BILIA ÅRSREDOVISNING 07
INNEHÅLL Förvaltningsberättelse 1 Förslag till vinstdisposition 6 Resultaträkning för koncernen 7 Balansräkning för koncernen 9 Sammandrag avseende förändringar i koncernens eget kapital 11 Kassaflödesanalys för koncernen 12 Noter till de finansiella rapporterna koncernen 13 Resultaträkning för moderbolaget 53 Balansräkning för moderbolaget 54 Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital 56 Kassaflödesanalys för moderbolaget 57 Noter till de finansiella rapporterna moderbolaget 58 Underskrifter 68 Revisionsberättelse 69 Femårsöversikt 70 Definitioner 72 Bilia-aktien 73 Styrelse 77 Bolagsstyrningsrapport 79 Ledning 82 Årsstämmoinformation 84 Denna information har avlämnats enligt lag om Värdepappersmarknaden den 19 mars 2008. 2 Bilia Årsredovisning 2007
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Koncernen och moderbolaget Styrelsen och verkställande direktören i Bilia AB (publ), organisationsnummer 556112-5690, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2007. Allmänt om verksamheten Bilia är Nordens största bilkedja med en ledande position inom service och försäljning av personbilar och transportbilar samt tilläggstjänster. Koncernen har 111 anläggningar i Sverige, Norge och Danmark samt en Internetbaserad auktionssajt, Netbil. Bilias vision är att vara branschens bästa servicebolag med målet att ha de mest nöjda kunderna i bilhall, butik och verkstad. Kunden ska alltid uppleva mötet med Bilia som positivt. Bilia har ett väl utvecklat sortiment av tjänster och produkter inom Serviceaffären, som omfattar verkstadstjänster, reservdelar, butiksförsäljning och försäljning av drivmedel. Bilia utvecklar kontinuerligt nya tjänster och servicekoncept som ska förenkla bilägandet för kunderna. Bilaffären omfattar försäljning av nya och begagnade personbilar, transportbilar, kundfinansiering och tilläggstjänster. Bilia säljer personbilar från Volvo, Renault, Ford, Land Rover, Hyundai, Nissan, Honda, BMW och Mini samt transportbilar från Renault, Ford, Hyundai och Nissan. utge B-aktier enligt bolagsordningen men så har inte skett. Alla utgivna aktier äger samma rätt i bolaget och berättigar till en röst på bolagsstämman. Bilias aktier är noterade på OMX Nordiska Börs och kan här överlåtas fritt, inom börsens ramar. Styrelseledamöterna Mats Qviberg och Sven Hagströmer kontrollerar direkt och indirekt via Investment AB Öresund cirka 39 procent av aktierna i bolaget och styrelsens ordförande, Mats Qviberg, innehar tillsammans med sin familj ytterligare cirka 5 procent av bolagets aktier. Bilia saknar kännedom om eventuella aktieägaravtal mellan Bilias aktieägare. Det finns inga särskilda regler i bolagsordningen om ändring av densamma eller tillsättande/entledigande av styrelseledamöter. Årsstämman 2007 bemyndigade styrelsen att återköpa egna aktier motsvarande maximalt 10 procent av antalet aktier i bolaget. Ett nytt bemyndigande kommer att föreslås vid kommande årsstämma. Vid väsentliga förändringar i bolagets ägarstruktur som påverkar förutsättningarna eller arbetsinnehållet väsentligt har VD samt vissa högre chefer rätt att lämna sina tjänster och Ägarförhållanden Bilia hade 25 282 aktieägare vid utgången av 2007, jämfört med 26 497 ett år tidigare. Andelen institutionellt ägande uppgick till 15,4 procent (18,3) och andelen utländskt ägande uppgick till 14,7 procent (12,5). Under 2007 återköpte Bilia totalt 1 000 000 aktier (1 669 900), motsvarande 4,7 procent av aktiekapitalet, för totalt 115 Mkr. Den 31 december 2007 uppgick bolagets innehav av egna erhålla 24 månadslöner, varav avräkning från eventuell ny tjänst skall ske under de sista 12 månaderna. Samma rätt till ersättning föreligger även vid uppsägning från bolagets sida. Bilias service- och återförsäljaravtal innehar alla klausuler av innebörden att avtalet kan komma att sägas upp om bolaget överlåts till en ny ägare som inte själv är auktoriserad återförsäljare eller verkstad av samma märke, klausulerna kan dock inte tillämpas så länge Bilia är marknadsnoterat. aktier till 1 000 000 aktier (1 669 900). Marknadens utveckling Bilia-aktien Det totala antalet aktier i bolaget uppgår till 21 459 255 stycken. Samtliga utgivna aktier är av serie A. Det finns även möjlighet att Efterfrågan på nya bilar och service i Bilias marknadsområden var sammantaget på en bra nivå. Marknaden för nya personbilar ökade i Sverige med 8 procent, i Norge med 18 procent och i Danmark med 4 procent. Nyckeltal Koncernen 2007 2006 2005 Nettoomsättning, Mkr 15 405 14 056 12 074 Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster, Mkr 176 130 202 Rörelsemarginal exklusive jämförelsestörande poster, % 1,1 0,9 1,7 Rörelseresultat, Mkr 168 109 194 Resultat före skatt, Mkr 142 118 190 Årets resultat, Mkr 100 93 190 Avkastning på sysselsatt kapital, % 7,8 6,2 10,0 Avkastning på eget kapital, % 6,3 6,3 15,8 Nettolåneskuld/eget kapital, ggr 0,81 0,02 0,69 Kassaflöde från den löpande verksamheten, Mkr 305 446 185 Soliditet, % 21 28 22 Vinst per aktie, kr 4:75 4:15 8:20 Eget kapital per aktie, kr 74 78 56 Antal anställda 31 december 3 961 3 458 3 219 Bilia Årsredovisning 2007 1
forts Förvaltningsberättelse Viktiga händelser under året Bilias anläggning i Kista i norra Stockholm slutade under mars månad med försäljningen av Kia. Bilia startade under mars månad ett samarbete med DnB NOR i Norge under namnet Bilia Lease. Bilia förvärvade samtliga rörelsedrivande dotterföretag till Hans Persson Bil AB. Köpeskillingen uppgick till 329 Mkr och verksamheten ingår i Biliakoncernen från och med maj månad. Bilia förvärvade rörelsen i Bilgruppen i Enköping Sala AB och Bilgruppen i Kungsängen AB. Köpeskillingen uppgick till 28 Mkr och verksamheten ingår i Biliakoncernen från och med juni månad. I enlighet med årsstämmans beslut har aktiekapitalet under juli månad nedsatts med 16 699 000 kronor genom indragning av 1 669 900 egna aktier. Antalet registrerade aktier efter indragningen uppgår till 21 459 255. Styrelsen beslutade, i enlighet med årsstämmans bemyndigande, att återköpa egna aktier. Per den 31 december 2007 uppgick Bilias innehav av egna aktier till 1 000 000 aktier med en snittkurs på 115 kronor per aktie. Totalt kan 2 145 925 aktier förvärvas enligt årsstämmans bemyndigande. I september ställde Investment AB Öresund ut köpoptioner på 210 000 aktier i Bilia AB, till styrelsemedlemmar, koncernledning och ett antal nyckelmedarbetare. Optionerna har en löptid på tre år med ett lösenpris på 120 kronor/aktie. Huvudförhandlingen i tvisten mellan Bilias dotterföretag Säfveån och Pacta inleddes i Göteborgs Tingsrätt under oktober månad. Tvisten har utgångspunkt i affärsverksamhet som AB Probo (numera Säfveån AB) bedrev 1987. Säfveåns uppfattning är att Pactas anspråk i allt väsentligt är ogrundade och bolaget bestrider skadeståndsskyldighet både på formella grunder, i sak och med avseende på yrkade belopp. Göteborgs Tingsrätt ogillade i en dom den 20 februari 2008 helt Pactas skadeståndstalan mot Säfveån AB. Säfveån tillerkändes ersättning för rättegångskostnader med 14 Mkr. Bilias styrelse beslutade att sälja fastigheter i Danmark och Sverige. Försäljningen beräknas vara avslutad vid utgången av första kvartalet 2008. Bilia träffade ett avtal med Bilforum Holding AS om förvärv av samtliga aktier i Bilforum AS och Bilforum Finans AS. Bilforum är en välrenommerad och lönsam bilåterförsäljare som representerar Volvo, Renault och Land Rover i Stavangerområdet i Norge. Köpeskillingen uppgick till 65 Mkr och verksamheten kommer ingå i Biliakoncernen från och med den 1 januari 2008. Omsättning och resultat Nettoomsättningen uppgick till 15 405 Mkr (14 056). Justerat för valutakursförändringar och jämförbara verksamheter ökade nettoomsättningen med 190 Mkr eller med 1 procent. Ökningen är främst hänförlig till ökad försäljning av nya bilar. Rörelseresultatet uppgick till 168 Mkr (109), jämförelsestörande poster har påverkat resultatet med 8 Mkr ( 21). Förbättringen mot föregående år, jämförelsestörande poster exkluderade, uppgick till 46 Mkr. Under året förvärvade verksamheter, Hans Persson och Bilgruppen, ingår i resultatet med 9 Mkr efter förvärvskostnader. Bilaffären redovisade ett bättre resultat jämfört med föregående år, främst beroende på en högre marginal vid försäljning av bilar. Serviceaffären redovisade ett något lägre resultat delvis beroende på genomförda omstruktureringar i Norge, vilka hade en negativ påverkan på serviceverksamheten. Resultat från kundfinansiering exklusive bruttovinst hänförlig till hyresintäkter långtidsleasing för bilar sålda med återköpsavtal uppgick till 97 Mkr (95). Jämförelsestörande poster uppgick till 8 Mkr ( 21) och avser omstruktureringskostnader i Sverige och Norge med 18 Mkr ( 11) och kostnader för tvister, främst Konkurrensverket och Pacta, med 12 Mkr ( 9). Vidare har Bilias norska verksamhet ändrat pensionsplanen från förmånsbestämd till premiebaserad för medarbetare under 52 år, vilket har påverkat resultatet med 22 Mkr ( ). Föregående år inkluderar avyttringar med 1 Mkr. Finansnettot uppgick till 26 Mkr (9). Resultatandel från det indirekta aktieinnehavet i AB Volvofinans ingår med 22 Mkr (17). Vinst vid försäljning av aktierna i Viking Redningstjeneste ingick i föregående års finansnetto med 7 Mkr. Högre nettolåneskuld och räntenivå har resulterat i ökade räntekostnader jämfört med föregående år. Årets resultat uppgick till 100 Mkr (93) och vinst per aktie till 4:75 kronor (4:15). Valutakursförändringar påverkade resultatet marginellt. Jämförelsestörande poster Koncernen, Mkr 2007 2006 Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster 176 130 Jämförelsestörande poster Resultat vid försäljning av fastigheter 1 Strukturkostnader, m m 18 11 Ändrad pensionsplan i Norge 22 Tvister 12 9 Rörelseresultat 168 109 Resultat före skatt exklusive jämförelsestörande poster 150 132 Jämförelsestörande poster Resultat vid försäljning av fastigheter/aktier 6 Strukturkostnader, m m 18 11 Ändrad pensionsplan i Norge 22 Tvister 12 9 Resultat före skatt 142 118 Investeringar och avyttringar Investeringar och avyttringar uppgick till 64 Mkr (275). Ersättningsinvesteringar representerade 52 Mkr (22), expansionsinvesteringar 48 Mkr (45), miljöinvesteringar 4 Mkr (4) och investeringar i ny och tillbyggnad fastigheter 31 Mkr (3). Nettoinvesteringar i leasingfordon och finansiell leasing uppgick till 199 Mkr (201). 2 Bilia Årsredovisning 2007
Finansiell ställning Balansomslutningen uppgick till 7 043 Mkr (6 064). Förvärven av Hans Persson och Bilgruppen ökade balansomslutningen med cirka 900 Mkr. Räntebärande tillgångar minskade med cirka 250 Mkr medan rörelsetillgångarna ökade med cirka 330 Mkr. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 305 Mkr (446). Kassaflödet efter nettoinvesteringar uppgick till 590 Mkr (48). Nettolåneskulden ökade med 1 253 Mkr och uppgick vid utgången av året till 1 222 Mkr. Eget kapital uppgick till 1 507 Mkr (1 684). Eget kapital har bland annat påverkats av kontantutdelning till aktieägarna med 172 Mkr och återköp av egna aktier med 115 Mkr. Föreslagen utdelning, 8:00 kronor per aktie, tar i anspråk 164 Mkr av eget kapital. Soliditeten uppgick vid utgången av året till 21 procent (28). Personal Kompetenta och motiverade medarbetare, som är beredda att utvecklas och gripa in när det behövs, är en förutsättning för att Bilias kunder ska bli nöjda och lojala, vilket är avgörande för att Bilia ska fortsätta vara framgångsrikt. Grunden för medarbetarnas kompetensutveckling är de utvecklingssamtal som varje medarbetare har med sin närmaste chef minst en gång per år. Medarbetarsamtalet tar utgångspunkt i den enskildes kompetens och behov. Tillsammans tar man fram en plan som ska skapa förutsättningar för personlig utveckling, arbetsglädje och effektivitet i det dagliga arbetet. Bilia Academy är namnet på koncernens interna utbildningsenhet, som startades 2001. Bilia Academy genomför fortlöpande inventeringar av utbildningsbehovet och sätter därefter samman skräddarsydda utbildningar riktade mot målgrupper med olika befattningar inom Bilia. Utbildningsverksamheten syftar till att höja kompetensen inom specifika områden, stärka företagskulturen med Bilias vision och kärnvärden och samtidigt bidra till ett erfarenhetsutbyte och ett breddat kontaktnät för Bilias medarbetare. Bilia arbetar kontinuerligt med att förbättra arbetsmiljön vid koncernens anläggningar. En bra arbetsmiljö förbättrar förutsättningen för att medarbetarna ska må bra och vara motiverade. I verkstäderna handlar det om att skapa miljöer som är ljusa, luftiga, rena och fria från buller. Medelantalet anställda i koncernen uppgick under året till 3 536 personer (3 063), varav 2 287 i Sverige (1 852). Antalet anställda uppgick den 31 december 2007 till 3 961 personer (3 458). Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Till ledningen har årsstämman för 2007 beslutat om följande riktlinjer avseende ersättning. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner och pension. Med andra ledande befattningshavare avses de fem personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För koncernledningens sammansättning se not 9 Anställda och personalkostnader. Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 53 procent av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 26 41 procent av grundlönen. Den rörliga ersättningen baseras på resultatmål och individuellt uppsatta mål. Pensionsförmåner samt övriga förmåner till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgår som del av den totala ersättningen. Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2008 att ersättningsprinciperna enligt ovan även ska gälla för 2008. Risker Bilias verksamhet förknippas med risker. Vissa faktorer kan Bilia påverka medan andra ligger utanför koncernens kontroll. Ambitionen är dock att tidigt identifiera hot och möjligheter för att snabbt vidta åtgärder och därmed kunna parera utvecklingen. Marknadsutvecklingen Efterfrågan på Bilias produkter och tjänster påverkas av svängningar i konjunkturen. I lågkonjunktur väljer en del kunder att av vakta med bilköp. Faktorer som påverkar marknadsutvecklingen är bland annat arbetsmarknadens situation, aktiemarknadens utveckling, ränteläget och drivmedels- Mål och måluppfyllelse Avkastning på sysselsatt kapital, % Avkastning på eget kapital, % Rörelsemarginal, % 20 20 4 15 15 3 10 5 0 05 06 07 Mål minst 14 procent 10 5 0 05 06 07 Mål minst 15 procent 2 1 0 05 06 07 Mål minst 2,2 procent Finansiella mål Bilias övergripande finansiella mål är att uppnå: en rörelsemarginal på minst 2,2 procent en avkastning på sysselsatt kapital på minst 14 procent en avkastning på eget kapital på minst 15 procent. Bilia Årsredovisning 2007 3
forts Förvaltningsberättelse priserna. Positioneringen av Bilia som ett servicebolag stabiliserar resultatutvecklingen. Serviceaffären är mindre konjunkturkänslig än Bilaffären, eftersom bilar kräver service och reparationer oavsett konjunkturläge. Ökad konkurrens EUs tidigare gruppundantag för fordonsbranschen upphörde den 30 september 2003, efter en övergångsperiod på ett år. Den 1 oktober 2005 upphörde även den så kallade lokaliseringsklausulen som gjorde det möjligt för tillverkarna att bestämma var återförsäljarna fick vara etablerade. De nya reglerna påverkar konkurrensförhållandena i branschen och ger tillverkaren möjlighet att utse ytterligare återförsäljare på de orter där Bilia är etablerat. Bilia bedömer att koncernen, med sin storlek och starka position på marknaden, ges nya möjligheter att utveckla verksamheten. Bilias storlek får ökad betydelse, till exempel vid inköp. Förmågan att hantera flera bilmärken och ett eget starkt varumärke ökar också i betydelse. Utveckling av egna tjänster För att upprätthålla och stärka konkurrenskraften, krävs att Bilia utvecklar tjänster som är tilltalande för kunderna. Bilias förmåga att utveckla nya tjänster bidrar även till att stärka leverantörernas varumärken. Utvecklingen är resurskrävande. Bilia bedömer att koncernen har den storlek, struktur och finansiella styrka som krävs för att ligga i framkant av tjänsteutvecklingen. Nyckelpersoner För att kunna utvecklas ytterligare som ett servicebolag och därmed uppnå tillväxt och lönsamhet, krävs att Bilia kan attrahera och utveckla kompetenta medarbetare, såväl ledning som övrig personal. Bilia är en arbetsgivare som strävar efter att stimulera personliga framsteg genom att erbjuda intressanta arbetsuppgifter, individanpassade utbildningsprogram, bonusprogram och delaktighet i koncernens utveckling. För finansiella risker hänvisas till not 30 Finansiella risker och finanspolicies. Produkternas konkurrenskraft Bilia är beroende av att koncernens affärspartners utvecklar konkurrenskraftiga produkter. Bilias affärspartners har under de senaste åren lanserat flera nya produkter. Volvo som är den enskilt viktigaste affärspartnern kommer bland annat under 2008 att lansera en ny modell, XC60. Ford kommer att lansera en ny Fiesta, en ny Focus och en ny modell, Kuga. BMW kommer att lansera fem nya modeller, bland annat en ny modell X6 och en ny bil i 7-serien. Renault kommer att lansera sju nya modeller, Hyundai kommer att lansera två nya modeller varav en är den nya miljöbilen i10, vilken är särskilt viktig för Stockholmsmarknaden. Detta tillsammans med övriga märken i koncernen gör att Bilia sammantaget har tillgång till attraktiva produktprogram. Miljö Bilias miljöpolicy slår fast att koncernens tjänster och produkter ska påverka naturen så lite som möjligt och därmed bidra till en hållbar utveckling. Miljöarbetet ska utföras inom ramen för affärsidén och präglas av en helhetssyn där teknik, ekonomi och ekologi vägs samman. Avfallssortering är ett prioriterat område. Miljöfarligt avfall omhändertas enligt väl genomarbetade rutiner. Bilia har därutöver system, egna eller tillsammans med samarbetspartners, för att ta hand om och återvinna avfall från service och restprodukter från skadereparationer. Bilias medarbetare utbildas i miljöfrågor och får även fortlöpande miljöinformation. Samtliga svenska och norska företag samt merparten av anläggningarna i Danmark är miljöcertifierade enligt ISO 14001. Personal Fördelning av anställda per funktion, % Fördelning av anställda per land, % Utbildnings - fördelning, % Åldersstruktur, antal anställda, % Anställningstid, % Försäljning, 18 Sverige, 66 Grundskola/gymnasium, 85 <29 år, 23 0 9 år, 51 Verkstad, 57 Norge, 20 Högskoleutbildning, 4 30 49 år, 47 10 19 år, 20 Reservdelar, 15 Danmark, 14 Eftergymnasial utb, 11 50 60 år, 23 20 29 år, 12 Administration, 10 >61 år, 7 30 39 år, 13 >40 år, 4 Nyckeltal 2007 2006 2005 Medelantalet anställda 3 536 3 063 2 888 Omsättning per medelantalet anställda, Tkr 4 357 4 589 4 181 Förädlingsvärde per medelantalet anställda, Tkr 577 594 583 Resultat före skatt per medelantalet anställda, Tkr 40 38 66 Medelålder 42 41 41 4 Bilia Årsredovisning 2007
Personbilar uppdelat på Service- respektive Bilaffären Service- och Bilaffären Nettoomsättning, Mkr Rörelseresultat, Mkr Rörelsemarginal, % 2007 2006 2005 2007 2006 2005 2007 2006 2005 Serviceaffären 4 792 4 461 4 118 233 246 288 4,9 5,5 7,0 Bilaffären 11 388 10 325 8 466 7 55 33 0,1 0,5 0,4 Andel av Personbilars nettoomsättning, % Andel av Personbilars anställda, % Tillväxt Service, % 25 Tillväxt Bil, % 25 20 20 15 15 10 10 5 5 Service, 30 Service, 80 0 05 06 07 0 05 06 07 Bil, 70 Bil, 20 Personbilar Antal nya bilar Leveranser 1) Orderstock 1) 2007 2006 2005 2007 2006 2005 Sverige 23 336 21 231 18 925 2 991 2 507 3 091 Norge 6 459 5 644 4 063 1 231 692 377 Danmark 6 719 6 909 4 242 514 475 460 Totalt Personbilar 36 514 33 784 27 230 4 736 3 674 3 928 1) Transportbilar ingår från och med 2007 i antalsredovisningen. Jämförelsetalen har även justerats för transportbilar. Historik, personbilsförsäljningen i Sverige, Norge och Danmark Nya personbilar 400 000 300 000 200 000 100 000 0 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Sverige Norge Danmark Avkastning på Nyckeltal Nettoomsättning, Mkr Rörelseresultat, Mkr Rörelsemarginal, % operativt kapital % 2007 2006 2005 2007 2006 2005 2007 2006 2005 2007 2006 2005 Sverige 9 783 8 717 8 346 222 206 234 2,3 2,4 2,8 21,7 28,6 34,4 Norge 3 548 3 331 2 293 15 5 14 0,4 0,2 0,6 2,3 0,9 4,8 Danmark 2 065 1 997 1 433 11 10 8 0,5 0,5 0,6 2,6 2,5 3,3 Totalt Personbilar 15 396 14 045 12 072 226 191 256 1,5 1,4 2,1 10,6 11,4 19,4 Koncernen bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt miljöbalken. I Sverige är 55 anläggningar anmälningspliktiga på grund av bensinförsäljning där inga utsläpp får ske, 14 fordonstvättar på grund av utsläpp till vatten och 9 anläggningar på grund av utsläpp av lösningsmedel till luften. De anmälningspliktiga anläggningarna utgör en mindre del av Bilias totala verksamhet. Uppgift om förvärv, överlåtelse samt innehav av egna aktier Under 2006 förvärvades 1 669 900 egna aktier för sammanlagt 164 Mkr, vilket motsvarade ett eget innehav om 7,2 procent. Bilias egna aktieinnehav vid tiden för årsstämman uppgick till 1 669 900 aktier. Årsstämman 2007 beslutade om nedsättning av aktiekapitalet med 16 669 000 kronor genom indragning av 1 669 900 egna aktier. Ändamålet med nedsättningen var att frigöra bundet kapital till förmån för fria medel. Nedsättningen verkställdes under sommaren och Bilia hade därmed inget innehav av egna aktier. Bilia Årsredovisning 2007 5
forts Förvaltningsberättelse Vid årsstämman 2007 gavs även ett nytt bemyndigande till styrelsen om återköp om maximalt 10 procent av aktierna. Ett nytt återköpsprogram inleddes i augusti 2007 och sedan dess har Bilia förvärvat 1 000 000 aktier för sammanlagt 115 Mkr. Bilias innehav av egna aktier uppgick per den 31 december 2007 till 1 000 000 aktier vilket motsvarar ett eget innehav av 4,7 procent. Bilias aktier har kvotvärdet 10 kronor. Syftet med samtliga återköp har varit att optimera bolagets kapitalstruktur. Styrelsens arbete Under 2007 hölls ett konstituerande och fem ordinarie styrelsemöten. Utöver ovanstående möten sammanträdde styrelsen även en gång per capsulam. I god tid före varje styrelsemöte skickas en agenda, tillsammans med fördjupande information om viktigare ärenden, ut till varje styrelseledamot. Styrelsen behandlade bland annat frågor om strategi, ekonomiska mål, resultatuppföljning, investeringar, fastigheter, förvärv och uppföljning av tvisten med Konkurrensverket och Pacta. Under året fattade styrelsen bland annat beslut om förvärv av Hans Persson, Bilgruppen och Bilforum. Moderbolaget Bilia AB svarar för koncernens ledning, strategiska planering, finansiering, redovisning, information och affärsutveckling. Dessutom bedriver Bilia AB utbildnings och IT-verksamhet främst åt företag inom koncernen. Moderbolagets rörelseresultat uppgick till 50 Mkr ( 60). I föregående års rörelseresultat ingår kostnader för tvister ingår med 2 Mkr. Framtida utveckling Bilia bedömer att den samlade totalmarknaden i Sverige, Norge och Danmark under 2008 kommer minska jämfört med den relativt höga nivån 2007. Mot bakgrund av att Bilias resultat påverkas av flera olika faktorer utanför bolagets kontroll, lämnas ingen resultatprognos. En genomgång av de viktigaste resultatpåverkande faktorerna återfinns i känslighetsanalysen i not 30 Finansiella risker och finanspolicies. Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 886 Mkr, disponeras enligt följande: Mkr Kontant utdelning, 8:00 kronor per aktie 164 Överföres i ny räkning 722 Summa 886 Styrelsens yttrande avseende föreslagen vinstutdelning Koncernens egna kapital har beräknats med tillämpning av de redovisningsregler som gäller enligt International Financial Reporting Standards (IFRS). Moderbolagets egna kapital har beräknats med tillämpning av Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06, redovisning för juridiska personer. Föreslagen vinstutdelning består av en kontant utdelning om 8:00 kronor per aktie eller totalt 164 Mkr. Koncernens soliditet beräknas uppgå till cirka 20 procent efter föreslagen utdelning om totalt 164 Mkr. Den föreslagna kontantutdelningen ligger i linje med Bilias utdelningspolicy vilken slår fast att minst 50 procent av årets vinst ska delas ut till aktieägarna samt att Bilia vid var tid ska ha en optimal kapitalstruktur. Styrelsen bedömer att bolagets och koncernens egna kapital efter föreslagen vinstutdelning kommer att vara tillräckligt stort i relation till verksamhetens art, omfattning, risker och långivarnas villkor. Styrelsen har även beaktat koncernens historiska utveckling, investeringsplan samt konjunkturläge. De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 27 februari 2008. Vad beträffar koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat och balansräkningar med tillhörande kommentarer. Händelser efter balansdagen Bilia sålde en fastighet i Västerås till Aspholmen Fastigheter AB. Reavinst efter skatt beräknas till cirka 5 Mkr och balansomslutningen minskar med cirka 50 Mkr. Den 20 februari 2008 meddelades dom i tvisten mellan Bilias dotterföretag Säfveån och Pacta. Göteborgs Tingsrätt ogillade helt Pactas skadeståndstalan mot Säfveån AB. Säfveån tillerkändes ersättning för rättegångskostnader med 14 Mkr. 6 Bilia Årsredovisning 2007
RESULTATRÄKNING FÖR KONCERNEN Mkr Not 2007 2006 Kvarvarande verksamheter Nettoomsättning 2, 3, 6 15 405 14 056 Kostnad för sålda varor 6 13 021 11 869 Bruttoresultat 2 384 2 187 Övriga rörelseintäkter 7 23 11 Försäljningskostnader 1 775 1 629 Administrationskostnader 10 442 446 Övriga rörelsekostnader 8 22 14 Rörelseresultat 3, 9, 11 168 109 Finansiella intäkter 97 99 Finansiella kostnader 145 107 Andelar i intresseföretags resultat 17 22 17 Finansnetto 12 26 9 Resultat före skatt 142 118 Skatt 13 42 30 Årets resultat från kvarvarande verksamheter 100 88 Resultat från avvecklad verksamhet, netto efter skatt 4 5 Årets resultat 100 93 Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 100 93 Resultat per aktie, kronor 14 Koncernen Resultat per aktie före och efter utspädning 4:75 4:15 Föreslagen utdelning per aktie 8:00 Kvarvarande verksamhet Resultat per aktie före och efter utspädning 4:75 3:90 Föreslagen utdelning per aktie 8:00 Nettoomsättning, Mkr 15 000 10 000 5 000 10 0 10 20 30 0 05 06 05 06 07 07 Finansnetto, Mkr Rörelseresultat exklusive jämförelse störande poster, Mkr Mkr 300 200 100 0 05 06 07 % 3 2 1 0 Nettoomsättningen ökade med 10 procent till 15 405 Mkr. Ökningen beror till största delen på de förvärv som genomförts under året. Nettoomsättningen exklusive förvärv och valutaeffekter ökade med 1 procent eller 190 Mkr. Ökningen är främst hänförlig till försäljning av nya bilar. Finansnettot försämrades till 26 Mkr (9). Försämringen beror främst på högre nettolåneskuld och högre räntenivå med ökade räntekostnader som följd. Resultatandelen på indirekt innehav i Volvofinans, uppgick till 22 Mkr (17). Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster ökade till 176 Mkr från 130 Mkr. Sverige ökade med 27 Mkr, Norge med 20 Mkr och Danmark minskade med 1 Mkr. Rörelsemarginalen ökade från 0,9 procent till 1,1 procent. Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster, Mkr Rörelsemarginal, % Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster per kvartal, Mkr Mkr % 90 3 60 30 0 05 06 07 05 06 07 05 06 07 05 06 07 0 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 2 1 Koncernens rörelseresultat för de enskilda kvartalen under 2007 var bättre jämfört med 2006, i synnerhet kvartal 1. Främst beroende på en stark Bilaffär med högre bruttovinstmarginal. Rörelsemarginalen minskade något under kvartal 4 jämfört med föregående år, 1,5 procent mot 1,6 procent. Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster, Mkr Rörelsemarginal, % Resultatanalys, koncernen Rörelseresultat Resultat före skatt Mkr 2007 2006 2007 2006 Resultat exklusive jämförelsestörande poster 176 130 150 132 Jämförelsestörande poster Resultat vid försäljning av fastigheter/aktier 1 6 Strukturkostnader m m 18 11 18 11 Ändrad pensionsplan i Norge 22 22 Tvister 12 9 12 9 Redovisat resultat 168 109 142 118 Bilia Årsredovisning 2007 Koncernen 7
KOMMENTAR TILL KONCERNENS RESULTATRÄKNING Nettoomsättning Nettoomsättningen ökade med 10 procent till 15 405 Mkr (14 056). Ökningen är främst hänförlig till förvärven av Bilgruppen och Hans Persson. Justeras nettoomsättningen för förvärv och valutakursförändringar ökade nettoomsättningen med 190 Mkr eller 1 procent. Försäljning av nya bilar är den främsta anledningen till ökningen. Serviceaffären ökade nettoomsättningen med 331 Mkr till 4 792 Mkr eller med 7 procent (8). Exkluderas förvärv och valutakurseffekter var nettoomsättningen oförändrad. Den svenska Serviceaffären var oförändrad ( 2). Den danska Serviceaffären minskade med 2 procent ( 1) medan den norska Serviceaffären ökade med 4 procent (11). Bilaffärens nettoomsättning ökade med 1 063 Mkr till 11 388 Mkr vilket motsvarar 10 procent (22). Justerat för jämförbara enheter och valutakurseffekter ökade nettoomsättningen med 2 procent. Den svenska Bilaffären var oförändrad, den norska ökade med 4 procent och den danska ökade med 5 procent. Rörelseresultatet Koncernens rörelseresultat uppgick till 168 Mkr, en ökning med 59 Mkr jämfört med föregående år. Rörelsemarginalen ökade till 1,1 procent jämfört med 0,8 procent för 2006. I Sverige ökade rörelseresultatet med 16 Mkr till 222 Mkr. Justeras rörelseresultatet för förvärv var ökningen 7 Mkr. I Norge har rörelseresultatet ökat från 5 Mkr till 15 Mkr. Orsaken till förbättringen är framförallt en bättre Bilaffär. I Danmark var rörelseresultatet i det närmaste oförändrat, 11 Mkr, mot föregående år. En något svagare Serviceaffär kompenserades av marginellt bättre Bilaffär. Resultat från kundfinansiering exklusive bruttovinst hänförlig till hyresintäkter långtidsleasing för bilar sålda med återköpsavtal uppgick till 97 Mkr (95). Vinstandelar till medarbetarna i koncernen har belastat rörelseresultatet med 17 Mkr (14). Jämförelsestörande poster Rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 176 Mkr en ökning med 46 Mkr eller 35 procent jämfört med föregående år. Rörelsemarginalen ökade från 0,9 procent till 1,1 procent. Jämförelsestörande poster har påverkat rörelseresultatet med 8 Mkr ( 21). Förändringen avser omstruktureringskostnader i Sverige och Norge med 18 Mkr ( 11) och kostnader för tvister, främst Konkurrensverket och Pacta, med 12 Mkr ( 9). Bilias norska verksamhet har ändrat pensionsplanen från förmånsbestämd till premiebaserad för medarbetare under 52 år vilket påverkat resultatet med 22 Mkr ( ). Föregående år inkluderar avyttringar med 1 Mkr. Finansnetto Finansnettot uppgick till 26 Mkr (9), vilket är en försämring med 35 Mkr. Resultatandel på indirekt innehav i Volvofinans ingår med 22 Mkr (17). Föregående års finansnetto inkluderar försäljning av aktier i Viking Redningstjeneste i den norska verksamheten med 7 Mkr. Under året har nettolåneskulden ökat med 1 253 Mkr till 1 222 Mkr vilket tillsammans med en högre räntenivå medfört ökade räntekostnader. Resultat före skatt Resultat före skatt ökade till 142 Mkr (118). En ökning med 24 Mkr eller 21 procent. Jämförelsestörande poster Resultat före skatt exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 150 Mkr (132), vilket motsvarar en ökning med 14 procent. Jämförelsestörande poster har påverkat resultat före skatt med 8 Mkr ( 14). Förändringen avser omstruktureringskostnader i Sverige och Norge med 18 Mkr ( 11) och kostnader för tvister, främst Konkurrensverket och Pacta, med 12 Mkr ( 9). Bilias norska verksamhet har ändrat pensionsplanen från förmånsbestämd till premiebaserad för medarbetare under 52 år vilket påverkat resultatet med 22 Mkr ( ). Föregående år inkluderar avyttringar med 6 Mkr. Årets resultat Årets resultat uppgick till 100 Mkr (93). Det motsvarar en vinst per aktie på 4:90 kronor (4:35) beräknat på antalet utestående aktier. Föregående års resultat har påverkats av utdelningen av Catena AB med 5 Mkr. Skattekostnaden uppgick till 42 Mkr ( 30), vilket motsvarar 30 procent (25). Bolagsskatten är baserad på skattekostnaden i respektive land. Nyckeltal Avkastningen på sysselsatt kapital ökade från 6,2 procent till 7,8 procent. Avkastningen på eget kapital var oförändrad, 6,3 procent. Jämförelsestörande poster Avkastningen på sysselsatt kapital exklusive jämförelsestörande poster ökade från 6,9 procent till 8,1 procent. 8 Bilia Årsredovisning 2007 Koncernen
BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN Mkr Not 2007 2006 Tillgångar 5, 29, 32 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 15 Immateriella rättigheter 133 86 Goodwill 124 91 257 177 Materiella anläggningstillgångar 16 Byggnader och mark 315 47 Pågående nyanläggningar 15 0 Inventarier, verktyg och installationer 357 299 Leasingfordon 1 811 1 922 2 498 2 268 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 17 238 186 Finansiella placeringar 18, 30 10 10 Långfristiga fordringar 19 32 27 Uppskjutna skattefordringar 13 92 79 372 302 Summa anläggningstillgångar 3 127 2 747 Omsättningstillgångar Varulager Handelsvaror 20 2 529 1 995 Kortfristiga fordringar Aktuella skattefordringar 13 23 16 Kundfordringar 21 965 789 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 111 152 Övriga fordringar 19 92 101 Kortfristiga placeringar 18, 30 99 143 Likvida medel 23 97 121 1 387 1 322 Summa omsättningstillgångar 3 916 3 317 Summa tillgångar 3 7 043 6 064 Bilia Årsredovisning 2007 Koncernen 9
BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN Mkr Not 2007 2006 Eget kapital och skulder 5, 29, 32 Eget kapital Aktiekapital 215 231 Reserver 4 6 Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 1 288 1 459 Summa eget kapital 1 507 1 684 Långfristiga skulder Långfristiga räntebärande skulder 24, 30 717 142 Övriga långfristiga skulder 27 944 1 028 Avsättningar för pensioner 25 297 245 Övriga avsättningar 26 7 2 Uppskjutna skatteskulder 13 189 115 Summa långfristiga skulder 2 154 1 532 Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder 24, 30 669 104 Leverantörsskulder 1 167 1 239 Aktuella skatteskulder 14 2 Övriga skulder 27 972 981 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 28 519 488 Övriga avsättningar 26 41 34 Summa kortfristiga skulder 3 382 2 848 Summa skulder 5 536 4 380 Summa eget kapital och skulder 3 7 043 6 064 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för koncernen Ställda säkerheter 33 277 368 Eventualförpliktelser 33 4 306 3 628 KOMMENTAR TILL KONCERNENS BALANSRÄKNING Koncernens balansomslutning ökade från 6 064 Mkr till 7 043 Mkr under året. En ökning med 979 Mkr. Under året förvärvade verksamheter ökade balansomslutningen med cirka 900 Mkr. Rörelsetillgångarna ökade med cirka 330 Mkr, främst beroende på ökat varulager av begagnade bilar. Räntebärande tillgångar minskade med cirka 250 Mkr. Eget kapital Eget kapital minskade från 1 684 Mkr till 1 507 Mkr under året, en minskning med 177 Mkr. Utdelning till aktieägare gjordes med 172 Mkr, återköp av egna aktier uppgick till 115 Mkr. För detaljer i förändringen i eget kapital hänvisas till tabellen på sidan 11. Finansiering Nettolåneskulden uppgick till 1 222 Mkr jämfört med en nettolånefordran på 31 Mkr föregående år. Ökningen på 1 253 Mkr hänförs främst till förvärv men också ökad kapitalbindning genom minskade rörelseskulder och ökat varulager. Räntebärande skulder har ökat med 1 192 Mkr samtidigt som räntebärande tillgångar minskat med 61 Mkr. Nettolåneskulden i relation till eget kapital uppgick till 0,81 gånger jämfört med föregående års relation på 0,02 gånger då koncernen redovisade en nettolånefordran. Nyckeltal Omsättningshastigheten på sysselsatt kapital uppgick till 5,8 gånger jämfört med 6,0 gånger föregående år och omsättningshastigheten på totalt kapital var oförändrad, 2,4 gånger. Soliditeten uppgick till 21 procent (28). Eget kapital per aktie uppgick till 73:65 kronor (78:45) beräknat på 20 459 255 aktier (21 459 255). 10 Bilia Årsredovisning 2007 Koncernen
SAMMANDRAG AVSEENDE FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL Antal ute- Aktie- Omräknings- Balanserade vinstmedel Totalt Mkr stående aktier kapital reserv inklusive årets resultat eget kapital Ingående eget kapital 2006-01-01 23 129 155 231 5 1 050 1 286 Återköp egna aktier (1 669 900 stycken) 164 164 Utdelning (8:00 kronor per aktie) 185 185 Sakutdelning, Catena 1) 665 665 Valutakursdifferens 11 11 Årets resultat 93 93 Utgående eget kapital 2006-12-31 23 129 155 231 6 1 459 1 684 Ingående eget kapital 2007-01-01 23 129 155 231 6 1 459 1 684 Återköp egna aktier (1 000 000 stycken) 115 115 Utdelning (8:00 kronor per aktie) 172 172 Nedsättning av aktiekapital 1 669 900 16 16 Valutakursdifferens 10 10 Årets resultat 100 100 Utgående eget kapital 2007-12-31 21 459 255 215 4 1 288 1 507 1) Utdelningen tog i anspråk 600 Mkr av koncernens egna kapital. Vidare realiserades vid utdelningstillfället en internvinst med 1 265 Mkr. Omräkningsreserv Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. Eget kapitalposterna i utlandsverksamheter ska redovisas till anskaffningskurs. Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag. Tidigare avsättning till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna eget kapitalpost. Bilia Årsredovisning 2007 Koncernen 11
KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN Mkr Not 2007 2006 Den löpande verksamheten 35 Rörelseresultat 168 109 Ränteinbetalningar 9 9 Ränteutbetalningar 60 23 Erhållna utdelningar 0 0 Övriga finansiella poster 25 23 Av- och nedskrivningar 295 246 Övriga ej kassapåverkande poster 18 44 Betald skatt 33 40 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 422 368 Förändring av varulager 293 54 Förändring av rörelsefordringar 1 136 Förändring av rörelseskulder 435 268 Kassaflöde från den löpande verksamheten 305 446 Investeringsverksamheten Investeringar och avyttringar i anläggningar 64 275 Räntebärande fordringar 3 16 Företagsförvärv 352 107 Kassaflöde från investeringsverksamheten 285 398 Återstår efter nettoinvesteringar 590 48 Finansieringsverksamheten Förändring av banklån och övriga lån 802 499 Utdelning till aktieägare och återköp av egna aktier 287 349 Likvida medel Catena 18 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 515 132 Förändring av likvida medel, exklusive omräkningsdifferenser 75 180 Kursdifferens i likvida medel 4 5 Förändring av likvida medel 71 175 Likvida medel vid årets början 258 83 Likvida medel vid årets slut 187 258 KOMMENTAR TILL KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS Rörelsens kassaflöde Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 305 Mkr att jämföra med 446 Mkr föregående år. Varulagret har ökat med 293 Mkr och rörelseskulderna har minskat med 435 Mkr. Investeringsverksamheten Investeringar och avyttringar i anläggningar, inklusive leasingtillgångar uppgick till 64 Mkr (275). Ersättningsinvesteringar uppgick till 52 Mkr (22), expansionsinvesteringar till 48 Mkr (45) och miljöinvesteringar till 4 Mkr (4). Investeringar i ny- och tillbyggnad i fastigheter uppgick till 31 Mkr (3). Nettoinvesteringar i leasingfordon och finansiell leasing uppgick till 199 Mkr (201). Företagsförvärv har påverkat kassaflödesanalysen med 352 Mkr och avser förvärv av Bilgruppen i Enköping Sala AB och Bilgruppen i Kungsängen AB samt de rörelsedrivande dotterföretagen till Hans Persson Bil AB. Återstår efter nettoinvesteringar Kassaflödet från den löpande verksamheten var 305 Mkr (446) och kassaflödet från investeringar i leasing och anläggningar, räntebärande fordringar samt företagsförvärv var 285 Mkr ( 398) vilket gör att kassaflödet efter nettoinvesteringar uppgår till 590 Mkr jämfört med 48 Mkr under föregående år. Finansieringsverksamheten Låneskulderna ökade med 802 Mkr (499). Utdelning till aktieägarna uppgick till 172 Mkr (185). Återköp av egna aktier gjordes med 115 Mkr (164). Nettolåneskuld Nettolåneskulden uppgick till 1 222 Mkr jämfört med en nettolånefordran på 31 Mkr föregående år. 12 Bilia Årsredovisning 2007 Koncernen
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA KONCERNEN Belopp i Mkr om inget annat anges. NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de antagits av EU. Vidare har Redovisningsrådets rekommendation RR 30:06 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges under Moderbolagets redovisningsprinciper. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 27 februari 2008. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 17 april 2008. Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder, som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument och finansiella tillgångar klassi ficerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat räkningen eller finansiella tillgångar som kan säljas. Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av det tidigare redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkligt utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 37 Viktiga uppskattningar och bedömningar. Väsentliga tillämpade redovisningsprinciper De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag samt intagande av intresseföretag i koncernredovisningen. Ändrade redovisningsprinciper Nedanstående nya standard och tolkningar har tillämpats vid upprättandet av 2007 års finansiella rapporter: IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar och sammanhängande ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter ställer krav på omfattande upplysningar om den betydelse som finansiella instrument har för företagets finansiella ställning och resultat samt kvalitativa och kvantitativa upplysningar om riskers karaktär och omfattning. IFRS 7 och sammanhängande ändringar i IAS 1 har medfört ytterligare upplysningar i koncernens finansiella rapporter för år 2007 med avseende på koncernens finansiella mål och kapitalhantering. Standarden har inte medfört något byte av redovisningsprincip utan endast förändringar i upplysningskraven avseende finansiella instrument. IFRIC 10 Interim Financial Reporting and Impairment förbjuder återföring av en nedskrivning som gjorts i en tidigare delårsperiod avseende goodwill, en investering i ett eget kapitalinstrument eller i en finansiell tillgång som redovisas till anskaffningsvärde. IFRIC 10 ska tillämpas i koncernens finansiella rapporter för år 2007. Uttalandet ska tillämpas framåtriktat från den tidpunkt koncernen först började tillämpa nedskrivningsreglerna i IAS 36 respektive värderingsreglerna i IAS 39, det vill säga vad avser goodwill den 1 januari 2004 och vad avser finansiella instrument den 1 januari 2005. Eftersom inga sådana återföringar ägt rum får uttalandet inga effekter på koncernens finansiella rapporter. Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder ikraft först från och med räkenskapsåret 2008 eller 2009 och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. IFRS 8 Operating Segments anger vad ett operativt segment är och vilken information som ska lämnas om dessa i de finansiella rapporterna. Standarden ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare. Ändringar i IAS 23 Lånekostnader, anger att aktivering måste ske av lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare. Bilia Årsredovisning 2007 Koncernen 13
forts not 1 IFRIC 13 Customer Loyalty Programmes, tolkningsuttalandet behandlar redovisning och värdering av ett företags förpliktelse att leverera kostnadsfria eller rabatterade varor eller tjänster till kunder som kvalificerat sig till detta genom tidigare köp. Tolkningsuttalandet tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 juli 2008 eller senare. IFRIC 14 IAS 19 The Limit on a Defined Benefit Asset Minimum Funding Requirements and their Interaction, tolkningsuttalandet behandlar hur krav på viss fondering samverkar med IAS 19 tak för en förmånsbestämd tillgång. Tolkningsuttalandet tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2008 eller senare. Ovanstående standarder bedöms inte få några effekter på koncernens resultat- och balansräkning. Klassificering med mera Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Om avvikelse sker från denna princip redovisas detta i not till respektive balanspost. Segmentsrapportering Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen som antingen tillhandahåller produkter eller tjänster (rörelsegrenar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment. Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt med tanke på uppföljning av avkastningen på koncernens försäljning av varor och tjänster, varför rörelsegrenar är den primära indelningsgrunden. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen. Konsolideringsprinciper Dotterföretag Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Bilia AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser utgör koncernmässig goodwill. Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. Intresseföretag Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andelar i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt och minoritet justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde. Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv. När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör. Transaktioner som elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. 14 Bilia Årsredovisning 2007 Koncernen
Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Utländska verksamheters finansiella rapporter Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna i koncernens resultaträkning. Sedan 1 januari 2004, det vill säga tidpunkten för övergång till redovisning enligt IFRS, har omräkningsdifferenser redovisats i omräkningsreserven ingående i eget kapital. Intäkter Försäljning av varor Intäkter från försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer sker ingen intäktsföring. I de fall försäljning av en vara är kombinerad med ett åtagande om framtida återköp till ett garanterat restvärde, redovisas transaktionen som leasing, under förutsättning att väsentliga risker kvarstår hos säljaren. Intäkten från transaktionen redovisas inte vid tidpunkten för försäljningen utan fördelas linjärt från försäljningstillfället till tidpunkten för återköp. Utförande av servicearbete Intäkter från servicearbete redovisas i resultaträkningen baserade på färdigställandegraden på balansdagen (successiv vinstavräkning). Färdigställandegraden fastställs genom en bedömning av utförda tjänster och insatt material per balansdagen. Uthyrning av bilar Intäkter från uthyrda bilar redovisas linjärt under avtalsperioden. Provisioner på finansiella tillgångar Provisioner på finansiella tillgångar redovisas linjärt under avtalstiden och beräknas på den utestående avbetalningsoch leasingstocken för vilken det finns regressansvar. Leasing Operationella leasingavtal Leasetagare Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningen som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Finansiella leasingavtal Leasetagare Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel (inklusive finansiella tillgångar som kan säljas), utdelningsintäkter, vinst vid avyttring av finansiella tillgångar som kan säljas, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet. Bilia Årsredovisning 2007 Koncernen 15
forts not 1 Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har använts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser. Resultat från kundfinansiering Koncernens kundfinansiering är omfattande och svarar för en betydande andel av koncernens resultat. Koncentrationen till kärnverksamheten har inneburit att kundfinansieringen ökat i betydelse både vad avser möjlighet att kunna analysera koncernens resultat och bedöma koncernens framtida intjäningsförmåga. Långtidsleasing, avbetalningskontrakt, löpande nettoavkastning på finansiella kontrakt som överlåtits på AB Volvo finans samt övriga provisioner i samband med finansiering som överlåtits till finansbolag redovisas i not 6 Resultat från kundfinansiering. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller som i praktiken är beslutade per balansdagen. Denna post inkluderar även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte: temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller som i praktiken är beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar och derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder och derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller företaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. 16 Bilia Årsredovisning 2007 Koncernen
Klassificering och värdering Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på sätt som beskrivs nedan. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande in stitut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivatinstrument utgörs av valutaswapar, som utnyttjas för att kontrollera koncernens utjämning av likvida medel i utländsk valuta. Värdeförändringar på valutaswapar redovisas i Finansiella intäkter eller Finansiella kostnader. Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Marknadsvärderingen av swaparna redovisas under övriga kortfristiga fordringar. Säkringsredovisning tillämpas ej. Lånefordringar och kundfordringar Denna kategori består av avbetalningsfordringar och kundfordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Avbetalningsfordringar och kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag eller intresseföretag redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej sådana som beror på nedskrivningar, ej heller ränta på skuldinstrument och utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivatinstrument utgörs av valutaswapar, som utnyttjas för att kontrollera koncernens utjämning av likvida medel i utländsk valuta. Värdeförändringar på valutaswapar redovisas i Finansiella intäkter eller Finansiella kostnader. Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Marknadsvärderingen av swaparna redovisas under övriga kortfristiga skulder. Säkringsredovisning tillämpas ej. Andra finansiella skulder Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Till vilken kategori koncernens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av noterna 18 (finansiella placeringar), 19 (övriga fordringar), 21 (kundfordringar), 23 (likvida medel), 24 och 27 (skulder). Redovisningen av finansiella intäkter och kostnader behandlas även ovan. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet, medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot. Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköps priset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Lånekostnader ingår inte i anskaffningsvärdet för egenproducerade anläggningstillgångar. Bilia Årsredovisning 2007 Koncernen 17
forts not 1 Leasade tillgångar Leasetagare Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasavgifterna vid ingången av avtalet. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Vid operationell leasing kostnadsförs leasingavgiften över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Beräknade nyttjandeperioder: Datorutrustning 3 5 år Övriga anläggningstillgångar, exklusive tillgångar för uthyrning 5 10 år Avskrivning av leasingfordon anpassas för varje objekt med utgångspunkt från fordonets ålder och körsträcka. Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. Immateriella tillgångar Programvara Rörelseförvärv Programvara som förvärvats via rörelseförvärv redovisas till verkligt värde, vilket motsvarar bedömt återanskaffningsvärde vid förvärvstillfället med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Leasegivare Tillgångar som hyrs ut enligt operationella leasingavtal redovisas som materiella anläggningstillgångar. Dessa tillgångar består av dels ägda bilar som hyrs ut under operationella l easingavtal, dels sålda bilar kombinerade med åtagande om framtida återköp till ett garanterat restvärde. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall en ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande. Utveckling av programvara för verksamhetssystem Utgifter för forskning avseende programvara redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling av programvara och förbättrade verksamhetssystem redovisas som en tillgång i balansräkningen om processen är tekniskt användbar, om Bilia har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter kan använda den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utgifter för utveckling av programvara är upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Övriga investeringar i programvara Övriga investeringar i programvaror redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Kundrelationer Kundrelationer som förvärvats via rörelseförvärv redovisas till verkligt värde, vilket motsvarar kassaflödesvärdering vid förvärvstillfället med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. 18 Bilia Årsredovisning 2007 Koncernen