Metodik för skattning av skogliga variabler

Relevanta dokument
Metodik för skattning av skogliga variabler

Metodik för skattning av skogliga variabler

Nationell skogliga skattningar från laserdata. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Skogliga grunddata produktbeskrivning. Innehållsförteckning 1(5)

Skogliga grunddata produktbeskrivning

Hur du laddar ner skogliga grunddata samt information om kartprodukterna

Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Vad kan fjärranalystekniken bidra med?

Skogliga grunddata. Produktkatalog för öppna geodata

Skogliga grunddata. Produktkatalog för öppna geodata inom geodatasamverkan

Distribution av skogliga grunddata. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Distribution av Skogliga grunddata och anknytande produkter

Skogliga grunddata Vägen framåt

Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden?

3 D data från optiska satelliter - Skogliga tillämpningar

magasin GiTCON En partner inom Geografisk Informationsteknologi 2015#1 Sommar I DETTA NUMMER

Hur kan skogsbruket utnyttja laserscanningen som Lantmäteriet genomför över hela Sverige?

Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data

Demonstration av storskalig kartering av virkesförråd med radarinterferometri

SLUs forskning om 3D fjärranalysdata för kartering och skattning av skog och fjällvegetation

Metodutveckling för datainsamling i NILS landskapsruta

Skogliga skattningar från laserdata. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Rita in bestånd och skapa rapport på webbklienten för skogliga laserdata

Chalmers Publication Library

Geodata Skog. Utveckling av Skogliga grunddata mha laserskanning. Sektorsvis fördjupning till nationella geodatastrategin

Skogliga skattningar med 3D data från flygbilder - Framtiden efter NNH

Grundyteskattningars noggrannhet i barr- och lövskog inom projektet Skogliga skattningar med laserdata

Implementering av vindskademodellen enligt Lagergren et al. i Heureka

Hur ser skogsnäringen på ökande mängder av satellitdata? Erik Willén

Skogliga grunddata samt datum för laserskanning teknisk specifikation

Punktgittertolkning av brandområdet i Västmanland

FORAN och skogregistrering via laser

Riktad inventering av skador på skog

Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå

Användning av Skogsstyrelsens laserdataprodukter. Johan Eriksson och Svante Larsson

Två höjdtilldelningsmetoder för trädhöjder

Skogliga grunddata samt datum för laserskanning teknisk specifikation

Utbytesprognoser baserat på skoglig beskrivning och skördardata. RIU 9/ Jon Söderberg

3: Karta S:16 6:7 27:1 7:2 5:10 11:3 7:1 28:5 5:23 10:1 7:6 4:1 3:7

Skogsbruksplan. Norrbottens län

Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog

Gallringsriktlinjer & gallringsmallar

B10. JiLU-Tema Skog. P-O Nilsson

Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk

Analys av data från flyglaserscanning

SCA Skog. Hur har SCA Skog utnyttjat det unika tillfället som Lantmäteriets rikstäckande laserskanningen erbjuder?

Fiskträsk. Bilaga ±Meter. Projicerat koordinatsystem: sweref99 TM. sign:

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta

Arbetsrapport. Från Skogforsk nr Effektiv volymuppskattning av biomassa i vägkanter och ungskogar med laserdata

Identifiering av fel i skogliga beståndsregister med hjälp av satellitdata

Skogliga skattningar med fjärranalys och skördardata

Skoglig statistik för branden i Västmanland

Karta Ullak. Bilaga 1. Meter. Projicerat koordinatsystem: RT gon W. sign:

Modern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster

Kandidatarbeten i skogsvetenskap 2012:21 Fakulteten för skogsvetenskap. Samband mellan laserdata och fältdata

Naturvärden i nordvästra Sverige

Funktioner för skattning av skogsbestånds kapitalförräntning

ÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen

Gallring är viktigt för god skogsutveckling

Skogsbruksplan. Västerbottens län

Skogsbruksplan. Örebro län

Skogliga skattningar från laserdata och framtida dataförsörjning KSLA 7 FEBRUARI HERMAN SUNDQVIST

Förtolkning inför skogsbruksplanläggning med laserdata (NNH), eller traditionell flygbildstolkning?

Skattningar i gallringsskog med hjälp av flygburen laserskanning -beräkningar med massaslutenhet

1 (9) Version 1.0 ERFARENHETER OCH PRAKTISKA RÅD VID ANVÄNDNING AV NNH (BILAGA TILL PRODUKTBESKRIVNING)

Kandidatarbeten i skogsvetenskap 2012:20 Fakulteten för skogsvetenskap

Skogsbruksplan. Planens namn Karby 1:1. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Lantmäteriets bildförsörjningsprogram och nationella höjdmodell. Framtida planer. Mikael R Johansson Produktutvecklare

Skogsbruksplan. Planens namn SVEASKOG Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Skogsbruksplan. Jönköpings län

Uppsala i 4D användning av geodataunderlag från laserskanning

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

1

Fjärranalysforskning på Remningstorp exempel från SLU

VALKMAN Värde- och kunsskapsbaserade scenarier för hållbart brukande av skogslandskapet

Skogsbruksplan. Gävleborgs län

3.8 Känslighetsanalys av modell. Introduktion. Hans Larsson och Olof Hellgren, SLU

Nationella och regionala effekter av olika naturhänsynsnivåer

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub] Volfunk Barkfun Höjdfun % Tall ,55 11,6 9,7 0,505 24,0 26,9 22,6 TBS_BK TJO3 ARH

Skogliga skattningar med flygbilder och skördardata

Skogsbruksplan. Planens namn Karinbol 3:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Inväxningsrutiner etablerad skog

Johanna Blombäck. Jägmästarprogrammet

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub] Volfunk Barkfun Höjdfun % Tall ,13 10,2 8,5 0,678 30,1 33,9 19,9 TBS_BK TJO3 ARH

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub]

Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Steg för steg. mot ett konstant uppdaterat skogligt register på Södra

Skattning av älg via spillningsräkning i Västernärkes Viltförvaltningsområde 2008

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

Förord. Alnarp Juni Henrik Carlsson

Skogsbruksplan. Planens namn Naisjärv 1:2, sim Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

Volymen i Skogliga grunddata jämfört med inmätt volym

Transkript:

Metodik för skattning av skogliga variabler Nils Lindgren Forskningsingenjör SLU Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Skattade variabler Pixelstorlek 12.5 x 12.5 m Variabel Beskrivning Enhet HGV DGV Grundytevägd medelhöjd Grundytevägd medeldiameter dm cm GY Grundyta m 2 /ha VOL Volym m 3 sk/ha BIO Biomassa ton TS/ha Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Laserdata: Lantmäteriet, NH

Fältdata: riksskogstaxeringen Produktiv skogsmark I första hand permanenta Framskrivs till skanningsår Samma skanner och årstid Geografiskt nära skattningsområdet 200-300 provytor per skattningsområde

Skattning: linjär regression 1. Bygg modell mha provytor 2. Applicera på raster Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

skanner Provyteurval Samma skanner Samma årstid Permanenta ytor Max 4 års framskrivning Avstånd årstid

Provyteurval Samma skanner Samma årstid skanner årstid

Provyteurval Samma skanner Samma årstid skanner årstid

Provyteurval Samma skanner Samma årstid skanner årstid

Provyteurval Svårare fall: skanner Leta längre bort? Tillfälliga ytor? Nöja sig med färre? Indikatorvariabler -> blanda skannrar? årstid

Vad mäter man med laser? Hur förhåller de sig till skogliga data? Vegetationkvot: Hur ofta träffar vi träd? Talar om andel trädkrona Percentil: Under vilken höjd finns de flesta träffarna? Vad påverkar dessa mått? Förhållandet mellan trädens volym, diameter, biomassa, grundyta och mängden krona Kronornas form i förhållande till höjden och alla andra skogliga data Källa: FUSION manual

Regressionsanalys Vilken information används? HGV Höjd mått från punkterna DGV: Högre ger större DGV, ju tätare skog desto mindre GY, VOL, BIO: Ju högre och tätare det är dessto högre grundyta.

Provytemätt höjd Regressionsanalys Glidande medelvärde: Skogliga data mot lasermått: Höjd Vi skattar som om pixeln motsvarar medelskogen. Dragning mot mitten. Lasermått

Vad betyder detta rent praktiskt? Taxens utlägg är gjort för att representera tillståndet i alla skogar Jämnt utlagt, vanliga skogstyper blir vanligast Regression är ett glidande medelvärde, vi skattar medelskogen! Avvikande skogar blir skattade som om de vore medelskogen Vilka skogar avviker i laser från medelskogen Lövskog (lövad skanning ffa) Extra tätt, tex eftersatt gallring

Utvärdering på provytenivå RMSE Område 1 Antal provytor Skanningsår Inv. år Relativ rmse (%) DGV GY HGV Borlänge 143 2010 2013 15.7 23.8 11.2 Gävleborg 87 2009-2011 2013 13.9 17.1 9.4 Dalarna 398 2010, 2011 2012 16.0 24.2 9.1 Dalarna, löv 13 2010, 2011 2012 13.1 34.1 10.9 Dalarna, barr 385 2010, 2011 2012 16.1 23.8 9.0 1) All skanning gjord sommartid = lövat Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Utvärdering på provytenivå Bias Område 1 Antal provytor Skanningsår Inv. år Relativ bias (%) DGV GY HGV Dalarna 398 2010, 2011 2012-4.5-0.7-2.6 Dalarna, löv 13 2010, 2011 2012-1.5 +23.2 4.9 Dalarna, barr 385 2010, 2011 2012-4.6-0.1-2.9 1) All skanning gjord sommartid = lövat Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Utvärdering av kombination med satellitdata Volym (m 3 sk/ha). Korsvalidering på provytenivå, Växjö Skanning avlövad säsong Skanning lövad säsong Bias barr n = 265 Bias löv n = 56 Bias barr n = 58 Bias löv n = 7 Laser -3,7 3,1-4,8 16,6 Laser + Landsat -3,3 2,3-4,4 14,9 Lövet skattas relativt bra vid avlövad säsong Satellitbilder (Landsat 8) gav endast marginell förbättring av lövskattningen Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Provytemätt volym Laser i lövskog: Utan löv på träden Skanning utan löv ger mindre skillnad mot barr! Skattad mot mätt volym: Lövandel över 50 % i blått Skattad volym Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Utvärdering på beståndsnivå 30 IPAK -bestånd från Sveaskog, Norrbotten RMSE (%) Skanningsår Inv. år DGV GY HGV VOL 2009 (2011) 2012 12,3 13,0 11.2 22,8 Ca 8 provytor per avdelning, 5-10 m radie Skannade under lövad säsong Genomsnittlig avdelningsstorlek 33.5 ha Mycket heterogena avdelningar uteslöts RMSE för volym 19.8 % om 10 % samplingfel i referensdata Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Se upp med Områden utanför produktiv skogsmark Lövskog skannad under lövad säsong: GY, DGV, volym, biomassa överskattas Vattenbryn: risk för orimliga volymer Dragning mot mitten underskattning av höga volymer, överskattning av låga Överlag: Få ställen där det inte funkar alls. Ex. kraftledningar. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Slut Tack för uppmärksamheten!! Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing