Enheten för minoritetsfrågor Ann-Marie Algemo 08-785 41 65 YTTRANDE 1 (18) Integrations- och jämställdhetsdepartementet Romers rätt en strategi för romer i Sverige (SOU 2010:55) Länsstyrelsen i Stockholms län får avge följande yttrande över betänkandet Romer rätt en strategi för romer i Sverige (SOU 2010:55). Yttrandet tar sin utgångspunkt dels i myndighetens nationella uppdrag att samordna och följa upp minoritetspolitiken, dels i myndighetens regionala uppdrag avseende sakfrågor om boende, sociala frågor, integration, jämställdhet, näringsliv, entreprenörskap och kompetensförsörjning. Sammanfattning Länsstyrelsen i Stockholms län ställer sig positiv till delegationens förslag om en långsiktig strategi för romer. Länsstyrelsen bedömer att en stor del av de förslag som lämnas inom de utpekade områdena kommer att behöva utredas vidare och utvecklas inom ramen för strategin. Det är dock länsstyrelsens bestämda uppfattning att förslagen inom utbildningsområdet samt de förslag som syftar till att minska misstron mellan romer och majoritetssamhället och att motverka diskriminering bör prioriteras och skyndsamt påbörjas. Även förslaget om att utreda förutsättningarna för att ge möjlighet till inrättande av förvaltningsområde för romani chib bör prioriteras. Länsstyrelsen ställer sig positiv till inrättande av ett nationellt sekretariat och ett antal regionala sekretariat men efterlyser förtydliganden av mandat och huvudmannaskap samt hur samordningsfunktionen ska kvalitetssäkras. Även berörda myndigheterns roller och uppdrag behöver förtydligas för att säkerställa och effektivisera hela strategin. Länsstyrelsen avstyrker förslagen om att det nationella sekretariatet direkt ska involveras i länsstyrelsens minoritetspolitiska uppdrag. Istället bör länsstyrelsen vara en av de myndigheter att ingå i det föreslagna sekretariatet, för att den vägen säkerställa en dialog kring det minoritetspolitiska uppdraget inom de delar som berör den romska minoriteten. Länsstyrelsen avstyrker förslaget om att sekretariatet ska ha vetorätt i bidragsfrågor hos andra myndigheter för att undvika ansvars- och rollkonflikter. Länsstyrelsen avstyrker förslagen om att ge Länsstyrelsen i Stockholms län i uppdrag att verka för ökat romskt deltagande i politiken. Uppdraget bör snarare tilldelas det föreslagna nationella sekretariatet.
YTTRANDE 2 (9) Allmänna synpunkter Länsstyrelsen i Stockholms län instämmer i Delegationens för romska frågor analys av situationen för den romska minoriteten och ställer sig positiv till delegationens förslag om en strategi för romer i Sverige. Det faktum att romer under ca 500 års tid utsatts för allvarliga kränkningar av majoritetssamhället och den svenska staten, med diskriminering, marginalisering och bristande tillgång till sina rättigheter som följd, kräver den typ av kraftfull, långsiktig och uthållig satsning på alla samhällsnivåer som delegationen föreslår. Länsstyrelsen bedömer att en stor del av de förslag som lämnas inom de utpekade områdena behöver utredas vidare och utvecklas inom ramen för den föreslagna strategin. Det är dock länsstyrelsens bestämda uppfattning att flera av de föreslagna insatserna inte kan vänta utan skyndsamt bör påbörjas. Detta gäller särskilt förslagen inom utbildningsområdet. Länsstyrelsen delar delegationens uppfattning om att utbildning är det enskilt viktigaste området i en nationell strategi för romer. Ingen reell förändring kan komma till stånd om inte romska barn ges möjlighet att nå grundskole- och gymnasiekompetens. Samhällsdeltagande, möjligheter på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, hälsosituationen mm hänger på att romers rätt till utbildning tillgodoses. Även romers rätt till sin kulturella identitet och sina möjligheter att tillägna sig sitt minoritetsspråk är till stor del avhängigt bemötande och insatser inom skolan. Även förslagen som syftar till att synliggöra och motverka den individuella och strukturella diskrimineringen av romer är ytterst angelägna. Inrättande av en sannings- och försoningskommission för att minska den ömsesidiga misstron mellan romer och majoritetssamhället kan vara avgörande för att övriga föreslagna åtgärder inom ramen för strategin ska kunna bidra till att uppnå förändring. Romsk delaktighet och inflytande genom t. ex anställningar av romer inom olika delar av den föreslagna strategin behövs för ett framgångsrikt resultat. Särskilda kommentarer Sekretariat för romska frågor 5.4, 5.4.2 Länsstyrelsen instämmer i att den föreslagna strategin behöver en motor i form av ett organ som övervakar och samordnar strategin. För att satsningen ska ge önskat resultat behöver det föreslagna nationella sekretariatet ha en mandatmässigt kraftfull och långsiktigt stabil styrning med tillräckliga resurser till sitt förfogande.
YTTRANDE 3 (9) Länsstyrelsen efterlyser ett förtydligande av sekretariatets mandat och huvudmannaskap och hur samordningsfunktionen ska kvalitetssäkras. I sekretariatet bör Länsstyrelsen i Stockholms län ingå för att säkerställa en dialog kring det nationella minoritetspolitiska uppdrag som länsstyrelsen har. Sekretariatets uppdrag och relationen till Länsstyrelsen i Stockholm 5.4.1, 5.4.2, 5.4.3 I sin roll som motor för strategin föreslås sekretariatet ha en rad uppgifter utöver det övergripande uppdraget att samordna och övervaka arbetet med strategin. Länsstyrelsen anser att det är av vikt att sekretariatets uppdrag respektive berörda myndigheters roller och uppdrag förtydligas för att säkerställa och effektivisera hela strategin. Annars finns risk för missförstånd och sammanblandning av uppdrag med misstro, bristande effektivitet och resultat som följd. Om Länsstyrelsen i Stockholms län bedöms vara en av de myndigheter som ska finnas representerade i det föreslagna sekretariatet, finns goda förutsättningar inom sekretariatet för information och dialog kring de delar av minoritetspolitiken som berör den romska minoriteten. Länsstyrelsen anser dock att det nationella uppdrag som regeringen gett länsstyrelsen och Sametinget om att ansvara för information, samordning och uppföljning av de minoritetspolitiska målen även fortsättningsvis ska gälla. Länsstyrelsen avstyrker delegationens förslag om att sekretariatet direkt ska involveras i länsstyrelsens minoritetspolitiska uppdrag. Länsstyrelsen avstyrker således förslaget om att sekretariatet ska fungera som forum för diskussion om de olika minoritetspolitiska åtgärderna och hur de genomförts samt medverka vid granskningen av de underlag som myndigheterna lämnar till länsstyrelsen. Länsstyrelsen avstyrker även förslaget om att sekretariatet ska ha vetorätt kring de olika föreslagna bidragen hos andra myndigheter för att undvika ansvars- och rollkonflikter. Regionala sekretariat och romska kunskaps- och informationscentra 5.4.4, 5.4.5 Länsstyrelsen har sedan 1 januari 2010 ett tillfälligt uppdrag att upprätthålla det kommunala och regionala nätverksarbete som delegationen utvecklat samt att vara kontaktpunkt för romska frågor i förhållande till myndigheter och den romska
YTTRANDE 4 (9) minoriteten. Erfarenheterna visar att det finns ett fortsatt behov i hela landet av rådgivning och samverkan i såväl enskilda fall som generella ärenden rörande romer som grupp. Erfarenheterna visar också att enskilda romer har svårt att få del av sina rättigheter i kontakt med socialtjänsten och andra myndigheter och vänder sig till länsstyrelsen för att få stöd, i en omfattning som vida överstiger länsstyrelsens uppdrag. Länsstyrelsen vill betona att frågor som handlar om romska familjers tillgång till socialtjänst, bostad, arbete, kvinnofrid mm behöver finna särskilda lösningar tillsammans med t. ex socialtjänsten, Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. Det finns annars en uppenbar risk att de regionala sekretariaten får svårigheter att mäkta med sina huvuduppgifter och istället får hantera andra myndigheters uppdrag. Motsvarande erfarenheter gjordes av delegationens kansli, vilket redovisas i betänkandet. Mot bakgrund av de ovan redovisade erfarenheterna tillstyrker länsstyrelsen förslaget om att inrätta ett antal regionala sekretariat samt uppmuntra inrättande av romska kunskaps- och informationscentrum i landet. Länsstyrelsen efterlyser dock ett förtydligande av de regionala sekretariatens mandat, huvudmannaskap och arbetsuppgifter och hur samordningsfunktionen ska kvalitetssäkras och säkerställas. Vid fastställande av sekretariatens arbetsuppgifter bör erfarenheterna från delegationens kansli och länsstyrelsen särskilt beaktas. Rätt till delaktighet och inflytande 6.8 Länsstyrelsen avstyrker förslagen om att ge Länsstyrelsen i Stockholm i uppdrag att verka för ökat romskt deltagande i politiken. Detta grundar sig i bedömningen att det föreslagna sekretariatet är en lämpligare instans för dessa uppdrag, då sekretariatet föreslås ha i uppdrag att stärka den romska minoritetens inflytande och delaktighet samt arbeta stödjande och främjande för romsk organisering. Det saknas dessutom koppling till någon liknande verksamhet som länsstyrelsen har erfarenhet av. När det gäller förslagen om att koppla ett organisatoriskt stöd till det ekonomiska stödet till romska organisationer och att ge Folkbildningsrådet i uppdrag att anordna rådgivning och utbildning vill länsstyrelsen uppmärksamma behovet av att en sådan satsning även bör omfatta de romska lokalorganisationerna. Det råder stor brist på ekonomiskt stöd och andra stödinsatser till de lokala organisationerna i hela landet, vilket försvårar möjligheterna till egen organisering och samråd på regional och lokal nivå i enlighet med lagen (2009:724)om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Rätt till utbildning 7 Länsstyrelsen delar delegationens uppfattning om att utbildning är det enskilt viktigaste området i en nationell strategi för romer och ställer sig positiv till flertalet av delegationens förslag inom området.
YTTRANDE 5 (9) Länsstyrelsen bedömer att insatserna skyndsamt behöver påbörjas då ingen reell förändring av romers livsvillkor kan komma till stånd om inte romska barns skolgång för att nå grundskole- och gymnasiekompetens säkerställs. Samhällsdeltagande, möjligheter på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, hälsosituationen mm hänger på att romers rätt till utbildning tillgodoses. Av betänkandet framgår att få romer studerar vidare på universitet/högskola och att det behövs fler förebilder. Länsstyrelsen anser att en så långsiktig strategi även bör innehålla förslag på hur högskolan kan attrahera flera romer att påbörja högre utbildning. Även romers rätt till sin kulturella identitet och sina möjligheter att tillägna sig sitt minoritetsspråk är till stor del avhängigt bemötande och insatser inom utbildningsområdet. Många romska föräldrar upplever att skolan inte bidrar till att stärka de romska barnens identitet och att skyddet mot mobbing och diskriminering är svagt. Länsstyrelsen erfarenheter visar att många romska familjer därför medvetet väljer att dölja sin identitet och därmed avstår från rätten till modersmål och studiehandledning på sitt eget modersmål. Angående delegationens förslag om modersmålsundervisning, se rubriken Rätt till språk. Det är länsstyrelsens uppfattning att undervisning om och tillsammans med nationella minoriteter kan bidra till att stärka minoriteternas språk och ställning. Trots skolans skyldighet att undervisa om de nationella minoriteters historia, språk, kultur, religion och historia förefaller detta inte ske i någon större utsträckning. Med anledning av detta efterlyser länsstyrelsen förslag som syftar till att i större utsträckning uppmärksamma de nationella minoriteterna inom undervisningen. Rätt till språk 7.2, 7.3, 7.5, 7.6, 7.8, 11.5 Länsstyrelsen delar delegationens bedömning om att ytterligare insatser behövs för att förbättra situationen när det gäller romani chib. Enligt språklagen (2009:600) och lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk har det allmänna en särskild skyldighet att skydda och främja de nationella minoritetsspråken samt att främja minoritetsbarns utveckling av en kulturell identitet och användning av minoritetsspråk. För att detta ska kunna omsättas i praktik och alla romer få del av sina minoritetsspråkliga rättigheter behöver kraftfulla åtgärder vidtas. Förslagen i betänkandet som syftar till åstadkomma bättre förutsättningar för modersmålsundervisning på romani chib bör skyndsamt påbörjas.
YTTRANDE 6 (9) Länsstyrelsen efterlyser även förslag om utbildning för modersmålslärare i romani chib. I dagsläget finns inga behöriga modersmålslärare i romani chib, vilket delvis beror på att det inte förekommit någon sådan utbildning i Sverige på cirka 20 år. Länsstyrelsen erfarenheter visar att riksdagens beslut om utvidgning av de språkliga förvaltningsområdena för samiska, finska och meänkieli på kort tid fått betydelse för minoritetsspråken och de berörda minoritetsgrupperna. Utvidgningen har även fått effekt hos flera av de berörda kommuner och förvaltningsmyndigheter som nu börjat uppmärksamma minoriteternas rätt till service på minoritetsspråk i större utsträckning än tidigare. Motsvarande effekter borde rimligen kunna uppnås genom delegationens förslag om att ge möjlighet till inrättande av förvaltningsområde för romani chib. Mot bakgrund av att situationen för romani chib troligen är mer sammansatt än för andra minoritetsspråk i Sverige så bör förslaget skyndsamt utredas vidare. Rätt till arbete 8.5.1, 8.5.2, 8.5.6 Länsstyrelsen delar delegationens uppfattning om att rätten till utbildning och arbete, liksom rätten att inte bli diskriminerad är centrala delar för att bryta människors utanförskap. Länsstyrelsen vill även betona att det, i ett tillväxtperspektiv, är en nödvändighet att tillvarata alla människors kompetens och yrkesskicklighet för att klara den framtida arbetskraftsförsörjningen. Länsstyrelsen delar delegationens uppfattning att det krävs förändringar i metoderna att arbeta med unga romers arbetsmarknadsanknytning med tillägget att varje konkret förslag som utvecklas bör åtföljas av uppföljningsbara mål, fördelade även på kön för att synliggöra jämställdhetsaspekterna. Genom sin samordnande roll i Stockholmsregionen kan länsstyrelsen åta sig att vara ett stöd i processen för de berörda aktörerna. Länsstyrelsens avstyrker formuleringen om att skambelägga antiziganism hos arbetsgivare, näringsidkare och i skolan. Länsstyrelsens utgångspunkt är att merparten av diskriminering sker via kollektivt strukturella hinder som till stora delar är omedvetna för majoritetsbefolkningen. Således bör snarare kraftfulla utbildnings- och metodutvecklingsinsatser genomföras hos de beskrivna aktörerna för att komma tillrätta med bl. a. bemötandefrågor Det urbana utvecklingsarbetet (SFS 2008:348) startades för att implementera integrationspolitiken och har således ett annat fokus än minoritetspolitiken. För att få önskad effekt av delegationens förslag om att koppla ihop minoritetspolitiken med de lokala utvecklingsavtalen behöver skillnaderna mellan integrationspolitik respektive minoritetspolitik synliggöras. Detta för att säkerställa att den minoritetsstatus som bl. a. romer har rätt till inte blandas ihop med de
YTTRANDE 7 (9) integrationspolitiska målen. Kunskap om vad minoritetsstatus innebär konkret behöver förstärkas hos politiker, tjänstemän och andra berörda aktörer. Länsstyrelsen tillstyrker delegationens förslag om att en koppling mellan romer på arbetsmarknaden och det urbana utvecklingsarbetet tydliggörs i den förordning om urbant utvecklingsarbete som planeras ersätta den nuvarande förordningen. Länsstyrelsen anser dock att en sammanvägning av de två politikområdena skulle kunna omfatta alla delar av de lokala utvecklingsavtalen. Länsstyrelsen delar delegationens uppfattning om att direktiven för den europeiska strukturfonden och den sociala fonden ESF bör utvecklas så att de blir mer flexibla och mer tillgängliga för romer och organisationer som arbete med romer. Länsstyrelsen kan - utifrån länsstyrelsens nationella och regionala kunskap om den romska minoriteten - medverka i utformandet av utlysningskriterier i samverkan med Svenska ESF-rådet. Rätt till bostad 9 Delegationen föreslår att Institutet för bostads- och urbanforskning ska ges i uppdrag att genomföra en studie om romers bostadssituation för att belysa eventuella samband mellan segregation och diskriminering Studien motiveras med att den svenska bostadsmarknaden genomgår omfattande strukturella förändringar som kan få konsekvenser för svaga grupper. Länsstyrelsen ställer sig tveksam till om ytterligare studier behövs för att vidta de åtgärder som delegationen omnämner i betänkandet. Under senaste åren har bl. a. DO behandlat frågan om diskriminering på den svenska bostadsmarknaden. Den senaste rapporten som kom 2008 innehöll en rad förslag kring bland annat bostadsförmedlingar. DO beställde även en undersökning av IBF kring diskrimineringen för olika grupper på hyres- och ägandemarknaden för bostäder som publicerades 2010. Boverket publicerade i mitten av november 2010 en rapport med titeln Socialt hållbar stadsutveckling en kunskapsöversikt som bland annat tar upp samband mellan diskriminering och boendesegregation. Effekter av förändringar inom allmännyttan, som betänkandet efterlyser, kommer att kräva ett längre tidsperspektiv än de kommande åren. De förändringar som gäller förmedlingssystem, som också tas upp av betänkandet, har gällt sedan 1990-talet och dess konsekvenser är väl dokumenterade både av DO och av Boutredningen (SOU 2007:14). Rätt till hälsa och social välfärd 10 Länsstyrelsen ställer sig positiv till delegationens förslag vad gäller romers rätt till hälsa och social välfärd. I den del av betänkandet som bygger på Socialstyrelsens rapport Interkulturellt socialt arbete saknas dock en tydlig strategi för att åtgärda
YTTRANDE 8 (9) akuta behov. Länsstyrelsen erfar att det finns ett glapp mellan Socialstyrelsens föreslagna riktlinjer och de mer akuta behov för många romska familjer som behöver finna lösningar idag. Se även rubrik Regionala sekretariat och romska kunskaps och informationscentra. När det gäller kvinnors hälsa och kvinnofrid finns det en romsk kvinnojour och en romsk tjejjour som ger stöd till romska kvinnor från hela landet. Båda jourerna arbetar förebyggande och kan även erbjuda stödinsatser. Länsstyrelsen bedömer att dessa verksamheter fyller en viktig funktion för de kvinnor som inte vill eller kan ta kontakt med andra kvinnojourer. Det är därför angeläget att finna en hållbar finansiering av verksamheterna. Även det övriga förebyggande arbetet som sker idag för att motverka våld i nära relationer, inklusive hedersrelaterat våld, bör ges fortsatt stöd. Med anledning av att det även inom vissa romska familjer finns problem med hedersrelaterade frågor måste detta uppmärksammas t. ex genom samtal och samarbete med romska organisationer. Rätt till kultur 12 De nationella minoriteternas rättigheter enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk fokuserar i hög grad på kultur- och språkområdet. Det är inte minst på kulturområdet som den relativt nya minoritetsstatusen ska göra avtryck i form av mer omfattande rättigheter och starkare delaktighet från minoriteterna sida. I betänkandet görs dels en genomgång av institutioner som idag i olika utsträckning arbetar med de nationella minoriteternas kultur och kulturarv, dels en genomgång av de romska kulturinstitutioner, media, kulturföreningar m fl. Slutsatsen blir att situationen fortfarande är splittrad och otillräcklig. Ofta saknas romsk delaktighet i institutionernas arbete. De romska kulturinstitutionerna och kulturgrupperna saknar resurser för att bedriva sitt arbete. Länsstyrelsen instämmer i ovanstående beskrivning och delar delegationens uppfattning att fler insatser behövs för att synliggöra och stärka den romska kulturen och alla dess kulturyttringar. Det är också av avgörande betydelse för den romska kulturen att finna långsiktigt tryggad finansiering för de befintliga romska kulturinstitutionerna och de romska tidskrifterna. Att bekämpa diskriminering och antiziganism 13.8, 13.9, 13.10 Den särskilda form av diskriminering av romer som benämns antiziganism och som verkar på både strukturell, institutionell och personlig nivå, har sin grund i
YTTRANDE 9 (9) århundraden av förföljelse och rasism mot romer i Sverige och övriga Europa. I betänkandet beskrivs hur föreställningar och strukturer gått i arv i generationer och än idag påverkar majoritetssamhällets bemötande gentemot romer, även inom myndigheter och institutioner. Länsstyrelsen ställer sig bakom delegationens olika förslag om utbildningsinsatser för att säkerställa att romer ska komma i åtnjutande av sina rättigheter. Informations- och utbildningsinsatser riktade till de s. k skyldighetsbärarna i offentlig och privat sektor, förtroendevalda i kommuner och landsting samt regering/riksdag, är centrala för att förhindra den diskriminering som romer utsätts för. Även utbildningsinsatser som vänder sig till romer i syfte att öka kunskapen om diskrimineringsfrågor och frågor om mänskliga rättigheter är centrala. Försoning 14 Länsstyrelsen är medveten om att en sannings- och försoningskommission inte kommer att resultera i en snabb förändring av romernas situation. Huvudsyftet med en kommission är att kartlägga och dokumentera övergrepp, försummelser och diskriminerande åtgärder som begåtts av statsmakterna mot den romska minoriteten. Vidare är syftet att ge romer möjlighet att ge sin bild av historien och få sin berättelse officiellt erkänd. Detta kan på sikt få avgörande betydelse för att de övriga föreslagna åtgärderna inom ramen för strategin ska få avsedd effekt. Länsstyrelsen vill dock betona att inrättande av en sannings- och försoningskommission inte får fördröja genomförandet av övriga föreslagna insatser inom bl. a utbildningsområdet. Beredning Beslut i detta ärende har fattats av länsöverdirektör Katarina Kämpe. Föredragande har varit enhetschef Lennart Rohdin och utvecklingsledare Ann- Marie Algemo. I den slutgiltiga handläggningen har även deltagit socialdirektör Britta Karlsson samt tillväxtdirektör Annika Rosing. Katarina Kämpe Lennart Rohdin