Kulturen i Malmö. vision, mål och planer

Kulturen i Malmö vision, mål och planer

Omslagsbild: Sommarscen, Transit 2008. Foto: Ewa Leveau. Undersökningar visar att intresset för kultur och kulturutövande är stort i Sverige. Omfattningen av det egna kulturutövandet är betydligt större i Sverige och våra nordiska grannländer än i övriga Europa och är dessutom ökande. Undersökningar visar också att det är allt viktigare för de flesta att delta aktivt i kulturskapande aktiviteter som till exempel konsthantverk, fotografering, dans, musicerande och körsång. Detta är något som Malmö stads kulturinstitutioner måste relatera till i ambitionen att göra kulturen tillgänglig för alla Malmöbor. Målet för alla som är verksamma i Malmös stads kulturverksamheter är nämligen att göra alla Malmöbor delaktiga i de kulturaktiviteter och kulturupplevelser som skapas på Malmös egna kulturinstitutioner och av de kulturorganisationer som får stöd av Malmö stad. Inledning Sagogrottan, Stadsbiblioteket. Foto Sofia Harrtell. Målet och visionen som slogs fast av kulturnämnden våren 2005, har sedan dess varit referenspunkten för Kulturförvaltningens utvecklingsarbete för vidgat deltagande, som inte bara handlar om att öka publiken på kulturinstitutionerna, utan även om att i grunden förändra arbetssättet gentemot Malmöborna. Detta innebär att vi på ett tydligare sätt sätter Malmöborna i fokus. Vi ökar kunskapen om, exempelvis, vilka våra besökare är, respektive inte är, och blir bättre på att kommunicera med och involvera målgrupper i verksamhetsutvecklingen, för att på så sätt öka delaktigheten i kulturlivet och angå fler. 2 3

Vision och mål Utgångspunkten för Kulturförvaltningens verksamhet är de gemensamma Visioner, huvudmål, ledstjärnor och verksamhetsidé för kulturen i Malmö som kulturnämnden antog 2005. Visionen beskriver vad kulturnämnden vill uppnå för den samlade kulturen i Malmö. Kulturen i Malmö ska väcka nyfikenhet, glädje och engagemang utmana till nya upplevelser och oväntade möten stimulera till bildning och ge lust till eget skapande inspirera till samverkan och utbyten skapa förståelse och sammanhang genom ett kvalitativt, brett och rikt kulturutbud tillgängligt för alla människor. Huvudmål Huvudmålen för kulturen i Malmö är att genom ett breddat och fördjupat kulturutbud med hög kvalitet få allt fler med olika förutsättningar att med lust, delaktighet och stort engagemang i större omfattning uppleva och utöva kultur. 4 5

Ledstjärnor Verksamhetsidé Verksamhetsidén är: Professionalitet Vi vill genom konsten, bildningen, skapandet och bevarandet skapa förutsättningar för ett kulturellt rikt liv med hög livskvalitet. Kraftsamling Konsten Bildningen Skapandet Bevarandet Samverkan och dialog Vår målgrupp är människor bosatta i Malmö och i regionen. Vi vill vara unika i vår mångfald, vårt nyskapande, vårt barn- och ungdomsarbete och vårt malmöitiska, regionala och internationella sammanhang. Kulturen ska genom sin starka attraktionskraft utgöra en väsentlig lokaliseringsfaktor för Malmö. 6 7

strategiska program Handlingsplan för vidgat deltagande Handlingsplan för barn och unga Regional handlingsplan för bildkonst i Skåne lokalt arbete Internationalisering Nya mötesplatser Film Kulturförvaltningen Verksamhetsmodell 2009 medarbetare/organisation Utveckla samverkansprocess Jämställdhetsarbete Mångfaldsrekrytering Implementering av ny personalpolicy kommunikation/målgrupper Kommunikationsplaner Vision Mål Ledstjärnor Verksamhetsidé verksamhetsbeskrivningar Malmö Konsthall Malmö Konstmuseum Malmö Kulturskola Malmö Kulturstöd Malmö Museer Stadsarkivet Stadsbiblioteket Kulturkansliet ekonomi Utveckla uppföljnings- och analysprocesser För att genomföra de målsättningar som formulerats i kulturnämndens övergripande mål fokuserar Kulturförvaltningens utvecklingspaket på ett antal strategiska program som genomförs över flera år. Under 2009 ska förvaltningen särskilt fokusera på: Plan för vidgat deltagande Plan för barn- och ungdomskulturen i Malmö Plan för bildkonsten i Malmö och Skåne Nya mötesplatser Internationalisering Film 8 9

Plan för vidgat deltagande Palladium, gästspel från Danmark. Foto: Jan Uvelius. Under Mångfaldsåret 2006 genomförde förvaltningen en större undersökning om hur kulturinstitutionerna arbetar med mångfaldsfrågor. Utgångs punkten var de stora förändringar som skett i Malmös befolkningsunderlag den senaste tjugoårsperioden, men avsikten var att studera mångfaldsarbete ur alla aspekter, det vill säga med avseende på såväl kön, ålder, klass, etnicitet och funktionshinder. I undersökningen deltog Kulturförvaltningens institutioner, kulturbolagen och ett antal kulturföreningar. Syftet med undersökningen var att kartlägga vilken publik kulturinstitutionerna har, hur de arbetar för att nå en ny publik, och eventuella hinder för att nå nya publikgrupper. Som ett resultat av undersökningen fastställde kulturnämnden i april 2007 en treårig plan för vidgat del tagan de. Planens mål är att ska pa möjligheter för fler, oavsett sociala, kulturella och ekonomiska förutsättningar samt fysiska och andra funktionshinder, att delta i kulturlivet, både som publik och utövare. I planen ingår således målsättningen om ökad tillgänglighet för funktionshindrade, som i tidi gare års verksamhetsplaner betraktats som ett eget strategiskt område. Arbetet ska genomföras inom två fokusområden: Publikarbete för att utveckla och etablera system och metoder och kompetensutveckling för att genom ökad kunskap förändra attityder, förhållningssätt och beteenden. Även en förändring av utbudet måste ske för att nå alla Malmöbor. Målsättningen är att Kultur förvaltningens institutioner sammantaget ska öka antalet besökare med minst tio procent till 2010, och att andelen besökare födda i utlandet, eller med båda föräldrarna födda i utlandet, ska öka till minst 20 procent år 2010. 10 11

Exempel på aktiviteter för den återstående planperioden Självutvärdering för ledning och chefer ska leda till en förvaltningsövergripande policy avseende vidgat deltagande. Handlingsplaner för respektive institution ska tas fram och ingå i de årliga verksamhetsplanerna. Fokus är till stor del utvecklingen av de digitala tjänsterna för bättre service till Malmöbor och besökare. Minst tre metoder för att involvera målgrupper ska vara framtagna och prövade vid varje institution den 31 december 2009. Metoderna ska vara tillgängliga för hela Kulturförvaltningen. Minst tre nya strategiska allianser, varav minst en internationell, ska ha initierats vid varje institution senast den 31 december 2009. Resultaten ska sammanställas och tillgängliggöras i hela Kulturförvaltningen. Capfree. Dansare: Claudine Ulrich. Foto: Jan Vesala. 12 13

Plan för barn- och ungdomskulturen i Malmö För Kulturförvaltningens verksamheter är barn och unga viktiga målgrupper. Efter en utvärdering av den då gällande planen för barn- och ungdomskultur från 1999 och utredningsoch analysprocess, fastställde kulturnämnden en ny plan för barn- och ungdomskultur i maj 2007. Planen gäller för perioden 2007-2010. att Kulturförvaltningens medarbetare har kontinuerligt uppdaterad kompetens inom barn- och ungdomskulturområdet. att se till att samordningen av resurser, kunskaper och strategier inom staden och med regionen fungerar, så att barns och ungas rätt till kultur uppfylls. Målsättningen är att alla Malmös barn och ungdomar oavsett sociala, kulturella och ekonomiska förutsättningar samt fysiska och andra funktionshinder ska ha tillgång till stadens kulturutbud. Planens målsättningar är: att barns och ungas egna röster och tankar inom kulturområdet tas tillvara på så många och så lämpliga sätt som möjligt. att göra kulturen tillgänglig för de barn och ungdomar som idag är underrepresenterade på grund av funktionshinder eller av andra skäl. Malmö Museer, Skapande verksamhet för barn. Foto Jenny Lindhe. att få en god bild av hur barn och unga tar del av det lokala kulturutbudet, själva ser på kultur och vad de vill inom kulturområdet. att institutionernas verksamhet angår och intresserar de unga medborgarna i ännu hög re grad än idag. 14 15

Plan för bildkonsten i Malmö och Skåne Johan Thurfjell, Ett försök att förstå, post-it lappinstallation. Foto: Andreas Nilsson, Malmö Konstmuseum Den regionala bildkonstplanen presenterades i januari 2006. Huvudsyftet är att stärka Region Skånes profil som bildkonstregion, att främja och utveckla bildkonstnärers och konstförmedlares arbetsmöjligheter i Skåne, samt att främja och underlätta allmänhetens intres se för och kontakt med bildkonst. Planen innehåller en genomlysning av bildkonstsektorn i Skåne och pekar på tio strategiska utvecklingsområden. En del av de före slagna åtgärderna är kopplade till Kultur Skånes regionala roll och uppdrag, medan andra främst berör den kommunala nivån. Malmö kulturnämnd har som ett resultat av planen förändrat utställningsersättning och ateljéstödssystemet. Hösten 2009 invigs Moderna Museet Malmö, ett högkvalitativt modernt konstmuseum av internationell klass i Rooseumbyggnaden. Eta bleringen är ett samarbete mellan Malmö stad, Region Skåne och staten. Moderna Museet Malmö blir en del av den statliga myndigheten Moderna Museet, men med ett självständigt utställningsprogram, i samarbete med såväl Moderna Museet som egna internationella partners. Utställningsprogram met kommer att omfatta tre stör re utställningar per år, där moderna klas siker varvas med en samtida inriktning. Utställningen med verk ur Moderna Museets samling kommer att omfatta 100 verk som skiftas med en periodicitet av 12-18 månader. Den pedagogiska verksamheten kommer att rymma verkstadsövningar och visningar, familjeprogram och seminarier. 16 17

Malmö Moderna Museum flyttar in i före detta Rooseums lokaler. Foto: Eva Klamméus. Nya mötesplatser Malmö stads Välfärd för alla-projekt avslutades 2008. Kulturförvaltningens del i pro jek tet har varit inom området Bostäder och mötesplatser. Arbetet med att öka antal et mötesplatser för barn och unga kommer förvaltningen att arbeta vidare med. Det nära samarbete som för valt ningens ledningsgrupp sedan 2006 har med stadsbyggnadskontorets ledningsgrupp, med syftet är att Kulturförvaltningen i ett tidigt skede ska finnas med i stadsplaneprocessen, fortsätter. Internationalisering Under 2009 är det internationella arbetet fortsatt ett strategiskt program inom Kulturförvaltningen. Huvuduppgiften är att stödja förvaltningens verksamhetsorienterade projekt/ program och se till förvaltningens sam lade bild av internationellt arbete och verk samhet. Eurocities kulturforum är ett av de största europeiska nätverken för större städers Kulturförvaltningar. Kulturförvaltningen deltar i detta nätverk, som fokuserar på mång falds frågor, kultur för barn och unga, kreativ utveckling med mera. Förvaltningen verkar för informationsspridning om EU till Malmöborna genom Europa Direkt som finns på Stadsbiblioteket. Europa Direkt kan även ge information internt inom Malmö stad om stödmöjligheter inom olika EU-program. Film Malmö har en stark ställning inom filmen, särskilt på dokumentärfilmområdet, med flera produktionsbolag som gjort inter natio nellt uppmärksammade filmer och det finns även många bolag som gjort lång filmsproduktioner. Malmö är också starkt inom dator- och TV-spelområdet. Till detta kommer Malmös ställning som Sveriges kanske filmfestivaltätaste stad. Sedan 2005 finns Media Mötesplats Malmö, en av åtta nationella mötesplatser för Upplevelseindustrin initierade av KKstiftel sen. Media Mötesplats Malmö stöds av Malmö stad och Region Skåne och fungerar som en mötes plats för de aktörer på området rörlig bild som finns i Malmö, däribland Malmö Hög skola och Sveriges Television Malmö. En ny utvecklingsarena för filmoch TV-produk tion, Moving Media City, kommer enligt planer na att etableras 2009 i Västra Hamnen i anslutning till Sveriges Televisions nya lokaler. Kulturförvaltningen gör under 2009 med extern utredare ett besluts underlag för film utvecklingen i Malmö. 18 19

Kulturförvaltningen i korthet ulturförvaltningen består av sju institu tioner. Kulturdirek tör Bengt Hall leder förvaltningen med kansli i Flensburgska huset. Förvaltningen arbetar med strate gisk utveck ling inom kulturområdet, ären de beredning till kulturnämnden och över gripande frågor vad gäller ekonomi, per so nal och information. I förvaltningens ledningsgrupp medverkar även Malmö Stadsteater och Malmö Symfoni Orkester de två kulturbolag som ägs av Malmö stad. Malmö Konsthall Malmö Konsthall har norra Europas största rum för den samtida konsten. Arkitekten Klas Anshelm skapade 1975 ett utställningsrum med stor flexibilitet, en generös rymd och ett fantastiskt ljus. Malmö Konsthalls främsta uppgift är att visa både internationell och nationell samtidskonst och modernismens klassiker. Gränserna mellan de olika konstarterna hålls öppna genom kringarrangemang: teater, film, multimedia, barnverksamhet, musik, föreläsningar med mera. Här finns bokhandel, restaurang och auditorium. Malmö Konstmuseum Malmö Konstmuseum har en av landets största konstsamlingar. Den innehåller främst konst från de nordiska länderna. Grundstommen utgörs av Herman Gotthardts donation av konst från 1910-talet fram till 1940-talet. Under de senaste 15 åren har museet byggt upp Sveriges största samling av nordisk nutidskonst. Museets profil stärks därutöver av en rad specialsamlingar som till exempel den omfattande Carl Fredrik Stadsbiblioteket by night. Foto: Niclas Bomgren. 20 21

The Real Thing, Malmö Konstmuseum. Foto: Johanna Rylander Hill-samlingen. Under vår och höst framförs kammarmusikkonserter i Skovgaardsalen. Malmö Kulturskola och Pröva på Kulturskolan riktar sig till barn och ungdomar i Malmö mellan 8 och 19 år. Kulturskolan erbjuder undervisning i bild och form, dans, film, musik, serieteckning och teater. Alla elever vid Kulturskolan får möjlighet att medverka i ensembler, orkestrar, körer och olika kulturprojekt. Undervisningen äger rum dels i kulturskolans egna lokaler i Kulturhuset Mazetti, dels på skolor i hela Malmö. Genom verksamhetsgrenen Pröva På får alla sjuåringar i Malmö möta och uppleva kultur på ett lekfullt och inspirerande sätt. Malmö Kulturstöd Malmö Kulturstöd består av tre verksamheter: Kulturstödet, Sommarscen Malmö och Kultur för barn och unga. Kultur stödet fördelar stöd till det fria kulturlivet och studieförbunden i Malmö. Till det fria kulturlivet räknas fristående kulturorganisationer och konstnärliga ut öva re inom alla konstområden, verksamma utanför institutionerna. Merparten av stödet ges till verksamhet på professionell nivå. Stödet ges till både åretruntverksamhet (som teatergrupper, gästspelsscener, konstnärliga kollektivverkstäder) och till mer tillfälliga projekt eller arrangemang (som festivaler och enstaka produktioner), men också i form av kultur- och ateljéstipendier, utställ ningsersättning med mera. Det fria kulturlivet står för en fjärdedel av den totala publiken inom Kulturförvaltningen. Nästan en tredjedel av stödet ges till de nio studieförbunden. Sommar scen Malmö presenterar ett brett konst närligt program under sommaren. Arrange mangen utspelar sig under bar himmel med fri entré på ett trettiotal spelplatser runt om i Malmö. Utbudet inne håller musik, dans, teater, film, poesi, artister både för barn, unga och vuxna. Kultur för barn 22 23

Dansande flicka, Malmö Kulturskola. Foto: Paul Suchanek. och unga (KBU) köper in och förmedlar kulturarrangemang för Malmös barn och unga, lånar ut pedagogiskt lekmaterial och arbetar med filmpedagogik under den tid som barn och unga är i skolan eller på förskolan. Öppnandet av Lagret inne bär också att KBU arbetar särskilt mot mål gruppen 13-17-åringar på fritiden. KBU har även upparbetade nätverk inom barn kultur området. Dessutom ansvarar enheten för kultur bussverksamheten. stadsbiblioteket Stadsbiblioteket i Malmö har nästan 1 miljon besökare varje år och är lika känt för sin vackra arkitektur som för sitt sätt att söka nya vägar att erbjuda kunskap och nöje i ett mångkulturellt Malmö. Biblioteket har belönats med en rad utmärkelser som Årets bibliotek, Nationalencyklopedins Kunskapspris och Malmö stads Integrationspris, bland annat för sina satsningar på att låna ut levande böcker och på att anlita flerspråkiga gymnasieelever för att hjälpa besökare som inte behärskar svenska. Biblioteket har över 600 000 medier: böck er på ett 60-tal språk, tidskrifter och dagstidningar från hela världen, cd-skivor, filmer, tv-spel och talböcker med mera. Det finns särskilda av delningar för miljö, resor och design. I biblio tekets katalog, som är tillgänglig på Internet och via WAP, kan man beställa material, för länga sina lån och få nyhetslistor via RSS. Stads biblioteket er bjuder företagsservice och är också ett av EU-kommissionens Europa Direkt informations kontor. Varje år ordnas många gratisarrangemang, både för barn och vuxna. Malmö Museer Malmö Museer finns i och omkring renässans slottet Malmöhus, Kommendant huset och Teknikens och Sjöfartens hus på M a l mö hu s v ä g e n. Mu s e e t a r b e t a r me d s t a dens och regionens kultur historia från forntid till nutid likväl som natur-, teknik- och sjöfartshistoria. Malmö Museer förvaltar omkring 500 000 föremål och cirka 3,5 miljo ner fotografier vilket ger unika möj lig heter att arbeta tvärvetenskapligt. Det lokala och regionala engagemanget kombine ras med internationella samarbeten. Malmö Museer ansvarar för kulturmiljövården inom Malmö stad. I uppdraget att verka för kulturarvets bevarande och utveck ling ingår bland annat arkeologiska u n d e r s ö k n i n g a r, a nt i k v a r i s k a u p p d r a g o c h kultur landskapsfrågor. Till Malmö Museer hör även Ebbas hus på Snapperupsgatan, Slottsmöllan, Fiskehoddorna och Wowragården i Södra Sallerup. stadsarkivet På stadsarkivet finns handlingar från 700 år tillbaka i tiden liksom arkiv från nutiden representerade. I magasinen förvaras cirka 12-15 000 hyllmeter statliga, kommunala och privata arkivhandlingar, dessutom stora samlingar fotografier, ritningar, kartor, affischer, spelfilmer och teckningar. Stadsarkivet har ansvar att bevara dokument och att göra dem tillgängliga för allmänheten. 24 25

Malmö stadsteater Malmö Stadsteater är en av Sveriges ledande stadsteatrar och sätter upp cirka tio produktioner per år. Repertoaren ska spegla det nya Malmö samt hålla de klassiska mästerverken levande. Målet för Malmö Stadsteater är att vara en teater som engagerar, underhåller och berör alla Malmöbor. Teatern har en fast skådespelarensemble och spelar på tre scener; Hipp, Intiman och Studion. Huvudscenen Hipp är inrymd i den anrika cirkusbyggnaden Hippodromen mitt i centrala Malmö. MSO Malmö SymfoniOrkester (MSO) består av 100 begåvade musiker som ständigt briljerar i ett rikt och mångskiftande konsertutbud. MSO är stolta traditionsbärare av den sym foniska repertoaren, men strävar också efter att föra den vidare in i framtiden. MSO lägger mycket energi på att hålla sig väl framme i de symfoniska trenderna i nuet och utveckla nya konsertkoncept, bl a dataspelsmusik och äventyr med olika teman. Nallekonserterna för de minsta är ett eget varumärke. Publiken i Malmö Konserthus är stor och entusiastisk, MSOs konserter har ca 90% beläggning. Skivmärkena Naxos och BIS sprider MSOs klang ute i världen. Flera inspelningar har blivit internationellt uppmärksammade med första pris i tävlingar som Cannes Classical Award och Diapason díor. Utgivningen av Berwalds symfonier med MSO under ledning av Sixten Ehrling nominerades till ett av världens finaste priser Gramophone Award. En av de senaste utgivningarna med musik av Charles Ives (Naxos) har fått lysande kritik och utsågs i oktober 2008 till månadens Editorís Choice av brittiska musiktidskriften Gramophone. Vassily Sinaisky tillträdde som chefdirigent 2007. Malmö Symfoniorkester. Foto: X-ray, Malmö. 26 27

www.malmo.se/kultur 28 K u l t u r e n i Ma l m ö Malmö Kulturförvaltning Södergatan 9 211 34 Malmö Tel: 040-34 48 60 E-post: kulturkansli@malmo.se