KALLELSE 2014-01-30 BUN 2014-01-30 Kallelse 1
KALLELSE 2014-01-30 Plats och tid: Rum 429, Stadshuset Ängelholm, 2014-01-30, klockan 14:00 Ärenden: Enligt föredragningslistan nedan Besök: Sven-Ingvar Borgquist Ordförande Kerstin Björkäng Wirehed Sekreterare Ärenden 1 Justerare 2 Ärendelista 3 Uppföljning av mångfaldsplan 2011-2013, januari 2014, Barn - och utbildningsförvaltningen 2011/115 3-9 4 Interkommunal ersättning för grundsärskolan 2014/1 10-12 5 Interkommunal ersättning för gymnasiesärskolan 2014/2 13-16 6 Svar på remiss av Folkhälsoplan 2014-2019 2013/303 17-32 7 Rapport inkomna synpunkter via Åsikten septembernovember 2013 2013/57 33-37 8 Redovisning av delegeringsbeslut 2014 2014/14 9 Anmälan BUN 2014/23 10 Övriga frågor 2014/7 2
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-01-16 s arbetsutskott BUNAU 1 Dnr BUN 2011/115 Uppföljning av mångfaldsplan, januari 2014, barn- och utbildningsförvaltningen Ärendebeskrivning Två gånger om året, i augusti och februari, ska respektive förvaltning ge en återkoppling till kommunstyrelsen beträffande förvaltningens arbete med jämställdhet och mångfald utifrån kommunens mångfaldsplan. Genom följande avstämning beskriver barn- och utbildningsförvaltningen därmed det arbete som under det senaste verksamhetsåret har bedrivits med fokus på mångfald och jämställdhet utifrån perspektiven medvetenhet, tillgänglighet, och arbetsliv i kommunens övergripande mångfaldsplan 2011-2013. Beslutsunderlag Förvaltningens skrivelse den 17 december 2013 Organisationsutvecklare Elin Svensson redogör för ärendet. Beslut Arbetsutskottet föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna uppföljningen av mångfaldsplanen daterad 2013-12-17, samt att beslutet översänds till kommunstyrelsen Beslutet expedieras till: BUN Just. sign. Utdragsbestyrkande 3
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (6) Diarienummer 2013-12-17 2011/115 Elin Svensson elin.svensson@engelholm.se Uppföljning av mångfaldsplan 2011-2013, januari 2014, Barn- och utbildningsförvaltningen Ärendebeskrivning Två gånger om året, i augusti och februari, ska respektive förvaltning ge en återkoppling till kommunstyrelsen beträffande förvaltningens arbete med jämställdhet och mångfald utifrån kommunens mångfaldsplan. Genom följande avstämning beskriver barn- och utbildningsförvaltningen därmed det arbete som under det senaste verksamhetsåret har bedrivits med fokus på mångfald och jämställdhet utifrån perspektiven medvetenhet, tillgänglighet, och arbetsliv i kommunens övergripande mångfaldsplan 2011-2013. Beslutsunderlag Förvaltningens skrivelse den 17 december 2013 Utredning Bakgrund Den 18 april 2011 antog kommunfullmäktige en kommunövergripande mångfaldsplan för 2011-2013. Planen är framtagen av personalkontoret och den centrala jämställdhets- och mångfaldsgruppen med representanter från kommunens alla förvaltningar. Denna grupp ska också svara för övergripande utvecklings-, uppföljnings- och samordningsinsatser. Barn- och utbildningsförvaltningens organisationsutvecklare Elin Svensson är en av representanterna i denna grupp. Förvaltningens mångfaldsrepresentant samt respektive rektorsområdes mångfaldsombud och skolledning arbetar kontinuerligt för att lyfta kommunens mångfaldsplan och belysa dess centrala frågor i verksamheterna. Kommunstyrelsen, kommunfullmäktige, nämnder och styrelser har politiskt ansvar för implementering, uppföljning och beslutsfattande som syftar till att förverkliga planens syfte. I övrigt ligger ett stort ansvar på förvaltningschefer och personalansvariga chefer att se till att planen efterlevs inom respektive förvaltning. Postadress Ängelholms kommun, 262 80 Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon 0431-870 00 Fax 0431-873 73 E-post bun@engelholm.se Internet www.engelholm.se 4
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (6) Diarienummer 2013-12-17 2011/115 Inledning Ett aktivt arbete för en ökad mångfald och jämställdhet är centralt för barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter. Det framgår bland annat av barn och utbildningsnämndens nämnmål 2014 Nolltolerans gällande alla former av diskrimineringar, kränkning, våld och hot. Förvaltningens verksamheter bedriver ett aktivt och förebyggande arbete mot diskriminering och trakasserier. Arbetet sker genom att förvaltningens verksamheter arbetar efter sina likabehandlingsplaner, vilka revideras årligen och är väl förankrade i förhållande till förvaltningens övriga kvalitetsarbete. Inlämning av verksamheternas reviderade likabehandlingsplaner gjordes senast i september respektive november 2013. Ur verksamheternas planer identifieras både styrkor och utvecklingsområden i förhållande till arbetet med likabehandling. Verksamheternas vision och målsättningar framgår ur planerna såväl som rutiner och ansvarsfördelning i det konkreta arbetet. Under senare delen av 2013 har förvaltningen arbetat vidare med att implementera innehållet i Kunskapsstaden Ängelholm. Arbetet är ett resultat av Vision 2020 - Kraftsamling Ängelholm där näringsliv och kommun tillsammans har definierat olika profilområden för Ängelholm i framtiden. Barn- och utbildningsförvaltningens skolledare har arbetat särskilt mot profilområdet Kunskapsstaden Ängelholm genom att formulera det gemensamma mottot Vi vågar. Mottot omfattar de tre tillhörande perspektiven; helhetsperspektivet, kunskapssynoch lärandeperspektivet, samt mångfalds- och internationaliseringsperspektivet. Genom de formulerade perspektiven visar Ängelholms skolledare tydligt att mångfald och internationalisering är en central framgångsfaktor i utvecklingen av Ängelholm som kunskapsstad år 2020. Respektive verksamhet kommer vidare att arbeta med verksamhetsplanen 2014 utifrån Kunskapsstadens motto och tillhörande perspektiv. På så vis kommer respektive verksamhet bland annat att analysera sin verksamhet med särskilt fokus på mångfalds- och internationaliseringsperspektivet. Under senare delen av 2013 har barn- och utbildningsförvaltningen även genomfört flera omfattande fortbildningsinsatser riktade mot skolledning och personal. Jämställdhet och mångfald har vid återkommande tillfällen berörts i fortbildningen. Genom att öka kunskaperna och intresset för dessa frågor hos skolledare och pedagoger skapas förutsättningar för ett aktivt mångfaldsarbete ute i verksamheterna. Fortbildningen under höstterminen 2013 har bland annat bestått av: - Föreläsningar under utbildningsforum i augusti 2013 med fokus på bl.a. värderingar, mångfald, och genus riktade till alla medarbetare Postadress Ängelholms kommun, 262 80 Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon 0431-870 00 Fax 0431-873 73 E-post bun@engelholm.se Internet www.engelholm.se 5
TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (6) Diarienummer 2013-12-17 2011/115 - Information i oktober 2013 om Alla kan!, en satsning för att öka elevers förståelse för olika funktionshinder, riktade till samtliga skolledare. - Föreläsning inom området interkulturell kommunikation i oktober 2013 med professor Jonas Stier riktade till chefer och personal inom grundskola, särskola, och gymnasieskola. - 9 arrangerade teaterföreställningar i november 2013 på Villans, Hjärnarps, och Munka Ljungby rektorsområde, i syfte att öka barns och ungdomars förståelse och respekt för olika kulturer och religioner. - Återkommande pedagogiska diskussioner med skolledare vid grundskolemöten med fokus på pojkars och flickors varierande resultat i skolan, samt hur elever bemöts i våra verksamheter utifrån könsperspektivet. Uppföljning utifrån de tre perspektiven medvetenhet, tillgänglighet, och arbetsliv Medvetenhet M1: Har mångfaldsperspektivet inkluderats i policyer, beslutsunderlag och riktlinjer? Om ja, på vilket sätt? Om nej, varför inte? Ja, både förvaltningens verksamhets- och nämndplan beaktar mångfaldsperspektivet. Under 2013 har förvaltningen arbetat med mångfaldsperspektivet genom att implementera mottot för Kunskapsstaden Ängelholm och dess tillhörande mångfalds- och internationaliseringsperspektiv i arbetet med verksamhetsplanerna. På verksamhetsnivå tas mångfaldsperspektivet i beaktande genom likabehandlingsplanen för respektive verksamhet. Kontinuerlig revidering av likabehandlingsplanerna med koppling till diskrimineringslag och skollag ingår som en viktig del i förvaltningens årliga kvalitetssäkringssystem, årshjulet. M2: Hur många tillfällen på arbetsplatsträffar har mångfaldsfrågor diskuterats det senaste verksamhetsåret? Mångfaldsfrågor lyfts ungefär 2 gånger per år på arbetsplatsträffar inom förvaltningens olika verksamheter. Bortsett från insatser på arbetsplatsträffar har förvaltningen uppmuntrat och informerat samtlig personal om de mångfaldsföreläsningar som anordnats för anställda i Ängelholms kommun, samt anordnat egna fortbildningsinsatser med fokus på mångfald och jämställdhet, se inledning. Postadress Ängelholms kommun, 262 80 Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon 0431-870 00 Fax 0431-873 73 E-post bun@engelholm.se Internet www.engelholm.se 6
TJÄNSTEUTLÅTANDE 4 (6) Diarienummer 2013-12-17 2011/115 M3: Analys av kommunens medarbetarenkät för området medvetenhet. Förvaltningarna har till uppgift att utifrån kommunens medarbetarenkät ta fram åtgärder för deras respektive ansvarsområde. Vilka åtgärder planerar nämnden genomföra utifrån enkätens resultat? Varje enskilt rektorsområde har fått i uppdrag att arbeta med sina utvecklingsområden utifrån medarbetarenkäten 2012. Utvecklingsområdena förankras och följs upp i samband med medarbetarsamtal mellan respektive rektor och förvaltningschef. Barn- och utbildningsförvaltningens kansli arbetar för närvarande med att analysera sina enkätresultat genom gruppdiskussioner vid arbetsplatsträffar samt medarbetarsamtal i grupp. Tillgänglighet T1: Arbetar förvaltningen med tillgänglig information och fysisk tillgänglighet när man utformar verksamheter? Om ja, ge exempel på hur. Ja, förskole- och skolmiljön anpassas regelbundet efter barns och elevers rådande individuella behov. Utifrån dessa behov installeras dörröppnare, rullstolsramper och andra hjälpmedel i förvaltningens fysiska miljöer. Installationerna bekostas av förvaltningen på central nivå. Förvaltningen arbetar för att olika former av information ska vara lättillgänglig och ett prioriterat område har varit att förbättra informationen till de elever och vårdnadshavare som talar ett annat språk än svenska. Barn- och utbildningsförvaltningen har därför förtydligat och förenklat sådan information som riktar sig till nyanlända barn, elever och familjer. I genomgången av verksamheternas likabehandlingsplaner hösten 2013 framgår information om att planerna ska presenteras på ett enkelt och lättillgängligt vis. Planerarna beskriver vidare var (vilka forum) barn, elever, vårdnadshavare och personal finner sådan information som är kopplad till kommunens och den enskilda verksamhetens arbete för likabehandling, samt motverkande av diskriminering och kränkande behandling. Planerna beskriver också rutiner och ansvarsfördelning gällande förankringsarbetet av likabehandlingsplan vid läsårsstart, eller i det fall verksamheterna tar emot nya barn, elever, vårdnadshavare, eller nyanställd personal. Den här typen av rutiner och ansvarsfördelning syftar till att göra öka tillgängligheten för den information där Ängelholms kommun är avsändare. Flertalet rektorsområden inleder också sina likabehandlingsplaner med en sammanfattad ordlista. Ordlistorna definierar och exemplifierar de mest centrala begreppen i förhållande till likabehandlingsarbetet, t.ex. diskrimineringsgrunderna. Den här typen av lättförståeliga exempel gör information mer tillgänglig för såväl barn som vuxna. T2: På vilket sätt beaktas tillgänglighet vid möten och arrangemang för allmänheten, brukare/elever och personal? Postadress Ängelholms kommun, 262 80 Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon 0431-870 00 Fax 0431-873 73 E-post bun@engelholm.se Internet www.engelholm.se 7
TJÄNSTEUTLÅTANDE 5 (6) Diarienummer 2013-12-17 2011/115 Under 2012 genomfördes senast en inventering av tillgängliga hörslingor i verksamheternas lokaler. Lokalernas handikappanpassning i form av t.ex. rullstolsramper tas alltid i beaktande vid lokalbokningar inför möten. Verksamheterna arbetar aktivt med att identifiera sådana fysiska miljöer som av olika anledningar kan uppfattas som svårtillgängliga eller otrygga. Identifieringen sker till exempel genom att verksamheterna genomför skolenkäter, trivselenkäter eller arbetar enligt Husmodellen 1. Rutinerna för arbetet framgår av likabehandlingsplanerna. Förvaltningen arbetar också med att tillgängliggöra information till de politiker i nämnden som har särskilda behov gällande inläsning av textmaterial. I samband med inbjudningar eller mötesförfrågningar till externt inbjudna undersöker alltid förvaltningen på förhand om det föreligger några särskilda behov som bör beaktas i förhållande till anpassning av lokaler och dylikt. Detta för att tillgodose så bra tillgänglighet som möjligt. T3: Finns det medarbetare på förvaltningen som arbetar med tillgänglig information? Om ja, på vilket sätt? Ja, flera personer på förvaltningen arbetar för att tillgängliggöra information. Personerna arbetar kontinuerligt för att tillgängliggöra information, genom t.ex. aktivt utvalda kommunikationskanaler som förvaltningens digitala lärplattform, Fronter. De personer som arbetar med information på förvaltningen deltar med jämna mellanrum i utbildning på området. Senaste tillfället för utbildning i kommunikation var i december 2013. Arbetsliv A1: En plan för insatser mot diskriminering och sexuella trakasserier ska finnas som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet och vara känd av medarbetarna. Finns en plan för insatser mot diskriminering och sexuella trakasserier? Om nej, varför inte? Ja, en plan för insatser mot diskriminering och sexuella trakasserier finns. Planen reviderades senast 2009. A2: Har det senaste årets rekryteringar ökat mångfalden i förvaltningens arbetsgrupp/er? Om ja, på vilket sätt? Om nej, varför inte? Personalstatistiken för Ängelholms kommun 2012 visar att andelen anställda kvinnor på barnoch utbildningsförvaltningen var 80, 3 procent och andelen anställda män motsvarade 19,7 procent. Den könsrelaterade personalstatistiken bedöms således som oförändrad i jämförelse 1 http://www.do.se/sv/material/husmodellen---skolan Postadress Ängelholms kommun, 262 80 Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon 0431-870 00 Fax 0431-873 73 E-post bun@engelholm.se Internet www.engelholm.se 8
TJÄNSTEUTLÅTANDE 6 (6) Diarienummer 2013-12-17 2011/115 med år 2010 och 2011. Att framtida rekrytering bidrar till en ökad mångfald inom våra verksamheter är viktigt i flera avseenden och därmed också något som förvaltningen får arbeta vidare med långsiktigt. A3: Analys av kommunens medarbetarenkät för området arbetsliv. Förvaltningarna har till uppgift att utifrån kommunens medarbetarenkät ta fram åtgärder för deras respektive ansvarsområde. Vilka åtgärder planerar nämnden genomföra utifrån enkätens resultat? Förvaltningens verksamheter har under året analyserat och arbetat med sina egna resultat utifrån enkäten som genomfördes 2012. Kansliet har också diskuterat enkätresultaten och fokuserat särskilt på de delar som handlade om inflytande och delaktighet. Sammanfattning Arbetet för en ökad mångfald och likabehandling bedrivs aktivt och systematiskt i förvaltningens verksamheter. Arbetet sker såväl utifrån kommunens mångfaldsplan som regelverket i skollag och läroplaner. Barn- och utbildningsförvaltningen ser en stor styrka i mångfaldsarbetet numera även utgör en central del i skolledarnas långsiktiga arbete att verka för Kunskapsstaden Ängelholm- Vi vågar. Från och med 2014 införs en ny mångfaldsplan i Ängelholm kommun. Barn- och utbildningsnämnden har tidigare lämnar sitt remissvar i samband med den nya planen och ser goda förutsättningar att integrera mångfaldsplanens innehåll till läroplan och skollag, samt följa upp kvalitetsarbetet genom Årshjulet. Vid årsskiftet 2013-2014 informeras samtliga skolledare om mångfaldsplanens innehåll samt hur uppföljning av planen kommer att ske genom Årshjulet. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna uppföljningen av mångfaldsplanen daterad 2013-12-17, samt att beslutet översänds till kommunstyrelsen Tony Mufic Förvaltningschef Elin Svensson Organisationsutvecklare Postadress Ängelholms kommun, 262 80 Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon 0431-870 00 Fax 0431-873 73 E-post bun@engelholm.se Internet www.engelholm.se 9
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-01-16 s arbetsutskott BUNAU 2 Dnr BUN 2014/1 Interkommunal ersättning för grundsärskolan Ärendebeskrivning Beslut om bidrag för interkommunal ersättning gällande grundsärskola samt särskolans fritidshem fastställs enligt 11 kap. 33 resp. 14 kap. 14 ½ skollagen. Bidragen är framräknade utifrån likabehandlingsprincipen samt utifrån den budget för barn- och utbildningsnämnden som beslutas av kommunfullmäktige gällande budgetår 2014. Beslutsunderlag Skrivelse daterad 2014-01-09 Beslut Arbetsutskottet föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att fastställa interkommunal ersättning budgetåret 2014 för elev i träningsskola och särskolans fritidshem enligt ovanstående beräkning, att i de fall eleven har egen personlig assistent reducera den interkommunala ersättningen med 75 % av den beräknade kostnaden för elevassistent, samt att i förekommande fall debitera hemkommunen självkostnaden för skolskjutsning. Beslutet expedieras till: BUN Just. sign. Utdragsbestyrkande 10
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-09 2014/1 1 (2) Diarienummer Weronice Rodin 0431-46 81 85 weronice.rodin@engelholm.se Interkommunal ersättning år 2014 för elev i grundsärskola och fritidshem Ärendebeskrivning Beslut om bidrag för interkommunal ersättning gällande grundsärskola samt särskolans fritidshem fastställs enligt 11 kap. 33 resp. 14 kap. 14 ½ skollagen. Bidragen är framräknade utifrån likabehandlingsprincipen samt utifrån den budget för barn- och utbildningsnämnden som beslutas av kommunfullmäktige gällande budgetår 2014. Beslutsunderlag Skrivelse daterad 2014-01-09 Utredning Kommunfullmäktige beslutade den 18 november 2013 om budget för 2014. Med utgångspunkt i den budget som fastställts för barn- och utbildningsnämnden är interkommunal ersättning framräknad. Likabehandlingsprincipen ligger till grund för beräkning vilket innebär att ersättningen är bestämd på samma grunder och utifrån samma resursfördelning som kommunen tillämpar när resurser fördelas till den egna verksamheten av motsvarande slag. Redovisade kostnader avser årskostnad. Träningsskola Sockerbruksskolan Åk 1-6 Nyhemsskolan Åk 7-10 Undervisning 196 462 186 660 Elevassistens 265 289 234 602 Lärverktyg 7 592 8 592 Elevhälsa 17 597 17 597 Måltider 6 431 6 162 Lokalkostnader 65 824 35 429 Administration 4 468 4 468 Summa kr/år 563 663 493 510 kr/månad 46 972 41 126 Postadress Ängelholms kommun, 262 80 Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon 0431-870 00 Fax 0431-873 73 E-post bun@engelholm.se Internet www.engelholm.se 11
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-09 2014/1 2 (2) Diarienummer Särskolans fritidshem Personalkostnad 178 921 Undervisningsmaterial 2 000 Lokaler 10 533 Kost 3 225 Administration 4 438 Summa kr/år 199 117 kr/månad 16 593 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att fastställa interkommunal ersättning budgetåret 2014 för elev i träningsskola och särskolans fritidshem enligt ovanstående beräkning att i de fall eleven har egen personlig assistent reducera den interkommunala ersättningen med 75% av den beräknade kostnaden för elevassistens samt att i förekommande fall debitera hemkommunen självkostnaden för skolskjutsning Tony Mufic Förvaltningschef Weronice Rodin Ekonom Postadress Ängelholms kommun, 262 80 Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon 0431-870 00 Fax 0431-873 73 E-post bun@engelholm.se Internet www.engelholm.se 12
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-01-16 s arbetsutskott BUNAU 3 Dnr BUN 2014/2 Interkommunal ersättning för gymnasiesärskolan Ärendebeskrivning Beslut om bidrag för interkommunal ersättning gällande gymnasiesärskola fastställs enligt 19 kap 43 skollagen för nationella program samt 40 för individuellt program. Bidragen är framräknade utifrån likabehandlingsprincipen samt utifrån den budget för barn- och utbildningsnämnden som beslutats av kommunfullmäktige gällande budgetår 2014. Beslutsunderlag Skrivelse daterad 2014-01-09 Beslut Arbetsutskottet föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att fastställa interkommunal ersättning budgetåret 2014 för elev i gymnasieskolans nationella program enligt ovanstående beräkning, att tilläggsbelopp för gymnasieskolans nationella program prövas i varje enskilt fall, att överenskommelse för varje enskild elev inom gymnasiesärskolans individuella program görs med utgångspunkt i ovanstående framräknade schablonbelopp mellan hemkommun och Ängelholms kommun, att fastställa boendekostnaden till 54 573 kr per termin, samt att i förekommande fall debitera självkostnad för skolskjutsning. Beslutet expedieras till: BUN Just. sign. Utdragsbestyrkande 13
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-09 2014/2 1 (3) Diarienummer Weronice Rodin 0431-46 81 85 weronice.rodin@engelholm.se Interkommunal ersättning år 2014 för elev i gymnasiesärskola Ärendebeskrivning Beslut om bidrag för interkommunal ersättning gällande gymnasiesärskola fastställs enligt 19 kap 43 skollagen för nationella program samt 40 för individuellt program. Bidragen är framräknade utifrån likabehandlingsprincipen samt utifrån den budget för barn- och utbildningsnämnden som beslutats av kommunfullmäktige gällande budgetår 2014. Beslutsunderlag Skrivelse daterad 2014-01-09 Utredning Kommunfullmäktige beslutade den 18 november 2013 om budget för 2014. Med utgångspunkt i den budget som fastställts för barn- och utbildningsnämnden är interkommunal ersättning framräknad. Likabehandlingsprincipen ligger till grund för beräkningen vilket innebär att ersättningen är bestämd på samma grunder och utifrån samma resursfördelningsmodeller som kommunen tillämpar när resurser fördelas till den egna verksamheten av motsvarande slag. Nya benämningar från hösten 2013; Handelsprogrammet (HP) = Programmet för administration, handel och varuhantering (AHV) Barn-, fritid- och omvårdnadsprogrammet (BFO) = Programmet för hälsa, vård och omsorg (HRB) Hotell- och restaurangprogrammet (HR) = Programmet för hotell, restaurang och bageri (HVO) För nya elever på individuellt program gäller från hösten 2013 ett nytt programpris då man i nya gymnasiesärskolan ej skiljer på verksamhetsträning och yrkesträning. Postadress Ängelholms kommun, 262 80 Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon 0431-870 00 Fax 0431-873 73 E-post bun@engelholm.se Internet www.engelholm.se 14
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-09 2014/2 2 (3) Diarienummer Gymnasiesärskola Nationellt program Bidraget består av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet avser elever med omfattande behov av särskilt stöd och för elever som ska delta i modersmålsundervisning. Gymnasieskolan Individuellt program Överenskommelse om ersättning för utbildning inom gymnasiesärskolans individuella program görs mellan hemkommun och anordnar kommun. Angivna grundschablon utgör beräkningsgrund. Tillägg respektive avdrag bedöms utifrån varje enskild elevs behov. Grundbelopp: Gymnasiesärskola Nationellt program Handel, HP/AHV Barn-, fritid- och omvårdnad, BFO/HVO Hotell och restaurang, HR/HRB Undervisning 197 573 197 573 197 573 Lärverktyg 10 267 10 267 10 267 Elevhälsa 9 131 9 131 9 131 Skollunch 4 615 4 615 4 615 Lokalkostnader 22 419 22 419 22 419 Administration 4 910 4 910 4 910 Summa kr/år 248 915 248 915 248 915 Kr/månad 20 743 20 743 20 743 Grundbelopp/schablon Program gymnasiesärskola Individuellt program Individuellt program Undervisning 348 409 Lärverktyg 7 592 Elevhälsa 17 597 Måltider 6 162 Lokalkostnader 35 429 Administration 4 468 Summa kr/år 419 657 Kr/månad 34 971 Postadress Ängelholms kommun, 262 80 Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon 0431-870 00 Fax 0431-873 73 E-post bun@engelholm.se Internet www.engelholm.se 15
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-09 2014/2 3 (3) Diarienummer Förslag till beslut Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att fastställa interkommunal ersättning budgetåret 2014 för elev i gymnasieskolans nationella program enligt ovanstående beräkning, att tilläggsbelopp för gymnasieskolans nationella program prövas i varje enskilt fall, att överenskommelse för varje enskild elev inom gymnasiesärskolans individuella program görs med utgångspunkt i ovanstående framräknade schablonbelopp mellan hemkommun och Ängelholms kommun, att fastställa boendekostnaden till 54 573 kr per termin, samt att i förekommande fall debitera självkostnad för skolskjutsning. Tony Mufic Förvaltningschef Weronice Rodin Ekonom Postadress Ängelholms kommun, 262 80 Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon 0431-870 00 Fax 0431-873 73 E-post bun@engelholm.se Internet www.engelholm.se 16
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Diarienummer 2014-01-21 2013/303 Fredrica Hass-Bergendorff 0431-87272 fredrica.hass-bergendorff@engelholm.se Svar på remiss av Folkhälsoplan 2014-2019 Ärendebeskrivning har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna förslag till Folkhälsoplan för Ängelholms kommun. Syftet med folkhälsoplanen är att vara vägledande för styrning och prioritering av folkhälsoarbetet i kommunen. Folkhälsoplanen gäller all kommunal verksamhet men ska vara så lättillgänglig att den kan anammas och användas av alla som berörs av, och vill verka för, ett hållbart samhälle och en god folkhälsa i kommunen. Beslutsunderlag Förvaltningens skrivelse den 21 januari 2014 Remiss av Folkhälsoplan samt Folkhälsoplan Utredning Ängelholms kommuns arbete enligt FN:s barnkonvention Del 1 inledning: Här fastslås att kommunen ska aktivt verka för att införliva barnkonventionen i det dagliga arbetet genom att beakta barnets bästa i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Det kan vara av vikt att notera att vi i dagsläget saknar kommunfullmäktigemål som fastställer Ängelholms kommuns ambition gällande arbetet i enlighet med FN:s barnkonvention. Förslaget till Folkhälsoplan framhåller att nämndmålen skall beakta kommunfullmäktigemålen och kommunens styrdokument. Styrdokumenten skall dessutom vara en guideline för nämnderna och förvaltningarna när de utarbetar sin nämnd- och verksamhetsplaner. Barnoch utbildningsförvaltningen befarar att Folkhälsoplanens möjligheter som verkningsfullt dokument kan försvåras, då den inte stöds av kommunfullmäktigemål som anger riktningen för arbetet enligt FN:s barnkonvention. Organiseringen av folkhälsoarbetet Förslaget till folkhälsoplan redogör för viktiga förutsättningar för ett väl fungerande folkhälsoarbete. Exempel på sådana förutsättningar är tydlig strategi, gemensamt fokus kring Postadress Ängelholms kommun, 262 80 Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon 0431-870 00 Fax 0431-873 73 E-post bun@engelholm.se Internet www.engelholm.se 17
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Diarienummer 2014-01-21 2013/303 uppdraget, långsiktighet, uthållighet och samverkan. Folkhälsoplanens syfte blir då att synliggöra och skapa gynnsamma villkor för dessa förutsättningar. Ytterligare en viktig förutsättning är organiseringen av folkhälsoarbetet. Det är här man saknar den tydlighet, långsiktighet och fokus som i övrigt är så betydelsefull för folkhälsoarbetets framgång. Under avsnittet Bakgrund i försetsbladet till Folkhälsoplanen refereras till Folkhälso- och trygghetsrådets arbete. Under avsnittet Ansvar: Här lyfts behovet av en samverkansgrupp för folkhälsoarbetet i kommunen. Dessutom efterfrågas en kommunövergripande funktion med samordningsansvar. Under Del 3 Appendix/Ordlista: Här redovisas enbart Folkhälsoberedningen och dess uppdrag. Bilden av folkhälsoarbetets organisering blir därför något fragmentarisk och otydlig. Möjligt är att beskrivningen av organiseringen av folkhälsoarbetet förtydligas då Ängelholms kommun går in i den nya politiska organisationen. Då otydlighet på denna punkt kan orsaka osäkerhet i det operativa folkhälsoarbetet och samtidigt bromsa upp viktiga processer, är det Barn- och utbildningsförvaltningens förhoppning att folkhälsoarbetets organisering förtydligas framöver. Mångfalds- och toleransperspektivet Del 1 inledning: Här fastslås att Ängelholms kommun skall verka för en mer jämlik folkhälsa och i detta sammanhang skall samverkan mellan mångfaldsarbetet och folkhälsoarbetet beaktas. För att förtydliga utgångspunkterna för denna samverkan, skulle folkhälsoplanen kunna koppla an tydligare till de tolerans- och mångfaldsutmaningar Under en eller flera av de inriktningar som folkhälsoplanen utgår från. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att ansluta sig till förslaget med tillägg av ovan angivna synpunkter, samt att beslutet översänds till kommunstyrelsen. Tony Mufic Förvaltningschef Fredrica Hass-Bergendorff Utvecklingsledare Postadress Ängelholms kommun, 262 80 Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon 0431-870 00 Fax 0431-873 73 E-post bun@engelholm.se Internet www.engelholm.se 18
REMISS 2013-12-16 Folkhälsostrateg Matilda Hedén 0431-468158 matilda.heden@engelholm.se Enligt sändlista Remiss folkhälsoplan 2014-2019 Förslaget till Ängelholms kommuns folkhälsoplan är nu ute på remiss och ni är välkomna att lämna synpunkter. Synpunkter ska vara inkomna senast den 1 februari 2014. Folkhälsoplanens syfte Syftet med Ängelholms kommuns folkhälsoplan är att vara vägledande för styrning och prioritering av folkhälsoarbetet i kommunen. Folkhälsoplanen gäller all kommunal verksamhet men ska vara så lättillgänglig att den kan anammas och användas av alla som berörs av, och vill verka för, ett hållbart samhälle och en god folkhälsa i kommunen. Bakgrund En förutsättning för ett väl fungerande folkhälsoarbete är att utgå från en tydlig strategi som anger inriktning och skapar ett gemensamt fokus kring uppdraget. Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet och samverkan mellan flera olika aktörer i samhället för att lyckas. Därför är det viktigt att det finns en plan att utgå ifrån som länkar samman de olika krafterna mot gemensamma mål. I samband med en seminariedag våren 2011 tog representanter från folkhälsoberedningen och folkhälso- och trygghetsrådet fram ett förslag på fem fokusområden och prioriterade målgrupper som en vägledning för Ängelholms kommuns folkhälsoarbete. Folkhälsoberedningens ledamöter bearbetade fokusområdena vidare under 2012-2013 vilket resulterade i folkhälsoplanen som nu är ute på remiss. Folkhälsoplanens upplägg Folkhälsoplanens upplägg följer den antagna miljöplanens upplägg så att kommunens övergripande planer har en liknande struktur. Folkhälsoplanen anger tre inriktningar för Ängelholms kommuns folkhälsoarbete vilka är övergripande och anger vad fokus ska vara för det långsiktiga folkhälsoarbetet. Under varje inriktning åskådliggörs det i punktform vad varje inriktning innebär för Ängelholms kommun. Hur inriktningarna ska nås och vem som ska vara utförare specificeras och konkretiseras i förvaltningarnas verksamhetsplaner. Det inkluderas inte i det här styrdokumentet. Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se www.facebook.com/angelholm www.twitter.com/engelholm 19
2 (2) Remissvar Förslag till folkhälsoplan 2014-2019 sänds på remiss till berörda under perioden 17 december 2013 till 1 februari 2014. Skicka era remissvar till registrator@engelholm.se senast den 1 februari 2014. Eventuella frågor ställs till folkhälsostrateg Matilda Hedén via e-post matilda.heden@engelholm.se eller telefon 0431-468158. Med vänlig hälsning Folkhälsoberedningen Ängelholms kommun Sändlista: Kommunledningskontoret/kommunstyrelsen Barn- och utbildningsförvaltningen/nämnd Kultur- och fritidsförvaltning/nämnd Miljöförvaltningen/nämnd Socialförvaltningen/nämnd Stadsarkitektkontoret/nämnd Tekniska kontoret/nämnd Räddningstjänsten/nämnd Miljöberedningen Beredningen för medborgardialog Centerpartiet (C) Ängelholm Folkpartiet Liberalerna (FP) Ängelholm Kristdemokraterna (KD) Ängelholm Miljöpartiet de Gröna (MP) Ängelholm Moderata samlingspartiet (M) Ängelholm Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (S) Ängelholm Sverigedemokraterna (SD) Ängelholm Engelholmspartiet (EP) Ängelholm Handikapprådet Pensionärsrådet PRO SPF SKPF52 Mångfaldssamordnare Ungdomssamordnare Drogförebyggande samordnare Samarbetsrådet (Torgträffen) Region Skåne Länsstyrelsen 20
Ängelholms folkhälsoplan 2014 2019 Senaste Rev. 2013-12-16 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se www.facebook.com/angelholm www.twitter.com/engelholm 21
2 (12) DEL 1 INLEDNING Folkhälsoplan för Ängelholms kommun En frisk befolkning lägger grunden för ett välmående samhälle och en god samhällsekonomi. Därför är folkhälsoarbete viktigt både för samhället och individen. Ängelholms kommun uppmärksammar detta med kommunfullmäktiges mål att erbjuda öppen kommunal demokrati med bra boende, goda kommunikationer, god miljö och god folkhälsa för att få nöjda medborgare. Folkhälsa förknippas ofta med den sociala dimensionen av en hållbar utveckling. En hållbar utveckling bygger på tre grundpelare, ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Ett socialt hållbart samhälle handlar om att grundläggande mänskliga rättigheter tas tillvara och att hälsa och välfärd ska vara jämlikt fördelad. För Ängelholms del handlar det strategiska folkhälsoarbetet om att skapa gynnsamma förutsättningar och miljöer som möjliggör för kommuninvånarna att göra egna hälsosamma val. Det handlar om att värna om vår välfärd och skapa ett Ängelholm där människor får möjlighet att leva ett långt liv med hög livskvalitet på lika villkor. Som en del i att verka för en mer jämlik hälsa 1 i Ängelholms kommun ska samverkan mellan folkhälsoarbetet och mångfaldsarbetet beaktas. Kommunen ska även aktivt verka för att införliva barnkonventionen i det dagliga arbetet genom att beakta barnets bästa i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Hållbar utveckling myntades av Lester Brown i början av 1980-talet och nådde den internationella arenan genom Brundtlandrapporten i FN1987. Brundtlandkommissionens definition av hållbar utveckling är: En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." Folkhälsoplanens syfte Denna folkhälsoplan, framtagen av Ängelholms kommuns folkhälsoberedning, baseras på folkhälsopolitikens nationella och regionala mål och behandlar huvudsakligen det sociala hållbarhetsperspektivet. Syftet med kommunens folkhälsoplan är att gynna och förstärka utvecklingen av ett hållbart samhälle och en god folkhälsa i kommunen. Den ska vara vägledande för styrning och prioritering av åtgärder inom området. Folkhälsoplanen gäller all kommunal verksamhet, men ska vara så lättillgänglig att den lätt kan anammas och användas av alla som bor i, och verkar i, Ängelholm. De nationella folkhälsomålen Ett övergripande mål Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Bakgrunden till det övergripande folkhälsomålet är att livsvillkoren och hälsotillståndet är sämre för vissa grupper i Sverige. Hälsa och socioekonomiska förutsättningar är tydligt sammankopplade. I 1 Fetmarkerade ord och begrepp förklaras i Del 3 ordlista 22
3 (12) dagens samhälle finns det ekonomiska klyftor vilket innebär att vissa gruppers hälsotillstånd halkar efter. För att nå det övergripande folkhälsomålet har elva nationella målområden (här benämnda folkhälsomål) utvecklats. Målområdena bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer och levnadsförhållanden som påverkar hälsan. De elva nationella folkhälsomålen: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, tobak, narkotika, dopning och spel I det nationella folkhälsoarbetet har kommunerna en viktig roll eftersom dessa tillsammans utgör en stor del av arbetet i att ställa om till ett mer hållbart samhälle. De regionala målen i Skåne Region Skåne och Kommunförbundet Skåne har tillsammans tagit fram en regional folkhälsostrategi för Skåne som vägleder folkhälsoarbetet i Skåne 2010-2013. Under 2013 arbetar Region Skåne med att ta fram en regional utvecklingsstrategi för Skåne. Den regionala utvecklingsstrategin skall gälla från 2014 och kommer då även att ange inriktning för det regionala folkhälsoarbetet. De lokala folkhälsoinriktningarna för Ängelholms kommun Invånarna i Ängelholms kommun mår överlag bra. Dock finns det utmaningar att arbeta vidare med för att nå visionen om en hållbar utveckling. I Ängelholms kommun har man valt att arbeta med tre övergripande och strategiska inriktningar, baserade på kartläggningar av folkhälsoläget i kommunen och de nationella folkhälsomålen. Folkhälsoplanens tre inriktningar täcker på olika sätt in de nationella folkhälsomålen. Innehållet i inriktningarna överlappar varandra till viss del och ska användas i en helhetsbild med syfte att nå det övergripande nationella målet om en jämlik hälsa som Sveriges folkhälsopolitik arbetar för att nå. Under var och en av de tre inriktningarna i folkhälsoplanen åskådliggörs det i punktform vad inriktningen innebär för Ängelholm. Folkhälsoarbetet i kommunen ska vara baserat på evidensbaserad vetenskaplig fakta och/eller beprövad erfarenhet. 23
4 (12) Kartläggning av folkhälsan i Ängelholms kommun finns att ta del av i kommunala folkhälsoprofiler eller i Region Skånes folkhälsoprofiler för de skånska kommunerna (se Lästips på sid 11). De tre lokala inriktningarna för folkhälsoarbetet är: Gynnsamma livsvillkor Levnadsvanor Arbete och samhälle Hur ska vi gå tillväga? Avgränsning I del två presenteras de tre inriktningarna med ett segment var. Alla nationella folkhälsomål är berörda och folkhälsoberedningen anser dem alla vara viktiga. Prioritering av de tre inriktningarna och punkterna därunder har gjorts efter analys av Ängelholms kommuns folkhälsoläge och diskussion i folkhälsoberedningen. Styrning och ledning Under varje inriktning finns ett antal punkter som ska fungera som ett stöd till nämnderna när de i sina nämnplaner ska ta hänsyn till kommunens folkhälsoplan. Detta gäller samtliga nämnder inom organisationen. Ansvarsstrukturen och arbetsprocessen förklaras i ett flödesschema i bilaga (1). Schemat förklarar hur ett styrdokument som folkhälsoplanen ska integreras i kommunens styrmodell, Ratten. Det här avsnittet i folkhälsoplanen kommer att revideras i samband med att Ängelholms kommuns nya organisationsstruktur träder i kraft. Kommunfullmäktige har mål de arbetar för att uppnå. Nämndernas mål syftar till att uppnå kommunfullmäktiges mål. Dessa mål berättar vad som ska göra och i vilken riktning kommunens verksamhet ska röra sig. Förvaltningarnas verksamhetsplaner berättar hur nämndernas mål ska uppfyllas och därmed indirekt också kommunfullmäktiges mål. När nämndmålen utarbetas ska kommunfullmäktiges mål tillsammans med kommunens styrdokument beaktas. Styrdokumenten innehåller den politiska inriktningen inom ett visst avgränsat område, till exempel de folkhälsostrategiska frågorna. Styrdokumenten ska fungera som guidelinjer för nämnderna och förvaltningarna när de arbetar fram sina nämnd- och verksamhetsplaner. Det krävs kontinuerliga kartläggningar av befolkningens hälsoläge och uppdateringar av kompetensen hos politiker och nyckelpersoner i förvaltningarna kring vad som påverkar hälsoutfall och i vilken utsträckning beslut och åtgärder påverkar folkhälsan. Folkhälsoarbetet är en del av kommunens samhälls- och utvecklingsarbete och ska vara en del i det ordinarie arbetet. För att folkhälsoarbetet ska få effekt behöver alla politikområden och verksamheter i Ängelholms kommun arbeta för att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa samt ta hänsyn till, och bedöma effekterna på, den sociala dimensionen av socialt hållbar utveckling vid beslut och prioritering av resurser. 24
5 (12) Ansvar Folkhälsoplanen är ett levande dokument och hela Ängelholms kommuns organisation har ett gemensamt ansvar för att uppfylla de delar av de övergripande folkhälsoinriktningar som berör den egna verksamheten. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete förutsätter att folkhälsoaspekterna integreras i de verksamheter som bedrivs i kommunen. Operativt utövas folkhälsoarbetet inom de kommunala verksamhetsområdena i samverkan med andra samhällsaktörer som kan påverka folkhälsoutvecklingen. En samverkansgrupp för folkhälsoarbetet i kommunen är nödvändig för att skapa samsyn och underlätta för samarbete i folkhälsofrågor. En kommunövergripande funktion med samordningsansvar bör finnas som stöttar verksamheterna med metoder inom det folkhälsovetenskapliga området, genomför kartläggningar och analyserar behov av förebyggande åtgärder samt följer upp och utvärderar arbetet. Uppföljning I Ratten integreras uppföljningen av styrdokument, och därmed folkhälsoplanen, i de stora ekonomiska uppföljningarna i april, juli och oktober samt bokslutet. Genom att jämföra den ekonomiska uppföljningen med de olika momenten i folkhälsoplanen fås svaren på frågan om vi är på rätt väg med vårt folkhälsoarbete och om det behövs ytterligare åtgärder för att nämndsmålen ska kunna uppfyllas. Nämnderna och verksamheterna bestämmer dock själva vilka åtgärder man vill fokusera på under tiden. I kommunens årsredovisning kommer sedermera en välfärdsredovisning ingå, innehållande nyckeltal baserade på inriktningarna i folkhälsoplanen. Redovisning ska även ske årligen till kommunfullmäktige. Folkhälsoarbete är ett långsiktigt och systematiskt arbete som kontinuerligt bör utvärderas. Välfärdsredovisning är ett verktyg för att följa upp det strategiska folkhälsoarbetet som denna plan anger inriktning för och ger en återkommande bild av medborgarnas välfärd och hälsa. Välfärdsredovisningen utgör en del av underlaget för prioritering av framtida insatser inom folkhälsoområdet. Om utvecklingen kring ett folkhälsoområde går åt fel håll ska det fångas upp. 25
6 (12) DEL 2 FOLKHÄLSOINRIKTNINGAR Inriktning: Gynnsamma livsvillkor Ängelholms kommuns övergripande kommunfullmäktigemål gällande medborgare: erbjuda öppen kommunal demokrati med bra boende, goda kommunikationer, god miljö och god folkhälsa för att få nöjda medborgare. För Ängelholm innebär detta att skapa sunda, säkra och trygga miljöer för kommuninvånarna minska den ekonomiska och sociala utsattheten bland kommuninvånarna. Ge förutsättningar för ekonomisk och social trygghet med särskilt fokus på barn ge ökade förutsättningar för föräldrar/vårdnadshavare att skapa en trygg uppväxtmiljö och öka stödet till barn som lever under otrygga förhållanden ge förutsättningar för en förbättrad psykisk hälsa bland kommuninvånarna Berörda nationella folkhälsomål: ekonomiska och sociala förutsättningar, barns och ungas uppväxtvillkor, miljöer och produkter, skydd mot smittspridning. 26
7 (12) Inriktning: Levnadsvanor Ängelholms kommuns övergripande kommunfullmäktigemål gällande medborgare: erbjuda öppen kommunal demokrati med bra boende, goda kommunikationer, god miljö och god folkhälsa för att få nöjda medborgare. För Ängelholm innebär detta att förbättra kommuninvånarnas levnadsvanor avseende kost, motion, sexualitet, alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel tillämpa de nationella mål som är uppsatta inom alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksområdet Berörda nationella folkhälsomål: hälsofrämjande hälso- och sjukvård, sexualitet och reproduktiv hälsa, fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel, tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. 27
8 (12) Inriktning: Arbete och samhälle Ängelholms kommuns övergripande kommunfullmäktigemål gällande medborgare: erbjuda öppen kommunal demokrati med bra boende, goda kommunikationer, god miljö och god folkhälsa för att få nöjda medborgare. För Ängelholm innebär detta att öka delaktighet och inflytande i samhället och skapa meningsfull sysselsättning med särskilt fokus på barn, ungdomar och unga vuxna skapa en miljö som främjar hälsa och lärande i alla åldrar för att öka förutsättningarna för att alla elever ska klara sin skolgång med behörighet till gymnasieskolans nationella program öka etableringar på arbetsmarknaden öka och förbättra tillgängligheten för kommuninvånare till kultur, idrott och friluftsliv öka och beakta jämställdheten inom föreningslivet Berörda nationella folkhälsomål: delaktighet och inflytande i samhället, hälsa i arbetslivet. 28
9 (12) DEL 3 Appendix Ordlista för Ängelholms kommuns folkhälsoplan Barnkonventionen - FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Barnkonventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Bland annat ska barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år och innehåller fyra grundläggande principer som ska vara styrande för tolkningen av konventionens övriga artiklar. Alla länder röstade för barnkonventionens antagande i FN:s generalförsamling 1989 vilket är unikt och i dag har nästan alla länder ratificerat barnkonventionen. Att ett land har ratificerat en konvention innebär att det har bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna. Folkhälsa - Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. Folkhälsoarbete - Folkhälsoarbete handlar om systematiska och målinriktade insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa i befolkningen. Folkhälsoberedningen - Kommunfullmäktige har fyra fullmäktigeberedningar. De har var sitt område att arbeta med. Fullmäktigeberedningarna bereder ärenden och har inget beslutsmandat. En fullmäktigeberedning kan ha permanenta eller tillfälliga beredningsuppgifter. Det är fullmäktige som fattar närmare beslut om beredningarnas uppgifter och arbetsformer. En av de fyra fullmäktigeberedningarna ansvarar för styrning och ledning av Ängelholms kommuns folkhälsoarbete. Ledamöterna i folkhälsoberedningen är en ordinarie och en ersättare från varje parti som är representerat i kommunfullmäktige. Folkhälsoberedningens roll: Påverka kommunala och regionala beslut i folkhälsoriktning Omsätta nationella, regionala och lokala mål till handling i folkhälsoarbetet Vara remissinstans vid beslut som rör folkhälsofrågor Bereda förslag till budget, verksamhetsplan samt verksamhetsberättelse inom ramen för kommunens styrmodell Ratten, så att parterna kan följa folkhälsoarbetets utveckling Upprätta/utarbeta förslag till en flerårig folkhälsopolitisk plan som kontinuerligt revideras Verka för att folkhälsoperspektivet beaktas i respektive nämnds arbete Kartlägga och analysera hälsoutvecklingen hos kommunens invånare Förälder person som har barn; mamma eller pappa Hälsans bestämningsfaktorer - varje faktor som påverkar hälsotillståndet. Vissa bestämningsfaktorer går att påverka så som levnadsvanor. Andra är fasta, som våra gener. Många bestämningsfaktorer ligger utanför den enskilda människans kontroll och påverkas framförallt av politiska beslut eller andra 29
10 (12) övergripande samhällsfaktorer, såsom demokrati, delaktighet, jämlikhet och ett fungerande välfärdssystem. Jämlik hälsa - Det finns ett samband mellan inkomst och hälsa, kön och hälsa, etnicitet och hälsa. Ojämlikhet i hälsa definieras som orättfärdiga skillnader som kan undvikas. Det finns inga biologiska eller psykologiska orsaker bakom dem. Snarare beror de på orättvisa skillnader i förutsättningar i livets olika skeden. Insatser för en jämlik hälsa handlar om att utjämna sådana orättvisa skillnader i förutsättningar för en god hälsa. Insatser för en jämlik hälsa skapar i sig goda förutsättningar för ett socialt hållbart samhälle och tar hänsyn till grundläggande mänskliga rättigheter. Mer information och rekommendationer kring att minska skillnader i hälsa finns att läsa i rapporten Closing the gap in a generation. Rapporten kommer från WHO:s tillsatta globala kommission Commission on social determinants of health (Marmotrapporten) som letts av professor Sir Michael Marmot. Även i Malmö tillsattes 2010 en kommission Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö som har utkommit med rapporten Malmös väg mot en hållbar framtid: hälsa, välfärd och rättvisa med rekommendationer för en jämlik hälsa. Jämställdhet - Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämställdhet är närbesläktat med jämlikhet. Medan jämlikhet rör alla människors lika värde är jämställdhet emellertid förbehållet förhållandet mellan könen Sociala hållbarhetsperspektivet se socialt hållbar utveckling Socialt hållbar utveckling - Ett socialt hållbart samhälle innebär att alla individer får sina rättigheter respekterade. Alla ska på lika villkor erbjudas en livsmiljö där de kan tillgodogöra sig kunskap, utvecklas och ha en god hälsa. Socioekonomiska förutsättningar socioekonomisk status används som samlingsbegrepp för utbildningsgrad, yrkesstatus och inkomstnivå. Socioekonomiska förutsättningar har tydliga effekter på människors hälsa genom de olika förhållanden individer med olika socioekonomisk status lever under. Individer med hög socioekonomisk status har i genomsnitt bättre hälsa än individer med låg socioekonomisk status. Unga vuxna med unga vuxna menas personer i åldern 20-24 år Ungdomar ungdomar eller tonåringar är äldre barn, 13-19 år Vårdnadshavare - är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (det vill säga är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan antingen vara en eller båda föräldrarna eller en person utsedd av domstol. Välfärdsredovisning välfärdsredovisning är ett verktyg för att styra och följa upp kommunal verksamhet. Det beskriver medborgarnas välfärd och hälsa och utgör en återkommande analys av förändringar, trender och hotbilder av folkhälso- och välfärdsutvecklingen i kommunen. 30
11 (12) Välfärdsredovisningen är ett underlag för politikers val av insatser och kan stimulera en diskussion kring vägval i den lokala välfärdspolitiken. DEL 4 Lästips Fair Society, Healthy Lives: (Marmotrapporten) Indikatorer för att bedöma resultatförbättringar avseende genomförandet av rekommendationerna i rapporten. Översatt till svenska av SKL och Kommission för ett socialt hållbart Malmö Folkhälsa i Skåne 2012 Rapport av Region Skåne baserad på Folkhälsoenkät Skåne 2012 Folkhälsoprofil 2010: en beskrivning av folkhälsan i Ängelholms kommun av Ängelholms kommun Folkhälsoprofiler Barn och Unga i Skåne 2012 av Region Skåne och Kommunförbundet Skåne Folkhälsoprofiler i Skåne av Region Skåne Malmös väg mot en hållbar framtid: hälsa, välfärd och rättvisa av Kommission för ett socialt hållbart Malmö Rapport Barn och Unga i Skåne 2012 av Region Skåne baserad på Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2012 31
12 (12) Bilaga 1 Styrdokument 32