Regeringen (Utbildningsdepartementet)



Relevanta dokument
Delårsrapport 2012 INNEHÅLL. Beslutad Dnr 4642/ Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.

Sid Finansiell redovisning 1. Resultaträkning 4. Balansräkning 5. Balansräkning 6. Anslagsredovisning 7. Beslut och undertecknande 8

Budgetunderlag

OMSLAGSBILDEN. Foto: Camilla Svensk

Slopade ersättningsnivåer riskerar, tillsammans med de höga lokalkostnaderna i Stockholmsområdet, att slå särskilt hårt mot KTH.

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport 2010 Beslutad Dnr 4205/

GÖTEBORGS UNIVERSITET

Delårsrapport för januari juni 2013

Delårsrapport 2009 Dnr: 3746/2009- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.

Manual till den ekonomiska mallen

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Delårsrapport för januari - juni 2011

BUDGETUNDERLAG FÖR SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA

Manual till den ekonomiska mallen

Budgetunderlag för budgetåren

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Umeå universitet

Regeringen (Utbildningsdepartementet)

:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning :23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning

Dnr BUDGETUNDERLAG

BUDGETUNDERLAG

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Linköpings universitet

Budgetunderlag för budgetåren

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson Doss 112 Dnr 2596/97

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.

Preliminära planeringsförutsättningar och budgetram för statsanslagen för Karolinska Institutet

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Göteborgs universitet

2 (6) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015

Riksdagen har beslutat om Göteborgs universitets verksamhet för budgetåret 2010.

Delårsrapport 2014 Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Lunds universitet

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007

Budgetunderlag för Universitetskanslersämbetet

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Karolinska institutet

Delårsrapport för januari - juni 2012

Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Karolinska institutet

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Karolinska institutet

Delårsrapport för räkenskapsåret 2017 per den 30 juni 2017

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Linnéuniversitetet

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Karolinska institutet

Dnr V KS-kod 1.2. Delårsrapport för januari juni 2017

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Umeå universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Umeå universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Göteborgs universitet

Närvarande: Susanne Eberstein, riksdagens förste vice talman Annika Andersson, f.d. chef vid Fjärde AP-fonden

Vårt uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa.

Delårsrapport Linköpings universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Kungl. Tekniska högskolan

Kungl. Konsthögskolans budgetunderlag för åren

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Linköpings universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Göteborgs universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Försvarshögskolan

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Lunds universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kungl. Tekniska högskolan

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Kungl. Tekniska högskolan

Karolinska Institutets uppdrag är att bedriva forskning och utbildning och att samverka med det omgivande samhället.

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Budgetunderlag Ett medicinskt universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Göteborgs universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kungl. Tekniska högskolan

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Linköpings universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Örebro universitet

Delårsrapport för januari juni 2016

Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Lunds universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Göteborgs universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Linnéuniversitetet

Fler studenter och större överskott än någonsin tidigare

1 VERKSAMHET. 1.1 Verksamhetsstyrning

Svenska ESF-rådet överlämnar härmed delårsrapporten för perioden bestående av

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Örebro universitet

Delårsrapport Linköpings universitet

- Universitetstandvården tkr - Undervisning och lärande tkr - Fakultetsnämnden tkr

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Luleå tekniska universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Örebro universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Universitetskanslersämbetet

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Lunds universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Innehåll budgetunderlag

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Luleå tekniska universitet

Budgetunderlag för åren

Kallelse till ledningsråd

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Budgetunderlag

Närvarande. Förhinder

Dnr MIUN 2014/1972. Mittuniversitets budgetunderlag

Regeringen (Utbildningsdepartementet)

Delårsrapport 30 juni 2014

Budgetunderlag

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Umeå universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Totalbudget för Lunds universitet 2015

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Malmö högskola

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Stockholms konstnärliga högskola

Transkript:

Budgetunderlag 2014 2016

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. OMSLAGSBILDEN Anna Eklöf har studerat till logoped vid Karolinska Institutet. Under 2012 utvärderade Högskoleverket Sveriges samtliga logopedutbildningar och KI:s logopedprogram fick högsta betyg. Logopedi är läran om röst-, tal-, språk och sväljstörningar och deras behandling. Logopedin studerar störningar i det mänskliga språket, talet och rösten, hur dessa uppstår, vad de beror på och hur de kan avhjälpas eller lindras. Genom skada eller sjukdom kan människor drabbas så att det blir svårt eller omöjligt att meddela sig med andra. Förmågan att kommunicera med språk har en avgörande betydelse för livskvalitén. Foto: Camilla Svensk

Beslut Dnr: 1-19/2013 2013-02-18 Sid: 1 / 8 +3 bilagor Konsistoriet Regeringen (Utbildningsdepartementet) Budgetunderlag för år 2014-2016 Karolinska Institutet (KI) avlämnar härmed budgetunderlag för år 2014-2016 i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt regeringsbeslut 2012-11-01 (U2012/6005/UH). Som framgår av avsnitt 6 hemställer KI om en höjning av låneramen redan för innevarande år. Beslut i detta ärende har fattats av KI:s konsistorium, varvid följande ledamöter har deltagit: Susanne Eberstein (ordförande), Anders Hamsten (rektor), Annika Andersson, Dan Andersson, Elias Arnér, Hampus Eksell, Eva Fernvall, Eskil Franck, Erik Hellsing, Arash Hellysaz, Hans-Gustaf Ljunggren och Torbjörn Rosdahl. I ärendets slutliga handläggning har vidare deltagit universitetsdirektör Bengt Norrving, bitr. universitetsdirektör Marie Tell, ekonomdirektör Ingrid Palmér samt bitr. ekonomidirektör Nils-Fredrik Ankarcrona (föredragande). Anders Hamsten Nils-Fredrik Ankarcrona Sändlista (antal pappersex + en pdf-fil) Utbildningsdepartementet (10) Arbetsgivarverket (1) Ekonomistyrningsverket (3) Finansdepartementet (3) Högskoleverket (2) Riksdagens utredningstjänst (3) Riksrevisionen (3) Statskontoret (1) Postadress Besöksadress Telefon E-Post 171 77 Stockholm Nobels väg 5 Solna 08 52480000, vx 08 52486693, dir Nils-Fredrik.Ankarcrona@ki.se Webb Fax ki.se 08 318406 Org. nummer 202100 2973

Beslut Dnr: 1-19/2013 2013-02-18 Sid: 2 / 8 +3 bilagor Budgetunderlag för perioden 2014-2016 1. Inledning Karolinska Institutet (KI) är det näst största universitetet i Sverige sett till total ekonomisk omsättning och det största ifråga om forskning och utbildning på forskarnivå (2011). Över 40 procent av den medicinska forskningen vid de svenska universiteten bedrivs vid KI, som därmed har en viktig roll för samhällsutvecklingen. Utbildning och forskning är till sin karaktär internationell och drygt 60 procent av alla publikationer vid KI är författade i samarbete med forskare från andra länder. KI har med sin plats i den expansiva Stockholmsregionen goda förutsättningar att vara bland de ledande universiteten i världen. Den globala konkurrensen ställer ökade krav på framgångsrik grundforskning som också på ett effektivt sätt kan leda till att forskningsresultat överförs till praktisk användning såväl direkt i hälso- och sjukvården som i den biomedicinska industrin. Universitetssjukhusen har en nyckelroll för den medicinska utbildningen och forskningen samt för innovationer inom den biomedicinska sfären. I ett nordiskt perspektiv har KI kommit långt i utvecklingen av sitt innovationssystem inom livsvetenskaper. Utmaningen ligger i att skapa ett långsiktigt, uthålligt system som genom egna intäkter kan finansiera utvecklingen av nya innovationer som kan föras ut till marknaden. 2. Uppdrag och vision Uppdrag Karolinska Institutets uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa. Vision Karolinska Institutet ska vara ett av världens ledande universitet inom det medicinska området. Postadress Besöksadress Telefon E-Post 171 77 Stockholm Nobels väg 5 Solna 08 52480000, vx 08 52486693, dir Nils-Fredrik.Ankarcrona@ki.se Webb Fax ki.se 08 318406 Org. nummer 202100 2973

Karolinska Institutet Budgetunderlag 2014-2016 3 / 8 3. Framtiden och dess utmaningar För framtiden ser KI följande tre huvudutmaningar: Den första är att förstärka KI som internationellt ledande forskningsuniversitet. Målet bör vara att bli ännu starkare internationellt. För att uppnå detta måste KI, utöver att rekrytera internationella toppforskare, utforma en tydlig karriärstruktur för yngre forskare och mobilisera väsentligt större interna resurser för att stödja de riktigt lovande, yngre forskarna i början av deras karriär. Den andra är att stärka grundutbildningarna. KI ska ha samma höga ambitioner för dessa, som för forskningen. Det är utomordentligt viktigt för KI att attrahera de mest energiska, entusiastiska och kreativa studenterna från alla delar av världen. Den tredje utmaningen handlar om samspelet med hälso- och sjukvården. Det vårdlandskap som KI verkar inom befinner sig i snabb förändring. Antalet vårdgivare ökar i allt snabbare takt, vilket riskerar att leda till fragmentering och därmed äventyra den epidemiologiska, kliniska och translationella forskning som utgör viktiga delar av KI:s internationella konkurrensmöjlighet. KI behöver därför en ny strategi för samverkan med hälso- och sjukvården. 4. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4.1 Strategi KI ska vara ett av världens ledande universitet inom det medicinska området. Denna vision ställer stora krav på den utbildningsverksamhet som bedrivs på KI. Ett övergripande mål är att alla KI:s utbildningar ska hålla mycket hög kvalitet. Detta ska åstadkommas bland annat genom pedagogiskt kunniga lärare med hög vetenskaplig kompetens och yrkeskompetens. En ytterligare viktig del i arbetet för att nå KI:s vision om ett världsledande universitet är att premiera pedagogisk skicklighet och engagemang i utbildning och undervisning genom en ständig utveckling av KI:s incitaments- och karriärsystem. KI ser kontinuerligt över sitt utbildningsutbud och har under senare år även arbetat med att koncentrera detsamma. Ett uttalat syfte är att endast utbildning med aktiv forskning inom huvudområdet ska erbjudas. KI arbetar dessutom med att anpassa utbildningsutbudet till avnämarnas behov samt att öka andelen av den utbildning som ges på avancerad nivå. Av KI:s totala utbildningsutbud 2013 utgörs ca 93 procent av programutbildningar. De fristående kursernas andel av det totala utbildningsutbudet har därmed minskat ytterligare jämfört med föregående år.

Karolinska Institutet Budgetunderlag 2014-2016 4 / 8 4.2 Möjligheter att nå fastställda uppdrag Vid beräkning av takbeloppen för åren 2014-2016 har hänsyn bland annat tagits till konsekvenser av beslutade ökningar på läkar-, tandläkar- och psykologprogrammet. KI redovisar för 2012 ett utfall som överstiger takbeloppet (anslaget) med knappt tio mnkr. För 2013 prognostiserar KI att överproduktionen ökar till ca 30 mnkr. Detta förklaras bland annat av att sjuksköterskeprogrammet under 2013 återigen kommer att vara fullt utbyggt efter den tidigare (2009) förlorade examensrätten. Den prognostiserade överproduktionen innebär att ungefär tre fjärdedelar av det befintliga anslagssparandet kommer att ha tagits i anspråk i och med 2013 års utgång. Under 2014 förväntas resterande anslagssparande att förbrukas. KI har med anledning av detta redan tvingats att vidta åtgärder i syfte att minska den samlade utbildningsvolymen från och med 2014. De årliga arbetsmarknadsprognoserna från bland annat Högskoleverket, SCB och SACO visar att vården utgör en av de sektorer där risken för brist på arbetskraft är störst de kommande åren. Som exempel framhålls biomedicinska analytiker där tillgången på arbetskraft kommer att minska samtidigt som efterfrågan förväntas öka. Specialistsjuksköterskor är en annan grupp där det framtida behovet kraftigt kommer att överstiga tillgången på arbetskraft. Det råder redan idag brist på specialistsjuksköterskor och bland annat förväntas den snabba medicintekniska utvecklingen bidra till att behovet kommer att öka ytterligare framöver. KI:s nuvarande utbildningsutbud framgår av bilaga 1. 4.3 Förslag Ökat utbildningsuppdrag Enligt KI:s prognoser kommer alltså såväl 2013 som 2014 års takbelopp att överskridas. Mot bakgrund av att det ackumulerade anslagssparandet förväntas vara förbrukat i mitten på 2014 anser KI att det är av största vikt att lärosätet erhåller en permanent höjning av takbeloppet. KI:s nuvarande utbildningsutbud består, som nämnts, till övervägande del av programutbildningar men lärosätet anser det också viktigt att kunna erbjuda ett brett utbud av fristående kurser, bland annat för kompetensutveckling av personal inom vårdsektorn. Med hänsyn till kommande års prognostiserade överproduktion har KI dock, inför 2013, tvingats att reducera utbudet av fristående kurser med över 35 procent jämfört med 2012. Verksamhetsåret 2016 kommer KI, enligt nuvarande prognos, att producera över takbeloppet med ca 30 mnkr, motsvarande ca 300 helårsplatser. Utan permanent tillskott av resurser till lärosätet kommer den förväntade överproduktionen innebära att KI, inom kort, tvingas inleda avveckling av motsvarande tre utbildningsprogram. Bland annat mot bakgrund av rådande situation på arbetsmarknaden, med risk för kommande brist på arbetskraft inom vårdsektorn, bedömer KI att en sådan minskning av utbildningsutbudet skulle vara olycklig.

Karolinska Institutet Budgetunderlag 2014-2016 5 / 8 Mot bakgrund av detta föreslår KI följande ökningar av takbeloppet (angivna i prioritetsordning): Ökning av resurser för utbildningsplatser motsvarande 300 helårsstudenter (för att kunna erbjuda dagens utbildningsutbudsnivå) Inom regeringens satsning på läkar-, tandläkar- och sjuksköterskeutbildningar föreslår KI följande ökningar: Ökning med 50 platser på läkarprogrammet Ökning med 5 platser på tandläkarprogrammet (utöver de erhållna 5 platserna 2014) Ökning med 100 platser på sjuksköterskeprogrammet Som en konsekvens av dimensioneringsökningarna på läkarprogrammet respektive tandläkarprogrammet äskar KI, från och med 2014, om höjningar avseende såväl ALF-anslaget som anslaget för tandvårdscentralen. Överföring av uppdrag och anslag från KI till Uppsala universitet Regeringen har beslutat att verksamheten vid Högskolan på Gotland ska övergå till Uppsala universitet (UU) 1 juli 2013. Med anledning av detta har KI kommit överens med Uppsala universitet om att UU från och med 2014 ska överta uppdraget att anordna sjuksköterskeutbildning på Gotland. KI:s styrelse beslutade den 17 december 2012 därför att anhålla hos regeringen om att anslaget för sjuksköterskeutbildningen på Gotland ska överförs till UU. Uppsala universitet avser dock inte starta sjuksköterskeutbildning på Gotland förrän 2014, varför överföringen av anslaget inte bör påbörjas förrän 2014. Anslaget bör överföras successivt eftersom redan antagna studenter vid Karolinska Institutet inte kan överföras till Uppsala universitets sjuksköterskeutbildning. Ersättningsnivåer Ersättningssystemet för helårsstudenter och helårsplatser har realt sett urholkats sedan det infördes 1993. KI vill framhålla vikten av att ersättningsnivåerna följer prisoch löneutvecklingen detta i syfte att kunna bibehålla en högkvalitativ undervisning och utbildning. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU Hälso- och sjukvården i Stockholms län befinner sig i en snabb och omfattande omställningsprocess. Såväl befolknings- som sjukvårdsstruktur förändras och ställer nya krav på kompetensen hos vårdpersonalen. För att den kliniska utbildningen ska kunna möta framtida behov och krav är det nödvändigt att alla sjukvårdsverksamheter, såväl offentliga som privata, samverkar och bidrar. Många privata vårdgivare anser sig sakna incitament att ta emot studenter inom den egna verksamheten eftersom ersättningen bedöms vara för låg. Det finns, bland annat enligt Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård vid Stockholms läns landsting (SLL), ett behov av att utarbeta modeller för styrning av, och ersättning till, anordnarna av verksamhetsförlagd utbildning. KI vill i sammanhanget framhålla vikten av att SLL prioriterar arbetet med att utveckla modeller för hur den kliniska utbildningen ska utformas och utvecklas. KI fortsätter å sin sida att prioritera insatser i syfte att säkra tillgången på platser i verksamhetsförlagd utbildning, bland annat genom samordning mellan lärosätena i Stockholm.

Karolinska Institutet Budgetunderlag 2014-2016 6 / 8 Bostäder En avgörande fråga för om KI ska kunna ta emot inkommande internationella studenter och forskare, såväl som studenter från andra delar av Sverige, är att det finns bostäder tillgängliga för dessa grupper. Bristen på studentrum i Stockholmsområdet ställer krav på KI att hitta egna lösningar men behoven är så stora att det också krävs åtgärder på central nivå. Bostadsbristen riskerar annars att bromsa den viktiga tillströmningen av bland annat internationella studenter och forskare samt hindra en aktiv rekrytering av dessa grupper, inte minst de studieavgiftsskyldiga studenterna. Stipendier KI behöver internationella talanger som bidrar till kvaliteten i utbildningen. Ett inflöde av studenter från olika delar av världen är av stort värde för lärosätets utbildningar men utgör också ett underlag för rekrytering till forskning. Alumner kan utgöra länkar mellan sina hemländer och Sverige, inte minst genom ökade forskningsoch näringslivskontakter. I och med införandet av studieavgifter har antalet studenter från områden utanför EU/EES och Schweiz minskat kraftigt. Utökade stipendiemedel behövs för att vända trenden och göra det möjligt för KI att konkurrera om de bästa studenterna. Stipendietilldelningar från staten bör gå direkt till lärosätena som kan tilldela stipendierna till sina bästa sökande. Vid statliga stipendietilldelningar är det också viktigt att söktryck och kvalitet på utbildningarna beaktas. 5. Forskning och utbildning på forskarnivå Ett framgångsrikt universitet bygger på flera komponenter: kvalificerade medarbetare, god tillgång på resurser både i fråga om direkta anslag och infrastruktur samt en ledningsstruktur som ger plats för såväl enskilda initiativ som samordnade insatser. KI är en viktig aktör i det svenska forskningslandskapet med på många områden uppemot hälften av de tillgängliga resurserna. Att ha en sådan dominerande ställning ställer krav på framsynthet och planering. Regeringen har i de två senaste forskningspropositionerna skapat goda förutsättningar för svensk medicinsk forskning. KI ser det som en utmaning att förvalta de nya resurserna så att de kommer till nytta för utveckling av forskning med hög kvalitet. Detta sker på flera olika sätt: Satsningen på den enskilde forskaren är mycket betydelsefull. De största behoven avser karriärutveckling för yngre forskare. KI har startat program för den återinrättade anställningsformen som forskarassistent. Förstärkning av möjligheten till en forskningskarriär samtidigt med klinisk tjänstgöring är nödvändig. Detta arbete sker i samarbete med Stockholms läns landsting, SLL, inom ramen för den samverkansstruktur som finns. Effekterna av den gemensamma färdplanen för forskning mellan KI och SLL är nu tydliga. Färdplanen rymmer bland annat en viktig satsning på translationella medicinska temacentrum. Dessa centra har utvärderats vilket resulterade i vissa justeringar för att ytterligare maximera effekten av detta program.

Karolinska Institutet Budgetunderlag 2014-2016 7 / 8 De strategiska forskningsprogrammen (SFO) utgör ett viktigt instrument för stärkta resurser inom utvalda områden. Ökat fokus kommer att läggas på innovationsaspekten inom ramen för dessa program. Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är en kraftsamling av resurser från KI, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Ytterligare resurser tillförs denna verksamhet under de kommande åren. Etableringen av SciLifeLab har gett forskare på KI unika möjligheter att i sin närhet genomföra teknikkrävande och storskaliga forskningsprojekt med inriktning på studier om geners och proteiners funktion. SciLifeLab arbetar med att i framtiden skapa naturliga samarbetsplattformar med flera nationella infrastrukturer, exemplifierat av Svensk Nationell Forskningsinfrastruktur för Biobankning och Analys av Biologiska Prover (BBMRI) samt Chemical Biology Consortium Sweden (CBCS). KI kommer aktivt verka för att uppnå bästa möjliga samordning av dessa anläggningar med SciLifeLab. Under senaste året har diskussionen varit intensiv i fråga om register för viss befolkningsbaserad forskning. Detta har främst avsett den framåtblickande befolkningsstudien Life Gene. KI vill fästa uppmärksamheten på att den lagstiftningsprocess som nu pågår slutförs så snabbt som möjligt. Forskningen baserad på dessa register är också ett av de områden där infrastrukturen inom SciLifeLab är till stor nytta. Mot bakgrund av satsningarna i forskningspropositionen 2014-2016 föreslår KI i detta budgetunderlag inte några ytterligare resursförstärkningar för forskningen. 6. Hemställan om höjning av låneramen Som framgår av tabell 4 och kommentarerna i bilaga 3 är KI inne i en intensiv period av investeringar i infrastruktur. Detta tillsammans med ändringen i Kapitalförsörjningsförordningen att Riksgäldslån måste tas även på pågående projekt medför att låneramen enligt KIs beräkningar behöver höjas från 520 till 610 mnkr redan från och med 2013. KI hemställer därför om denna höjning. Bilagor 1. Dimensionering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2013 2. Tabellbilagor: Budget 2013-2016 samt investeringar, lokalförsörjning och uppdrag 3. Kommentarer till tabellerna i bilaga 2.

Karolinska Institutet Budgetunderlag 2014-2016 8 / 8 Bilaga 1 Dimensionering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2013 enligt konsistoriets beslut 2012-10-11 Nybörjarprogram Antal nybörjarplatser Arbetsterapeutprogrammet 72 (72) Audionomprogrammet 16 (16) Biomedicinprogrammet 50 (50) Biomedicinska analytikerprogrammet 60 (70) Logopedprogrammet 28 (28) Läkarprogrammet 312 (312) Optikerprogrammet 45 (45) Psykologprogrammet 70 (70) Röntgensjuksköterskeprogrammet 40 (40) Sjukgymnastprogrammet 120 (120) Sjuksköterskeprogrammet 300 (300) Tandhygienistprogrammet 40 (40) Tandläkarprogrammet 85 (85) Påbyggnadsprogram och fristående kurser Antal nybörjarplatser Barnmorskeprogrammet 64 (64) Psykoterapeutprogrammet 16 (16) Påbyggnad i odontologisk profylaktik 25 (25) Specialistutbildning för sjuksköterskor (helårsplatser) 475-525 (500-550) Magister- och masterprogram (helårsplatser) 400-450 (450-500) Fristående kurser (helårsplatser) 300-400 (500-600) Anm: År 2012 inom parentes

Tabell 1 Karolinska Institutet Total budget 2012 2013 2014 2015 2016 (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag 1 2 565 547 2 627 473 2 727 903 2 710 576 2 747 718 Avgifter 770 747 770 000 777 000 786 000 795 000 Bidrag 2 254 419 2 334 000 2 369 000 2 406 000 2 441 000 Finansiella intäkter 54 902 66 100 66 100 66 100 66 100 Summa intäkter 5 645 615 5 797 573 5 940 003 5 968 676 6 049 818 Verksamhetens kostnader Personal 2 871 225 2 946 000 3 019 000 3 034 000 3 082 000 Lokaler 666 949 724 000 723 000 729 000 734 000 Drift/Övrigt 1 768 914 1 833 000 1 877 000 1 902 000 1 926 000 Avskrivningar 189 990 213 000 248 000 250 000 229 000 Finansiella kostnader 9 010 29 300 29 300 30 300 31 300 Summa kostnader 5 506 088 5 745 300 5 896 300 5 945 300 6 002 300 Verksamhetsutfall 139 527 52 273 43 703 23 376 47 518 Resultat från aktier och andelar i hel- och delägda företag -31 542 0 0 0 0 Uppbörd-netto 3 0 0 0 0 Transfereringar, erhållna medel 139 206 140 592 140 592 140 592 140 592 Transfereringar, lämnade bidrag -139 206-140 592-140 592-140 592-140 592 Årets kapitalförändring/ Årets resultat 107 988 52 273 43 703 23 376 47 518 Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 1 288 561 1 340 834 1 384 537 1 407 913 1 455 431 Utgående oförbrukade bidrag 2 316 374 2 400 000 2 400 000 2 300 000 2 200 000 1 Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3. Bilaga 2 Tabell 1

Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Karolinska Institutet 2012 2013 2014 2015 2016 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp 1 589 150 595 639 599 510 601 440 602 710 Beräknad avräkning 2 (A) 600 358 625 795 619 139 601 440 602 710 Särskilda åtaganden (B) 97 108 97 108 99 282 99 282 99 282 Anslag Klinisk utb/forskn-alf ( C ) 143 227 146 418 147 773 148 145 148 517 Transfereringar anslagsmedel (D) -7 567-7 600-7 600-7 600-7 600 Anslag (Summa A:D) 833 126 861 721 858 594 841 267 842 909 Avgifter 100 641 86 000 87 000 89 000 91 000 Bidrag 19 815 21 000 21 000 23 000 23 000 Finansiella intäkter 31 100 100 100 100 Summa intäkter 3 953 613 968 821 966 694 953 367 957 009 Verksamhetens kostnader Personal 507 748 513 000 513 000 503 000 500 000 Lokaler 109 218 111 000 114 000 116 000 118 000 Drift/Övrigt 335 684 342 000 342 000 336 000 329 000 Avskrivningar 12 211 14 000 15 000 17 000 17 000 Finansiella kostnader 130 300 300 300 300 Summa kostnader 964 991 980 300 984 300 972 300 964 300 Verksamhetsutfall -11 378-11 479-17 606-18 933-7 291 Transfereringar, erhållna anslagsmedel 7 567 7 592 7 592 7 592 7 592 Transfereringar, övriga erhållna medel 0 0 0 0 0 Transfereringar, lämnade bidrag -7 567-7 592-7 592-7 592-7 592 Årets kapitalförändring/ Årets resultat -11 378-11 479-17 606-18 933-7 291 1 Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2013 i 2013 års prisnivå. 2 Beräknad avräkning av anslag för grundutbildning bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. Bilaga 2 Tabell 2

Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet 2012 2013 2014 2015 2016 Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag 1 1 307 185 1 338 788 1 442 346 1 442 346 1 477 846 -därav att transferera -12 234-13 000-13 000-13 000-13 000 Anslag klinisk utb/forskn-alf 437 470 439 964 439 964 439 964 439 964 Avgifter 670 106 684 000 690 000 697 000 704 000 Bidrag 2 234 604 2 313 000 2 348 000 2 383 000 2 418 000 Finansiella intäkter 54 871 66 000 66 000 66 000 66 000 Summa intäkter 4 692 002 4 828 752 4 973 310 5 015 310 5 092 810 Verksamhetens kostnader Personal 2 363 477 2 433 000 2 506 000 2 531 000 2 582 000 Lokaler 557 731 613 000 609 000 613 000 616 000 Drift/Övrigt 1 433 230 1 491 000 1 535 000 1 566 000 1 597 000 Avskrivningar 177 779 199 000 233 000 233 000 212 000 Finansiella kostnader 8 880 29 000 29 000 30 000 31 000 Summa kostnader 4 541 097 4 765 000 4 912 000 4 973 000 5 038 000 Verksamhetsutfall 150 905 63 752 61 310 42 310 54 810 Transfereringar, erhållna anslagsmedel 12 234 13 000 13 000 13 000 13 000 Transfereringar, övriga erhållna medel 119 405 120 000 120 000 120 000 120 000 Transfereringar, lämnade bidrag -131 639-133 000-133 000-133 000-133 000 Årets kapitalförändring/ Årets resultat 150 905 63 752 61 310 42 310 54 810 1. Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2013 i 2013 års prisnivå. Hänsyn har också tagits till förslagen i forsknings- och innovationspropositionen för 2013-2016 Bilaga 2 Tabell 3

Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar Karolinska Institutet (mnkr) 2012 2013 2014 2015 2016 Investeringar i anläggningstillgångar 1 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret 400 442 599 583 556 Beräknad nyupplåning 175 307 150 150 220 varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar 1 1 1 1 1 Beräknad amortering 133 150 166 177 207 UB lån i Riksgäldkontoret 442 599 583 556 569 Föreslagen låneram 2 520 610 610 610 610 Beräknad ränteutgift 6 9 9 8 8 Ränteantaganden för nyupplåning (%) 1,5% 1,5% 1,5% 1,5% 1,5% Summa räntor och amorteringar 139 159 175 185 215 1 Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 2 Större förändringar ska kommenteras. Bilaga 2 Tabell 4

Tabell 5 Lokalförsörjning Karolinska Institutet 2012 2013 2014 2015 2016 Redovisning av lokaler (mnkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Area, kvm LOA, utifrån lokalförsörjningsplanen föregående års utgång 200 859 213 881 218 568 218 568 218 568 ökning under året 24 338 23 094 minskning under året -11 316-18 407 vid årets utgång (A) 213 881 218 568 218 568 218 568 218 568 Förbättringsutgift på annans fastighet 1 nyinvesteringar 0 2 2 2 2 avskrivningar 9 9 9 9 9 Total årshyra enligt hyresavtal, utifrån lokalförsörjningsplan (B) 2 526 571 570 575 579 Genomsnittlig hyra (kr/m 2 LOA) 3 2 459 2 612 2 608 2 631 2 649 Lokalkostnader (C) 667 724 723 729 734 Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) 4 3 119 3 313 3 307 3 336 3 359 Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 12,1% 12,6% 12,3% 12,3% 12,2% 1 En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar. 2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning. 3 Beräknas som B/A. 4 Beräknas som C/A. Bilaga 2 Tabell 5

Tabell 6 Avgifter Karolinska Institutet Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat 2012 465 341 433 928 31 413 varav tjänsteexport 2013 470 000 470 000 0 varav tjänsteexport 2014 480 000 480 000 0 varav tjänsteexport Offentligrättslig verksamhet 2012 2013 2014 Intäkter till inkomsttitel 1 Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat 1 Intäkter som inte får disponeras Avgiftsintäkter enligt 4 och 15 avgiftsförordningen ska inte redovisas. Bilaga 2 Tabell 6

BILAGA 3 Kommentarer till tabellerna i bilaga 2 KIs ekonomiska utveckling KIs omsättning fortsätter att öka under perioden mot bakgrund av framförallt satsningarna enligt senaste forsknings- och innovationspropositionen. Det gäller såväl det direkta statsanslaget som rådsmedel med mera. När det gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå beräknar KI att i och med utgången av 2014 ha utnyttjat det anslagssparande som finns på ca 50 mnkr vid ingången av 2013. Om inte några resurstillskott erhålls måste KI minska omfattningen av utbildningsverksamheten med ca 30 mnkr. Se vidare avsnitt 4. Det ska också noteras att under 2013 faller viss finansiering bort från Stockholms läns landsting (20 mnkr). Det gäller infrastrukturkostnader sammanhängande med överföringen av Hälsohögskolan till KI. Som tidigare redovisats tar det tid att planera och få igång all den verksamhet som motsvarar de olika forskningssatsningarna. Den viktigaste delen är att rekrytera toppforskare. Detta återspeglas i att den årliga kapitalförändringen beräknas vara positiv under hela perioden för att därför bli negativ som en följd av att alla planerade verksamheter kommer i full gång och ackumulerat kapital börjar förbrukas. För perioden 2013-2016 är intäkter och kostnader beräknade i 2013 års löne- och prisnivå. Beräkningen av de statliga anslagen utgår från vad som anges i regleringsbrevet för 2013 samt budgetpropositionen för 2013 och forsknings- och innovationspropositionen för 2013-2016. Därutöver särredovisas transfereringar för att kunna göra tabellerna enligt regeringens anvisningar. Personal, drift och lokaler Under perioden förväntas personal, lokaler och drift öka i takt med de redovisade medelsökningarna. Investeringar i anläggningstillgångar Som tidigare redovisats är KI inne i en mycket intensiv period av investeringar. Som framgår av tabell 4 gör KI större investeringar i infrastruktur under perioden som främst avser ombyggnad av djurhus och nybyggnad av laboratoriebyggnad (BioMedicum) men också för investeringar i undervisningssalar, aula med mera. Bil 3:1

Avskrivningarna har beräknats efter den centrala investeringsplanen samt beräknade investeringar på institutionerna. Dessa investeringar tillsammans med ändringen i Kapitalförsörjningsförordningen att Riksgäldslån måste tas även på pågående projekt medför att låneramen behöver höjas från 520 till 610 mnkr redan från och med 2013. Eftersom det inte går att exakt beräkna när olika investeringskostnader faller ut föreslår KI att den föreslagna ramen ligger kvar 2014-2016. KI får återkommer med mer precisa beräkningar i kommande budgetunderlag. Se vidare avsnitt 6. Räntekonto med kredit i Riksgälden Den stora bidragsfinansieringen och samtidigt en god cash management med rekvirering av bidrag och i vissa fall även fakturering av uppdrag i förskott innebär att KI inte har några likviditetsproblem. Avgifter uppdrag tabell 6 Den avgiftsbelagda verksamheten avser här uppdrag inom utbildning och forskning. Bil 3:2

Karolinska Institutet Budgetunderlag 2014 2016 Sammanställning och underlag: Nils-Fredrik Ankarcrona Omslag: Carina Persson ki.se