GAMMALKILS KYRKA Gammalkils socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004 GAMMALKILS KYRKA Gammalkils socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

GAMMALKILS KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift. Delrapport september 2004. Innehåll INLEDNING... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 GAMMALKILS KYRKA... 5 Utdrag ur häradsekonomiska kartan 1868-77Socknen... 5 Socknen... 6 Kyrkomiljön... 6 Kyrkogården... 6 Kyrkobyggnaden... 7 KULTURHISTORISK BEDÖMNING... 10 Kyrkogården... 10 Kyrkobyggnaden... 10 HÄNDELSELISTA... 11 BEFINTLIGA SKYDDSFORMER... 13 KÄLLOR... 13 Övriga inventeringar... 14 Kartor... 14 2

INLEDNING Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år 2004. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006. Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko-/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår 3

från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet (www.raa.se). Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Anna Lindqvist vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet 4

GAMMALKILS KYRKA Gammalkil 1:1, Gammalkils socken, Linköpings kommun, Valkebo härad, Nykils pastorat, Linköpings stift, Östergötlands län och landskap Gammalkil är en medeltida socken och omnämns första gången 1345 som Gambla Kyl. Den medeltida kyrkan, som var uppförd av kalksten på 1100- eller 1200-talet revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes 1799-1802. Den nya kyrkan fick en för sin tid typisk utformning i en enkel nyklassicistisk stil med ett rektangulärt långhus med halvrunt kor i öster och indraget torn i väster. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar, avfärgade i en gråvit ton, med symmetriskt placerade fönsteröppningar. Huvudingången är via tornet i väster. En ingång finns även centralt placerad på långhusets södra sida. Taket, som ursprungligen varit spåntäckt, är nu belagt med kopparplåt. Gammalkils kyrka är såväl exteriört som interiört mycket välbevarad och är en av de bäst bevarade gustavianska kyrkorna i landet. Utdrag ur häradsekonomiska kartan 1868-77 5

Socknen Gammalkil omnämns första gången 1345 som Gambla Kyl. Socknen innehåller både jordbruks- och skogsbygd, men huvudnäringen har varit åkerbruk. I 1872 års kalender för Östergötland omnämns att det funnits ett stort antal kvarnar samt sågverk och ett bryggeri i socknen. Ägostrukturen har dominerats av ett flertal halvstora gårdar, varav kan nämnas bl a Duseborg och Kapperstad. Kyrkomiljön Kyrkan ligger vid ett vägskäl ca 15 km sydväst om Linköping. Den är belägen på en höjd med vid utblick över det fornlämningstäta landskapet. Söder om kyrkan ligger den f d kyrkskolan från 1800-talets senare del, som numer har funktionen som församlingshem. Intill ligger hembygdsgården, där en utomhusscen är uppbyggd. Vid nordöstra delen av kyrkogården finns en senmedeltida tiondebod av sten. Den har troligen samband med Gammalkils ställning som prebende, d v s pastoratets inkomst utgjorde lön till någon annan tjänst i kyrka eller skola. I detta fall för en kanik i Linköpings domkyrka, som uppbar tionden från församlingen. Gammalkils f d prästgård ligger ca 500 m öster om kyrkan. Kyrkogården Kyrkogården omgärdas av en stenmur med ingångar i söder och väster. En allé löper från församlingshemmet till kyrkogårdens södra ingång, vars grindar är utförda av smide och daterade 1820. Beskrivningen och historiken kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering. 6

Kyrkobyggnaden Den medeltida kyrkan, som var uppförd av kalksten på 1100- eller 1200-talet revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes 1799-1802. Den var belägen något norr om den nuvarande kyrkan. Gammalkils medeltidskyrka ansågs som många andra kyrkor i slutet av 1700-talet vara för liten för den växande befolkningen. Vid en besiktning framkom det att den var i för dåligt skick att bygga till, så en nybyggnation föreslogs. Flera ritningsförslag upprättades innan församlingen och Överintendentsämbetet var eniga. Den slutgiltiga ritningen utarbetades av arkitekterna K B Westman och Jacob Wulff vid Överintendentsämbetet efter förebilder från Svennevads kyrka i Närke enligt församlingens önskemål. Kyrkan uppfördes mellan åren 1799 till 1801 av byggmästaren Erik Fredberg i Örebro. Den nya kyrkan fick en för sin tid typisk utformning i en enkel nyklassicistisk stil med långsträckt långhus, ett svagt brutet tak och med ett lågt kraftigt torn med en karnisformad huv. Kyrkan uppfördes av marksten med ett rektangulärt långhus med halvrunt kor i öster och indraget torn i väster. Vapenhuset i tornets bottenvåning flankeras av två mindre rum. I det södra mynnar trappan till läktaren. Det norra rummet nås endast genom en port utifrån på nordsidan och har haft funktionen som bl a bårhus och vedbod, men används nu som elcentral. Sakristian är traditionellt placerad på norra sidan. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar och avfärgade i en gråvit ton. Kyrkan var ursprungligen färgsatt med rosa puts och fönster och portar i grön umbra. Taken har varit spåntäckta, men är sedan 1970- talet helt belagda med kopparplåt. Huvudingången är förlagd till tornets västsida. Ytterligare en ingång finns centralt placerad på sydsidan. De rundbågiga fönsteröppningarna är symmetriskt placerade med ålderdomliga bågar med en ovanlig konstruktion av träram med järnspröjsar. 7

Interiören är mycket välbevarad och präglas av byggnadstidens ideal med ett ljust och luftigt kyrkorum med trätunnvalv. Även inredningen härstammar från 1800-talets första år och är utförd av skickliga hantverkare och mästare från länet. Predikstolen, som har uppgång från sakristian, är tillverkad 1802 av bildhuggaren Carl Fredrik Beurling. Beurling har även utfört altaret, som är av trä och pryds med gustavianska ornament i form av ett kors, en kalk och en vindruvsklase. Beurling (1755-1853) var verksam i Norrköping och har tillverkat ett 10-tal predikstolar i länet. Han anlitades även till andra inredningsarbeten i kyrkorna, som te x i detta fallet nummertavlorna och överstycket till dörren till sakristian. Han har sannolikt även utfört fasaden till Pehr Schiörlins orgel från 1806. Orgeln tillhör ett av Schiörlins förnämsta verk. Orgelbyggare Per Schiörlin (1736-1815) var lärljunge till Linköpings stifts förste orgelbyggare Jonas Wistenius. Schiörlin övertog hans verkstad 1777 och har tillverkat ett 70- tal orglar i länet. Koret domineras av Per Hörbergs altartavla, som framställer Jesu samtal med Nikodemus om natten. Han har på ett mycket effektfullt sätt skurit ut motivets ljuslågor ur duken och infogat bemålade glasbitar som släpper igenom ljuset från bakomliggande fönster. Målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Per Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Han har även utfört målningsdekorationer på altarringen och läktarbarriären. Målningarna på altarringen är indelade i nio scener och utförda i grisaille, dvs i gråtoner. Läktarbarriärens tre målningar föreställer Intågandet i Jerusalem, Utdrivandet av månglarna i templet samt Vägen till Golgata. Den slutna bänkinredningen i fyra kvarter liksom korbänkarna är även ursprungliga, sittbänkarna har dock moderniserats vid en renovering 1949-50. På läktarens norra sida finns gradänger och bänkar bevarade. Sakristian har ett plant tak med målningar utförda av målarmästare Sven Gustavsson Stoltz i Vadstena. Dessa målades ursprungligen 1751-1752 till den gamla kyrkan. Troligen var de placerade i den tillbyggda nykyrkan från 1734. En del av brädorna från det gamla taket har även återanvänts i korbänkarna. De bemålade brädorna lossades vid renoveringen 1950 och placerades i tornkammaren. 8

År 1932 fick arkitekten Erik Fant i Stockholm i uppdrag att utarbeta förslag till en renovering av kyrkan. Det dröjde dock ända till 1950 innan en renovering kom till stånd. Kyrkorummet färgsattes då i grått och guld. Vid nästa renovering, som utfördes 1993, var målsättningen att bevara den färgsättning och gestaltning kyrkan fick 1950 av Fant och som präglas av en stram klassicism med en färgskala i grått och guld. Kalkstensgolvet är delvis ursprungligt och i koret finns gravhällar från 1600-talet samt en medeltida altarskiva. Dopfunten av kalksten är tillverkad så sent som 1954 hos Styrenius stenhuggeri i Västervik. Värt att notera är även att det på föremålen är skrivet vem som har skänkt dem och vilket år de skänktes. 9

KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med tiondeboden en värdefull kulturhistorisk miljö. Kyrkogården Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Gammalkils kyrka är såväl exteriört som interiört mycket välbevarad och är en av de bäst bevarade gustavianska kyrkorna i landet. Den utgör en god representant för de stora kyrkobyggnaderna som uppfördes i början av 1800-talet till följd av befolkningsökningen. Exteriören präglas av sin tids nyklassicistiska ideal med ljusa putsade fasader med stora symmetriskt placerade fönsteröppningar. Interiören är i stort sett oförändrad och också starkt präglad av byggnadstidens ideal. Kyrkorummets färgsättning i grått och guld förstärker intrycket. Inredningen är av hög konstnärlig kvalitet med altare, altarring, predikstol och bänkinredning i gustaviansk stil. Tillsammans med Per Schiörlins orgel utgör interiören ett ovanligt helgjutet och mycket välbevarat kyrkorum, inte minst genom Per Hörbergs omfattande målningsdekorationer. Inredningen har även ett stort värde ur ett regionalt perspektiv, då den är utförd av länets vid denna tid främsta hantverkare och konstnärer. Även målningarna i sakristian, som är utförda av S G Stoltz, hör till denna kategori, även om deras placering är sekundär. Den synnerligen dyrbara utsmyckningen bekostades av olika församlingsbor. Att uppgifter om donatorerna är skrivet på de olika föremålen är ovanligt och har ett mycket stort lokalt och samhällshistoriskt värde. Kyrkobyggnaden som helhet utgör ett nationellt kulturarv. Att bevara kyrkobyggnaden i sin nuvarande skepnad med den information den bär på är en viktig uppgift i arbetet med att förvalta de kulturhistoriska värdena. Sammanfattning Kyrkan är en av de bäst bevarade gustavianska kyrkorna i landet. Den är mycket välbevarad såväl exteriört som interiört och kyrkobyggnaden som helhet utgör ett unikt nationellt kulturarv. Per Schiörlins orgel tillhör ett av landets största och mest betydande historiska orgelverk och har mycket stora konst- och musikhistoriska värden. 10

HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. 1100-1299 Nybyggnad Kyrka av sten. Den ursprungliga planformen är oklar. Riven i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes. Sockenk, GL 1400-1599 Ändring ombyggnad, koret tillbyggdes eller ombyggdes. Sockenk 1698-1699 Nybyggnad klockstapel av byggmästare Jöns Nilsson. Riven. BC 1731 Specifika inventarier lillklockan gjuten av Magnus Hultman, Norrköping. BC 1734 Tillbyggnad Nykyrka av trä uppfördes på norra sidan av byggmästare Anders Håkansson. GL 1751-1752 Arkitekturbunden utsmyckning, dekormålade brädor i taket i nykyrkan av S G Stoltz, Vadstena, flyttades över till nya kyrkans sakristietak och en del användes till korbänkarna. Sockenk, SvK 1795-1799 Förslag till nybyggnadsritningar, utförda av arkitekterna K B Westman och Jacob Wulff, Överintendentsämbetet, Stockholm. GL 1799-1801 Nybyggnad Kyrkan i sin helhet. Något söder om den gamla. Byggmästare Erik Fredberg. Ritningar av Erik Fredberg eller från Överintendentsämbetet. Enskeppig salkyrka med halvrunt korparti, sakristia i norr och torn i väster. Sockenk, GL 1801-1802 Fast inredning predikstol, altare och nummertavlor tillverkade av Carl Fredrik Beurling. Sockenk, GL 1801-1802 Fast inredning altarring, altaruppsats med altartavla samt läktarbarriären, målades av Pehr Hörberg. Sockenk 1803 Specifika inventarier sengustavianskt dekorerad dörr, skänkt av Anders Carlsson, Önnerstad. Dörröverstycket utfört av C F Beurling. BC, GL 1806 Fast inredning orgel, tillverkad av Per Schiörlin med fasad av C F eller J Beurling. Renoverad 1879, 1948, 1973 och 1996. Sockenk 1812 Specifika inventarier storklockan omgjuten av Johan Magnus Friis, Jönköping. BC 1875-1879 Ändring - ombyggnad, exteriör, sannolikt omputsning, avfärgning i vitt samt ommålning av snickerier. Eventuellt ersattes spåntaket vid detta tillfälle med ett rödmålat plåttak. SvK 1875-1879 Renovering, interiör. Sakristians takmålningar upptäcktes under senare tiders limfärg. Ommålning interiört. BC, ATA, SvK 11

1875-1879 Teknisk installation- kaminer i långhuset. SvK 1879 Fast inredning orgeln från 1806 renoverad och viss omdisponering av A P Kullbom, Linköping. ATA 1932-1939 Förslag till restaurering, Arkitekt Erik Fant. ATA 1948 Fast inredning orgeln från 1806 renoverades med syftet att återställa den i ursprungligt skick. Th Frobenius & Co, Lyngby, Danmark. ATA 1949 Revidering av 1939 års förslag till restaurering. Arkitekt Erik Fant. ATA 1949 Förslag till läktarunderbyggnader. Arkitekt Johannes Dahl, Tranås. Avslag från Byggnadsstyrelsen p g a kyrkorummets karaktär. ATA 1949-1950 Ändring ombyggnad, exteriör, torntakets spånbeläggning ersattes med kopparplåt, långhusets röda plåttak målades svart, putslagningar, avfärgning i vitt. ATA, SvK 1949-1950 Ändring ombyggnad, interiör, modernisering av bänkarna, de av Stoltz målade och återanvända brädorna i korbänkarna borttogs, omklädning av altarringen, bänkar borttagna under läktaren, nytt golv under bänkkvarteren, ommålning av interiören, inredningen i grått och guld m m. Innanfönster. Inredning av sakristian med nya skåp m m. Ny armatur interiört och exteriört. Arkitekt Erik Fant. BC, SvK 1950 Teknisk installation elvärme och elektrisk belysning.svk 1954-1955 Specifika inventarier dopfunt av kalksten tillverkad hos Bröderna Styrenius Stenhuggeri AB, Västervik. Gåva av Gammalkils Sjuksköterskeförening. ATA 1973-1974 Fast inredning orgeln från 1806 renoverades av Bröderna Moberg, Sandviken. ATA 1975 Ändring ombyggnad, exteriör, befintlig plåtbeklädnad på långhustaket ersattes med kopparplåt. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping. ATA 1976 Ändring ombyggnad, interiör, bänkarna på läktarens södra sida togs bort. ATA 1986-1987 Vård/underhåll, exteriör, putslagning, avfärgning samt ommålning av snickerier. Ingenjör Ture Jangvik, K-konsult, Linköping. ÖLM. 1993 Arkeologisk förundersökning med anledning av WC-installation. Rapport maj 1993 ÖLM 1993 Ändring ombyggnad, interiör, installation av WC och vaktmästarutrymmen i vapenhuset, ommålning m m. Arkitekt Lennart Kjellberg, KB-konsult, Norrköping. ÖLM 12

1993 Teknisk installation översyn av el- och värmesystemen m m. ATA 1993 Fast inredning - konservering av taket i sakristian, predikstol mm. ÖLM. ATA 1996 Fast inredning restaurering av orgeln. Åkerman & Lunds Orgelbyggeri AB, Knivsta. ATA 2004 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar ATA Antikvarisk-topografisk arkiv, Riksantikvarieämbetet BC Cnattingius, Bengt, Gammalkils kyrka. Linköpings stifts kyrkor, 1969. GL Lindqvist, Gunnar, Gammalkils kyrka, Linköpings stifts kyrkor, 2001. Sockenk.- Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2000; rev. 2003-12-09 SvK Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5 Östergötland, Sveriges Kyrkor, Riksantikvarieämbetet. ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Gammalkil-Kapperstad, K69, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983. KÄLLOR Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet Bebyggelseregistret kulturhistorisk bebyggelseinformation., Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se Mörkfors, Gunnel, Nyklassicistiska kyrkorum. Ingår i Kyrka i bruk. Meddelande från Östergötlands länsmuseum 1996. Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L, Norrköping 1877. Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del I, Uddevalla 1946. Unnerbäck, R. Axel, Orgelinventarium, Sthlm 1988. Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands läns kalender 1872. Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv 13

Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Kartor Häradsekonomisk karta 1878 Ekonomisk karta, 1948 och 1982, blad 8F 3f Gammalkil 14