Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Inledning Regionförbundet Sörmland har funnits sedan 2003. En interrimstyrelse tillsattes för de förberedande aktiviteterna och den 12 juni ägde regionfullmäktiges konstituerande möte rum. Från 2004 blev regionförbundet dessutom samverkansorgan enligt lagen om samverkansorgan i länen (2002:34). Idag har regionförbundet funnits i en och en halv mandatperiod. Regionförbundet är medlemmarnas, dvs kommunernas och landstingets gemensamma organ för samordning och utveckling av regionala frågor samt deras gemensamma företrädare i dessa frågor. De prioriterade områdena är trafik och infrastruktur, näringslivsutveckling och entreprenörskap samt kompetensförsörjning och arbetskraftstillgång. Internationalisering, hållbar utveckling samt ungdomars värderingar är perspektiv som ska genomsyra områdena. Regionförbundets arbetsformer präglas i hög grad av samverkan med externa aktörer, såväl offentliga som privata. Det har tagit tid att etablera regionförbundet som regional aktör. Politikerna har en ny roll som regionala företrädare och ska driva regionala utvecklingsfrågor parallellt med uppdragen hos medlemmarna. Verksamheten har utvecklats på ett positivt sätt, även om det finns kritik mot regionfullmäktiges sätt att fungera. I dialogen med medlemmarna talar politikerna allt oftare med en stämma i flera frågor, t ex infrastrukturen. Vidare finns för första gången någonsin i Sörmland en politiskt antagen vision och en strategi för länets utveckling. Diskussionen om regionfrågan pågår framförallt på nationell nivå. Under innevarande mandatperiod är det emellertid inte aktuellt för Sörmland att bilda en regionkommun även om det finns en bred majoritet för ett direktvalt organ. Beredningens arbete Beredningen har blickat tillbaka på regionfullmäktiges möten under åren, gjort jämförelser mellan direktion och fullmäktige, diskuterat fördelarna med en direktion, hämtat information från andra regionförbund och även inspiration till moderna arbetsformer. Regionfullmäktiges möten under åren Inför starten av regionförbundet valde medlemmarna ett fullmäktige som högsta beslutande församling. Direktion som alternativ diskuterades också. Syftet och ambitionen med regionfullmäktiges möten var att skapa en politisk arena för regionala utvecklingsfrågor. Under hand har det emellertid framkommit att regionfullmäktige inte fungerar bra. Anledningen är låg närvaro och svagt engagemang från fullmäktigeledamöterna och flera av dessa har under senare år uttryckt att en förändring är nödvändig. ORG NR 222000-1545 g:\2_arb\politik\styrelse\styrelsen 2008\styrelse 081218\44 ändring pol org\komplett ärende\pm förslag direktion 08.doc Utskriftsdatum: 2008-12-21 12:15 SID 2(6)
Delaktighet och inflytande Efter den första mandatperioden utvärderades regionförbundets verksamhet. Då framgick bl a att ledamöterna i regionfullmäktige upplevde sig ha lite inflytande i verksamheten och för lite kunskap om de regionala frågorna, något som negativt påverkar delaktigheten. 1 Vid regionfullmäktiges möte i april 2007 genomfördes en enkät bland ledamöterna. Den visar att det stora antalet ledamöter vill förbättra sin delaktighet genom seminarier och föreläsningar i anslutning till regionfullmäktiges möten (bil 1). Större delen av de som svarat vill däremot inte ha fler möten per år (f n två). Av bilagda sammanställning framgår programinnehåll och närvaro för mötena under åren 2003 2007 (bil 2). Bristen på delaktighet och inflytande kan ha flera orsaker. Det kan vara svårt att definiera rollen som ledamot i ett fullmäktige som företräder den regionala nivån istället för den lokala. Regionförbundets verksamhet är liten i förhållande till medlemmarnas olika verksamheter, vilket kan minska intresset. Det kan dessutom vara svårt att få grepp om de regionala frågorna med så få möten per år. Ärenden och debatt Regionfullmäktige har behandlat relativt få ärenden under åren (bil 3). En av anledningarna är att de flesta ärenden behandlas av styrelsen, som ju är det verkställande organet. Det har också visat sig att styrelseledamöterna känner mer delaktighet och inflytande i regionförbundets verksamhet än vad regionfullmäktiges ledamöter gör 1. Styrelsen har t ex varit djupt involverad i olika infrastrukturfrågor. Kommunstyrelsernas ordförande och landstingsstyrelsens har en tung roll i regionförbundet men tendensen är att dessa deltar i styrelsens möten i högre grad än i regionfullmäktiges möten. Det finns också ett glapp mellan styrelsen och regionfullmäktige när det gäller återkoppling och förankring från styrelsens ledamöter till respektive hemmaorganisation. Återkopplingen fungerar inte, vilket är allvarligt eftersom förankringen är en förutsättning för regionförbundets verksamhet och utveckling. Debatten om de strategiska frågorna saknas i regionfullmäktige. När visionen för Sörmland och Sörmlandsstrategin beslutades uteblev debatten helt. Frågan om Sörmlands del i en större region skulle också ha kunnat debatteras livligt, men även den debatten har uteblivit. Möjligen är det så att ledamöterna inte har anammat regionfullmäktige som ett debattforum. Närvaro En sammanställning över de ordinarie ledamöternas närvaro vid regionfullmäktiges möten under åren visar att närvaron skiftar och är på sina håll förhållandevis låg (bil 4). Direktion och arbetsformer Tre av Sveriges 14 samverkansorgan har valt en direktion som högsta beslutande organ, Regionförbundet i Kalmar län, Regionförbundet Dalarna och Regionförbundet Jönköpings län. Kalmar införde direktion sedan man under den första mandatperioden hade prövat en lösning 1 Rapporten En utvärdering av regionförbundets första mandatperiod, Uppsala universitet. Rapporten finns på regionförbundets kansli. ORG NR 222000-1545 g:\2_arb\politik\styrelse\styrelsen 2008\styrelse 081218\44 ändring pol org\komplett ärende\pm förslag direktion 08.doc Utskriftsdatum: 2008-12-21 12:15 SID 3(6)
med fullmäktige. I Regionförbundet Uppsala län, som idag har ett fullmäktige, har man kommit långt i diskussionen om att införa direktion. Beredningen har hämtat erfarenheter och synpunkter från Regionförbundet i Kalmar län, Östsam och Regionförbundet Örebro. Jämförelse direktion - fullmäktige Formellt ska den beslutande församlingen i ett kommunalförbund vara antingen ett fullmäktige eller en direktion. Direktionen ska också vara styrelse, dvs både beslutande och verkställande organ. Direktionen väljs av medlemmarnas fullmäktige. Varje medlem ska ha minst en ledamot och en ersättare och antalet ersättare ska vara lika många som antalet ledamöter. Mandattiden är fyra år om inte annat anges i förbundsordningen. Det finns flera skillnader mellan en direktion och ett fullmäktige. Den största är, som nämnts ovan, att direktionen är både högsta beslutande och verkställande organ. Vidare beslutar medlemmarnas fullmäktigeförsamlingar om ansvarsfrihet. Direktionens möten är inte offentliga, men medlemmarna kan besluta i förbundsordningen att de ska vara det. Direktionen har färre ledamöter än regionfullmäktige. De typer av ärenden som behandlas idag i styrelsen kommer att finnas kvar i en direktion, som dessutom tar över regionfullmäktiges ärenden. En jämförelse mellan direktion och fullmäktige framgår av bilagda sammanställning (bil 5). Fördelar med en direktion Regional utveckling handlar i stor utsträckning om att arbeta i processer med olika typer av nätverk och externa aktörer som plattform. Processarbete tar tid. Vidare är intresset hos medborgarna för de regionala frågorna relativt lågt. Båda dessa förhållanden innebär utmaningar för det högsta beslutande organet. En direktion med politiker som har intresse för regional utvecklingspolitik och som tillämpar arbetsformer som konkretiserar resultaten stärker regionförbundets legitimitet, vilket i sig kan bli ett demokrativärde. En av fördelarna med en direktion är att regionförbundets effektivitet kan förbättras. Färre ledamöter i församlingen och fler sammanträden kan öka intresset för och engagemanget i de regionalpolitiska uppdragen. Det kan i sin tur leda till att politikerna känner mer delaktighet, är mer uppdaterade och har lättare att agera som regionpolitiker. Dessutom kan förankringsarbetet på hemmaplan underlättas. Under beredningens arbete har emellertid ett antal frågor/farhågor uppstått. Minskar demokratin med antalet ledamöter? Blir möten med färre deltagare mer intressanta? Kan ett indirekt valt kommunalförbund med en direktion motsvara det krav på demokrati som medborgarna har rätt att ställa? Vad kan göras under tiden fram till dess att ett direktvalt organ blir aktuellt? Ytterligare en fundering har varit om en direktion med färre ledamöter kan befaras bli ett slutet organ för regionala utvecklingsfrågor. Men en modern direktion tillämpar också moderna och flexibla arbetsformer (bil 5b). Här följer exempel på sådana: - Direktionen kan fungera som en levande projektorganisation för regional utveckling och bör då kännetecknas av relativt stor öppenhet med många öppna direktionsmöten, offentliga protokoll, seminarier etc. ORG NR 222000-1545 g:\2_arb\politik\styrelse\styrelsen 2008\styrelse 081218\44 ändring pol org\komplett ärende\pm förslag direktion 08.doc Utskriftsdatum: 2008-12-21 12:15 SID 4(6)
- Politikeruppdraget kan formuleras som ett specialuppdrag i regional utveckling vid rekrytering av kunniga och engagerade politiker. Utifrån detta perspektiv behövs olika typer av människor (olika åldrar, invandrarbakgrund, båda könen). Om uppdraget ges relativt god ersättning ges också förutsättningar för ett särskilt starkt engagemang. - Den interna diskussionen kan utvecklas till en hög nivå av öppen och prövande sakargumentation för idéutveckling och lärande om regional utveckling. Direktionen har förutsättningar att utveckla en deliberativ demokrati, vilket innebär att man ofta kan nå konsensus i olika frågor. Det kan öka kreativiteten genom att man når lösningar som man inte tänkt på från början. - Projektorganisationen kan och bör ha en kontinuerlig interaktion med huvudmännens formella demokratiska institutioner som fullmäktigeförsamlingar och styrelser. Dialogen med medlemmarna bör således utvecklas. - Projektorganisationen kan och bör ha en kontinuerlig interaktion med relevanta intressenter i samhället: politiska partier, intresseorganisationer, medborgargrupper etc. Formerna för direktionens möten och andra aktiviteter bör bestämmas i särskild ordning, bl a med utgångspunkt från dessa exempel. Uppdraget för ledamöterna i ett arbetsutskott skulle t ex kunna inkludera ett ansvar för specifika sakområden eller frågor. Inledningsvis bör antalet sammanträden vara ca sex per år. Därutöver bör ett antal regionala utvecklingsseminarier genomföras. Noteras bör att fler sammanträden med förändrade arbetsformer enligt punkterna ovan också kan kräva större tjänstemannaresurser. Mandatfördelning Antal ledamöter i direktionen kan variera, men det är viktigt att samtliga partier i landstingsfullmäktige och samtliga medlemmar blir företrädda. Idag finns direktion hos tre regionförbund, med antingen 25 eller 33 ledamöter. Regionförbundets direktion föreslås få 33 ledamöter och lika många ersättare (bil 6). Ekonomiska konsekvenser Arvoden till fullmäktiges ledamöter och ersättare betalas idag av respektive medlem medan regionförbundet står för arvoden till fullmäktiges presidium, styrelsen och arbetsutskottet. Vid en förändring till direktion kommer regionförbundet att svara för ersättningen till ledamöterna och ersättarna. De utökade kostnader detta medför för regionförbundet förutsättes kunna täckas genom omdisponering inom regionförbundets budget. En enkel uppskattning visar att efter dagens förhållanden uppgår kostnaden för ersättningar mm till styrelsen och arbetsutskottet till totalt ca 1 Mkr per år, vilket ger en kostnad per ledamot och sammanträde på ca 5 000 kronor. Med detta som utgångspunkt beräknas en direktion med 33 ledamöter, sex direktionssammanträden och sex arbetsutskott, uppgå till ca 1,2 Mkr per år. ORG NR 222000-1545 g:\2_arb\politik\styrelse\styrelsen 2008\styrelse 081218\44 ändring pol org\komplett ärende\pm förslag direktion 08.doc Utskriftsdatum: 2008-12-21 12:15 SID 5(6)
Direktionen kan inte själv besluta om arvoden och ersättningar till förtroendevalda utan denna hantering ska regleras i förbundsordningen. Beredningen har diskuterat två olika förslag, dels att låta ersättningarna följa en av medlemmarnas bestämmelser, dels att en särskild arvodeskommitté inrättas. Det senare förslaget ger större förutsättningar att anpassa ersättningarna till regionförbundets verksamhet och den politiska organisationen. Förbundsordning och arbetsordning Förändringen kräver ny förbundsordning och arbetsordning. Förslag framgår av bilagorna 7-8. Utvärdering Om fullmäktige beslutar att införa en direktion bör en utvärdering göras efter två år. Tidplan för förändringen Om regionförbundets styrelse fattar beslut vid sammanträdet den 18 december, 2008 och regionfullmäktige behandlar ärendet vid sitt första sammanträde under 2009 kan hemställan om förändringen gå till medlemmarnas respektive fullmäktigeförsamlingar för beslut under våren 2009. Bilagor: 1. Enkät till fullmäktiges ledamöter april 2007 2. Programinnehåll och närvaro fullmäktiges möten 2003-2007 3. Ärenden behandlade i regionfullmäktige 2003-2008 4. Närvaro totalt 2003-2008 5. Jämförelse direktion fullmäktige 5b. Dokument från Jan Olsson, professor, Örebro Universitet 6. Exempel på mandatfördelning 7. Förbundsordning 8. Arbetsordning 9. Protokoll från den politiska beredningens möten ORG NR 222000-1545 g:\2_arb\politik\styrelse\styrelsen 2008\styrelse 081218\44 ändring pol org\komplett ärende\pm förslag direktion 08.doc Utskriftsdatum: 2008-12-21 12:15 SID 6(6)