Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en förpackning som tilltalar ögat. Björk används i toppskiktet på Korsnäs kartong och den har utmärkt tryckbarhet tack vare sin korta fiber. Skogsbränsle hett sortiment? sid 4 I jakten på att minska utsläppen av koldioxid ökar värmeverk och industrier sin användning av biobränsle. Skogsbruket bidrar till denna utveckling i form av råvara, det som vi kallar skogsbränsle. Vi reder ut de olika begreppen som används för skogsbränsle. Skapa långsiktiga värden på din skogsfastighet! sid 6 Det är lätt att förstå att en skoglig certifiering gör nytta för miljön, men en certifierad skogsägare får också ett kvitto på att skogsbruket bedrivs ansvarsfullt när det gäller sociala aspekter. Och så får man bättre betalt för sin råvara! 2.12 Informationsblad till skogsägare från Korsnäs Skog

Björk ett produktionssortiment? Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en förpackning som tilltalar ögat. Björk används i toppskiktet på Korsnäs kartong och den har utmärkt tryckbarhet tack vare sin korta fiber. Sortiment och efterfrågan Varje år importerar industrin i Sverige ca 4 miljoner kubikmeter lövved. Anledningen är att det helt enkelt inte finns tillräckligt med björkved i Sverige. Andelen lövved som faller ut från svenska avverkningar har dock börjat öka. Björkved är ett eftertraktat sortiment för alla som använder sig av ved för uppvärmning, eftersom den höga densiteten ger ett mycket bra värmevärde. Men björken är också ett viktigt sortiment när det handlar om tillverkning av kartong och massa. Ungefär en fjärdedel av den massaved som används på Korsnäs är björkved. Historiskt har det varit svårt att få avsättning för björktimmer och idag används björktimmer framförallt till finsnickerier och tumstockstillverkning. Det är alltid svårt att förutspå vad som kommer att hända med efterfrågan framöver men när Korsnäs virkeschef Arvid Svanborg ser framåt så kommer efterfrågan på björkmassaved inte att minska. Han tror också att det på sikt finns bra förutsättningar för avkastning på välskötta timmerbestånd av björk. Produktion Med dagens förutsättningar, det vill säga med de priser som björkved idag ersätts med, är kalkylen för björkskogsskötsel sämre än för gran och tall. Ett par av anledningarna är att det kan vara svårt att hitta avsättning för björktimret och att björken, på samma marker, producerar sämre än både gran och tall enligt Ulf Johans son forskare på SLU. En orsak till björkens lägre produktion är att den jämförs med ett förädlat material av gran och tallplantor. Den största delen av de björkar som finns i den svenska skogen idag kommer nästan uteslutande från naturlig föryngring. Kronobergsmetoden Kronobergsmetoden är ett vedertaget begrepp för en skötselmetod som numera förekommer i hela Sverige. Granen är ett sekundärträdslag vilket innebär att den har hög skuggtålighet men inte är så motståndskraftig mot frost. Därför kan det på frostlänta granmarker vara en bra idé att skapa en skärm av lövträd för att skydda granplantorna. Enligt studier ger kronobergsmodellen en högre produktion per hektar än vad en ren granskog kan göra. Skärmen avvecklas efter ca 25 30 år när björken är ungefär 12 14 m i höjd. När skärmen avvecklas bör man från ett välskött bestånd kunna ta ut ungefär 50 100 m 3 /ha. En svårighet är att få ekonomi i avverkningen och att inte göra för stor åverkan på granarna som ska stå kvar. AKTUELLA frågan Aktuella frågan En Trave Till på virkesbilen Vi ser ibland virkestransporter med fyra virkestravar på lastbilen, vad ska det vara bra för? Vi skickade frågan vidare till John Samuelsson, virkesflödesansvarig på Korsnäs Skog och Korsnäs representant i styrgruppen ETTdemo. Foto: Erik Viklund/ Skogsindustrin har som mål att sänka CO 2 -utsläppen med 20 % till 2020. Det är en stor utmaning för branschen och det forskas intensivt, både inom fordons- och skogsindustrin. I projektet ETT (En Trave Till) har Skogforsk tillsammans med fordonstillverkare drivit ett praktiskt långtidstest med en längre, 30 meter, och tyngre, 90 ton, rundvirkesbil. Resultatet av större nyttolast på Skogforsk fordonet gör att koldioxidutsläppen och transportkostnaderna kan sänkas med 20 procent per transporterat ton. Det behövs fler studier under olika förhållanden för att säkerställa resultaten och trafiksäkerheten. Ytterligare ett projekt, ETTdemo, påbörjas nu vilket fokuserar på effektiva lastbilstransporter som samverkar med järnvägstransporter. Även en ökad användning av biobränslen inom denna sektor leder till att på ett aktivt sätt bidra till ett uthålligt samhälle baserat på förnybara råvaror. Transporterna är en tung del i vår råvarukostnad, och därför är det viktigt med utveckling inom alla delar av transportområdet. 2 KORSNÄS SKOG 2.12

Skötsel Idag finns det i Sverige stora områden med eftersatta bestånd där skötselåtgärder inte har satts in i tid. Det är också vanligt med områden som aldrig har blivit planterade och där björken har slagit upp och bildat täta självföryngringar. Skötsel av eftersatt björkskog görs lämpligtvis i flera steg. En för stark röjning i ett tätt, klent bestånd kan bli ödesdigert eftersom stammarna då är mycket känsliga för snö och vindbrott. Även eftersatta gallringar ska skötas stegvis och med försiktiga åtgärder. Värt att påpekas kan vara att en välskött björk är mer stormtålig än en välskött gran! Åtgärder som blivit utförda i rätt tid skapar en välskött björkskog. Tumregeln när det gäller välskötta björkbestånd är att de både ska röjas och gallras hårt. Konkurrens leder till att björkarna tappar i grönkrona och diametertillväxt. När det gäller tidpunkten för gallring så är en bra tumregel att grönkronan ska vara minst 50% av trädhöjden. Sena eller uteblivna röjningar och gallringar leder till att grönkronan minskar i både längd och bredd och eftersom kronan kan betraktas som själva motorn i trädet så innebär en minskad krona en försämrad diametertillväxt. Ta gärna kontakt med din lokale virkesköpare om du vill diskutera björkens möjligheter i din region. Lisa Jansson Virkesköpare i Frövi Medlem i redaktionsgruppen Älskade björk! Det är alltid en fröjd att gå i en välskött skog och alldeles särskilt fröjdesamt att gå i en välskött björkskog. Ljust och fint med vita stammar. På 1950 60-talet var björken, som sortiment, värdelös för industrin. Då använde man metoder för att hålla undan björken som vore otänkbara idag. Nu är vi beroende av björken för att kunna göra Korsnäs fina kartong. Tänk så det kan bli! Det var väl bra att våra kemister och ingenjörer kom på att björkens korta fibrer behövs för att kunna trycka vackra bilder på våra kartonger. Så även om björken har svårt att tävla med gran och tall när det gäller lönsamhet, så vet jag att många skogsägare gärna hittar någon lämplig plats att dra upp ett björkbestånd på. Björken är även viktig för mångfalden i skogen då många arter är bundna till dessa biotoper. Ta upp frågan med din virkesköpare så får du goda råd om björkskötsel. Lars-Erik Busk Ansvarig utgivare KORSNÄS SKOG 2.12 3

Skogsbränsle hett sortiment? I jakten på att minska utsläppen av koldioxid skrotar värmeverken och industrierna sina gamla oljepannor för att satsa på biobränsle istället. Skogsbruket bidrar till denna utveckling i form av råvara, det som vi kalllar skogsbränsle. Korsnäs kommer att öka inköpen av skogsbränsle under kommande år. Anledningen till det är att vi i Gävle bygger en ny biobränslepanna tillsammans med det kommunala bolaget Gävle Energi. Detta kommer vi att berätta mer om i kommande nummer. Det kan vara svårt att hålla isär de olika begreppen som används för skogsbränsle. Vi vill hjälpa till att reda ut dessa. GROT (grenar och toppar) Detta är det vanligaste skogsbränslesortimentet för dig som skogsägare. Du som gör en föryngringsavverkning kan ta ut GROT på de flesta marker. Du ska dock undvika att ta ut GROT på torra marker som är talldominerade. Där behöver marken näringen. På marker med sämre bärighet kan avverkningsmaskinerna behöva materialet att köra på för att undvika markskador och då får man räkna med att GROT-uttaget blir mindre. Oftast låter man GROThögarna ligga på hygget över en säsong innan det skotas ut till väg för att barren ska hinna falla av. Barren innehåller mycket näring och på detta sätt blir näringen kvar i skogen. Vid väg flisas GROTen upp och körs till industrin. Det finns olika sätt att flisa på. En variant är att en traktor med flisaggregat flisar materialet och lägger det på en duk på marken alternativt flisar direkt ner i lastbilscontainer eller skåp. Den andra varianten innebär att lastbilarna själva har flisaggregat och kan sköta både flisning, lastning och transport till industrin. Att köra in helgrot till industrin är också ett alternativ. GROTen flisas inte i skogen utan körs hel. Detta lönar sig dock endast nära industrin. Träddelar Den största andelen träddelar består av klenare träd som är huggna eller klippta vid vägkanter eller åkerkanter. Det finns maskiner som gör detta, men oftast är det handkraft som gäller. Skogsbolagen köper sortimentet vid väg. Där flisas det på samma sätt som GROTen och levereras till industrin med lastbil. I eftersatta bestånd, där röjning inte är gjord i rätt tid, kan det vara aktuellt att ta ut träddelar. Det är Denna grotvälta kommer att flisas upp och köras till industrin. Pappen som ligger i och ovan vältan gör att GROTen torkar vilket ger ett betydligt högre värmevärde och därmed även ett högre pris. En väl grotanpassad avverkning. 4 KORSNÄS SKOG 2.12

Visste du att...... 2 kubikmeter GROT har ungefär lika stort energiinnehåll som ett fat olja svårt att få lönsamhet i det, men i vissa fall går det bra. Då används antingen en skördare med klippaggregat eller en flerträdshanterare. Handelsmått De industrier som förbrukar biobränsle använder uteslutande måttslaget megawattimme (MWh). De bedömer bränslevärdet på de volymer som kommer in och betalar leverantörerna efter det. Detta innebär att det är komplicerat att ge ett pris ute i skogen, med de måttslag som vi inom skogsbruket är vana vid, t ex m 3 fub (m 3 fast under bark) eller m 3 s (m 3 stjälpt. Stjälpt är ett volymmått som används för flis). Det finns även en osäkerhetsfaktor i hur mycket GROT det kan komma ut ur en slutavverkning, beroende på trädslag och bonitet. Det finns dock vissa grova riktmärken som kan användas. Grova riktvärden för GROT 1 MWh = 1,15 m 3 s 1 MWh = 0,43 m 3 fub 1 m 3 s = 0,87 MWh 1 m 3 s = 0,37 m 3 fub 1 m 3 fub = 2,35 MWh 1 m 3 fub = 2,70 m 3 s Man kan räkna med ca 0,4 m 3 s flisad GROT per avverkad m 3 fub rundved på en normal trakt. Det innebär att det faller ut ca 100 m 3 s alt 87 MWh per hektar på en normal trakt. Ta kontakt med din lokale virkesköpare om du vill veta mer om GROT och om det är aktuellt på din fastighet. Johanna Ydringer Virkesköpare i Gästrikland Medlem i redaktionsgruppen KORSNÄS SKOG 2.12 5

Skapa långsiktiga värden på din skogsfastighet! Det är lätt att förstå att en skoglig certifiering gör nytta för miljön, men en certifierad skogsägare får också ett kvitto på att skogsbruket bedrivs ansvarsfullt när det gäller sociala aspekter. Och så får man bättre betalt för sin råvara! Varför ska jag certifiera mig? Det enkla svaret är att du får mer betalt per kubikmeter, det ger trovärdighet och det är bra för miljön. Efterfrågan på certifierade produkter ökar stadigt. Och detta gör att behovet av certifierad råvara också stiger. I dag kan vi fortfarande sälja timmer och massaved från ocertifierade skogar men vi vet inte hur det blir i framtiden. Därför har Korsnäs valt att ligga steget före och FSCcertifierat sig. Korsnäs kan också certifiera privata skogsägare genom sin gruppcertifiering. Vi har valt FSCsystemet för att det är den mest trovärdiga skogliga certifieringen enligt internationella rankingsystem. Vad tjänar jag på det? Korsnäs betalar extra för varje certifierad kubikmeter! I dagsläget är Certifieringskrav Alla gällande lagar ska följas. 5 % av fastighetens produktiva skogsmark ska avsättas för naturvårdsändamål. Skogsägaren ska ha en grön skogsbruksplan eller hålla på att ta fram en. Generell hänsyn ska lämnas vid alla skogsskötselåtgärder (se bild!). Nyckelbiotoper får inte avverkas. Kända fornlämningar och värdefulla kulturmiljöer ska värnas. Om rennäring bedrivs i området ska skogsägaren samråda med samebyn innan vissa skogsbruksåtgärder genomförs. Kemiskt behandlade plantor får inte användas vid plantering. påslaget 10 kr per kubikmeter. Har du dessutom ett skötsel- eller samarbetsavtal med Korsnäs så betalar vi 5 kr till per kubik. Du får alltså 15 kr mer per kubikmeter om du är certifierad och har ett skötselavtal! Vad krävs av mig som skogsägare? Som privat skogsägare certifierar du dig genom att ansluta dig till en gruppcertifiering. De flesta skogsbolag, däribland Korsnäs, erbjuder gruppcertifiering. Korsnäs hjälper då till med mycket av administrationen, sköter om revisioner och stöttar skogsägaren med information och nyheter. Som certifierad måste du ha en uppdaterad grön skogsbruksplan. I denna ska du registrera vilka områden som har höga naturvärden och som därför ska lämnas orörda eller ha naturvårdande skötsel. Du måste också ange vad du har för mål med ditt skogsbruk. Vad kan Korsnäs hjälpa mig med? Startrevision: när du bestämt dig för att du vill certifiera ditt skogsbruk kommer en tjänsteman från Korsnäs och hjälper dig att strukturera upplägget för din certifiering. Ni går också igenom om det är något du måste uppdatera eller skaffa inom en snar framtid. Det kan t.ex. röra sig om en uppdatering av skogsbruksplanen eller forma mål för ditt skogägande. Revisioner: trovärdigheten i all certifiering är att den granskas både internt (av egen personal) och av en oberoende part. Det betyder att en korsnästjänsteman eller en revisor besöker ett stickprov av alla certifierade markägare för att hjälpa till att förbättra verksamheten där det finns brister. Uppdateringar & information: Minst en gång om året skickar Korsnäs ut information om saker som påverkat certifieringen. Det kan röra sig om nyheter i standarden, revisionsresultat eller förändringar i skogsvårdslagen. Handledning: Korsnäs tillhandahåller både muntlig och skriftlig handledning för hur ett certifierat skogsbruk ska bedrivas praktiskt. Entreprenörer: genom att anlita Korsnäs vid skogsbruksåtgärder så garanterar vi att entreprenörerna uppfyller alla krav i certifieringen. Skötsel- eller samarbetsavtal: om du inte har tid, intresse eller kunskap att själv sköta din skog så kan du skriva ett skötsel- eller samarbetsav- 6 KORSNÄS SKOG 2.12

FSC I PRAKTIKEN Generell hänsyn vid slutavverkning Lövdominerade skogar och grova lövträd Det är brist på lövdominerade skogar och grova lövträd i dagens skogar. Detta har resulterat i att arter som lever av eller på löv har minskat. Därför måste vi arbeta för att öka mängden löv. Skyddszoner vid vatten & nyckelbiotoper För att minska solinstrålningen och temperaturförändringen i känsliga biotoper lämnar vi beskuggande träd vilket gör att växter och djur kan överleva efter avverkningen. 1 5% avsatt skogsmark Många hotade arter är beroende av äldre skogar med lång tid av orördhet. Att sätta av 5% av den produktiva skogen med högst naturvärden är ett sätt att ge livsutrymme åt dessa arter. Död ved ska lämnas Många hotade svampar & insekter är beroende av död ved. Mängden död ved ökar i dagsläget tack vare att det lämnas vid avverkning. 3 högstubbar per ha Genom att göra höga stubbar (minst 2 m) ökar vi mängden död, solbelyst ved och gynnar därmed många insekter vilket i sin tur gynnar t.ex. hackspettar Utvecklingsträd Om det finns få naturvärdesträd kan vi skapa sådana för framtiden genom att lämna träd som med tiden utvecklas till naturvärdesträd. Social hänsyn Lämna gärna mer lövträd eller en ridå av träd mot bebyggelse och iordninggjorda rastplatser, vindskydd, badplatser m.m. för att minska intrycker av kala ytor. Naturvärdesträd Träd med speciella egenskaper (t.ex. speciella arter, grova eller senvuxna träd) ska lämnas för att öka mångfalden i skogen. Hänsyn till hotade arter När vi känner till att det finns hotade arter inom en trakt ska vi ta hänsyn till dessa vid alla skogsbruksåtgärder. tal med Korsnäs. Då tar vi hand om hela eller delar av skötseln av din skog utifrån dina behov och mål. Är du certifierad så sköter vi din skog så att alla certifieringskrav uppfylls. Vad kostar det att certifiera mig? Vid certifieringstillfället tar Korsnäs ut en startavgift på 10 kr/ha för de första 100 hektaren, därefter 1 kr/ha för arealen över 100 ha. Sedan kostar det 100 kr per år. Hur bär jag mig åt? Om du vill ha mer information eller är intresserad av att certifiera din fastighet, kontakta då din lokale virkesköpare på Korsnäs. Kontaktuppgifter hittar du på sista sidan. Caroline Rothpfeffer Miljöchef Centrala staben Korsnäs Skog Hallå där Caroline Rothpfeffer, som är ny miljöchef på centrala staben för Korsnäs Skog. Vad ska du arbeta med i rollen som miljöchef? Jag kommer i huvudsak arbeta med miljöfrågor rörande skogen. Det kan vara näringspolitik, certifieringar eller problem som uppstår t.ex. med körspår. Jag ansvarar även för information och kommunikation på Korsnäs Skog. I den rollen blir det både en hel del skrivande och muntliga presentationer i olika sammanhang. Innebär det att du kommer att direktkontakt med skogsägare? Inte så ofta, tyvärr. Skogsägarna har ju mest kontakt med våra köpare. Men kanske att skogsägare kommer att möta mig i olika sammanhang som har med certifieringen att göra. T.ex. vid samråd eller om det kommer in klagomål på hur vi sköter skogen. Men om någon har frågor angående miljö, certifiering och skogsbruk så är alla välkomna att höra av sig, även till mig! Vad är din bakgrund? Innan jag började på Korsnäs så arbetade jag på Holmen Skog i Örnsköldsvik som sektionschef för skogsskötsel, miljö och skoglig planering. Det var en utmaning varje dag eftersom ansvarsområdet var så brett; certifiering, den nya älgförvaltningen och rennäringsfrågor var bara några av ämnena jag jobbade med. I grunden är jag jägmästare. Efter examen var jag kvar på SLU och forskade om askåterföring till skogsmark. Därefter lämnade jag universitetslivet och tog språnget till Skogsindustrierna som är skogsindustrins branschorganisation. Nu känns det bra och spännande att vara på plats på Korsnäs! Och jag hoppas att jag ofta får möjlighet att lämna alla möteslokaler och komma ut i skog och mark! Text: Ockie Skaaret KORSNÄS SKOG 2.12 7