Svenstavik 2015-06-10 Huvudr 1
Innehåll 1.Inledning...... 3 1.1. Avgränsning.........3 2.Befolkningsutveckling... 4 2.1.Könsfördelning..........4 2.2.Åldersfördelning..5 3.Tillsynsobjekt i Svenstaviks släckområde..... 6 4. Statistik över utryckningar och larm...12 5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan...13 6. Bemanning... 15 6.1. Åldersfördelning.15 6.2. Oviken........16 7. Kartbild...... 17 Detta dokument är sammanställt av Eveline Berg Bring Maria Lilliehöök 2
1. Inledning Syftet med detta dokument är att presentera en mall som ska underlätta arbetet med att utreda Räddningstjänstens förmåga i olika områden. Räddningstjänsten Jämtland har det till ytan största området i Sverige att verka inom. Detta område är glesbefolkat och därför är antalet invånare lågt i förhållande till sin storlek. Detta kan i flera situationer bli svårt för Räddningstjänsten då de ska kunna erbjuda samma hjälp till samtliga invånare trots att spridningen av dem är stor. Vår glesbygd tunnas också allt mer ut och detta bör vi också ta hänsyn till när vi ser över bemanningen. Det är viktigt att se till om det finns samma behov idag som för ett antal år sedan. 1.1. Avgränsning Dokumentet är avgränsat till att behandla Svenstaviks släckområde en karta över området finns på dokumentets sista sida. När det står Svenstavik i dokumentet är det underförstått att det syftar på släckområdet. Den information som presenteras speglar hur bemanningsbehovet ser ut och detta bör ligga till grund för den aktuella bemanningen. Befolkningsutvecklingen mellan åren 2010-2014 presenteras, samt könsfördelningen och åldersstrukturen. Statistik över utryckningar och larm redovisas och denna avser också åren 2010 till 2014. Samtliga tillsynsobjekt finns beskrivna samt alternativa släckningsmetoder för rökdykning är presenterade. 3
2. Befolkningsutveckling En sammanställning över befolkningens utveckling i Svenstavik, åren 2010-2014, presenteras i diagrammen nedan. Först visas Svenstaviks totala befolkningsutveckling och därefter redovisas samma utveckling men uppdelat i kön samt åldersfördelning. 2720 2700 2680 2660 2640 2620 Antal invånare 2600 2580 2560 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 1. Stapeldiagram över Svenstaviks befolkningsutveckling under perioden 2010-2014. Källa: Metria 2.1. Könsfördelning 1420 1400 1380 1360 1340 1320 Män 1300 Kvinnor 1280 1260 1240 1220 1200 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 2. Stapeldiagram över Svenstaviks befolkningsutveckling under perioden 2010-2014, uppdelat i kön. Källa: Metria 4
2.2. Åldersfördelning Nedan visas en översiktlig åldersfördelning av befolkningen i Svenstavik. Den största delen av befolkningen befinner sig i det större ålderspannet 19-65 år. Figur 3. Cirkeldiagram över befolkningens åldersfördelning i Svenstavik. Källa: Metria 5
3. Tillsynsobjekt i Svenstaviks släckområde Vid en inventering av ett område görs en riskanalys för att identifiera potentiella risker. Även en utredning om vilka byggnader/anläggningar som är extra skyddsvärda görs. De risker som identifieras kategoriseras som riskobjekt och avser här de byggnader och anläggningar som innehåller någon typ av inneboende fara, både för den egna verksamheten och eventuellt även för omgivande objekt och människor. Det kan t. ex handla om bensinmackar eller kemiska fabriker som innehåller brandfariga eller explosiva ämnen. De skyddsvärda anläggningarna kategoriseras som skyddsobjekt och avser de byggnader och anläggningar som inte innehåller någon inneboende fara, utan istället innehåller något som kan ses som extra skyddsvärt ur samhällsperspektiv. Det kan t. ex handla om äldreboenden eller restauranger där många människor vistas. Risk- och skyddsobjekt kan läggas samman i en gemensam kategori då en byggnad både kan vara ett riskobjekt och ett skyddsobjekt. Dessa samlas då under namnet tillsynsobjekt. I Svenstaviks släckområde finns ett antal tillsynsobjekt som är extra viktiga för räddningstjänsten att ha koll på. Tillsynsobjekten baseras på risk- och sårbarhetsanalys som har gjorts av Jämtlands Räddningstjänstförbund. En del av byggnaderna är indelade i brandtekniska byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet. Br0 Byggnader med mycket stort skyddsbehov Br1 Byggnader med stort skyddsbehov Br2 Byggnader med måttligt skyddsbehov Br3 Byggnader med litet skyddsbehov Hänsyn ska tas till troliga brandförlopp och konsekvenser vid brand samt byggnadens komplexitet (BFS 2011:26). 6
Tabell 1: Räddningstjänstens tillsynsobjekt i Svenstaviks släckområde Objekt Objektstyp Tillsynsgrupp Byggnadsklass Anderssons Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig cykelverkstad i Vigge brandfarlig vara Berghem Vård, sjukhem Vård eller omsorg, fler än 3 med hjälpbehov Bergringen Idrottsanläggning Samlingslokal, Motorstadion fler än 150 persoenr Bergs kyrka och Kyrka, församlingshem Samlingslokal, församlingshem fler än 150 ; byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Bergsgården Vård, sjukhem Vård eller Br1 omsorg, fler än 3 med hjälpbehov Bygdegården i Samlingslokaler Samlingslokal, Hoverberg Byggvaruhuset Butik, affär Samlingslokal, Svenstavik Båthamnen i Hoverberg Samlingslokaler Samlingslokal, 7
Börtnangården Samlingslokal, Dollarhallen Idrottsanläggning Samlingslokal, fler än 150 Dollarstore lager Lager Industri, över 2500 m2 Dollarstore Butik, affär Tillståndspliktig Svenstavik brandfarlig vara f d ACB Laminat Träindustri Industri, över Södra 2500 m2 F d Ingenjörsfirman Annan industri Industri, över M Moberg 2500 m2 Fjällgymnasiet Skola Tillståndspliktig brandfarlig vara; skola eller dyl. ej markplan, fler än 15 barn Fästedal Samlingslokaler Samlingslokal, fler än 150 Föreiningshuset i Samlingslokaler Samlingslokal, Hackås Galhammars Förskola, daghem Skola eller dyl. förskola markplan, mindre än 90 barn 8
Galhammars Idrottsanläggning Samlingslokal, ridanläggning Galhammarudden Idrottsanläggning Samlingslokal, Galå Fjällgård Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Br3 max 9 gäster eller 5 gästrum Gillhovs bygdegård Samlingslokaler Samlingslokal, Gillhovs kapell Kyrka, församlingshem Byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Gillhovs kursgård Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Br1 minst 9 gäster eller 5 gästrum Gärdlunds loge Samlingslokaler Samlingslokal, Salsån Hackås Kyrka, församlingshem Samlingslokal, församlingsgård Hackås kyrka Kyrka, församlingshem Samlingslokal, fler än 150 ; byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Hackås Järn, metallindustri Industri, minst 9
Precisionsgjuteri 20 sysselsatta Hackås skola och förskola Skola Tillståndspliktig brandfarlig vara; skola eller dyl. ej markplan, fler än 15 barn Hagens förskola Förskola, daghem Skola eller dyl. markplan, mindre än 90 barn Han s Uno s Zink Kemisk, teknisk industri Industri, över 2500 m2 Hembygdsgården i Museum, utställning, bibliotek Samlingslokal, Berg Hotell Sydjemten Hotell, pensionat Hotell eller dyl. minst 9 gäster eller 5 gästrum HVB-hemmet Villa Förläggning eller Violen dyl. max 50 eller 25 rum Hällberg & son Brandfarlig vara Tillståndspliktig Åkeri Svenstavik brandfarlig vara 10
Händelseriket Övrig vårdanläggning Vård eller omsorg, fler än 3 med hjälpbehov Höglunda gård Hotell, motell, vandrarhem Hotell eller dyl. max 9 gäster eller 5 gästrum ICA Supermarket Butik, affär Tillståndspliktig Svenstavik brandfarlig vara IT-caféet Svenstavik Samlingslokaler Samlingslokal, Kommunhuset Kontor, förvaltning Samlingslokal, Svenstavik Krogen Draupner Restauranger Restaurang eller dyl. alkohol, fler än 50 gäster Kungs Grill Restauranger Tillståndspliktig brandfarlig vara Landéns Sport & Fritid Butik, affär Tillståndspliktig explosiv vara Mediacenter Samlingslokaler Samlingslokal, Myltblomman Åldringsvård Vård eller omsorg, fler än 3 med Br3 Br2 Br2 11
hjälpbehov OKQ8 Svenstavik Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig brandfarlig vara Q-star i Vigge Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig brandfarlig vara Ringvägens Övrig vårdanläggning Vård eller Gruppbostad omsorg, fler än 3 med hjälpbehov Rödins trä Träindustri Industri, över 2500 m2 Rörgården Samlingslokaler Samlingslokal, Samhall Svenstavik Annan industri Industri, minst 20 sysselsatta; industri, över 2500 m2 Sandnäsets bystuga Samlingslokaler Samlingslokal, Side Lack & Blester Annan industri Industri, över 2500 m2 Br3 12
Skogsvägens Gruppboende Övrig vårdanläggning Vård eller omsorg, fler än 3 med hjälpbehov Skucku bygdegård Samlingslokaler Samlingslokal, Storsjöodjurscenter Museum, utställning, bibliotek Samlingslokal, Strömbacka kvarn Restauranger Restaurang eller dyl. alkohol, fler än 50 gäster Svenstaviks Fritidsanläggning Samlingslokal, fritidsgård Svenstaviks skola Skola Tillståndspliktig och Fjällrävens förskola brandfarlig vara; skola eller dyl. ej markplan, fler än 15 barn Tallgläntan Hackås Åldringsvård Vård eller omsorg, fler än 3 med hjälpbehov Tingshuset Samlingslokaler Samlingslokal, Svenstavik Br3 Br3 13
Tunvågen Jordbruksanläggning Byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Vandrarhem & Café Hotell, motell, vandrarhem Hotell eller dyl. Tukan max 9 gäster eller 5 gästrum Vigge bygdegård Samlingslokaler Samlingslokal, fler än 150 Br3 Br2 14
Antal Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 26 2015-09-11 4. Statistik över utryckningar och larm Statistik har tagits fram över olika typer av utryckningar i Svenstaviks släckområde under åren 2010 till 2014. Brand i byggnad, drunkning och trafikolycka faller under kategorin livräddande insatser och är högt prioriterat av räddningstjänsten. Figur 4: Diagram över olika typer av larm i Svenstaviks släckområde under perioden 2010-2014 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Brand i byggnad Drunkning IVPA Trafikolycka Utsläpp farligt ämne 2010 8 0 0 9 3 2011 2 0 0 8 2 2012 9 0 0 5 0 2013 3 0 3 3 1 2014 5 0 1 6 1 Under de senaste fem åren har brand i byggnad och trafikolycka varit de vanligast förekommande larmen i Svenstaviks släckområde. Trafikolyckorna berör troligen främst E45, som går genom Svenstavik, på vilken det är vanligt med olyckor. Ingen drunkning har skett de senaste fem åren. 15
5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan För att få genomföra en rökdykning krävs det att man är minst 1 + 4 man. Räddningsledaren som är på plats vid insatsen avgör om en rökdykning är aktuell eller inte. Det är en riskfylld insats för brandmännen att rökdyka, då de utsätts för värmestrålning och cancerogena ämnen samt fallande föremål och dylikt. Rökdykning är den farligaste arbetsuppgift vi tillåter i Sverige och också en av de mest fysiskt krävande. Paragrafen om rökoch kemdykning (AFS 2007:7) bör tolkas så att rökdykning primärt är en livräddande insats. Invändig släckning genom rökdykning bör därför undvikas så långt detta är möjligt. Utvändig brandbekämpning bör övervägas som första alternativ. En del alternativa släckningsmetoder för att slippa rökdyka eller åtminstone göra rökdykningen mer säker finns att tillgå. Nedan listas dessa: Skärsläckare Ett redskap med vilken man kan skära igenom byggnads- och konstruktionsmaterial. Vatten och skärmedel blandas och pressas i en stråle ur ett specialmunstycke under mycket högt tryck (>250 bar). Strålen skär igenom och fortsätter därefter att spruta vatten in i byggnaden. Ger bra åtkomst och effektiv kylning. Man vinner även tid för att kunna planera den fortsatta insatsen. Skum Skum används ofta som ett komplement till släckning med vatten, exempel vid vätskebränder eller när opåverkade ytor ska skyddas mot strålningsvärme. Skum kan få olika karaktär och egenskaper beroende på typ av skumvätska och i vilka proportioner man blandar de ingå ende komponenterna vatten, skumvätska och gas. CAFS (Compressed Air Foam System) Skum, vatten och tryckluft blandas och sprutas ur en lätt slang. Skumblandningen verkar brandhämmande och kan släcka bränder och skydda obrända områden från att antändas. Verkar kylande och kvävande. 16
Fire express En skumstråle som kan nå en kastlängd på 15 meter med stor träffyta sprutas ut under lågt tryck. Vätskan har lågt expansionstal och tillför därmed inte nytt syre till elden. Släckgranat En mobil laddning med aerosol kastas i det brinnande utrymmet, där sedan aerosolen sprider sig och dämpar eller släcker flammorna. Väntar man på mer hjälp från annat håll kan användning av någon alternativ släckningsmetod fördröja brandförloppet så att hjälpen hinner fram i någorlunda tid. Man kan även lyckas få bort så mycket av brand och rök att det inte längre klassas som rökdykning om man vill ta sig in i byggnaden utan ett fullt rökdykningsteam. Därmed kan mannar gå in och hjälpa eventuella kvarvarande människor genom att personalen är rustad för självskydd, inte rökdykning. 17
6. Bemanning I Svenstavik finns en räddningsstyrka med en styrkeledare och tre brandmän (1 + 3) som har beredskap dygnet runt, året om. Totalt 16 anställda. I nuläget har 10 av brandmännen C- körkort. Anställningen är på deltid så man har vanligtvis ett ordinarie jobb hos en annan arbetsgivare, men man måste inställa sig på fem minuter när man larmats. Stationen åker även på IVPA larm (I Väntan På Ambulans). 6.1. Åldersfördelning De 16 brandmän som jobbar på deltidsstationen i Svenstavik har här delats in i olika ålderskategorier för att få en överblick över personalens åldersstruktur. Figur 5. Cirkeldiagram över åldersfördelningen på Svenstaviks brandstation 18
6.2. Oviken Svenstavik och Åsarna skickas alltid ut samtidigt vid larm inom något av deras släckområden. Dessa två stationer kan därmed räknas som en. Annars är närmsta ort med lämpad förstärkning från räddningstjänst Oviken. Vid behov bör mannar från Oviken komma till Svenstavik och hjälpa till. I Oviken är beredskapen 1 + 3 med 17 anställda. Mellan Oviken och Svenstavik är det 27,7 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma exakt körtid beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men enligt tidigare bedömning av räddningstjänsten beräknas förstärkning från Oviken inom 26 minuter. 19
7. Kartbild I detta avsnitt presenteras en övergripande kartbild över SVenstaviks släckområde samt vilka insatstider som gäller för området. Svenstavik och Åsarna delar släckområde och tar larm tillsammans. 20
Räddningstjänsten Jämtland 063-14 80 00, fax 063-14 80 05 raddningstjanst@ostersund.se www.räddningstjänstenjämtland.se Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, 831 21 Östersund