~ \iiij UEJ ~~ ~~ AKT. on
GRANSSTA TIONEN mot Vitryssland, bara ett par 100 meter fran dar vi bodde. Trafiken mellan landerna verkar vara nol!. HAR OCH VAR stoter vi pa varningsskyltar: Omrade for visenter. Obehoriga aga ej tilltrade. 29
plotsligt bara dar bakom nagra genom ett trollslag knotiga gamla tr~id. De star ser de ut som svarta v~tlnader fran en svunnen tid. Som och kanner en ilning imaggropen. Jaklar, vad stora de ar! Vi har fatt jobba hart denna morgon for att smygvagen komma nara Europas maktigaste landlevande daggdjur. Och nar vi antligen lyckas kanns hela situationen overklig pa nagot satt. Runt om oss star en blandskog av avenbok, ek, lind, gran och diverse andra tradslag. Har och var reser sig imponerande ekar som maste vara flera hundra ar gamla. Det ar nastan ingen vind och djuren framfor oss star helt tysta utan att rora ens pa svanstipparna. Platsen ar utkanten av en av kontinentens storsta sammanhangande JAG TAPPAR NASTAN ANDAN 30 urskogar; nationalparken Bialowieza i ostra Polen. I denna nationalpark liir stort sett ingen mansklig paverkan ha skett under de senaste 600-700 aren! Har i Bialowieza lever alltsa den valdiga visenten i fuli frihet, urtidsdjuret som en gang vandrade over storre delen av Europa. I Sydsverige fanns den ungefar upp till Ostergotland. Men det var nara ogat att arten helt forsvann fran jordens y ta. Ar 1927 skots den sista vilda visenten i varlden. Fran Bialowieza hade djuret forsvunnit redan 1919. Vid tiden for utrotningen fanns bara 54 individer. kvar i olika djurparker. i VARLDENS FÓRSTA ATERUTSATTNING gjordes har i Bialowieza i borjan av 1950-talet. Tva av de tre forsta avelsdjuren som fordes hit kom for ovrigt fran Skansen i Stockholm. Att hitta dessa djur i de polska urskogarna klarar inte vem som helst. JAKTMARKER & flskevatten S - 2010 www.jof.'e
Man kan fa sc dem beta pa oppna angar i gryning och skymning med lite tur och sallskap av riitt guider. Resten av dygnet ar de som uppslukade av jorden och haller sig gomda i sumpmarker och tata skogar. VI STAR BLlCKSTILLA och iakttar de morka varelserna framfor oss. Jag gar ett forsok att komma lite narmare. Men jag hinner inte ta manga steg forran djuren Ijudlost glider bort och uppslukas av skogen. Inte ens en kvist knacks! Lite senare far vi traffa ett par forskare pa en forskningsstation i narheten. De jobbar sedan Ikra ar med visenten och fragor kring hur man uthalligt skyddar arten. Stad ges av EU genom det sa kallade "Life Nature Program." Min forsta fraga ror djurens pastadda farlighet. I Sverige har viju fatt hara av myndigheterna, till exempel Naturvardsverket, att visenter ar farliga for manniskor och att vi darfor inte kan ha dem i frihet i landet. DR RAFAL KOWALCZYK, viltbiolog och en av ledarna i visentprojektet, tittar forvanat pa mig och man anar ett litet leende i mungipan. - Farlig? Hur menar du da? svarar han. Vi har 450 vilda visenter i den polska delen av Bialowieza. Under de senaste 15aren har cirka tio incidenter intraffat dar manniskor blivit skadade av visenter. Nagot dodsfall kanner jag inte till. - ATTACKER SKER MYCKET SALLAN och nar det hander ar det nastan alltid manniskans eget fel. Man har kommit for nara nar man fotograferat elier [Orsokt jaga bort nagon gammai tjur fran en inaga. I vara ogon ar visenten ungefiir lika farlig som algen. Attjamfora med bjorn ar att overdriva. Enligt Rafal Kowalczyk finns inte mer an 2 600 vilda visenter i hela varlden. En tredjedel av dessa lever ipolen. Stor re bestand finns aven i Vitryssland och Ukraina och mindre grupper i Litauen, Ryssland och Slovakien. Vis en ten har hem ma i lovskogar elier blandskogar med sankmarker och insprangda falt. Skalet till att Bialowieza var ett av de omraden dar visenten overlevde liingst fore utrotningen ar att skogen lange anvandes somjaktmark ~ - JAKTMARKER & FIIKEVATTEN 1-2010 www.jo!.se 31
Svenska viltforskare menar att visenten myc ket val skulle kunna leva i vilt tillstand i Sverige. Och bli ett fantastiskt nytt jaktvilt for jagarna. Ett tiotal storre markagare uppges redan ha visat intresse for att ta emot visenter. Carl-Gustaf Thulin, docent i viltbiologi vid Lantbruksuniversitetet, tillhor den grupp forskare som borjat fundera pa fragan: - Visenten skulle kunna bli en otrolig resurs for jagare och for den lokala turistnaringen i landet, sager han. Och visenten skulle kunna hjalpa till med att skapa och bevara hagmarker jordbruket. som trangs undan av det moderna - Men forst maste naturligtvis tillstand ges for det har. Jag antar att et! beslut om utplantering regeringsniva. maste fattas pa VI BUR UPPTAcKTA direkt av den stora tlocken nar vi smyger fram till en g'anta. Ligger vinden fe' i alla fali? Fynd visar au vi hade visenter i Sverige for 9 000 ar sedan Annu et! argurnent for visentens aterinforande ar at! det handlar om en inhemsk art. Fynd fran Skane och Ostergotland visar at! vi hade visenter i Sverige for 9 000 ar sedan. Vissa forskare havdar at! arten funnits kvar i land et langt in i vikingatid sedan). (alltsa for cirka 1 000 ar Lampliga omraden for aterinplantering kan finnas pa manga hall i Sydsverige; Skane, Halland, Gotland, Oland men aven sa langt norrut som SOdermanland. Tommy Svensson, landsbygdsutvecklare i Blekinge, har lange intresserat sig for raddningsarbetet kring visenten och kallas alimant i branschen for "Visent-Tommy." Han sag er: - Storsta problemet i Sverige ar myndigheternas svala installning till visenten. I Europa ar intresset start. Under 2010 kamrner visenter at! aterforas i frihet i Rumanien och nasta ar i Tyskiand. DYRT JAGA VISENT VISENTEN AR EUROPAS MOTSVARIGHET till den mer beromda amerikanska bisonoxen. Nar visenter lever i frihet ar de forsiktiga skogsdjur. Men de ar inte lika skygga och radjur, uppger polska fors kare. som kronhjort Tjurarna kan vaga 800-900 kg och korna 500-600 kg. Boghojden ligger mellan 180 195 cm, de ar alltsa lika haga som en fullvuxen rnan elier nagot hogre. Fodan bestar av gras och orter men ocksa av lov, knoppar och kvistar. For att styra bort djuren fran talt och grodor utfodras olta de polska visenterna vintertid med ho i oppna glantor iskogen. En vild visenttjur blir sallan over 20 ar medan kon kan bli upp mot 25 ar. Brunsttiden ar i augusti-september. Frampa varkanten foder kon normalt bara en kalv. Den som viii jaga visent kan gara det ibland annat norra Polen. Men var beredd punga ut med en rejal slant. Kontakta av de storsta jaktresebyraerna, polska ambassaden elier sok sjalv pa natet! pa at! nagan - DET AR OFTAST manniskans eget fel nar attacker sker frim visenterna, sager forskaren Rafa' Kowalczyk. ~ ~ av polska kungar och ryska tsarer. Det finns gatt om exempel pa stora jakter dar mangder av visenter, kronhjortar och andra djur nilldes. - Vi har jakt h~ir i Bialowieza ave n i dag men bara pa 30-40 djur varje ar, forklarar Rafa] Kowalczyk. Vi tar framst bort dem som ~iri didig kand i tion. Jakten ar ocksil till for at! stabilisera stammen pa en lamplig niva. NAsTA MORGON AR VI UTE IGEN och smyger i den glesa urskogen. Klockan har precis passerat nio nar vi antligen fiu kontakt. Det ar en riktigt stor tjur som st~\r och bl~inger p~\ oss i en oppning iskogen. Hjartat bultar. Jag later kameran ga for fullt. J 32 JAKTMARKER & flskevatten \ -1010 www.jof.