Ulricehamn 2012-08-15 Vi vill sitta i förarsätet nio skäl mot införandet av utmaningsrätt i Ulricehamns kommun Socialdemokraternas Partikansli Riksdagen 100 12 Stockholm Besök: Riddarhustorget 7-9 T: 08 700 26 00 socialdemokraterna.se
Innehållsförteckning Detta är utmaningsrätt 3 Utmaningsrätt i Sverige idag...4 Fler driftsformer ökad valfrihet för brukaren?...4 Nio skäl mot utmaningsrätt i Ulricehamn...5 2
Detta är utmaningsrätt Det borgerliga styret vill införa så kallad utmaningsrätt i Ulricehamns kommun. Utmaningsrätt beskrivs av Sveriges kommuner och landsting, SKL, enligt följande: Om en privat aktör utmanar en av kommunens verksamheter prövar kommunen först om det är tillåtet att upphandla verksamheten. Myndighetsutövning får inte upphandlas om det inte finns särskilt stöd för detta i speciallagstiftningen. Strategiska ledningsfunktioner och vad som enligt lag eller förordning måste utföras av kommunen/landstinget kan inte heller utmanas. Den som har utmanat verksamheten har inga garantier om att få uppdraget utan kommer att konkurrera med andra leverantörer på lika villkor. Sannolikt ska Lagen om offentlig upphandling, LOU, användas. Den enskilda kommunen eller landstinget utformar uppdraget, kraven och utvärderingskriterierna i ett förfrågningsunderlag. Även om verksamheten upphandlas och drivs av ett privat företag är kommunen huvudman för verksamheten och har enligt kommunallagen ett ansvar för att kontrollera och följa upp verksamheten. Dessutom har kommunen/landstinget ett ansvar för att det finns information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur angelägenheterna utförs i det privata företaget. Varje kommun eller landsting beslutar om de regler som ska gälla vid utmaning av den offentliga verksamheten samt var i organisationen och hur dessa frågar ska hanteras. Till exempel vilka verksamheter som får utmanas, vart utmaningen ska riktas, vad utmaningen ska innehålla, hur handläggningen kommer att gå till och nämndernas roll. 3
Utmaningsrätten i Sverige idag Utmaningsrätt finns idag i ett 30-tal kommuner runt om i landet och i ett landsting. Det är tydligt att det är en ideologisk fråga då det i samtliga kommuner är borgerliga partier som drivit frågan. I en majoritet av kommunerna är det en klassisk allians som har drivit igenom utmaningsrätten i kommunen. Svenskt Näringsliv, SN, kom för en tid sedan ut med Utmaningsrätt Vad, hur och varför? SN konstaterade då att endast en tredjedel av de utmaningar det ansöktes om genomfördes i praktiken. För att komma fram till ett beslut krävs ett omfattande arbete med utredningar, underlag och sedermera en upphandling. Allt detta kostar naturligtvis pengar i form av merarbete för administrationen och stjäl tid från annan verksamhet. När verksamheten väl är utlagd på entreprenad ska den sedermera följas upp och utvärderas och nya upphandlingar genomföras. Kort och gott: det kräver merarbete från kommunens sida. Fler driftsformer - ökad valfrihet för brukaren? Fler driftsformer ökar valfriheten för brukaren, hörs ofta som ett argument i debatten av förespråkare av privata alternativ. Socialdemokraterna i Ulricehamn menar att valfriheten inte ökar per automatik bara för att det finns flera utförare. Det kan till och med vara tvärtom. Riksrevisionen konstaterade 2008 i rapporten Statens styrning av kvaliteten i privat äldreomsorg : De avtal som kommunerna sluter med privata vårdgivare saknar dessutom ofta tydliga krav på kvalitet och insyn. Därmed minskar möjligheten för äldre att påverka samtidigt som risken för missförhållanden ökar. (RiR 2008:21) Enligt SKL ökade kommunernas utgifter för handikappomsorg, även kallad LSSomsorg, med 40 procent mellan 2000-2010. Det är i fasta priser, alltså inflationen är borträknad. SKL ser flera orsaker. Befolkningen växer och fler barn som föds med handikapp kan räddas i dag jämfört med tidigare, men framförallt har ökningen med förändrad lagstiftning att göra. Dessutom har allt mer av kommunernas kostnader övergått från egen verksamhet till att betala för vård i privat regi. Socialdemokraterna i Ulricehamn anser inte att all verksamhet som bedrivs i kommunal regi är bättre än verksamhet som bedrivs i privat regi. Samtidigt är det oerhört viktigt att alltid värna skattebetalarnas pengar utan att tumma på kvaliteten. Vi menar att privata alternativ kan vara ett komplement till kommunal verksamhet men att kommunen själv ska initiera och styra vilka verksamheter som ska läggas ut på entreprenad och när det i så fall ska göras. 4
Nio skäl mot utmaningsrätt i Ulricehamn Socialdemokraterna i Ulricehamn har med anledning av det borgerliga styrets intentioner kartlagt kommunens förutsättningar att införa utmaningsrätt. Övergripande kan konstateras att vi avhänder oss möjligheten att styra och utveckla vår verksamhet. Eller som Paul Lindquist, moderat kommunalråd Lidingö, 2009 motiverade sitt motstånd till utmaningsrätt: Vi vill sitta i förarsätet. Dessutom krävs omfattande arbete att införa och sedan upprätthålla utmaningsrätten. Vi menar att det inte är motiverat att lägga skattebetalarnas pengar på ideologiskt drivna förslag i tider då tuffa besparingar är vardag i kommunen. Vi har ringat in nio områden som talar mot införandet: 1. Mål och syfte Varför vill man införa utmaningsrätt? Vad vill man uppnå? Vad är anledningen till att man vill tillåta privata intressen att ta över delar av den kommunala verksamheten. Det behöver naturligtvis beskrivas och slås fast. Kort och gott; vad är syftet och vad vill man uppnå? 2. Riktlinjer och beslutsunderlag Vad ska en utmaning specifikt innehålla för att den ska kunna utgöra ett bra underlag för beslut? Det är viktigt för den som vill utmana, så man vet vad som krävs och att det inte stupar på otydlighet och allt arbete måste göras om. Dessa riktlinjer bör på sedvanligt sätt förhandlas med de fackliga organisationerna innan politiken lägger fast tydliga ramar för vad ett underlag ska innehålla. 3. Tydlighet i processen viktigt för alla För kommunen och kommunens anställda är det viktigt att kunna beskriva beslutordningen för utmaning av verksamhet. Vilka instanser tar beslut och inom vilket tidsperspektiv? Vad kan personalen förvänta sig och när? Det behövs en tydlig processkarta. 5
4. Kompetens i kommunens organisation Det kommer att ställas helt andra krav på kommunorganisationen. Från att leda en verksamhet ska man leda beställningar, avtalsskrivningar, uppföljningar och utvärderingar. Kommunen har redan idag en identifierad brist inom detta kompetensområde. Med införandet av utmaningsrätt ökar behovet av just denna kunskap som vi idag har brist på. De stora förlorarna blir skattebetalarna och verksamheten kan också bli lidande på grund av att vi inte kunnat göra ordentliga upphandlingar. 5. Utveckla kommunens organisation Kommunen har idag intraprenad som möjlig driftsform. Formen är relativt ny och finns i liten skala inom ett förskoleområde. Processen kring införande, uppföljning och utvärdering behöver förfinas. Kunskap behöver tillföras och organisationen behöver anpassas. Det är bättre att anpassa organisationen internt först innan man över huvud taget överväger att släppa in externa aktörer. 6. Utveckling på insidan kvalitet på utsidan Kommunen har under flera år, med stöd av EU-medel, arbetat med att utveckla sin organisation. Det handlar om att utveckla ledarskap och införa Lean, skapa nya arenor mellan verksamheter för att få till stånd en effektivare organisation. Utmaningsrätten riskerar att slå sönder detta arbete och de krafter och arenor som nu håller på att växa fram i organisationen. 7. Ekonomiskt bakbunden Genom att lägga ut allt mer verksamhet på entreprenad och låsa fast sig i avtal med entreprenörer bakbinder vi politikens förmåga att hantera kommunens ekonomi. I knapra tider när kommunen behöver spara och vi öppnar upp för att lägga ut allt som inte har med myndighetsutövning eller vad som enligt lag och förordning ska utföras av kommunens egen personal på entreprenad tvingas vi sätta in alla sparåtgärder inom de områden som utförs av kommunen. 6
8. Meddelarfriheten och kollektivavtal Kommunens anställda omfattas idag av meddelarfrihet. Det gör inte anställda hos ett privat företag. Vi menar att kommunen ska värna den meddelarfrihet som kommunalt anställda har idag. Vilka krav ska vi ställa på entreprenörer som vill utmana oss? Ett basalt krav är att företagen har kollektivavtal. Meddelarfriheten och kollektivavtal nämns inte med ett ord i det underlag som finns framme. 9. Hållbart Ulricehamn Vad händer med kommunens arbete för ett mer hållbart samhälle? Ska vi ställa krav om exempelvis miljöbilar? Vi avhänder oss möjligheten att själva kunna styra takten om vi inte tänker till innan. 7
8