Avdelning 11 SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR F ö r k l a r i n g : Statens skatteinkomster uppskattas växa med ca 2 % år, dvs. med ca 0,8 miljarder euro jämfört med vad som budgeterats för (budgeten inklusive tilläggsbudgeten). Det ökade skatteutfallet grundar sig på ökade skattebaser och nya ändringar i beskattningsgrunderna. Tillväxterna för de viktigaste skattebasposterna anges i förklaringarna till inkomstmomenten. Regeringens skattepolitik och de viktigaste ändringarna i beskattningsgrunderna Statsminister Stubbs regering driver en skattepolitik som grundar sig på den skattepolitiska riktlinje som statsminister Katainens regering drog upp. Målet för regeringens skattepolitik är att trygga en hållbar finansiering av välfärdstjänsterna, stödja den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen, sörja för den sociala rättvisan och att styra in produktionen och konsumtionen i en riktning som är mera hållbar med tanke på miljön. Det svaga utgångsläget när det gäller de offentliga finanserna den långsamma ekonomiska tillväxten, den ökande arbetslösheten, de ekonomiska problemen inom euroområdet och befolkningens stigande medelålder medför stora utmaningar för den ekonomiska politiken. I enlighet med planen för de offentliga finanserna genomför regeringen skattepolitiska åtgärder som stärker balansen i de offentliga finanserna för och som flyttar tyngdpunkten i beskattningen från sådan beskattning av arbete och företagande som är skadligare för den ekonomiska tillväxten till sådan beskattning som utgår från miljö och hälsa. Regeringen stöder en rättvis beskattning genom att lindra beskattningen av låginkomsttagare, sänka den nedre gränsen för den tidsbundna högsta inkomstklassen i den progressiva inkomstskalan och öka progressiviteten i beskattningen av kapitalinkomster. Dessutom gallras skattestöd bort för att stärka skattebaserna, och det tidsbundna skatteincitamentet för forskning och utveckling samt rätten till höjda avskrivningar på produktiva investeringar inom industrin tillämpas inte längre i enlighet med vad som beslutats tidigare. Nettoeffekten av de beskattningsåtgärder som ska genomföras beräknas öka statens skatteinkomster med ca 301 miljoner euro på årsnivå. De skattepolitiska anpassningsåtgärder som träder i kraft består huvudsakligen av skattehöjningar inom punktbeskattningen. Höjningen av skatten på tobak och sötsaker samt energiskatter beräknas öka statens skatteinkomster med sammanlagt 372 miljoner euro. Fordonsskatten höjs med 180 miljoner euro. Statens skatteinkomster ökar även genom åtgärder vars syfte är att främja en rättvis beskattning och utvidga skattebasen. För att främja en rättvis beskattning höjs den högre skattesatsen inom beskattningen av kapitalinkomster från 32 % till 33 % och skiktgränsen för progressiviteten inom kapitalinkomstbeskattningen sänks från 40 000 euro till 30 000 euro. Dessutom sänks den nedre gränsen för den tidsbundna högsta inkomstklassen i inkomstskatteskalan från 100 000 euro till 90 000 euro och giltighetstiden för inkomstklassen förlängs fram till utgången av 2018. Skattesatserna i skatteskalorna för arvs- och gåvoskatter höjs med en procentenhet. Skattebasen utvidgas genom begränsning av rätten att dra av räntekostnaderna för bolån vid förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen med ytterligare 5 procentenheter förutom de tidigare beslutade 5 procentenheterna och genom att inskränka avdraget på arbetsresor genom en höjning av självriskandelen. Dessutom ökar det tidigare fattade beslutet att slopa ränteavdraget för studielån förvärvs- och kapitalinkomstskatterna. Skattebasen utvidgas också genom att skattestöd riktade till företag stryks och begränsas. Beslutet att slopa skattefriheten för filmproducenternas produktionsstöd ökar intäkterna från samfundsskatten och att slopa rätten för gruvdriften att omfattas av den lägre elskattesatsen ökar intäkterna av energiskatterna. Genom att bilskattestödet för taxibilar och skattestödet för flyttbilar slopas ökas skatteintäkterna av bilskatten. I enlighet med vad som tidigare har beslutats slopas skattestödet för naturgas. Åtgärderna för att främja en rättvis beskattning och utvidga skattebasen beräknas öka statens skatteinkomster med 230 miljoner euro. Höjningen av avfallsskatten beräknas öka statens skatteinkomster med 5 miljoner euro. Skatteinkomsterna minskas för sin del av höjningen av arbetsinkomstavdraget för hushåll med små och medelstora inkomster, som ökar incitamenten för att anställa. Till följd av detta beräknas statens skatteinkomster minska med 13 miljoner euro. Den skattehöjning på 8 miljoner euro på torv som tidigare beslutats för genomförs dessutom inte. Statsminister Stubbs regering beslutade i sitt regeringsprogram i juni om skatteåtgärder som träder i kraft. För att stödja barnfamiljer med små och medelstora inkomster inför regeringen ett avdrag för barnfamiljer. Företagen återges rätt att delvis dra av representationskostnader i beskattningen av inkomst av näringsverksamhet. Dessa åtgärder beräknas minska statens skatteinkomster med sammanlagt ca 65 miljoner euro. För att stödja pensionärers köpkraft höjs dessutom pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
Statsminister Stubbs regering gjorde i sitt program också några ändringar i skattebeslut som statsminister Katainens regering hade fattat. För att underlätta den inhemska efterfrågan, köpkraften, sysselsättningen och konjunkturläget genomförs justeringar motsvarande inflationen i beskattningen av förvärvsinkomster för de tre lägsta inkomstklassernas del och beslutet att avstå från de inflations- och inkomstnivåjusteringar som bereddes i planen för de offentliga finanserna, skjuts upp till 2016. Utöver detta återtas den kraftverksskatt som trädde i kraft vid ingången av. Enligt ett nytt beslut ersätts bankskatten med en stabilitetsavgift för kreditinstitut vid ingången av. Stabilitetsavgiften regleras med avvikelse från bankskatten som en avdragsgill utgiftspost vid beskattningen av inkomsterna av näringsverksamhet, och därför beräknas införandet av denna avgift minska intäkterna av samfundsskatten med ca 10 miljoner euro på årsnivå. Uppskattningen är preliminär och kommer att preciseras när uppgifter om noggrannare grunder för stabilitetsavgiften och fördelningen av den på olika kreditinstitut finns tillgängliga. De förändringar i kommunernas inkomster som ändringarna i skattegrunden medför ska kompenseras till fullt belopp. De ändringar i beskattningen av förvärvsinkomster som minskar kommunernas skatteinkomster kompenseras via statsandelssystemet. De ändringar i beskattningen som minskar kommunernas och församlingarnas samfundsskatteinkomster kompenseras genom att höja dessa skattetagares andel av samfundsskatteintäkterna och minska statens andel i motsvarande grad. I enlighet med vad som beslutats tidigare betalas kommunernas utdelning av samfundsskatten förhöjd med 5 procentenheter och församlingarnas utdelning av samfundsskatten förhöjd med 0,4 procentenheter åren 2012. Enligt ett nytt beslut ska kommunerna dessutom kompenseras för överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet med 75 miljoner euro genom en höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten och en motsvarande sänkning av statens utdelning av samfundsskatten. Effekterna på statens skatteintäkter på årsnivå till följd av ändringar i beskattningsgrunderna (mn euro) effekter årsnivå Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 1) inflationsjustering i de tre lägsta inkomstklasserna vid beskattningen av förvärvsinkomster -97 höjning av den högre skattesatsen vid beskattningen av förvärvsinkomster med 33 % och sänkning av skiktgränsen till 30 000 euro 37 minskning av avdraget för arbetsresa 16 begränsning av ränteavdraget på bolån med 10 procentenheter 2) 32 avskaffande av ränteavdraget på studielån 3) 8 sänkning av den nedre gränsen för den tillfälliga högsta inkomstklassen i den progressiva inkomstskatteskalan till 90 000 euro 10 ökning av arbetsinkomstavdraget -13 införande av avdrag för barnfamiljer -27 Samfundsskatt bestämmelser om delvis avdragsgillhet för representationskostnader i beskattningen -38 höjning av kommunernas och församlingarnas samfundsskatteandel 2012-276 kompensering av överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet genom höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten -75 avskaffande av skattefrihet för filmproducenters produktionsstöd 4 det tidsbundna skatteincitamentet för forskning och utveckling upphör vid utgången av 4) (155) det tidsbundna skatteincitamentet för produktiva investeringar upphör vid utgången av 4) (33) stabilitetsavgiften för kreditinstitut blir avdragsgill vid beskattningen av inkomsterna av näringsverksamhet 5) -10 Bankskatt bankskatten slopas vid ingången av 5) -138 Kraftverksskatt Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
effekter årsnivå återkallande av beslutet om införande av kraftverksskatt 6) - Skatt på arv och gåva höjning av skattesatserna för alla skatteskalor för arv och gåva med 1 procentenhet 40 Punktskatter höjning av skatten på tobak 50 höjning av skatten på elström 140 höjning av CO2-skatten på fossila uppvärmnings-, kraftverks- och arbetsmaskinsbränslen 7) 90 höjning av skatten på trafikbränslen 42 gruvindustrins rätt att omfattas av den lägre elskattesatsen upphävs 20 höjningen av skatten på torv genomförs inte 8) - avskaffande av skattestödet för naturgas 9) 32 höjning av skatten på sötsaker 50 Fordonsskatt höjning av fordonsskatten 10) 180 Bilskatt avskaffande av bilskattestödet för taxibilar 19 avskaffande av skattestödet för flyttbilar 12 Avfallsskatt höjning av avfallsskatten 11) 5 Sammanlagt 301 varav åtgärder som ökar skatteintäkterna 975 varav åtgärder som minskar skatteintäkterna -674 1) Enligt statsminister Katainens regeringsprogram ska grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster justeras årligen, så att beskattningen av arbete inte skärps på grund av inflationen och en ökning av inkomstnivån. Slopandet av justeringarna i års plan för de offentliga finanserna beräknades på årsnivå öka statens skatteinkomster med 110 miljoner euro. I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Stubbs regering slopas justerandet av beskattningsgrunderna för förvärvsinkomster först 2016, och görs en justering i de tre lägsta inkomstklasserna. Justeringen beräknas enligt en preciserad uppskattning på årsnivå minska statens skatteinkomster med ca 97 miljoner euro. 2) Beslut om begränsning av ränteavdraget på bolån med 5 procentenheter fattades. I planen för de offentliga finanserna från beslutades om en ytterligare begränsning av ränteavdraget med 5 procentenheter. 3) Beslut om avskaffande av ränteavdraget på studielån fattades. 4) Effekterna på skatteintäkterna av att skatteincitamentet för forskning och utveckling och de höjda avskrivningarna på produktiva investeringar upphör vid utgången av rapporteras inom parentes, eftersom de ökar skatteinkomsterna i förhållande till det basscenario som överförs från till, dvs. till den situation där ändringar i beskattningsgrunderna inte skulle göras efter. Effekterna på skatteintäkterna i tabellen representerar således upphörandet av den effekt på statens skatteintäkter som de tidsbundna skatteincitamenten skulle ha haft om de fortfarande hade varit i kraft. En sådan kalkylerad skatteintäktseffekt för är i detta sammanhang viktig därför att såväl införandet av ett tidsbundet skatteincitament som slopandet av det är en ändring i beskattningsgrunderna som inverkar på statens skatteinkomster och finansiella ställning. Effekten av införandet och slopandet av dessa incitament på statens skatteinkomster och finansiella ställning har beaktats i er redan när dessa incitament infördes och när deras giltighetstid ändrades. 5) Den bankskatt som är i kraft och har tagits ut hos inlåningsbankerna föreslås bli återkallad för års del och ersatt genom en stabilitetsavgift vid ingången av. Stabilitetsavgiften har ingen direkt inverkan på statens skatteinkomster. Indirekt inverkar den dock på statens skatteinkomster därigenom att stabilitetsavgiften, med avvikelse från bankskatten, kommer att bli avdragsgill vid beskattningen av inkomsterna av näringsverksamhet. Därför minskar införandet av stabilitetsavgiften intäkterna från samfundsskatt. Storleken av den effekt som minskar statens skatteinkomster beräknas preliminärt på årsnivå vara 10 miljoner euro. Uppskattningen kommer att preciseras, när uppgifter om noggrannare grunder för stabilitetsavgiften och fördelningen av den på olika kreditinstitut finns tillgängliga. 6) Eftersom kraftverksskatten ännu inte har haft någon effekt på skatteinkomsterna, görs ingen uppskattning av effekten i denna tabell. 7) Skattehöjningen ökar de anslag som till följd av lindringen av energiskatt ska betalas med ca 10 miljoner euro. Samtidigt ska gruvindustrin inte längre omfattas av energiskattelindringen, vilket minskar utgifterna med 6 miljoner euro. 8) Genom beslutet upphävs det beslut som 2011 fattades om skattehöjning (8 miljoner euro). Eftersom man genom detta beslut upphäver ett tidigare beslut som inte har hunnit inverka på statens skatteinkomster, anges inget värde för inverkan i denna tabell. 9) Beslut om ändringen fattades 2010. Skattestödet för naturgas slopas i två faser. Den första minskningen av skattestödet gjordes (35 miljoner euro). 10) Höjningen av fordonsskatten (på årsnivå 180 miljoner euro) inflyter till fullt belopp 2016. 11) Enligt regeringens beslut tillfaller intäkterna av höjningen av avfallsskatten staten och riktas inte till kommunerna, i motsats till intäkterna av avfallsskatten i övrigt. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
De föreslagna och de tidigare beslutade ändringarna i beskattningsgrunderna ökar statens skatteintäkter med sammanlagt ca 301 miljoner euro på årsnivå. Under det år som ändringarna i beskattningsgrunderna träder i kraft blir effekten av ändringarna mindre, bl.a. till följd av fördröjningen i samband med betalningen av skatterna. Skatteinkomsternas utveckling Tyngdpunkten inom beskattningen har under senare år flyttats från beskattning av arbete till beskattning av konsumtion, dvs. till miljö-, hälso- och konsumtionsskatter. Statens skatteinkomster enligt skatteslag 2012 (mn euro) 2012 budget + tilläggsb. I + tilläggsb. II budgetprop. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 11 521 12 062 12 075 12 069 Skatter på grund av omsättning 16 619 17 298 17 510 17 850 Punktskatter 6 448 6 573 6 722 7 163 Övriga skatter och inkomster av skattenatur 2 733 2 807 2 936 2 962 Sammanlagt 37 321 38 740 39 242 40 043 Den totala skattenivån påverkas förutom av statens beslut även av kommunernas skattebeslut och socialförsäkringsavgifterna. I tabellen nedan anges, i förhållande till bruttonationalprodukten, de skatter som sammanlagt inflyter inom samhällsekonomin (den totala skattegraden) både sektorsvis och enligt skatteslag. Skatteinkomster som offentliga samfund får, sektorsvis och enligt skatteslag, % av BNP 2011 2012 Sektorsvis: Skatter och socialförsäkringsavgifter sammanlagt 42,1 42,9 44,0 44,4 44,3 Staten 20,1 20,3 20,9 21,0 20,9 Kommuner 9,7 9,7 10,3 10,4 10,3 Socialskyddsfonderna 12,2 12,8 12,9 13,1 13,1 Enligt skatteslag: Skatter och socialförsäkringsavgifter sammanlagt 42,1 42,9 44,0 44,4 44,3 Direkta skatter 16,1 15,9 16,7 16,7 16,5 Skatter på produktion och import 13,8 14,1 14,5 14,7 14,7 Socialförsäkringsavgifter 12,2 12,8 12,9 13,1 13,1 Skatteutgifter Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts i stödjande syfte inom skattelagstiftningen 1). Det finns ca 180 olika typer av skatteutgifter, men för alla typer är det inte möjligt att ange ett värde i euro. Till följd av brist på uppgifter är också många av de skatteutgifter som ingår i tabellen nedan endast uppskattningar. Vid en uppskattning av skatteutgifternas totala belopp bör det beaktas att slopandet av skattestöden inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp, eftersom en del av stöden är överlappande, vilket innebär att de påverkar storleken av varandra och eftersom stöden också inverkar på priser och beteende. I förklaringsdelen under respektive skatteinkomstmoment anges de viktigaste skatteutgifter som sänker intäkterna under momentet. Beloppet av skatteutgifterna uppskattas till ca 24,5 miljarder euro. Av detta belopp hänför sig drygt 16,2 miljarder euro till statens skatteintäkter. 1) Definitionen av skatteutgifter och uträkningen av dem har beskrivits i en publikation utgiven av Statens ekonomiska forskningscentral (Verotuet Suomessa 2009. Valmisteluraportit 5 lokakuu 2010). Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
Skatteutgifter (mn euro) Allmän förvaltning 15 15 15 Utbildning, vetenskap och kultur 147 149 150 Social trygghet 5 305 5 455 5 640 Hälso- och sjukvård 349 356 361 Boende och miljö 5 256 5 323 5 299 Jord- och skogsbruk 144 130 132 Trafik 1 129 1 142 1 115 Industri och näring 6 360 6 337 6 521 Icke-specificerbara 1) 5 139 5 246 5 256 Sammanlagt 23 843 24 154 24 489 1) Skatteutgifterna är i tabellen indelade enligt verksamhetsområde. Indelningen i verksamhetsområden grundar sig på klassificeringen i den ovannämnda skatteutgiftsutredningen. I verksamhetsområdet "icke-specificerbara" inbegrips sådana poster som inte kan inkluderas i de övriga kategorierna. De viktigaste skatteutgifterna som ingår i denna verksamhetsområdeskategori är abetsinkomstavdraget (2 080 miljoner euro ) och förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen (1 480 miljoner euro ). Avdelningens inkomstposter År 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop. 1000 Ändring 1000 % 01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 12 062 085 12 125 000 12 069 000-56 000 0 01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 7 847 886 8 676 000 8 877 000 201 000 2 02. Samfundsskatt 3 227 198 2 477 000 2 532 000 55 000 2 03. Källskatt på ränteinkomster 207 005 159 000 120 000-39 000-25 04. Skatt på arv och gåva 646 212 630 000 540 000-90 000-14 (05.) Bankskatt 133 785 133 000-133 000-100 (06.) Kraftverksskatt 50 000-50 000-100 04. Skatter och avgifter på grund av omsättning 17 298 270 17 879 500 17 849 500-30 000 0 01. Mervärdesskatt 16 433 748 17 030 000 16 932 000-98 000-1 02. Skatt på vissa försäkringspremier 712 309 706 000 760 000 54 000 8 03. Apoteksavgifter 152 213 143 500 157 500 14 000 10 08. Punktskatter 6 572 680 6 918 000 7 163 000 245 000 4 01. Punktskatt på tobak 847 761 811 000 863 000 52 000 6 04. Punktskatt på alkoholdrycker 1 335 525 1 442 000 1 384 000-58 000-4 05. Punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker 203 571 250 000 309 000 59 000 24 07. Energiskatter 4 170 713 4 400 000 4 592 000 192 000 4 08. Punktskatt på vissa dryckesförpackningar 15 111 15 000 15 000 0 10. Övriga skatter 2 655 885 2 715 000 2 853 000 138 000 5 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
År 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop. 1000 Ändring 1000 % 03. Bilskatt 932 472 997 000 993 000-4 000 0 05. Överlåtelseskatt 586 395 581 000 614 000 33 000 6 06. Lotteriskatt 214 952 235 000 225 000-10 000-4 07. Fordonsskatt 866 180 832 000 957 000 125 000 15 08. Avfallsskatt 55 887 70 000 64 000-6 000-9 19. Övriga inkomster av skattenatur 150 852 155 048 108 810-46 238-30 (02.) Lästavgifter 951 800-800 -100 03. Banskatt 18 833 18 000 5 450-12 550-70 04. Vissa avgifter på kommunikationsområdet 28 379 26 822 28 783 1 961 7 05. Tillsynsavgift för flygtrafiken 11 139 11 100 11 100 0 06. Farledsavgifter 81 926 83 010 42 628-40 382-49 07. Tillsynsavgift för besiktningsverksamheten 4 785 7 329 2 544 53 08. Oljeavfallsavgift 3 813 4 000 4 000 0 09. Övriga skatteinkomster 2 970 3 500 3 500 0 10. El- och naturgasnätsavgifter och vindkraftsavgift inom vindkraftsområdet vid Bottenviken 2 840 3 031 3 020-11 0 11. Förvaltningsavgifter till verket för finansiell stabilitet 3 000 3 000 0 Sammanlagt 38 739 773 39 792 548 40 043 310 250 762 1 01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster Under momentet beräknas inflyta 8 877 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter den skatt på förvärvsinkomster som fysiska personer betalar till staten enligt en progressiv inkomstskatteskala och skatt på kapitalinkomst, för vilken det sedan 2012 har funnits en skatteskala med två steg. Under momentet inflyter dessutom källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga samt rundradioskatt för personer. Från och med har man genom rundradioskatten som ska betalas till staten samlat in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Avsikten är att i samband med beskattningen av förvärvsinkomster samla in ca 490 miljoner euro i rundradioskatt. Uppskattningar om den rundradioskatt som ska samlas in från samfunden presenteras under inkomstmoment 11.01.02 (samfundsskatt). Den senast verkställda beskattningen, dvs. beloppet av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster skatteåret 2012, har använts som grund för skatteinkomsten. Prognosen för skatteintäkterna för grundar sig på uppgifterna om skatteutfallet för och samt på en för utvecklingen av de skattepliktiga inkomsterna. I en beaktas också de ändringar som gjorts i beskattningsgrunderna. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
Den uppskattade utvecklingen av skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster Skattepliktiga inkomster, nivå och förändring förhandsuppgift mn % mn % mn % Förvärvsinkomster, varav 120 600 2½ 123 600 2½ 126 000 2 löneinkomster 81 200 1 81 900 1 83 300 2 pensionsinkomster 27 600 5½ 28 800 4 29 700 3½ Kapitalinkomster 1), varav 9 200 10 9 500 2½ 9 700 3 överlåtelsevinster 3 300 26½ 3 100-8 3 200 3 utdelningsinkomster 3 300-2 3 600 10 3 800 3 1) I fråga om kapitalinkomsterna är också års siffror er. Den mest betydande posten bland förvärvsinkomsterna är löneinkomsterna, vars utveckling påverkas av utvecklingen i fråga om sysselsättningen och inkomstnivån. Löneinkomsterna beräknas öka med ca 1,7 %. En annan viktig förvärvsinkomstpost är pensionsinkomsterna, som uppskattas öka snabbare än löneinkomsterna i och med att antalet personer som de närmaste åren går i pension ökar och den genomsnittliga pensionsinkomsten till följd av detta ökar. Kapitalinkomster är bl.a. överlåtelsevinster, utdelningsinkomster, hyresinkomster, inkomster av virkesförsäljning och kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten. Den mest betydande kapitalinkomstposten är överlåtelsevinsterna, som uppkommer bl.a. vid värdepappers- och fastighetshandel och vars utveckling är beroende av utvecklingen av förmögenhetsvärdena. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för och till lagar om ändring av vissa skattelagar. Enligt regeringsprogrammet för statsminister Stubbs regering genomförs justeringar motsvarande inflationen i beskattningen av förvärvsinkomster för de tre lägsta inkomstklasserna i den progressiva inkomstskatteskalan i syfte att underlätta den inhemska efterfrågan, köpkraften, sysselsättningen och konjunkturläget, och beslutet att slopa inflations- och inkomstnivåjusteringar, som bereddes i planen för de offentliga finanserna, skjuts upp till 2016. I enlighet med propositionen lindras beskattningen av låg- och medelinkomsttagare genom att maximibeloppet för arbetsinkomstavdraget höjs från 1 010 euro till 1 025 euro, avdragets inflödesprocent höjs från 7,4 % till 8,6 % och avdragets minskningsprocent höjs från 1,15 % till 1,2 %. Maximibeloppet av grundavdraget vid kommunalbeskattningen höjs med 40 euro. Gränsen för den högsta inkomstklassen i den progressiva inkomstskatteskalan sänks från 100 000 euro till 90 000 euro och inkomstklassen fortsätter att vara i kraft till utgången av 2018. I enlighet med gällande lagstiftning begränsas rätten att dra av räntorna på bolån med fem procentenheter så att 70 % av räntorna på bolån får dras av. I propositionen föreslås det att ränteavdraget för bolån ska begränsas ytterligare så att endast 65 % av räntan på ett bolån är avdragsgillt, 60 % 2016, 55 % 2017 och 50 % 2018. Avdraget på kostnaderna för arbetsresor föreslås bli ändrat så att avdragets självriskandel höjs med 150 euro. Beskattningen av kapitalinkomster ska enligt förslaget stramas åt så att den övre skattesatsen för kapitalinkomster höjs med en procentenhet till 33 % och skiktgränsen sänks med 10 000 euro till 30 000 euro. För att stödja barnfamiljer med små inkomster föreslår regeringen ändringar i skatteavdragssystemet vid beskattningen av förvärvsinkomster. Vid beskattningen införs ett avdrag för barnfamiljer som dras av från skatt. Avdraget graderas enligt antalet barn och det beviljas barnets vårdnadshavare. Avdragets belopp är 50 euro för ett barn. Avdrag beviljas för högst fyra barn och är då 200 euro. För ensamförsörjare är avdragsbeloppet dubbelt. Om en skattskyldigs förvärvsoch kapitalinkomster överstiger 36 000 euro netto, minskar avdraget med 1 % för den del som överstiger gränsen. Avdrag för barnfamiljer beviljas inte, om årsinkomsterna för en ensamförsörjare med ett barn överstiger ca 42 000 euro. Avdraget gäller för viss tid fram till utgången av 2017. För att stödja pensionärers köpkraft höjs dessutom pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen. Avdragets koefficient höjs med 0,02 procentenheter till 1,39 % och minskningsprocenten sänks med en procentenhet till 54 %. De effekter som ändringarna har för statens skatteintäkter av förvärvsinkomster och kapitalinkomster anges i tabellen nedan. Grundavdraget och pensionsinkomstav- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7
draget görs vid kommunalbeskattningen och påverkar inte statens skatteintäkter. Effekterna på statens skatteintäkter av de föreslagna ändringarna i beskattningsgrunderna vid förvärvsoch kapitalinkomstbeskattningen och på årsnivå (mn euro) Effekten Effekten på årsnivå Justering av förtjänstnivå- och konsumentprisindex i de tre lägsta inkomstklasserna -89-97 Sänkning av inkomstgränsen i eurobelopp i den högsta skatteklassen 9 10 Höjning av arbetsinkomstavdraget -12-13 Begränsning av rätten att dra av ränta på bolån med 10 procentenheter 27 32 Höjning av självriskandelen för resekostnadsavdraget med 150 euro 15 16 Höjning av den högsta kapitalskattesatsen för kapitalinkomster och sänkning av skiktgränsen 18 37 Införande av avdrag för barnfamiljer -23-27 Avskaffande av ränteavdraget på studielån 7 8 Sammanlagt -48-34 varav åtgärder som ökar skatteintäkterna 76 103 varav åtgärder som minskar skatteintäkterna -124-137 Debiterat skattebelopp (mn euro) under skatteåren 2011 2011 2012 utfall utfall förhandsuppgift Progressiv inkomstskatt 5 271 5 290 5 640 5 744 5 924 Skatt på kapitalinkomster 2 000 1 836 2 132 2 317 2 421 Rundradioskatt 486 493 498 Skatten på förvärvs- och kapitalinkomster för respektive skatteår inflyter under flera kalenderår. Det influtna beloppet under momentet består därmed av redovisningen av skatter som debiterats under olika skatteår. Merparten av skatterna för ett skatteår inflyter dock under kalenderåret i fråga, i form av förskottsinnehållning och förskott. Under det år som följer på skatteåret inflyter förskottskompletteringarna och en del av kvarskatterna. Inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas tillbaka när beskattningen slutförts. De medel som inflyter under momentet påverkas också av de rättelser av skattetagarnas utdelning som tillämpas vid redovisningen av skatterna under kalenderåret och det föregående skatteåret. Under skatteåret tillämpas vid redovisningen en beräknad utdelning baserad på skatteinkomsterna. Utdelningen rättas vid behov när erna ändras under skatteåret. Statens utdelning består av statens skatteandel av skatten inom redovisningshelheten skatt på förvärvs- och kapitalinkomster (statens progressiva förvärvsinkomstskatt, kapitalinkomstskatten, rundradioskatten för personer, kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringsavgifterna). Det slutliga skattebeloppet för skatteåret klarnar först när beskattningen har slutförts i oktober det år som följer på skatteåret. En slutlig rättelse av det skattebelopp som redovisas till skattetagarna (s.k. debiteringsredovisning) görs när beskattningen är klar. Uppskattning av inflödet av skatt på förvärvs- och kapitalinkomst till staten (mn euro) Inflödet av skatt på förvärvs- och kapitalinkomster samma skatteår 7 626 tidigare skatteår 528 Källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga 266 Rundradioskatt 457 Sammanlagt 8 877 Osäkerheten i skatteinkomsten hänför sig till stor del till osäkerheten i en för kapitalinkoms- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8
terna samt eventuella rättelser i utdelningen. Kapitalinkomsternas utveckling är ojämnare än förvärvsinkomsternas, och kapitalinkomsterna reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomsterna. Dessutom försvåras tiseringen av kapitalinkomsterna av att det innan beskattningen har slutförts finns relativt få uppgifter om utfallet. När budgetpropositionen för bereds är de nyaste uppgifterna om kapitalinkomsterna från 2012. Rättelser som gäller utdelningen också under budgetåret och det föregående skatteåret kan leda till att det belopp som flyter in under momentet förändras med flera tiotals, eller rentav hundratals miljoner euro. Särskilt vid konjunktursvängningar är det svårt att förutse dessa förändringar. Till beskattningen av förvärvs- och kapitalinkomster hänför sig 50 olika skatteutgifter. För 38 av dessa skatteutgifter kan den sänkande effekt uppskattas som skatteutgiften har på skatteintäkterna. Effekterna har visserligen bedömts schematiskt och har inte inbegripit effekterna av de övriga skatteutgifterna. I tabellen nedan anges den sänkande effekt som skatteutgifterna i samband med förvärvs- och kapitalinkomstsbeskattningen har på statens intäkter av inkomstskatten. Många av skatteutgifterna i tabellen minskar dessutom intäkterna av kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringens sjukvårdspremie. Under kommer det att göras ändringar i grunderna för skatteutgifterna som bedöms öka skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen med ca 129 miljoner euro sammanlagt. Intäkterna av statens inkomstskatter uppskattas öka med ca 19 miljoner euro i och med att skatteutgifterna minskar. De ändringar i skattutgifterna som inverkar på inflödet av statens skatter består av höjningen av arbetsinkomstavdraget, åtstramningen av rätten till ränteavdrag och resekostnadsavdraget samt de ändringar i skatteavdragssystemet som görs för att stödja barnfamiljer med små inkomster. Det beräknas att skatteutgifterna i samband med förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen minskar alla skattetagares skatteintäkter med sammanlagt ca 15 miljarder euro (inklusive de skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, ca 2,9 miljarder euro), varav effekten på statsskatterna är ca 7,6 miljarder euro. Skatteutgifter som hänför sig till statens intäkter av förvärvs- och kapitalinkomstskatt (mn euro) Social trygghet 1 525 1 555 1 650 pensionsinkomstavdrag inom statsbeskattningen 245 250 285 rätten till skatteavdrag för de lagstadgade pensionsförsäkringsavgifterna, arbetslöshetsförsäkringspremierna och sjukförsäkringspremierna 970 990 1 045 rätt till skatteavdrag för de frivilliga pensionsförsäkringsavgifterna 100 100 100 skattefria barnbidrag 130 135 135 Boende och miljö, varav 4 155 4 155 4 155 skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst 2 850 2 850 2 850 skattefrihet för vinst vid försäljning av egen bostad 1 300 1 300 1 300 skattefria bostadsbidrag 5 5 5 Industri och näring (inkl. skatteutgifter som hänför sig till uppdelningen av företagsinkomst och som ökar statens intäkter av kapitalinkomstskatt) 185 185 185 Allmän förvaltning, trafik, undervisning, vetenskap och kultur, jord- och skogsbruk 35 35 35 Icke-specificerbara 1 675 1 705 1 715 Sammanlagt 7 575 7 635 7 740 budget 8 877 000 000 II tilläggsb. 120 000 000 budget 8 676 000 000 7 847 885 671 02. Samfundsskatt Under momentet beräknas inflyta 2 532 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter statens andel av samfundens inkomstskatt och rundradioskatten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9
för samfund under året. Övriga skattetagare när det gäller samfundsskatten är kommunerna och församlingarna. Prognosen för samfundsskatten bygger på de färskaste uppgifterna om utfallet och på uppskattningar av den slutliga skatten för respektive skatteår. Prognosen för samfundsskatten skatteåret görs upp utifrån företagens uppskattade resultatutveckling från till. Uppskattningen av den slutliga samfundsskatten för skatteåret baserar sig på förhandsuppgifter från den slutliga beskattningen och på uppgifter om de belopp som influtit. Företagens resultatutveckling beräknas främst med hjälp av förändringen av rörelseöverskottet enligt nationalräkenskaperna. Företagens resultatutveckling följer inte helt förändringen av rörelseöverskottet. I synnerhet under exceptionellt kraftiga konjunkturväxlingar kan den bild rörelseöverskottet ger av företagens resultat avvika betydligt från verkligheten. När en görs upp erbjuder rörelseöverskottet likväl en naturlig utgångspunkt för en granskning av hur intäkterna från samfundsskatten utvecklats i förhållande till den tillväxt som beskriver hela den ekonomiska aktiviteten. Prognosen för samfundsskatten kompletteras vid behov utifrån företagens resultatuppgifter och uppgifter om influtna belopp. Samfundsskatten är en av de skatteformer som är mest känsliga för konjunkturer, och intäkterna från den har varierat mer än intäkterna från andra skatteformer. Förändringar i den ekonomiska tillväxten och i företagens resultatutsikter kan snabbt leda till även stora förändringar i intäkterna från samfundsskatten. Den uppskattade utvecklingen för rörelseöverskottet, företagens resultatutveckling och den slutliga samfundsskatten 2012 Förändring av rörelseöverskottet, % -1,0-0,1-0,3 4,0 Företagens resultatutveckling, % 3,3 0,2-0,3 4,0 Skatteårets slutliga skatt, mn euro 4 663 4 670 3 983 4 155 statens andel av intäkterna från samfundsskatten, % 69,36 68,16 61,63 60,89 Regeringen överlämnar till riksdagen en proposition om statsbudgeten där det föreslås att filmproducenters produktionsstöd ska bli skattepliktig inkomst vid beskattningen av näringsinkomst och att företags representationskostnader ska vara delvis avdragsgill utgift vid beskattningen av näringsinkomst. Ändringen av filmproducenters produktionsstöd uppskattas öka intäkterna av samfundsskatten med 4 miljoner euro på årsnivå. Ökningen av intäkterna av samfundsskatten beräknas vara mindre än detta belopp, 1 miljon euro, till följd av tidsmässiga faktorer som påverkar inflödet av samfundsskatt. Den ändring som gäller företags representationskostnader bedöms för sin del minska statens skatteinkomster med 38 miljoner euro på årsnivå och med 8 miljoner euro. Den bankskatt som är i kraft och har tagits ut hos inlåningsbankerna föreslås bli återkallad för års del och ersatt genom en stabilitetsavgift vid ingången av. Stabilitetsavgiften har ingen direkt inverkan på statens skatteinkomster. Indirekt inverkar avgiften dock på statens skatteinkomster därigenom att stabilitetsavgiften, med avvikelse från bankskatten, kommer att bli avdragsgill vid beskattningen av inkomsterna av näringsverksamhet. Därför minskar införandet av stabilitetsavgiften intäkterna av samfundsskatt. Storleken av den effekt som minskar statens skatteinkomster beräknas preliminärt på årsnivå vara ca 10 miljoner euro. Uppskattningen ses över, när uppgifter om noggrannare grunder för stabilitetsavgiften och fördelningen av den på olika kreditinstitut finns tillgängliga. Övriga skattetagare kompenseras för de förändringar i skatteintäkterna som de ovannämnda åtgärderna föranleder genom att utdelningen av samfundsskatten ändras. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen. I propositionen föreslås det ändringar i utdelningen av samfundsskatten till följd av de ovannämnda ändringarna av beskattningsgrunderna. Förutom de ovannämnda ändringarna i beskattningsgrunderna tillämpas skatteincitamentet för forskning och utveckling och den tidsbundna rätten till höjda avskrivningar på produktiva investeringar inom industrin inte längre i enlighet med vad som beslutats i samband med budgetpropositionen för. Till följd av att dessa tidsbundna skatteincitamentsprogram upphör förväntas skatteinkomsterna kalkylmässigt öka med sammanlagt 188 miljoner euro på årsnivå. Den effekt på statens och Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10
andra skattetagares skatteinkomster och finansiella ställning som orsakas av att programmen upphör beaktades när incitamentens giltighetstid ändrades. Kommunernas utdelning av intäkterna från samfundsskatten höjdes temporärt med 10 procentenheter och församlingarnas utdelning med 0,8 procentenheter för skatteåren 2009 2011. Statens utdelning sänktes i motsvarande grad. Skatteåren 2012 tillämpas temporärt en utdelning som har höjts med 5 procentenheter för kommunerna och med 0,4 procentenheter för församlingarna. Statens utdelning sänks i motsvarande grad. Dessutom kompenseras kommunerna för överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet med 75 miljoner euro genom en höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten och en motsvarande sänkning av statens utdelning av samfundsskatten. Från och med har man genom rundradioskatten som ska betalas till staten samlat in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Med rundradioskatten för samfund är det meningen att samla in ca 20 miljoner euro på årsnivå i samband med samfundsbeskattningen. Skatten under skatteåret flyter in under loppet av flera kalenderår, och därför utgörs inflödet under momentet av samfundsskatt som redovisats under olika skatteår. Av den slutliga samfundsskatten för ett skatteår inflyter i allmänhet drygt 80 % som förskott under samma år. De ändringar i beskattningsgrunderna som träder i kraft vid ingången av beräknas avspegla sig i skatteintäkterna för skatteåret på så sätt att 20 % inflyter som förskott och ca 80 % hänförs till skatteutfallet 2016. Beloppet av de kompletteringar av förskottet som betalas på eget initiativ efter utgången av skatteåret och innan beskattningen har slutförts varierar betydligt från år till år. Förskott återbetalas också till företag på ansökan innan beskattningen har slutförts. Efter att beskattningen har slutförts inflyter kvarskatt, och inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas ut. År inflyter det ännu skatt från skatteåren och. skatteåret 315 tidigare skatteår 32 Sammanlagt 4 114 varav statens utdelning 2 532 Inom näringsbeskattningen finns det ett flertal skatteutgifter. De viktigaste av dessa är skatteutgifter inom avskrivningssystemet för lösa anläggningstillgångar, ca 580 miljoner euro, och skattefrihet för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar, ca 360 miljoner euro. Beloppen av de ovannämnda skatteutgifterna är endast uppskattningar. Dessutom kan beloppet av skatteutgiften till följd av skattefriheten för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar i hög grad variera från år till år beroende på antalet aktieköp. budget 2 532 000 000 budget 2 477 000 000 3 227 197 688 03. Källskatt på ränteinkomster Under momentet beräknas inflyta 120 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på lagen om källskatt på ränteinkomst (1341/1990). Skatten är 30 % på den ränta som i Finland betalas för insättningar eller masskuldebrevslån. Alla fysiska personer är skattskyldiga. Inlåningen från hushåll bildar den största delen av skattebasen. I slutet av var inlåningsstocken från finländska hushåll i finländska penninginstitut ca 79 miljarder euro och genomsnittsräntan på insättningarna var ca 0,5 %. Det beräknas att den källskattebelagda inlåningsstocken från hushåll och genomsnittsräntan på hushållens insättningar utvecklas i enlighet med vad som anges i tabellen: Prognos för inflödet av samfundsskatt år Inflödet av samfundsskatt för olika skatteår, mn euro skatteåret 2016 326 skatteåret 3 441 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11
utfall Förändring i den källskattebelagda inlåningsstocken, % -0,5 0,3 1,4 Genomsnittsräntan på hushållens insättningar, % 0,54 0,36 0,39 budget 120 000 000 budget 159 000 000 207 005 440 04. Skatt på arv och gåva Under momentet beräknas inflyta 540 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på lagen om skatt på arv och gåva (378/1940) och på arvs- och gåvoskatteskalorna i lagen. Gåvoskatten beräknas utgöra 130 140 miljoner euro av de skatter som inflyter under momentet. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva. I propositionen föreslås det en höjning av skattesatserna för alla skatteskalor för arv och gåva med en procentenhet vid ingången av. Höjningen gäller enligt förslaget också den tidsbundna skatteklassen för arv och gåva på mer än 1 000 000 euro som gäller för. I propositionen föreslås det också att denna skatteklass blir permanent från och med ingången av 2016. Höjningen av skattesatserna beräknas öka statens skatteinkomster med 10 miljoner euro. Under de följande åren uppskattas höjningen av skattesatserna öka skatteinkomsterna med 40 miljoner euro, när arvs- och gåvoskatten i sin helhet flyter in enligt de nya skatteskalorna. Genom att gränsen för skattesatsen i den högsta kategorin föreslås bli permanent beräknas det öka skatteinkomsterna på årsnivå med ca 10 miljoner euro från och med 2016. Från och med 2016 är tilläggsutfallet således 50 miljoner euro. Till arvs- och gåvobeskattningen hänför sig 15 olika skatteutgifter, av vilka den viktigaste, beloppet av skatteutgiften för den skattefria andelen av försäkringsersättningen till närstående, beräknas vara ca 102 miljoner euro. Viktiga skatteutgifter är också makeavdrag (87 miljoner euro) och skattelättnaden i samband med generationsväxling i företag (84 miljoner euro). budget 540 000 000 II tilläggsb. -120 000 000 budget 630 000 000 646 211 639 (05.) Bankskatt F ö r k l a r i n g : I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om upphävande av lagen om tillfällig bankskatt. Det föreslås att momentet och inkomstposten under det slopas i budgeten. budget 133 000 000 133 784 691 (06.) Kraftverksskatt F ö r k l a r i n g : Det föreslås att momentet och inkomstposten under det slopas i budgeten. II tilläggsb. -50 000 000 budget 50 000 000 04. Skatter och avgifter på grund av omsättning 01. Mervärdesskatt Under momentet beräknas inflyta 16 932 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på mervärdesskattelagen (1501/1993). Den största delen av mervärdesskattebasen utgörs av hushållens konsumtion, som står för nästan 65 % av mervärdesskatteintäkterna. Mervärdesskatt inflyter också av insatsförbrukningen inom den statliga sektorn och i de socialskyddsfonder som hänför sig till den offentliga sektorn. Också på kommunernas och samkommunernas insatsförbrukning tas det ut mervärdesskatt, men eftersom den skatt som tagits ut återbetalas till lokalförvaltningen ökar skatten inte statens mervärdesskatteintäkter. En viktig del av skatteutfallet är också den mervärdesskatt som tas ut på insats- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12
förbrukningen inom så kallad övrig skattefri verksamhet. Här ingår bl.a. mervärdesskatten från insatsförbrukning inom finansierings- och försäkringsverksamhet, vid ägande och hyrning av bostäder samt inom privat hälsooch sjukvård samt socialservice. Sammanlagt ca 92 % av statens mervärdesskatteinflöde kommer från hushållens konsumtion, statens och socialskyddsfondernas insatsförbrukning och insatsförbrukningen inom övrig skattefri verksamhet. Dessutom inflyter mervärdesskatt bl.a. genom insatsförbrukning inom icke-vinstsyftande sammanslutningar som betjänar hushållen samt genom dessa sammanslutningars investeringar. Förändringen i centrala poster som ingår i mervärdesskattebasen, % Värdet av hushållens konsumtionsutgifter -0,2 0,9 1,4 Insatsförbrukning inom den statliga sektorn och socialskyddsfonderna 3,0 2,2 3,0 Insatsförbrukning inom övrig skattefri verksamhet 3,7 1,3 2,6 Inflödet av mervärdesskatt består av mervärdesskatt som Skatteförvaltningen och Tullen tar ut och av belopp som övriga statliga räkenskapsverk bokför under mervärdesskattemomentet. Tullen tar ut mervärdesskatt för import från länder utanför Europeiska unionen. De återbäringar av mervärdesskatt som dras av från det totala inflödet består av skatter som återbetalas till mervärdesskattepliktiga på grund av deklarationer, ansökningar och ändringar. Utöver egentlig skatt ingår i återbäringarna den mervärdesskatt som återbetalas till kommunerna. Influten mervärdesskatt (mn euro) budget budgetprop. Skatteförvaltningens bruttoutfall 24 764 25 041 25 514 Tullverkets nettoutfall 2 369 2 396 2 440 Mervärdesskatteutfallet från övriga statliga räkenskapsverk 70 71 72 Skatteförvaltningens återbäringar -10 769-10 890-11 095 Influten mervärdesskatt sammanlagt 16 434 16 618 16 932 Hur väl mervärdesskatteen slår in beror i avgörande grad på hur väl man kan förutse utvecklingen i konsumtionens totala värde och inriktning. Förändringar i konsumtionen inverkar inte bara på den nuvarande konsumtionen utan också på den förväntade framtida konsumtionen och därigenom på den förväntade mervärdesskattebasen. I intäktsen har man beaktat skatteutgifter som hänför sig till mervärdesskatten och som består av sänkta skattesatser. Prognosen omfattar också vissa skattesanktioner som föranleds av positiva skattesatser som avviker från normen. År hänför sig 18 olika skatteutgifter till mervärdesskatten. Deras totala belopp beräknas uppgå till ca 2,9 miljarder euro. Skatteutgifter som hänför sig till mervärdesskatten (mn euro) Reducerad mervärdesskattesats för livsmedel och foder (14 %) 1 168 1 167 1 183 Reducerad mervärdesskattesats för läkemedel (10 %) 339 344 348 Reducerad mervärdesskattesats för persontransporter (10 %) 254 257 262 Reducerad mervärdesskattesats på försäljningen av tidningar och tidskrifter genom prenumeration samt försäljningen av upplagor av föreningars medlemstidningar (10 %) 128 128 130 Reducerad mervärdesskattesats för restaurangservice och måltidsservice (14 %) 458 462 472 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13
Övriga skatteutgifter 529 531 542 Skatteutgifter sammanlagt 2 876 2 889 2 937 budget 16 932 000 000 II tilläggsb. -247 000 000 I tilläggsb. -165 000 000 budget 17 030 000 000 16 433 747 647 02. Skatt på vissa försäkringspremier Under momentet beräknas inflyta 760 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på lagen om skatt på vissa försäkringspremier (664/1966). Avsikten är att försäkringsanstalterna primärt ska ta ut skatten och överföra den på försäkringstagarna. Försäkringspremieskatten kompletterar mervärdesskatten, eftersom försäkringstjänsterna inte omfattas av mervärdesbeskattningen. Försäkringspremieskattesatsen har följt utvecklingen av den allmänna mervärdesskattesatsen. År är skatten 24 % på försäkringspremier utan skatt. 03. Apoteksavgifter Under momentet beräknas inflyta 157 500 000 euro. F ö r k l a r i n g : Inkomsterna utgörs av avgifter enligt lagen om apoteksavgift (148/1946). Regeringen kommer att överlämna en proposition till riksdagen med förslag till en sådan ändring av 2 i lagen om apoteksavgift att justeringen av tabellen i paragrafen grundar sig på den faktiska ändringen i den totala omsättningen från till. Den justerade apoteksavgiftstabellen tillämpas första gången på den apoteksavgift som fastställs på basis av omsättningen. budget 157 500 000 budget 143 500 000 152 213 453 budget 760 000 000 II tilläggsb. 42 000 000 budget 706 000 000 712 309 259 08. Punktskatter 01. Punktskatt på tobak Under momentet beräknas inflyta 863 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på lagen om tobaksaccis (1470/1994). Enligt lagen tas för cigaretter som punktskatt per enhet ut 28,00 euro för 1 000 stycken och som värderelaterad punktskatt 52 % beräknat på detaljhandelspriset, dock minst 161,50 euro per 1 000 stycken. Punktskatten på cigarrer och cigariller är 29 % av detaljhandelspriset. I punktskatt på pip- och cigarettobak tas det ut 19,00 euro per kilogram och därtill 48 % av detaljhandelspriset. I punktskatt på finskuren tobak avsedd att rullas till cigaretter tas det ut 20,00 euro per kilogram och därtill 52 % av detaljhandelspriset, dock minst 97,50 euro per kilogram. För cigarettpapper och andra produkter som innehåller tobak tas det därtill ut punktskatt som är 60 % av detaljhandelspriset. Punktskatten på tobak höjdes 2009, 2010, 2012 och. Som en följd av skattehöjningarna och andra åtgärder som minskar tobakskonsumtionen har skattebasen när det gäller tobaksprodukter minskat med ca 7 % sedan 2008. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om tobaksaccis. Till följd av skattehöjningen enligt propositionen beräknas intäkten av punktskatten på tobak öka med 50 miljoner euro på årsnivå. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14