Förstudie/Samrådshandling

Väg 857, Bro över Aapuajoki Övertorneå kommun, Norrbottens län 2011-02-25

Titel: Väg!", Bro över Aapuajoki, Förstudie#Samrådshandling Övertorneå kommun, Norrbottens län, $%&!" Utgivningsdatum: $(&&)($)$% Utgivare: Tra*kverket Kontaktperson: Mattias Broström

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Förstudiens avgränsning... 4 1.3 Tidigare utredningar... 6 1.4 Aktualitet... 6 1.5 Övergripande mål... 6 1.6 Projektmål... 6 1.7 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen... 6 2. Befintliga förhållanden... 7 2.1 Transportsystemet... 7 2.2 Trafik- och vägförhållanden... 7 2.3 Olyckor... 7 2.4 Befintlig bro... 7 2.5 Farligt gods... 8 2.6 Oskyddade trafikanter... 8 2.7 Kollektivtrafik... 8 2.8 Markanvändning... 8 2.9 Byggnadstekniska förutsättningar... 10 2.10 Miljö... 10 3. Nationella och regionala miljömål, miljöbalkens hänsynsregler och miljökvalitetsnormer... 14 3.1 Miljömål... 14 3.2 Miljöbalken... 14 3.3 Miljökvalitetsnormer... 15 4. Problemanalys...16 5. Tänkbara åtgärder med effekter och konsekvenser... 17 5.1 Nollalternativet... 17 5.2 Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen... 17 5.3 Effekter och konsekvenser... 17 6. Måluppfyllelse... 18 7. Översiktlig kostnadsbedömning... 18 8. Tillståndsprövningar... 18 8.1 Vattenverksamhet...18 8.2 Natura 2000...18 9. Samråd... 18 10. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan...19 11. Trafikverkets ställningstagande...19 12. Förslag till fortsatt arbete...19 13. Källor... 20 ORGANISATION Projektansvarig är Mattias Broström, Trafikverket Region Nord. Förstudien har upprättats av Maria Näsvall och Karin Luthbom, WSP Samhällsbyggnad i Luleå.

Sammanfattning Bakgrund och förutsättningar Befintlig bro över Aapuajoki är belägen längs väg 857 i Övertorneå kommun, Norrbottens län. Bron är en plattrambro i betong med spännvidden 8,4 meter. Bron uppvisar beständighetsskador och har dålig plangeometri vilket skapar viss osäkerhet vid möten. Brons och vägens funktion säkerställs genom anläggande av något av följande alternativ: Trafik - Ny bro i befintligt läge, breddas och anpassas till anslutningsväg i befintligt läge, totalt ca 100 m ny väg - Ny bro och ny anslutningsväg i nytt läge, totalt ca 500 m ny väg Skyltad hastighet är 80 km/h Vägens bärighetsklass är BK1, högsta klass Befintlig vägbredd: Ca 6,0-6,5 meter (väg 857) Ca 4,0 meter (broläget) Nuvarande slitlager: oljegrus Trafikmängd: 124 ÅDT, varav ca 20 tunga fordon Under den senaste femårsperioden finns ingen polisrapporterad olycka registrerad. Projektmål På ett samhällsekonomiskt sätt erhålla god transportkvalitet Säkra förbindelser över Aapuajoki med tillräcklig framkomlighet och bärighet Säkerställa vandringsmöjligheter för fisk och andra vattenlevande djur Natur, kultur, friluftsliv och markanvändning Aapuajoki är utpekad som Natura 2000- område samt riksintresse för naturvård enligt 4 kap 8 Miljöbalken. Enligt MB 7 kap 28a krävs tillstånd för verksamhet eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturmiljön. Inom förstudieområdet finns våtmark klass 1 och 2 enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering. Kommunala planer För området gäller Övertorneå kommuns översiktsplan antagen 2004-06-07. Inga detaljplaner berörs. Aapuajoki finns upptagen i Övertorneå översiktsplan som bevarandeområde dvs. område med starka bevarandeintressen. Detta innebär att förändrad mark och vattenanvändning som kan påverka den ekologiska balansen, natur- och kulturmiljön, och friluftslivets intressen negativt skall undvikas. 1

Problemanalys Befintlig bro över Aapuajoki uppvisar beständighetsskador och har dålig plangeometri vilket måste åtgärdas för att säkerställa funktionen av väg och bro. Tänkbara åtgärder enligt Vägverkets fyrstegsprincip Steg 1 Påverkan av transportbehovet Steg 2 Effektivt utnyttjande av befintliga vägar Steg 3 Åtgärder på befintlig väg Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Åtgärder enligt Steg 3 föreslås: Befintlig bro rivs och ny bro anläggs i befintligt läge och anpassas till befintlig anslutningsvägs bredd, alternativt ny bro och ny anslutningsväg anläggs i nytt läge. Utformning sker med beaktande av Vägverkets publikation TK Väg, TK Bro och TK Geo. Brons spännvidd anpassas till erforderlig bredd för vattendraget enligt ATB VÄG, VGU och ATB BRO 2001 så att vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur ej uppstår. Effekter och konsekvenser Anläggande av ny bro i befintligt läge alternativt ny bro och anslutningsväg i nytt läge säkerställer vägens funktion vad gäller förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet. Inga riktvärden för buller bedöms överskridas. Inga miljömål eller miljökvalitetsnormer motverkas. Under byggtiden kan tillfällig och begränsad grumling av vatten uppstå. Störningarna är dock begränsade i tid och omfattning, och kan ytterligare begränsas genom förebyggande åtgärder. Under byggtiden kan begränsad framkomlighet uppstå. Nytt vägområde innebär att ny mark tas i fråga efter aktuell vägsträcka. Måluppfyllelse Projektet medverkar till att transportpolitiska delmål, nationella/regionala miljömål samt projektmål uppfylls. Samråd Med denna handling som underlag genomför Trafikverket samråd med Länsstyrelsen i Norrbottens län, Övertorneå kommun, Försvarsmakten, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket, Korju koncessionssameby, Länstrafiken i Norrbotten m.fl. Inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse som redovisas i förstudiens förslagshandling. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Efter genomfört samråd kommer Länsstyrelsen i Norrbottens län enligt miljöbalken 6 kap 4, besluta huruvida projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. 2

Ställningstagande och fortsatt arbete Efter Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan gör Trafikverket ett ställningstagande beträffande fortsatt arbete. I Trafikverkets ställningstagande kommer förslag till åtgärder och fortsatt arbete att redovisas. Det fortsatta planeringsarbetet utgår från att ny bro skall anläggas. Anmälan/ansökan om Vattenverksamhet enligt miljöbalken 11 kap 9a kommer att göras för anläggande av ny bro. I detta skede bedöms att en arbetsplan med miljökonsekvensbeskrivning samt bygghandling ska upprättas för objektet. 3

1. Inledning 1.1 Bakgrund Bro över Aapuajoki längs väg 857 är belägen i Övertorneå kommun, Norrbottens län. Befintlig bro uppvisar beständighetsskador och har dålig plangeometri vilket skapar viss osäkerhet vid möten. För att säkerställa förbindelser över Aapuajoki med tillräcklig bärighet, framkomlighet och trafiksäkerhet skall ny bro anläggas. 1.2 Förstudiens avgränsning Förstudien omfattar byte av bron över Aapuajoki i befintligt läge samt anslutande vägsträcka på ca 100 m, alternativt ny bro i nytt broläge och ny väg på ca 500 meter. Läge och förstudiens avgränsningsområde framgår av figur 1. 2.1. 4

Väg 857, B Bro över Aapuajoki Förstudiee/Samrådshand dling gränsning. Figur 1.2.1. Översiktskarta,, förstudiens avg 5

1.3 Tidigare utredningar För objektet finns ingen tidigare upprättad förstudie eller bristanalys. 1.4 Aktualitet Planerad byggstart för anläggande av ny bro och vägsträckning är tidigast år 2012. 1.5 Övergripande mål Den 20 maj 2009 fattade riksdagen beslut om nya mål för transportpolitiken. Det övergripande målet för transportpolitiken är som tidigare: Att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. 1.6 Projektmål På ett samhällsekonomiskt sätt erhålla god transportkvalitet Säkra förbindelser över Aapuajoki med tillräcklig framkomlighet och bärighet Säkerställa vandringsmöjligheter för fisk och andra vattenlevande djur 1.7 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen En förstudie utförs alltid som första steget i vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen, figur 1.7.1 Det huvudsakliga syftet är att ge underlag för beslut om objektet ska drivas vidare eller inte, samt klarlägga förutsättningarna inför det fortsatta arbetet. Arbetsgången ger myndigheter och allmänhet många tillfällen att ge synpunkter och påverka kommande förslag. Förstudie Vägutredning Ingen åtgärd Arbetsplan Bygghandling Figur 1.7.1. Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen. 6

2. Befintliga förhållandenn 2.1 Transportsystemet Vägen klassas som näringslivsväg.. 2.2 Trafik- och vägförhållanden Skyltad hastighet är 80 km/h Vägens bärighetsklass är BK1, högsta klass Befintlig vägbredd: Ca 6,0-6, 5 meter, (väg 857) Ca 4 meter, (genom bron) Nuvarande slitlager: oljegrus Trafikmängd: 124 ÅDT, varav ca 20 tunga fordon 2.3 Olyckor Under den senaste femårsperioden finns ingenn polisrapporterad olycka med personskada registrerad längs aktuell vägsträcka. 2.4 Befintlig bro Bron är smal med ojämn och spårig vägbeläggning. Den har beständighetsskador ochh dålig plangeometri vilket skapar osäkerhet vid möten, figur 2.4.1. Figur 2.4.1.. Bron över Aapuajoki. (Foto: WSP) 7

Vattenflöden Aapuajoki Huvudavrinningsområde för Aapuajoki är Torneälvens vattensystem. Följande uppgifter för Aapuajoki är lämnade av SMHI 2010-06-21: Flöden (dygnsmedelvärden i m3/s) HHQ - 100 år 24 HHQ - 50 år 22 MHQ 11 MQ 1,0 MLQ 0,10 LLQ 50 år 0,02 Faktor för momentanflöde, HHQ: 1,3 2.5 Farligt gods Omfattningen av transporter med farligt gods bedöms vara mycket begränsad på aktuell vägsträcka. 2.6 Oskyddade trafikanter Omfattningen av oskyddade trafikanter, d.v.s. fotgängare och cyklister är mycket begränsad varför inga särskilda anordningar för dessa finns. 2.7 Kollektivtrafik Enligt Länstrafiken i Norrbotten förekommer ingen kollektivtrafik på aktuell vägsträcka. 2.8 Markanvändning Befolkning och boendemiljö I anslutning till broläget vid Aapuajoki finns ett fåtal bostads- och fritidshus främst koncentrerade till norra sidan av vägen, figur 2.8.1-2. 8

Väg 857, B Bro över Aapuajoki Förstudiee/Samrådshand dling v Aapuajoki ärr främst koncenttrerad till vägenss norra sida. (Fo oto: WSP) Figur 2.8.1. Bebyggelsen vid mst koncentreradd till vägens norrra sida. (Foto: WSP) W 2.8.2. Bebyggelsen vid Aaapuajoki är främ 9

Målpunkter Målpunkter längs aktuell vägsträcka är bebyggelsen vid Aapuajoki, byn Aapua samt väg 392 för vidare transport till Korpilombolo och Pajala. Rennäring I området verkar Korju koncessionssameby. Inom förstudieområdet finns inga flyttleder eller riksintressen för rennäringen. Jordbruk och skogsbruk Ingen jordbruksmark finns i anslutning till broläget. Området nyttjas för skogsbruk. Vattentäkter Inga kommunala vattentäkter finns längs aktuell vägsträcka. Hushållen har enskilda brunnar. I Arbetsplaneskedet utreds förekomsten av enskilda brunnar mer i detalj. Eventuell påverkan på dessa kommer då att analyseras. Dessutom redovisas behov av eventuella skyddsåtgärder i kommande AP/MKB. Grus-, sand- och bergtäkter I förstudieområdet finns ingen grus-, sand eller bergtäkt. Ledningar El- och teleledningar följer omväxlande vägens norra och södra sida. Belysningsstolpar finns i anslutning till Aapuajoki. Kommunala planer För området gäller Övertorneå kommuns översiktsplan antagen år 2004-06-07. Inga detaljplaner finns för området. 2.9 Byggnadstekniska förutsättningar Den nuvarande beläggningen består mestadels av asfaltsbeläggning men annan typ av bituminös beläggning kan förekomma. Om stenkolstjära påvisas ska hanteringen ske enligt rapporten Hantering av tjärhaltiga beläggningar, Vägverket, Publikation 2004:90. 2.10 Miljö Riksintressen enligt miljöbalken, Naturreservat och Natura 2000 Aapuajoki är utpekad som Natura 2000- område samt riksintresse för naturvård enligt 4 kap 8 i miljöbalken. Enligt MB 7 kap 28a krävs tillstånd för verksamhet eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturmiljön. Inom förstudieområdet finns våtmark i naturvärdesklass 1 och 2 enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering. 10

Väg 857, B Bro över Aapuajoki Förstudiee/Samrådshand dling Landskaapsbeskrivvning Platsen fför bron karaktäriseras av v det rikt meaandrande vatttendraget Aap puajoki. Bäckken är relativ vt bred vid brosttället och de flacka f strand dkanterna tyd der på att bred dden varierar stort med vvattentillgång gen i bäcken. D Den goda tillggången på vaatten ger en frrisk gräsbeklädd strandka ant där buskaarter och örte er samsas. Några m meter in från strandkanten s tar skog vid,, figur 2.10.1. Figur 2.10.1 Strandkanten består av fuktälskande växter ((Foto: WSP) I närheteen av den akttuella platsen n ligger bergeet Etu-Aapua med en vindkraftspark beestående av sju s vindkrafftverk. Dess höga h läge und derstryker daalgångens flacckhet och natturens variatiion. Figur 2.10.22 Vindkraftverkken understrykerr den stora variaationen i topograafi när de vertika ala vindkraftverk rken möter denn horisontella bääcken nere i dalg gången. (Foto: W WSP) 11

Kring vägen är marken betydligt torrare, t vilkett ger naturenn en annan karaktär. Utmed vägen växer låg skog bestående av blandskog med björk, sälg, tall och gran. Vägen böljarr fram med mjuka linjer både i höjd och sidoriktning och sikten är ä ett par hundra meter åt både väster och öster, figur 2.10.3. Figur 2.10.3 Slutet landskap med vegetation tätt inpå vägen. (Foto: WSP) Kulturmiljö Bron över Aapuajoki finns med i länsstyrelsenss inventering av kulturhistoriskt värdefulla broar i Norrbottens län. Bron innehar den lägsta klassningen, klasss 3, dvs. broarr med ett visst kulturhistoriskt värde men som saknar förstärkande värden. Inga fornlämningar finns registrerade inom förstudieområdet. I närområdet finns två fornlämningar, se figur 2.10.4. Naturmiljö Aapuajoki rinner genom Pajala och Övertorneåå kommuner för att mynna ut i Pentäsjoki som är ett biflöde till Torneälvens vattensystem. Naturmiljön i området utgörs framför allt av barrskog, men även lövskog, främst björk och sälg. På båda sidor om väg 8577 inom förstudieområdet finns våtmarker i klass 1 och 2 enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering., figur 2.10.4. Enligt Fiskeriverkets utredningskontor i Luleåå finns ingen direkt kunskap om vilka fiskar som förekommer i Aapuajoki. Fiskarter som kan förväntas förekomma är harr, stationär öring, abborre, gädda, mört, braxen, elritsa, bergs- och stensimpa. Aapuajoki anses vara en potentiell havsöringsbäck. Arter som nämns i Natura 2000-beslutet för Torne- och Kalix älvsystem, och såledess relevanta för hela älvsystemet är utter, lax, stensimpa, flodpärlmussla, grön flodtrollslända och venhavre. Inga uppgifter finns dokumenterade om Länsstyrelsen har inventerat Aapuajoki A medd avseende på utter eller flodpärlmussla. 12

Miljökvalitetsnorm vattenkvalitett (MKN) Huvudavrinningsområde för Aapuajoki är Torneälven. Aapuajoki är upptagen i VISSS (VattenInformationsSystem för Sverige) och klassat enligt Vattendirekt tivets statusklassningar. Ekologisk status: Nuvarande status: Måttlig ekologisk status Kvalitetskrav: God ekologisk status 2021 Undantag: Kontinuitet och morfologiska förändringar För att avgöra vilka åtgärder som krävs för att skapa hydromorfologiskaa förutsättningar för att uppnå god ekologiskk status krävs ytterligare utredning. Kemisk status (exklusive kvicksilver): Nuvarande status: God kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav: God kemisk ytvattenstatus 2015 Figur 2.10.4 Natur-, kultur- och riksintressen. Rekreation och friluftsliv Omgivningarna nyttjas för jakt, fiske och bärplockning. Under vintertid kan skoteråkning förekomma. 13

Buller och vibrationer Buller från fordonstrafik beskrivs på två sätt: Ekvivalent ljudnivå som är ett vägt medelvärde för hela dygnet Maximal ljudnivå som är den högsta förekommande ljudnivån när ett fordon passerar. Den maximala ljudnivån bestäms oftast av enstaka särskilt bullrande fordon, exempelvis lastbilar Ljudnivån 55 db(a) ekvivalent ljudnivå är riktvärde vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av vägar. Ljudnivån 65 db(a) ekvivalent ljudnivå är riktvärde i befintliga vägmiljöer. Trafiken kan förutom ljud även alstra andra typer av vågrörelser, t ex vibrationer i mark. Risken för vibrationer beror främst på markförhållanden, men även vägbanans beskaffenhet, avståndet till vägen och byggnadens konstruktion påverkar. Idag finns inga kända problem med störande eller skadliga vibrationer för människor och byggnader till följd av trafiken längs vägen. 3. Nationella och regionala miljömål, miljöbalkens hänsynsregler och miljökvalitetsnormer 3.1 Miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål som beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De nationella miljömålen har anpassats och formulerats till regionala miljömål i Norrbottens län. Miljömålen behandlar: 1. Frisk luft 9. Ett rikt odlingslandskap 2. Grundvatten av god kvalitet 10. Storslagen fjällmiljö 3. Levande sjöar och vattendrag 11. God bebyggd miljö 4. Myllrande våtmarker 12. Giftfri miljö 5. Hav i balans samt levande kust och skärgård 13. Säker strålmiljö 6. Ingen övergödning 14. Skyddande ozonskikt 7. Bara naturlig försurning 15. Begränsad klimatpåverkan 8. Levande skogar 16. Ett rikt växt- och djurliv I detta projekt berörs främst målen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Inget av målen bedöms motverkas. 3.2 Miljöbalken I projektet tillämpas miljöbalken och därtill hörande eller samverkande lagstiftning. Miljöbalken ska tillämpas så att: människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas den biologiska mångfalden bevaras en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och fysisk miljö i övrigt tryggas 14

återanvändning och återvinning samt hushållning främjas så att kretslopp uppnås Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens: prövning, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, lokaliseringsprincipen, hushållningsprincipen, produktvalsprincipen, skälighetsavvägning och avhjälpandeskyldighet. Projektet kommer att drivas så att miljöbalkens allmänna hänsynsregler uppfylls. 3.3 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalken 5 kapitel. Idag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer: Föroreningar i utomhusluft Fisk- och musselvatten Omgivningsbuller Vattenkvalitet, bestämmelserna i förordningen gäller förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön enligt 5 kap MB. Inga av miljökvalitetsnormerna för luft, fisk- och musselvatten eller buller bedöms vara tillämpliga i detta projekt p.g.a. liten trafikmängd, få närboende samt inga fisk- eller musselvatten. Eventuellt kan miljökvalitetsnormen om vattenkvalitet beröras, se avsnittet naturmiljö. 15

4. Problemanalys Befintlig plattrambro i betong uppvisar beständighetsskador och har dålig plangeometri vilket skapar viss osäkerhet vid möten. För att säkerställa funktionen av bron över Aapuajoki ska ny bro i befintligtt läge alternativt ny bro och ny anslutningsväg i nytt läge anläggas. Figur 4.1 Brons dåliga plangeometrin gör att a osäkerhet kan skapas vid möten. (Foto: WSP) Figur 4.2 Vid broläget smalnar vägen av med ca 2 meter. (Foto: WSP) 16

5. Tänkbara åtgärder med effekter och konsekvenser 5.1 Nollalternativet Ett nollalternativ innebär ingen förändring av befintliga förhållanden. Befintlig bro samt vägområde behålls utan åtgärder. Endast normala drift- och underhållsåtgärder utförs. 5.2 Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen För planering av vägsystemet har Trafikverket utarbetat en metod, den s.k. fyrstegsprincipen som prövar alternativa lösningsförslag i olika nivåer. Metoden finns beskriven i Åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen, Vägverket, Publ. 2002:12. Nedan görs en bedömning av hur stegen kan tillämpas i projektet: Steg 1 - Påverkan av transportbehovet. Åtgärder för att påverka transportbehov och val av färdsätt kan inte lösa behovet av åtgärder på vägen. Steg 2 - Effektivt utnyttjande av befintliga vägar. Effektivt nyttjande av det befintliga vägnätet kan inte avhjälpa de behov av åtgärder som finns. Det finns inga alternativa vägar som kan nyttjas. Steg 3 - Åtgärder på befintlig väg. För att lösa nuvarande brister beträffande brons bärighet och plangeometri föreslås följande åtgärder: Ny bro i anläggs i befintligt läge och anpassas till befintlig anslutningsvägs bredd Ny bro i nytt läge och ny anslutningsväg i nytt läge anläggs Befintlig bro rivs. Utformning sker med beaktande av Vägverkets publikation TK Väg, TK Bro och TK Geo. Brons spännvidd anpassas till erforderlig bredd för vattendraget enligt ATB VÄG, VGU och ATB BRO 2001 så att vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur ej uppstår. Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Inga större ombyggnadsåtgärder bedöms vara aktuella i detta fall. 5.3 Effekter och konsekvenser Anläggande av ny bro i befintligt läge alternativt ny bro och ny anslutningsväg i nytt läge innebär förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet. Aapuajoki är utpekad som Natura 2000-område vilket måste tas i beaktande i framtida arbetsplan och miljökonsekvensbeskrivning. Båda av ovanstående anläggningsalternativ innebär verksamhet i vatten vilket kan orsaka grumling i vattendraget. Val av tid för anläggningsarbete måste noga beaktas så att grumlingens effekter på fiskbeståndet och andra vattenlevande djur minimeras. Någon påverkan på de våtmarker som finns inom förstudieområdet bedöms inte uppstå. Under byggtiden kan begränsad framkomlighet på aktuell vägsträcka uppstå. Under rivning av befintlig bro, samt anläggande av ny bro kan buller uppstå. Dock bedöms inga riktvärden för buller överskridas. Särskild hantering av beläggning innehållande stenkolstjära kan krävas, samt rutiner för hantering av rivningsmassor och avfall. 17

Befintlig bro över Aapuajoki innehar den lägsta klassningen, klass 3, enligt Länsstyrelsens inventering av kulturhistoriskt intressanta broar, vilket innebär att projektet inte påverkas av detta. Inga miljömål eller miljökvalitetsnormer motverkas. Bedömningen är att ingen påverkan sker på rennäringen i området. 6. Måluppfyllelse Transportpolitiska mål Föreslagna åtgärder bedöms medverka till att de transportpolitiska målen, se avsnitt 1.5, uppfylls: Förbättrad framkomlighet och tillgänglighet; åtgärder är positiva för boende längs vägen, både kvinnor och män samt för näringsliv; liten påverkan på miljö; förstärkningsåtgärder förbättrar trafiksäkerheten. Projektmål Föreslagna åtgärder bedöms medverka till att projektmålen uppfylls. Nationella miljömål Föreslagna åtgärder motverkar inte de nationella och regionala miljömålen, se avsnitt 2.5: Målen för Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv berörs, men inget av målen bedöms motverkas. Samtliga vägåtgärder vidtas med hänsyn till omgivande miljö. 7. Översiktlig kostnadsbedömning I detta skede har ingen kostnadsbedömning gjorts. 8. Tillståndsprövningar 8.1 Vattenverksamhet Allt grävande och byggande i vattenområde definieras som vattenverksamhet enligt MB 11 kap 9a. Utgångspunkten i miljöbalken är att vattenverksamheter kräver tillstånd. Tillstånd prövas av miljödomstolen. 8.2 Natura 2000 För att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område krävs tillstånd enligt 7 kap 28a i miljöbalken. I det fortsatta arbetet tas ställning till om tillstånd för intrång i Natura 2000-område kan komma att krävas eller om dispens enligt 7 kap 11 MB är tillämpligt. 9. Samråd Med denna handling som underlag genomför Trafikverket samråd med Länsstyrelsen i Norrbottens län, Övertorneå kommun, Försvarsmakten, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket, Korju koncessionssameby, 18

Länstrafiken i Norrbotten m.fl. Inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse som redovisas i Förstudiens Förslagshandling. 10. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Efter genomfört samråd kommer Länsstyrelsen i Norrbottens län enligt miljöbalken 6 kap 4 besluta huruvida projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. 11. Trafikverkets ställningstagande Efter Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan gör Trafikverket ett ställningstagande beträffande fortsatt arbete. Ställningstagande redovisas i Förstudie/Beslutshandling. 12. Förslag till fortsatt arbete Det fortsatta planeringsarbetet utgår från att ny bro skall anläggas. I detta skede bedöms att en arbetsplan med miljökonsekvensbeskrivning samt bygghandling ska upprättas för objektet. Anmälan/ansökan om vattenverksamhet kommer att upprättas. I Trafikverkets ställningstagande kommer förslag till åtgärder och fortsatt arbete att redovisas. 19

13. Källor Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens kulturmiljöprogram, 2010. Vägverket, Åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen, Publ 2002:72. Övertorneå kommuns översiktsplan, 2004. Digitalt underlagsmaterial Länsstyrelsen i Norrbottens län. Digitalt underlagsmaterial natur- och riksintressen, www.gis.lst.se. Länsstyrelsen i Norrbottens län, www.bd.lst.se Skogsstyrelsen. Underlagsmaterial om naturvärden och skog, www.svo.se Riksantikvarieämbetet. Digitalt underlagsmaterial om fornlämningar, www.raa.se Övertorneå kommun, www.overtornea.se Pajala kommun, www.pajala.se Trafikverket, www.trafikverket.se Trafikverket, Info om vägar. Vägdata, trafikmängder, hastighet, vägbredd o.s.v. http://gis.vv.se/iov/. Fiskeriverket, www.fiskerikverket.se Vattenmyndigheten, www.viss.lst.se/. Blå kartan, Lantmäteriet. Muntliga/personliga kontakter Länstrafiken i Norrbotten, Helena Persson 2011-01-05 Länsstyrelsen i Norrbottens län, Jeanette Aro 2011-02-16 Fiskeriverkets utredningskontor i Luleå, Minna Brodin 2011-02-22 Kartor Kartorna är framställda av WSP med underlag från Allmänt kartmaterial, Lantmäteriet 2001, medgivande nr L2000/211. 20

Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.tra*kverket.se