Dokument Sida YTTRANDE 1 (6) Datum Referens: Samh pol avd/k Persdotter/J Fromm 2008-04-24 Direkttel: 08-782 91 93/782 91 04 E-post: kristina.persdotter/jana.fromm@tco.se Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM KARRIÄR FÖR KVALITET Betänkande av Befattningsutredningen U 2006:08 (SOU 2007:98) U 2007/7970/UH Utbildning och forskning spelar en avgörande roll för samhällets utveckling. Kopplingen mellan arbete, utbildning och forskning blir allt starkare. Välutbildade människor och forskning i samspel med samhälleliga behov är i högsta grad en förutsättning för en hållbar tillväxt vilket ökar kraven på hög kvalitet i forskning och utbildning. Ska Sverige behålla en ledande ställning i den internationella utbildnings- och forskningskonkurrensen måste lärosätena dra till sig de bästa lärarna och forskarna. För att detta ska bli möjligt måste lärosätena åtminstone erbjuda anställningsvillkor i likhet med vad som gäller för den övriga arbetsmarknaden. TCO välkomnar utredningen Karriär för kvalitet. Befattningsutredningen har haft uppdraget att granska den rådande anställningsstrukturen och föreslå förbättringar för att uppnå en fungerande och sammanhållen meriterings- och karriärväg för såväl kvinnor som män vid universitet och högskolor och i relation till det omgivande samhället. Det är framför allt den postdoktorala tiden som identifieras som ett problem tiden mellan doktorsexamen och en fast anställning. Betänkandet presenterar ett förslag på utformningen av karriärvägen för lärare och forskare vid universitet och högskolor i former som stimulerar ett mer strategiskt arbetsgivaransvar. Syftet är att attrahera och behålla bra lärare och forskare även efter avlagd doktorsexamen. TCO är generellt sett positivt inställd till ett flertal av utredningens förslag men anser att några måste bearbetas ytterligare för att vara tillräckliga. Utredningens förslag kortar förvisso möjligheten till visstidsanställningen men gör det fortfarande möjligt för universitet och högskolor att visstidsanställa forskare och lärare i tio år. Motiven till denna långa prövotid uppges vara dels den unga (nya) forskarens behov av att känna sig för om en forskarkarriär är det riktiga yrkesvalet, dels vidareutveckla, kommunicera och nyttiggöra sin tidigare forskning. Utredningen säger sig också vilja anpassa anställningsvillkoren inom högskolan med de övriga arbetsmarknaden och förslagen är ett närmande men är fortfarande långt ifrån de villkor som gäller på övriga arbetsmarknaden. Framför allt vill TCO se ett förslag på hur man ska underlätta för personer som valt att göra en karriär utanför akademin att återvända till universiteten och högskolorna och återuppta den akademiska banan. TCO ser det som nödvändigt för att universitet och högskolor ska fungera som öppna system med ett ömsesidigt utbyte av idéer med det omgivande samhället. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro 114 94 STOCKHOLM Linnégatan 14 08-782 91 00 08-663 75 20 tco@tco.se www.tco.se 721-7367 5 92 06-3 http://www.tco.se/fileorganizer/tcos webbplats/publikationer/remissyttranden/y Karriär för kvalitet.doc/l/2008-02-12
2 (6) Behov av större flexibilitet i karriärsystemet Utredningen gör en tydlig uppdelning mellan forskartjänster och undervisande tjänster. Karriärvägarna går parallellt, men TCO menar att karriärsystemet måste visa en större flexibilitet. Det borde finnas möjliga horisontella karriärvägar. Det vill säga även LASforskare och lektorer bör ha en möjlighet att söka en biträdande lektorstjänst. Utredningens förslag öppnar inte upp för sådana möjligheter. TCO ställer sig frågan om anställningsvillkoren måste vara knutna till meriteringsvägarna. Idag kan en lektor befordras till docent eller professor utan att arbetets innehåll på något vis förändras. Det är heller inte självklart att en högre akademisk titel leder till en högre lön (även om flertalet befordrade professorer fått mer i lönekuvertet). Det är kanske dags att frikoppla anställningsvillkoren från den enskildas kompetens och erbjuda en disputerad forskare tillsvidareanställning. Det måste givetvis grundas på några bestämda förutsättningar. Varje anställd ska utifrån en utvecklingsplan för deras anställning ges såväl förutsättningar som resurser för att vidareutveckla sin vetenskapliga kompetens. Om den anställda i fråga inte kvalificerat sig för nästa steg avslutas anställning efter exempelvis sex år (beroende på anställningens innehåll). På så vis kan den enskilda både erbjudas anställningstrygghet värd namnet och tydliga ramar för vad som förväntas för att kunna vara fortsatt anställd. Idag är personer som en gång sökt sig utanför den akademiska världen för att arbeta i stor mån utestängda från att återvända till lärosätena för en fortsatt akademisk karriär. TCO är av den uppfattningen att ingen tjänar på att universitet och högskolor är stängda system. Ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter mellan universiteten och högskolorna och det omgivande samhället är både akademin och det övriga samhället till gagn. Det bör utredas hur man ska kunna meritera sig för högre tjänster inom akademin genom andra kvalificerade arbeten och därmed öppna upp de akademiska karriärvägarna för personer som valt att gå utanför universitetet. TCO är av den anledningen tveksam till den tidsbegränsning på tre respektive fem år som föreslås gälla för att söka de nya anställningarna som postdoktor respektive biträdande lektor. Tidsbegränsningarna kan innebära att en ny doktor som väljer en annan arbetsgivare och en delvis ny yrkesinriktning utestängs från möjligheten att söka dessa anställningar. Istället borde universiteten och högskolorna välkomna nya meriter och andra erfarenheter som dessa disputerade forskare förvärvar inom sektorer utanför akademin. Universitet och högskolor måste i större utsträckning än idag välkomna och satsa på samverkan med andra sektorer. Det har inte ingått i kommitténs uppdrag att utreda behovet av kombinationstjänster. Kombinationstjänster gör det möjligt att, inom exempelvis vården, arbeta nära vårdtagare och bedriva forskning. På så sätt gagnas både forskningen och den ordinarie verksamheten av ett ömsesidigt utbyte av idéer och erfarenheter. TCO ser att det finns ett behov av ökad samverkan mellan forskningen på landets lärosäten och det omgivande samhället. Behovet av flera kombinationstjänster behöver därför utredas i särskild ordning.
3 (6) Grundläggande behörighetskrav för forskarutbildning för anställning som adjunkt TCO delar utredningens uppfattning att disputerade lärare är en viktig kvalitetsfaktor i den högre utbildningen och anser i likhet med utredningen att det är rimligt att öka kraven till examen på avancerad nivå för att anställas som lärare vid högskolan. Å andra sidan måste då förslaget kompletteras med något förslag om hur personal- och försörjningen till professionsutbildningar som ligger på grundnivå ska gå till. Ökade krav för anställning kan innebära svårigheter att rekrytera personal till vetenskaper som är under uppbyggnad, exempelvis utbildnings- och vårdvetenskap. Ytterligare en farhåga är att förslaget innebär att professionsutbildningar som endast ligger på grundläggande nivå kommer att dräneras på kompetens. Med detta förslag kan inte högskolorna anställa utbildade förskollärare som lärare på lärarutbildningen med inriktning mot förskolan eftersom dessa lärare inte har examen på avancerad nivå. Naturligtvis bör målet vara att även dessa lärarkategorier ska komma in på befattningar i högskolan via en forskarutbildning, men innan det finns tillräckligt många forskarutbildade lärare vid dessa utbildningar kommer det att behövas adjunkter då adjunkter idag svarar för den största delen av undervisningen. TCO ställer sig kritisk till möjligheten som utredningen föreslår att anställas under särskilda skäl för personer som inte genomgått utbildning på avancerad nivå. Det öppnar upp för olika lokala tolkningar och risken finns att det uppkommer nya tvivelaktiga anställningsformer. Istället kan man förlänga förskollärarutbildningen till avancerad nivå. TCO stöder utredningens förslag om att adjunkter i större utsträckning ska få möjlighet till kompetensutveckling samt att adjunkterna ges möjlighet att gå forskarutbildning inom ramen för sin anställning. TCO anser i likhet med utredningens förslag också att det i själva anställningen av en icke-disputerad lärare ska fastställas en långsiktig kompentensutvecklingsplan för personen i fråga. Målet bör vara en plan som leder till disputation och anställning som lektor. Förbättrad möjlighet till kompetensutveckling för landets adjunkter skulle även öka deras inflytande på arbetsplatserna i frågor som rör själva arbetsplatsen. Idag fattas många beslut inom fakultetsnämnderna, dit endast disputerade lärare har tillträde. I och med de ökade möjligheterna för adjunkter till kompetensutveckling och forskarutbildning finns det enligt TCO ingen anledning att ha kvar möjligheten att befordra en ickedisputerad adjunkt till lektor. TCO stöder därför utredningens förslag att ta bort denna möjlighet. Istället för att som utredningen föreslå behålla befordringsreformen som en titelreform anser TCO att det bör övervägas om befordringssystemet ska vara kvar över huvud taget. Det är bättre att renodla karriärsystemet än att låta de två systemen fungera parallellt. Ny anställning som postdoktor TCO delar utredningens grundtanke om vikten av att skapa en sammanhållen karriär i flera steg efter disputationen. En grundtrygghet i anställningen är en kvalitetsindikator för såväl forskningens som undervisningens resultat och kvalitet. Genom att erbjuda lika bra anställningsvillkor som övriga arbetsmarknaden kan lärosätena behålla presumtiva forskare. Utredningen pekar mycket riktigt på de svårigheter som kan uppstå efter disputation med
4 (6) otydliga och personberoende rekryteringsvägar till en akademisk karriär. Denna osäkerhet gör att många söker sig bort från akademin, till tryggare anställningar. TCO är därför positivt inställd till införandet av en ny tvåårig anställning som postdoktor. Det är dock viktigt att anställningen inte blir en förlängning av doktorandstudierna, utan att innehavaren ges så stor självständighet som möjligt. TCO är tveksam till utredningens förslag om att inget sakkunnigförfarande behöver göras för att erhålla en tjänst som postdoktor. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att de sökandes kompetens blir ordentligt genomlyst. Formella anställningsförfaranden har visat sig gynna kvinnor. Utredningen föreslår vidare att de föreslagna postdoktorala tjänsterna bör ersätta de olika typer av tidsbegränsade anställningar som idag är knutna till externa medel eller stipendier. Det skulle lösa många socialförsäkringsproblem. TCO ställer sig också positivt till utredarens resonemang om att olika externa aktörer, liksom högskolan själv, ska kunna initiera och inrätta olika typer av postdoktorala samarbetsprojekt. Det ses som en förutsättning för att utveckla forskningen. Biträdande lektor ersätter forskarassistent En ökad tydlighet i den akademiska karriärstrukturen kan vara att ersätta forskarassistenten med biträdande lektor. Kraven skulle vara högre på en biträdande lektor än på en forskarassistent och en biträdande lektor ska ha rätt att prövas mot biträdande professor. TCO ställer sig frågande till namnvalet biträdande lektor eftersom tjänsten är mer kvalificerad än en tjänst som lektor. Det kan lätt leda till en förvirring ifråga om titlarnas innebörd för personer utanför den akademiska världen. Biträdande professor Som ett led i att göra det svenska tjänstesystemet mer internationellt anpassat införs biträdande professor istället för den tidigare docenturen. TCO har inget att invända mot inrättandet av denna tjänstebeteckning. Det är dock något oklart om hur prövningen till tjänst som biträdande professor från biträdande lektor går till. En anomali i det föreslagna systemet och i tjänstebenämningarna är att efter en meritering som biträdande lektor är man klart överkvalificerad för ett lektorat. Lokala anställningsordningar TCO är försiktigt positiv till utredningens förslag att det, undantaget professor, ska finnas möjligheter till lokalt beslutade lärarkategorier. Utredningen föreslår att anställningsformen i högskoleförordningen ska bli semidispositiv vilket innebär en möjlighet för parterna att komma överens om lokala befattningsstrukturer. TCO menar att utredarens förslag att minska tiden för gästlärare till tre år är en bra åtgärd. Vad som är oerhört viktigt är att denna anställningsform, semidispositivitet eller inte, blir tydligt definierad. Som det nu är har lärosäten all rätt att tolka gästlärarbefattningen som de önskar. Utredningen föreslår visserligen att partnerna ska komma överens lokalt om vad en sådan tjänst ska innehålla, men TCO vill se ett nationellt ramverk för hur tillskapandet av lokala befattningsstrukturer kan gå till. Möjligen kan förslaget om lokalt beslutade lärarkategorier stärka lärarnas grundläggande anställnings-
5 (6) trygghet då det inte finns någon anledning att Sveriges lärosäten ska följa andra spelregler för anställning än vad som gäller för arbetsmarknaden i övrigt. Jämställdhet inom akademin Forskning visar att kvinnor gynnas av formella tillsättningsförfaranden med hög grad av transparens. TCO välkomnar därför många av utredningens förslag som indirekt kan leda till en ökad jämställdhet inom högskolan. Däremot avvisar TCO utredningens förslag om att låta bestämmelsen om positiv särbehandling vid lika meriter utgå, och istället låta lärosätena reglera detta i lokala anställningsordningar. Sveriges regering har nyligen fått kritik av FN:s kvinnokonvention som anser att andelen kvinnor på höga positioner inom den akademiska världen är oroande låg. FN beklagar sig över att inte positiv särbehandling systematiskt används för att påskynda jämställdhetsprocessen. TCO menar att bestämmelsen om positiv särbehandling vid lika meriter även fortsättningsvis ska regleras på en central nivå. Det är en viktig signal om att dold diskriminering av kvinnor inom akademin är oacceptabelt. Övrigt Utredningen har inte analyserat de komplexa anställningsförhållandena som finns inom de konstnärliga högskolorna och menar att dessa bör vara föremål för en egen utredning. TCO beklagar att de lämnas utan analys eftersom de har ett stort behov av tjänstereformering. Inom vissa konstnärliga högskolor finns till exempel inga fasta anställningar alls. En lärare på de konstnärliga högskolorna kan enligt nuvarande förordning vara anställd i tio år utan möjlighet till tillsvidareanställning. Utredningen belyser stora och viktiga personalstrategiska frågor inom högskolans värld. Personalpolitik inklusive akademiskt ledarskap måste utvecklas för att högskolan ska bli en attraktiv arbetsplats. Det är alltid tillgången på kompetent personal som avgör hur framgångsrikt ett lärosäte blir. TCO anser att utredningen är på rätt spår när man menar att universitet och högskolor, på samma sätt som andra arbetsgivare, måste ta ett fullt ansvar för all egen personal, oavsett varifrån finansieringen kommer. Regelverket kring anställningsförhållandena inom lärosätena bör ha innehåll som övriga arbetsmarknaden. TCO anser att Sveriges lärosäten behöver reformeras i grunden. Nya organisationer och befattningsstrukturer måste prövas för att Sverige ska kunna konkurrera i en global ekonomi. Sverige kan aldrig konkurrera om antalet högskoleutbildade personer, därtill har vi ett allt för litet befolkningsunderlag, men vi kan konkurrera med kvalitet och innovativ utbildning och forskning. Genom att skapa en ny befattnings- och högskolestruktur som kan stimulera framväxandet av nya vetenskaper kan svensk högskoleutbildning bli världsledande. Att satsa på utbildningsvetenskaplig praxisnära forskning som syftar till ett utveckla ett kunnande om elevens lärande är att satsa på framtidens forskargeneration. För att detta ska vara möjligt behövs en ny högskoleorganisation, en annan befattningsstruktur och ett stort mått av mod och nytänkande inom högskolevärlden.
6 (6) Förändringar av Högskoleförordningen TCO vill också peka på vissa risker som föreligger i och med utredningens förslag när det gäller förändring av Högskoleförordningens 4 kapitel. De föreslagna skrivningarna är i flera fall svårtolkade och otydliga det blir oklart vad som gäller. Ett exempel på otydlighet finns redan i den första paragrafen. I nuvarande förordning står att högskolorna inte får anställa andra kategorier av lärare än professorer, lektorer, adjunkter, forskarassistenter, timlärare och gästlärare. I förslaget till ny förordning står, efter uppräkningen av vilka tjänster högskolorna får anställa, att En högskola får också anställa de kategorier av lärare utöver professor som regleras i högskolans anställningsordning. Formuleringen är oklar syftar den på lärarkategorier som inte är uppräknade tidigare i meningen eller lärarkategorier som inte är sedvanliga inom en högskola? Om syftet är det senare innebär det att man kan anställa yrkesspecialister? Förutom en tydligare formulering i själva Högskoleförordningen vill TCO se ett nationellt ramverk för hur tillskapandet av lokala befattningsstrukturer kan gå till för att tydligt definiera olika anställningsformer. I flera paragrafer föreslås det ändringar som sammantaget ger en bild av avakademisering där makten förskjuts från vetenskapssamhället till högskoleledningen. Det gäller tillägget i paragraf fem om annan yrkesskicklighet för behörighet att anställas som professor, förslaget i paragraf elva och tolv om lämplighet enligt lokala bedömningsgrunder som högskolan ställt upp (utan att specificera vilken typ av lämplighet det kan röra sig om). Inte minst förslaget att man inte längre behöver ha en fakultetsnämnd eller liknande som bereder anställningsärenden och avger förslag förminskar vetenskapssamhällets inflytande och makt. Utredningen föreslår även att kravet på sakkunniga tas bort och makten koncentreras på så vis än mer till högskolans ledning att avgöra vilka professorer eller lektorer som anställs. Man föreslår även (paragraf 18a) att en högskola får rätt att kalla en person till anställning som professor. Konsekvensen av de lagda förslagen är att högskolans ledning själva kan bestämma vilka kategorier av lärare som ska anställas, vilka behörighetskraven och bedömningsgrunderna ska vara, och ledningen kan själva avge förslag utan inblandning av sakkunniga och fakultetsnämnder. TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION (TCO) Anna Forsberg Jana Fromm/ Kristina Persdotter