KU LTU R RA DET Yttrande Dnr KUR 2015/2659 2015-05-11 GDnr 2015:124 Kungliga biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Yttrande over KB:s samverkansstruktur. Forslag pa ny form for nationell bibliotekssamverkan (dnr 6.5-2015-31) Kulturradet har fan tillfalle aft yttra sig om forslaget ayseende en ny form for nationell bibliotekssamverkan. Eftersom arbetet inom ramen for den nya strukturen kommer aft ha kopplingar till det forestaende uppdraget med aft utveckla en nationell biblioteksstrategi vill vi inleda med aft ge nagra utgangspunkter for Kulturradets roll och uppdrag. Kulturridets utgangspunkter I regleringsbrevet for 2014 fick Kulturradet i uppdrag att to fram eft handlingsprogram for lasframjande utanfor skolan, med utgangspunkt i de nationella malen for litteratur- och lasframjande: Alla i Sverige ska, oaysett bakgrund och med utgangspunkt i vars och ens sarskilda forutsattningar, ges mojlighet aft utveckla en god lasformaga och ha tillgang till litteratur av hog kvalitet. For att na det tivergripande malet ska statens samlade insatser syfta till: aft lasformagan forbattras jamfart med i dag, att fler an i dag regelbundet tar del av bade fack - och skonlitteratur, och aft kunskapen om lasningens betydelse for utbildning, bildning och delaktighet i samhallslivet okar jamfort med i dag. I handlingsprogrammet formulerar Kulturradet hur myndigheten kommer aft arbeta med det utokade uppdraget inom lasframjande som innebar att initiera, samordna och folja upp lasframjande verksamhet utanfor skolan. Forutom de nationella milen utgar Kulturradet i handlingsprogrammet fran bibliotekslagen och myndighetens uppdrag inom litteraturomradet, med litteratur som konstform samt lasning som konstnarlig upplevelse och vag till bildning. Statens kutturrad Box 27215, 102 53 Stockholm Besak: Borgvagen 1-5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats: www.kulturradet.se
2015-05-11 GDnr 2015:124 Den enskilt viktigaste aktoren for lasframjande utanfor skolan dr folkbiblioteken. Det framholl Litteraturutredningen (SOU 2012:65) och Kulturradet delar den uppfattningen. Folkbiblioteken vicar pa bredden och mangfalden i utbudet av litteratur: olika genrer, bade ski5n- och facklitteratur. Genom sin litteraturformedling kan biblioteken bidra till den konstnarliga upplevelsen av ldsning. I den nya bibliotekslagen (SFS 2013:801) tydliggors bibliotekens uppgift for litteratur och lasframjande, bildning och kultur: Biblioteken i det allmanna biblioteksvdsendet ska verka for det demokratiska samhallets utveckling genom att bidra till kunskapsformedling och fri asiktsbildning. Biblioteken i det allmanna biblioteksvdsendet ska framja litteraturens stallning och intresset for bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i ovrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillganglig for alla. De nationella malen dr tydligt kopplade till bibliotekslagens skrivningar och ger folk- och skolbibliotek, tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna, en central roll for lasframjande i hela landet. Folkbiblioteken ska agna barn och unga sarskild uppmarksamhet. I regeringens varbudget foreslas aft Kungliga biblioteket far i uppdrag aft utveckla en nationell biblioteksstrategi. Det kan bland annat betyda att bibliotekslagen ges battre forutsattningar att implementeras. Det kan ocksa betyda att KB med fornyad kraft och i samverkan med andra aktorer kan genomfora det omfattande strategiarbete som innefattar en overgripande och fordjupad omvdrldsanalys, forankringsarbete, formulering av vision, langsiktiga mal och strategier pa lokal, regional och nationell niva. KB:s modell for nationella utvecklingslinjer inom bibliotekssfdren som ingar i KB:s forslag for ny form for bibliotekssamverkan dr ett bland flera instrument i det arbetet. Kulturradet har framhallit bland annat i delrapporten (maj 2014) av Handlingsprogram for lasframjande behovet av en oberoende oversyn av mal - och ansvarsfragor for biblioteken pa nationell, regional och kommunal niva. KB har ocksa i rapporter lyft de brister som finns i kommunernas biblioteksplaner.
2015-05-11 GDnr 2015:124 Kulturradet menar att behovet ar stort att utreda hur bibliotekens resurser ser ut i form av personal, kompetens och lokaler i relation till deras uppdrag. Finns det planer for lasframjande kopplat till den kommunala biblioteksplanen? Vilka resurser finns vad galler litteratur pa nationella minoritetsspralc, andra sprak an de nationella minoritetsspraken och svenska, samarbete med BVC och forskola, foreningsliv och folkbildning och olika former av uppsokande verksamhet? I delrapporten lyfter Kulturradet ocksa skolbiblioteken. Bristen pa nationella mm for och det olyckliga i att denna verksamhet hamnar mellan politikomradena kultur och utbildning ar nagra av orsakerna bakom den langsamma utvecklingstakten pa omradet. 2014 initierade Kulturradet en myndighetssamverkan for skolbiblioteksutveckling dar man bjod in MTM, Skolverket, KB och Skolinspektionen for att diskutera definitionen av skolbibliotek och vilka utvecklingsbehov som finns. Samarbetet fortsatter under 2015. Skolbiblioteksfragan bor kopplas till arbetet med att formulera en nationell biblioteksstrategi. Kulturradet vill ocksa paminna om det stora ansvar for tillganglighetsfragor som i den nya bibliotekslagen alagts det allmanna biblioteksvasendet i 4 (Prioriterade grupper) samt i 6 (Folkbiblioteken): Biblioteken i det allmanna biblioteksvasendet ska agna sarskild uppmarksamhet at personer med funktionsnedsattning, bland annat genom att utifran deras olika behov och forutsattningar erbjuda litteratur och tekniska hjalpmedel for att kunna to del av information. Folkbiblioteken ska vara tillgangliga for alla och anpassade till anvandarnas behov. Regeringen beslutade sommaren 2011 om en strategi for genomforande av funktionshinderspolitiken i Sverige 2011-20161. Syftet med strategin ar att klargora politikens inriktning med konkreta mai for samhallets insatser. Ett flertal statliga myndigheter har ett sarskilt utpekat ansvar for att bidra till att de fimktionshinderspolitiska malen nas. Det innebar ocksa att de inom sina respektive sektorer ska vara samlande, stodjande och padrivande for att tika tillgangligheten. Kulturradet ar en av de strategiska myndigheter som ansvarar for delta inom sift verksamhetsomrade.
2015-05-11 GDnr 2015:124 Kulturradet har fatt i uppgift av regeringen att genomdriva tre delmal fram till 2016 som bland annat beror institutioner pa litteratur - och biblioteksomradet som far statsbidrag. Delmalen anger aft dessa ska: ha en handlingsplan for tillganglighet (senast 2013). ha atgardat enkelt avhjdlptas hinder (senast 2016). ska ha webbplatser och e-tjanster som dr tillgdnglighetsanpassade (senast 2016). Tidigare i varas ldmnade Kulturradet en rapport till regeringen om tillgdngligheten inom kulturomradet (Kultur for alla inget hinder. Redovisning av Kulturradets arbete dr 2014 med delmalen i funktionshinderpolitiken). I den redovisas bland annat resultaten fran en genomford enkdt riktad till folkbiblioteken i samtliga lan och regioner. Av enkatsvaren fran folkbiblioteken framgar exempelvis att det finns behov av utbildning och stod i fragor som ror tillgdnglighet och bemotande liksom att utbildningsinsatser i tillganglighet pa webben ses som angeldgna. Av enkdtsvaren framgar ocksa att manga folkbibliotek saknar handlingsplaner fcir tillganglighet i enkaten hade fragan om handlingsplan fortydligats med aft det inorn biblioteksomradet kan motsvaras av en verksamhetsplan for aft uppna malen i biblioteksplanen. 33 procent anger att handlingsplan saknas, 30 procent anger att arbetet med handlingsplan har paborjats. Resultatet dr overraskande eftersom folkbibliotekens uppdrag ayseende prioriterade grupper och tillgdnglighet lyfts fram och betonas i den nya bibliotekslagen liksom aft kommunema ska ha en biblioteksplan for sin verksamhet pa biblioteksomradet. I KB:s uppdrag kring savd1 samverkan som strategi dr det ddrfor onskvart att tillgdnglighet och tillgdnglighetsarbetet finns med som en aspekt. Det är mot denna bakgrund som Kulturradet vill betona vikten av aft det arbete som sker med aft utveckla en nationell biblioteksstrategi ocksi sker integrerat i den nya struktur fcir samverkan som KB foreslar.
2015-05-11 GDnr 2015:124 Kommentarer till fcirslagen i korthet Allmiint KulturrAdet har inget att invanda mot att strukturen far ett nytt namn KB:s samverkansstruktur men anser att ordet samverkan mojligen bor kompletteras pa ett salt som signalerar att ett utvecklingsarbete pagar inom ramen for strukturen: KB:s struktur for samverkan och utveckling. Det skulle ocksa battre spegla den dynamik som ryms i KB:s ambition att "den nya strukturen ska vara flexibel och mindre formaliserad" an dagens inflytandestruktur", vilket KulturrAdet valkomnar. Att strukturens grupper far konkreta och tydliga direktiv for sift arbete ar bra men det ar ocksa viktigt dessa inte hammar processerna for samverkan och mojligheterna till att pfiverka. 2.2.1 Gruppernas direktiv KulturrAdet framhfiller vikten av att de fragor som beretts i Expertgruppen for utvardering och kvalitetsutveckling och Expertgruppen for utbildning och larande tas till vara framgent inom ramen for utvecklingslinjer och i en kommande biblioteksstrategi. 2.3.1 De nationella biblioteksdatasystemen LIBRIS LIBRIS ar en digital infrastruktur som i hog utstrackning ber6r folkbiblioteken. For att, enligt bibliotekslagens mening, kunna verka fcir det demokratiska samhallets utveckling och stodja prioriterade grupper, behover LIBRIS strava mot nationella losningar som tar hansyn till tillganglighet, mfingsprakighet och lasframjande Gruppen for LIBRIS nationella biblioteksinfrastruktur ska enligt forslaget till ny samverkansstruktur "ge KB stud i strategiska fragor och vara radgivande vad galler bibliotekens behov av nationella losningar...". KulturrAdet bistar garna i det arbetet, och understryker samtidigt folkbibliotekens behov av stod for en digital infrastruktur, inte minst gentemot unga biblioteksanvandare. 2.3.6 Fragor kring digitalisering och digitalt tillgiingliggorande KulturrAdet invantar att KB fcirtydligar gruppens uppdrag och planerade samrnansattning och 8nskar Aterkomma om eventuell medverkan.
2015-05-11 GDnr 2015:124 2.4.1 Sveriges officiella biblioteksstatistik I en kartlaggning av folkbibliotekens resurser (personal, lokaler etc i forhallande till deras uppdrag, se inledning) som KulturrAdet har foreslagit, Ar biblioteksstatistiken ett viktigt verktyg. KulturrAdet ser det som angelaget att folja arbetet med biblioteksstatistik och Onskar ingd i gruppen for biblioteksstatistik. De underlag som tas fram inom ramen for biblioteksstatistik har barighet for flera av Kulturrddets uppdrag inom omradena bibliotek, litteratur och lasframjande samt uppfoljningen av dessa. Biblioteksstatistikens data Ar relevanta i framtagandet av en nationell bibliotekstrategi liksom i uppfoljningen av skolbibliotekens verksamhet. Kulturradet har en myndighetssamverkan med MTM, Skolverket, KB och skolinspektionen i syfte att kartldgga skolbibliotekens behov (se inledning). Myndigheten for Kulturanalys Ar statistikansvarig myndighet pd kulturomfadet och har regeringens uppdrag att utvardera, analysera och redovisa effekter av forslag och genomforda Atgarder inom samma omrdde. Myndigheten for Kulturanalys yore darfor en onskvard och vardefull samarbetspart i Gruppen for biblioteksstatistik. 2.4.3 Nationella samverkans- och utvecklingsradet (f d nationella referensgruppen) Kulturradet ser positivt pd den specifika inriktning mot strategiska fragor pa nationell niva som KB:s nya samverkansstruktur stakar ut for gruppen i det nationella samverkans - och utvecklingsrddet (f d nationella referensgruppen). Gruppens ansvar for att peka ut och prioritera strategiska utvecklingsomraden sa kallade nationella utvecklingslinjer som ar hallbara over tid, kommer att vara betydelsefullt i framtagandet av en nationell biblioteksstrategi. Darfur att det viktigt att det arbetet sker integrerat i den nya struktur for samverkan som KB foresldr. Handlaggning av arendet Yttrandet har beslutats av stf generaldirektor Ulrica Engstrom Nilsson efter foredragning av handlaggare Henriette Zorn. I beredningen av drendet har
2015-05-11 GDnr 2015:124 aven enhetschef Signe Westin, stf enhetschef Lotta Brilioth Bionistad samt handlaggarna Maria Telenius, Andreas Aberg och Karin Westling deltagit. Ulrica Engstrom ' 1. ilsson 4- tikde04 - Henriette Z \