Nervsystemet Centrala nervsystemet (CNS): - Hjärna - Ryggmärg Perifera nervsystemet (PNS): - Somatosensoriska - Somatomotoriska - Autonoma: - Sympatiska - Parasympatiska - Enteriska Perifera nervsystemet Rang & Dale Fig 12.2 Sympatiska nervsystemet Utgår från mellersta (torakala, lumbala) delen av ryggmärgen. Omkoppling i ganglier nära ryggraden (sympatiska gränssträngen). Rang & Dale Fig 12.1 1
Sympatiska nervsystemet Signalsubstans: Acetylkolin Receptor: nikotintyp Ryggmärg Signalsubstans: Noradrenalin Receptorer: alfa 1, alfa 2 eller beta 1 på olika målorgan. Noradrenalin () har ej effekt på beta 2 -receptorer. Undantag: sympatiska nerver till svettkörtlar har acetylkolin som signalsubstans och receptorer av muskarintyp. Adrenalin/Binjuremärg Signalsubstans: Acetylkolin. Receptor: nikotintyp. Ryggmärg Binjuremärg (modifierade postganglionära sympatiska neuron). Adrenalin till blodet Receptorer: alfa 1, alfa 2, beta 1 eller beta 2 på olika målorgan. Sympatiska nervsystemet Normalt alltid aktivt men aktivitetsgrad varierar från organ till organ. Kan även aktiveras som enhet tillsammans med frisättning av adrenalin från binjurarna tex vid fara, stress. Förbereder kroppen för en kraftansträngning (Fright, Flight, Fight). Några effekter på kroppen: - Vidgar bronker (beta 2, medieras av adrenalin) - Vidgar pupillen (alfa 1 - m. dilator pupillae, radiell muskel) 2
Ögat Musculus sphincter pupillae kontraheras av parasympatikus, muskarinreceptorer. www.dartmouth.edu Musculus dilator pupillae, en radiell muskel, kontraheras av sympatikus, alfa 1 - receptorer. Sympatiska nervsystemet Några effekter på kroppen (forts.): - Ökar genomblödning i skelettmuskel (beta 2, lokal vasodilatation, medieras av adrenalin). Blod omfördelas på bekostnad av tex hud (bleknar) och mag-tarmkanal. Kärl i dessa organ kontraheras via alfa 1 -receptorer. - Ökar halten energisubstrat (glukos, fettsyror) i blodet. Glukosfrisättning från levern via beta 2 -receptorer, medieras av adrenalin. Sympatiska nervsystemet Några effekter på kroppen (forts.): - Ökat blodtryck pga effekter på hjärta och kärl: - Hjärta: ökad frekvens (puls), ökad slagkraft (beta 1 ) - Kärl: vasokonstriktion (alfa 1 ), undantag muskel (se ovan). -Adrenalin orsakar tremor (darrningar) via effekt på beta 2 -receptorer i skelettmuskel. -Kontraktion av urinblåsans sfinkter (alfa 1 ). 3
Urinblåsan Detrusor muskel (hela blåsväggen) kontraheras av parasympatikus, muskarinreceptorer. Sfinktermuskel, kontraheras av sympatikus, alfa 1 - receptorer. www.alexandria.healthlibrary.ca Adrenalin/Noradrenalin Rang & Dale Fig. 14.5 Adrenalin i.v. (men inte ) ger vasodilatation (beta 2 ) i skelettmuskel. ger kraftig vasokonstriktion (alfa 1 ), ökningen i blodtryck aktiverar baroreceptorer, leder till sänkt puls (parasympatikus) trots viss beta 1 -stimulering. Baroreceptor-reflex Baroreceptorer (i tex sinus caroticus) känner av förändringar i blodtryck. Minskat blodtryck leder till ökad sympatikusaktivitet vilket leder till ökad puls, ökad kontraktionskraft i hjärtat och vasokonstriktion. Reflexen är viktig bland annat för att motverka blodtrycksfall när man reser sig. Bristande funktion leder till postural hypotension (ortostatism). Ökat blodtryck leder till ökad parasympatikusaktivitet till hjärtat vilket leder till sänkt puls. 4
Synaps i sympatiska nervsystemet Effekt tex kontraktion av blodkärl Synaps i sympatiska nervsystemet Rang & Dale Fig 14.9 Reserpin Från busken Rauwolfia serpentina som använts i Indisk folkmedicin mot hypertoni och sinnessjukdom. Blockerar upptag av i vesikler, inget att frisätta. 5
Reserpin (forts) Har använts mot högt blodtryck men ej längre pga svåra biverkningar som Parkinson och depression. Påverkar även dopamin och serotonin i CNS. Synaps i sympatiska nervsystemet Rang & Dale Fig 14.9 Synaps i sympatiska nervsystemet Monoaminoxidas (MAO) bryter ner fritt i nervterminalen. MAO-hämmare används mot depression och mot Parkinsons sjukdom (MAO finns även i dopaminerga och serotoninerga neuron och i levern). Alfa 2 -receptorer, presynaptiska autoreceptorer, reglerar (hämmar) frisättning av noradrenalin (). Många andra presynaptiska receptorer kan också påverka frisättningen av. 6
Synaps i sympatiska nervsystemet Rang & Dale Fig 12.4 Synaps i sympatiska nervsystemet inaktiveras liksom dopamin och serotonin (5-HT, 5- hydroxytryptamin) genom återupptag. Tricykliska antidepressiva hämmar återupptag av och 5-HT. Kokain hämmar återupptag av och dopamin (DA). Kokain Från busken Erythroxylum coca. Blockerar återupptag av noradrenalin och dopamin. Förstärker effekter av sympatiska nervsystemet. http://student.britannica.com/eb/art-4912 7
Syntes Noradrenalin/Adrenalin Rang & Dale Fig 14.2 Adrenerga agonister Noradrenalin mot akut hypotension tex septisk chock. Adrenalin (epinefrin) mot svåra allergiska reaktioner (anafylaktisk chock), mot hjärtstillestånd, mot astma och som tillsatts till lokalanestetika (ej fingrar, tår, öron, näsa, penis vilka försörjs av ändartärer). Etilefrin (Effortil) alfa 1 - och beta 1 -agonist mot ortostatisk hypotension (postural hypotension). Adrenerga agonister Selektiva beta 2 -agonister: tex terbutalin, salbutamol mot astma. Selektiva alfa-agonister: tex oximetazolin i näsdroppar för avsvällning av slemhinnan genom vasokonstriktion. 8
Indirekt verkande sympatomimetika Härmar sympatikuseffekt genom att frisätta, tex efedrin, amfetamin. Efedrin mot astma och i hostmediciner. Biverkningar inkluderar oro, sömnlöshet, palpitationer (hjärtklappning), urinretention. Rang & Dale Fig 14.8 Efedrin Ger liksom amfetamin impulsoberoende frisättning av noradrenalin (). Efedrin Noradrenalin Adrenalin Efedrin från Ephedra arter, kallas Ma Huang i Kina, har använts mot astma i mer än 5000 år. Efedrin Metamfetamin Amfetamin Metamfetamin och amfetamin har mer uttalade CNSeffekter än efedrin (passerar blod-hjärn-barriären bättre). 9
Adrenerga antagonister Selektiva alfa 1 -antagonister: doxazosin (Alfadil, Cardura) mot hypertoni. Biverkningar inkluderar: - Huvudvärk - Nästäppa - Postural hypotension (ortostatism) - Hjärtklappning, takykardi - Ödem - Urininkontinens Adrenerga antagonister Beta-blockare, huvudsakligen utvecklade för behandling av hypertoni. Används också vid angina pectoris och vid hjärtarytmier. Oselektiva beta-blockare (blockerar både beta 1 - receptorer och beta 2 -receptorer) tex propranolol (Inderal), används inte till patienter med astma. Selektiva beta-blockare tex metoprolol (Seloken, Metomylan) blockerar endast beta 1 -receptorer. Adrenerga antagonister Biverkningar för beta-blockare inkluderar mardrömmar och perifer kyla i extremiteter. Alla beta-blockare kan maskera symptom (takykardi) på hypertyreos eller hypoglykemi. Oselektiva betablockare hämmar även glukosfrisättning från levern som medieras via adrenalin och beta 2 -receptorer vid hypoglykemi (tex överdos av insulin). Gör det svårare för kroppen att kompensera hypoglykemin. 10
Adrenerga antagonister Behandling med antagonister under lång tid ger uppreglering av receptorer. Eventuellt utsättande av beta-blockare bör ske succesivt under 7-10 dagar. Eventuella angina besvär kan annars förvärras med risk för hjärtinfarkt. Beta-blockare används även mot glaukom (grön starr), minskar produktionen av kammarvätska. Timolol (Blocadren, Optimol, Timosan) är en oselektiv beta-blockare (ej till astmatiker). Betaxolol (Betoptic) är en selektiv beta 1 -blockare. 11