (FP) om undersökning av förutsättningarna att bygga flerfamiljshus/lägenheter i Rosvik Diarienr 15KS424 Beslut Kommunfullmäktige återremitterar motionen för en individuell bedömning. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigeledamoten Åke Forslund (FP) har inkommit med rubricerad motion, och anför följande: Yrkande: Kommunen uppdrar till PiteBo att undersöka förutsättningarna för att bygga flerfamiljshus/lägenheter i Rosvik. Landsbygden är en viktig del av Piteå kommun där cirka 43 procent av Piteås befolkning bor. För en levande och expansiv landsbygd krävs bostäder och närhet till skola, livsmedelsaffär och bra kommunikationer. I dag bor de äldre kvar i sina hus för de vill inte flytta in till Piteå och de yngre som är uppväxta i Rosvik vill inte heller flytta till Piteå men bostadsbristen gör att de tvingas flytta. När de yngre flyttar är det inte bara till Piteå utan också längre söderut när de lika flyttar och det får till följd att Piteå får en totalt sett åldrande befolkning vilket är motsatsen på vår önskan då målet är 43 000 innevånare år 2020. Rosvik har i dag en nedåtgående befolkningsutveckling mycket på grund av att de äldre bor ensam kvar i huset där en hel familj kunnat bo om de äldre kunnat flytta till lägenhet i Rosvik. Med byggandet av flerfamiljshus minskar avflyttningen och de äldre som inte orkar sköta sitt hus får möjlighet bo kvar i byn men i lägenhet och yngre generationer/barnfamiljer kan köpa huset och föryngring av byarna börjar ske. Föryngringen skapar sysselsättning genom barnpassning/dagis, hemtjänsten bibehålls/ökar, ökad omsättning för handlare och lokala hantverkare samt barnen får en trygg miljö att växa upp i. Rosvik är en serviceort med livsmedelsaffär, bank, bensinstation, dagis, förskola, lågmellanstadieskola, bibliotek, sporthall, ishall, restaurang samt flera småföretagare. Kommunfullmäktige har den 22 juni 2015, 191 beslutat att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Att sätta tydliga mål och så konkret som möjligt beskriva kommunens intentioner för byggande och samhällsutveckling har på många platser visat sig vara en framgångsfaktor. En tydlig och väl förankrad kommunal bostadspolitik där kommunen tydliggör för intressenter och aktörer vilken strategisk utveckling som kommunen ser framför sig ger

33 (88) resultat i genomförande och måluppfyllelse. Ett av Piteå kommuns utvecklingsmål är att till år 2020 öka befolkningen till 43 000 invånare. För att möta denna befolkningsutveckling finns ett behov av bland annat nya bostäder och bostadsformer i olika slags bostadsmiljöer, såväl på landsbygd som i stadsdelarna. Uppdraget att ta fram ÖP 2030, en översiktsplan som är vägledande i en rad samhällsbetydande frågor är en väsentlig del i att nå befolkningsmålet. I det uppdraget ingår att visa hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. ÖP2030 är för närvarande ute på samrådsremiss där Piteborna ges möjlighet att komma in med synpunkter och förslag på samrådshandlingen. Piteå kommuns mål med landsbygdens utveckling är att fortsatt skapa förutsättningar för en levande landsbygd, vilket görs genom att rikta kommunens satsningar för att uppnå stärkt underlag för service i de fem föreslagna landsbygdscentra (Jävre, Hortlax, Roknäs/Sjulnäs, Norrfjärden samt Rosvik). Vår uppgift är att möjliggöra för att piteborna ska kunna bo där de önskar bo. Trycket har varit och är fortfarande störst vad gäller att bo i de centralare delarna. Men via ÖP-samråd ser vi också tydligt behovet av fler bostäder på landsbygden, vilket vi nu ska försöka förverkliga. För att kunna nå befolkningsmålet är det därför av vikt att kommunen finner metoder och sätt att samarbeta med övriga samhällsaktörer och privata näringsidkare. Kommunen och PiteBo har genom tiderna tagit ett stort ansvar för att se till att nybyggnation av flerfamiljshus även skett på landsbygden, men fler aktörer behövs för att detta ska möjliggöras. Kostnaderna för att nyproducera är höga i Sverige. I kombination med att investeringsstödet avskaffades för ett antal år sedan har detta verkat hämmande på bostadsproduktionen. Höjda hyresnivåer kräver större efterfrågan för att det ska finnas tillräckligt många intressenter med betalningsvilja för en höjd hyresnivå. Att nyproducera på svaga marknader är därför ett riskmoment för fastighetsbolag. I regeringens budget finns det därför nu förslag för att underlätta bostadsproduktion, bland annat föreslås stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande, investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder samt investeringsstöd till bostäder för äldre. Sammantaget är det en stor utmaning för kommunen att vara med och driva utvecklingen i samarbete med andra aktörer så att våra utvecklingsmål förverkligas. En tydlig ÖP är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete. Men, vi kommer också att använda andra styrmedel för att se till att det byggs på landsbygden, framför allt i de uttalade landsbygdscentra. Däremot är det inte kommunfullmäktiges uppgift att i detta skede bestämma vem som ska bygga och var det ska byggas. Detta sker i samråd med intresserade byggherrar och fastighetsägare. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige anse motionen färdigbehandlad. Yrkanden Helena Stenberg (S), Brith Fäldt (V), Ann-Louise Hagström (MP), Elisabeth Vidman (S) och Maria Holmquist Ek: Bifall till kommunstyrelsens förslag

34 (88) Majvor Sjölund (C), Håkan Johansson (M),) Richard Brännström (KD) samt Anders Nordin (SLP): Återmiss för en individuell behandling av ärendet Magnus Häggblad (SD), Åke Forslund (FP) samt Johnny Åström (NS) återremiss i första hand i andra hand bifall till medborgarförslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition om ärendet ska avgöras idag eller återremiteras och finner att ärendet ska avgöras idag. Votering begärs och verkställs enligt följande propositionsordning Avgöras idag JA Återremitteras NEJ 28 Ja, 20 Nej och 3 frånvarande finner ordföranden att ärendet ska återremitteras genom minioritetsåterremiss med motiveringen att det i ärendet ska ske en individuell bedömning. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 26 oktober 2015, 300

37 (88) 282 Svar på motion (FP) om undersökning av förutsättningarna att bygga flerfamiljshus/lägenheter i Kopparnäs Diarienr 15KS425 Beslut Kommunfullmäktige återremitterar motionen för en individuell bedömning. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigeledamoten Åke Forslund (FP) har inkommit med rubricerad motion, och anför följande: Yrkande: Kommunen uppdrar till PiteBo att undersöka förutsättningarna för att bygga flerfamiljshus/lägenheter i Kopparnäs. Landsbygden är en viktig del av Piteå kommun där ca 43% av Piteås befolkning bor. För en levande och expansiv landsbygd krävs bostäder och närhet till skola, livsmedelsaffär och bra kommunikationer. I dag bor de äldre kvar i sina hus för de vill inte flytta in till Piteå och de yngre som är uppväxta i Kopparnäs vill inte heller flytta till Piteå men bostadsbristen gör att de tvingas flytta. När de yngre flyttar är det inte bara till Piteå utan också längre söderut när de lika flyttar och det får till följd att Piteå får en totalt sett åldrande befolkning vilket är motsatsen på vår önskan då målet är 43 000 innevånare år 2020. Kopparnäs har i dag en nedåtgående befolkningsutveckling mycket på grund av att de äldre bor ensam kvar i huset där en hel familj kunnat bo. Med byggandet av flerfamiljshus minskar avflyttningen och de äldre som inte orkar sköta sitt hus får möjlighet bo kvar i byn men i lägenhet och yngre generationer/barnfamiljer kan köpa huset och föryngring av byarna börjar ske. Föryngringen skapar sysselsättning genom barnpassning/dagis, hemtjänsten bibehålls/ökar, ökad omsättning för handlare och lokala hantverkare samt barnen får en trygg miljö att växa upp i. Kopparnäs är en by där de flesta jobbar i antingen Piteå eller Luleå men ett par småföretag finns. Kommunfullmäktige har den 22 juni 2015, 192 beslutat att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Att sätta tydliga mål och så konkret som möjligt beskriva kommunens intentioner för byggande och samhällsutveckling har på många platser visat sig vara en framgångsfaktor. En tydlig och väl förankrad kommunal bostadspolitik där kommunen tydliggör för intressenter och aktörer vilken strategisk utveckling som kommunen ser framför sig ger resultat i genomförande och måluppfyllelse.