Nr 3-2012 Adoptioner Bistånd Fadderskap
Kontakter Kontoret Vårt kontor finns på Energigatan 11, 434 37 Kngsbacka. Tel: 0300-331 31. Fax: 0300-331 30. Telefontid: mån, ons, fre: 9.30-11.30. Tis, tor: 13.00-15.00. Har d frågor om adoption? Ring, faxa eller mejla kontoret där Maria Berg, Helle Holst- Nielsen, Anna-Lena Rolof Rndberg, Berit Sandegren, Anna-Karin Stahre, Lena Sndvall, Ann-Charlotte Särnbratt, Christina Thierry-Carstensen, Lia Vinitskaia, Lina Vikterlöf och Katarina Nilsson arbetar. Har d frågor om ppföljningsrapportering? Ring, faxa eller mejla kontoret där Ulla Karnbrant Reis och Helena Lagerberg arbetar. E-post: adoption@bfa.se Hemsida: www.bfa.se Medlem i föreningen blir d genom att sätta in 425:- på pg 42 04 45-9 eller bg 452-6570. Styrelsen Eva Jonasson-Melin, ordförande, tel 070-620 40 20 Stefan Landelis, vice ordförande, tel 070-987 35 89 Gstaf Östberg, kassör, tel 070-744 02 44 Erna Lagerfors sekreterare, tel 070-964 56 69 Margareta Wilholm, styrelseledamot, tel 076-105 61 43 Elisabeth Westholm, styrelseledamot, tel 070-670 07 32 Nataliya Hlsjö, styrelseledamot, tel 073-578 50 87 Francisca Herodes styrelseledamot, tel 076-946 64 54 Agneta Starfelt sppleant, tel 070-657 04 36 Anna Söderström sppleant, tel 073-080 80 12 Fadderbarnsverksamhet Föreningen har en omfattande fadderbarnsverksamhet i Bolivia, Brndi, Demokratiska Repbliken Kongo, Kenya, Indien, Nepal, Polen, Sri Lanka, och Vietnam. Fadderbarnsverksamheten samordnas av Erna Lagerfors, tel. 070-964 56 69. Bidrag till fadderarbetet kan sättas in på bg 5246-1571. Biståndsverksamhet Föreningen har biståndsprojekt i Bolivia, Indien, Kongo, Namibia och Sri Lanka. Biståndsverksamheten samordnas av Margareta Wilholm, tel. 076-319 35 19 Bidrag till biståndsarbetet kan sättas in på pg 900272-6. Redaktion Ansvarig tgivare: Eva Jonasson-Melin Redaktör: Spriya Melin Redaktion: Ulla Karnbrant Reis, Sofia Norström, och Anna-Karin Stahre. Grafisk formgivning: Spriya Melin Tryckeri: Tabergs tryckeri AB Tidningen Barnen Framför Allt tkommer med fyra nmmer per år. ISSN 0281-454 X. Vill ni skriva en artikel i tidningen? Mejla redaktionen på redaktion@bfa.se. Vill ni annonsera i tidningen? Mejla redaktören på spriya.melin@bfa.se. Omslagsfotot Pojkar på landsbygden i Brndi, där vi,(som i många andra länder), har fadderverksamhet. Foto Christina Thierry-Carstensen Om d har frågor eller fnderingar som d vill att styrelsen ska ta pp, kontakta någon av oss i styrelsen eller skicka e-post till info@bfa.se 2 Barnen Framför Allt nr 3-2012
Eva har ordet Innehåll 3-2012 Ursprng och rötter Identiteten är viktig för alla människor. För adopterade har ofta de biologiska rötterna kommit i foks. Och många har då ppmärksammat att det är en fråga om två olika processer. Sökandet efter de biologiska föräldrarna och sökandet efter barnets rsprngskltr. Att söka sina biologiska rötter handlar om en vilja att få knskap om sin tidiga livshistoria. Det är individellt hr mycket och vad man vill veta om sitt liv före adoptionen. De flesta adopterade har någon gång nder sitt liv tankar och fnderingar kring rsprng och rötter. Eva har ordet Adoptionsnytt Barn söker föräldrar Jlfest Jlgransplndring Världens största BFA-sommarträff Krönika Adoption betyder inte lämnad Kenyabesök i Stockholm i agsti- Våra bästa adoptionsminnen Biståndsnytt Biståndsverksamhet Faddernytt Fadderbarnsverksamhet Anslagstavlan 3 4 5 6 7 8 10 12 15 16 17 18 20 21 24 Sökandet efter biologiska föräldrar Enligt forskning söker hälften av de adopterade information om sin bakgrnd. Förtsättningarna för att söka efter sina rötter är väldigt olika beroende på vilket land man kommer ifrån och vilka kontakter som finns. På senare tid har andelen adopterade som använder sociala medier för att söka sina rötter ökat. Det är viktigt att sökande efter rötter sker på ett professionellt sätt och att den adopterade får adekvat hjälp och att man har knskap om födelselandet och visar respekt för rsprngsfamiljen. Till viss del har detta knnat erbjdas via adoptionsorganisationer och föreningar för adopterade, men resrserna räcker inte längre för att driva arbetet vidare. De aktoriserade adoptionsorganisationerna och AFO - Organisationen för vxna adopterade och fosterbarn, har tidigare år i en gemensam skrivelse föreslagit att det inrättas minst två tjänster som finansieras med statliga medel. Vi anser att alla adopterade har rätt att få information om sin bakgrnd och att praktiska och ekonomiska hinder för detta minimeras. Det behövs en permanent verksamhet som kan erbjda adopterade så väl praktisk hjälp som psykosocialt stöd. Adopterade rötter adopterad kltr. Att vara adopterad innebär att man har två familjer. En familj som har fött en och en familj som har tagit hand om en. Och på samma sätt har man två länder. Adoptivföräldrarnas land och kltr som man växer pp i och rsprngslandets kltr. Adoptivföräldrarna måste balansera mellan att skapa en trygg anknytning till barnet och samtidigt stötta och hjälpa barnet att förhålla sig till sitt rsprng. När man pratar om att adopterade söker sina rötter handlar det ofta om att söka sina biologiska rötter. Men adoptivbarn får också en sådan nära relation till sin adoptivfamilj och dess släkt som gör att de kan känna ett natrligt intresse för att få reda på sina adopterade rötter. För adoptivbarn, som inte vill eller inte kan få knskap om sina biologiska rötter blir det natrligt och värdefllt att ändå känna att man har rötter. Barnen Framför Allt, BFA, är en ideell organisation för adoption, fadderskap och bistånd. Adoptionsdelen (BFA-A) är aktoriserad att arbeta med adoptioner från Bolivia, Blgarien, Kenya, Indien, Litaen, Polen, Ryssland, Slovakien, Sri Lanka, Thailand, Tjeckien, Taiwan och Ungern. Biståndsdelen arbetar för att hjälpa barn i de länder föreningen har kontakt med. Medel för biståndet kommer bland annat från medlemsavgifterna som oavkortat går till bistånd, men även donationer och hjälpinsamlingar ger intäkter till biståndsverksamheten. Adoptioner Bistånd Fadderskap Barnen Framför Allt nr 3-2012 3
AdoptionsNytt Här kan d läsa om våra adoptionsländer. För senaste nytt kontakta BFA:s kontor eller gå in på www.bfa.se Bolivia Vi väntar på förnyat avtal i Bolivia, tills dess kan vi inte skicka nya handlingar till landet. För nya familjer avvaktar vi avtalet. Sex barn anlände 2010. Två barn anlände 2011. Två barn har anlänt 2012. Medgivandekrav: 0-12 mån. (högre är positivt). Blgarien Väntetid i landet: 24-36 mån. Kan bli kortare vid högre medgivande. Väntetid i Sverige: ca 3 mån. 18 barn till 16 familjer har anlänt nder 2011. Fyra barn har anlänt nder 2012. Tre familjer har barnbesked. Medgivandekrav: 0-36 mån. (högre är önskvärt och möjlighet att ta emot barn med särskilda behov). Indien Den indiska centralmyndigheten CARA lanserade sommaren 2011 nya riktlinjer för adoptioner. När de första dokmenten är klara från familjen registreras ansökan i CARA s databas, som är öppen för registrering första arbetsdagen i varje månad. CARA tar emot 100 nya ansökningar varje månad. Först när CARA godkänt familjen kan övriga dokment sammanställas och skickas till barnhemmet i Indien. CARA bestämmer till vilket barnhem ansökan skall skickas. Kravet på äktenskapets längd är två år. Enligt riktlinjerna ska barnhemmen n placera 80 % av barnen i inhemsk adoption. Totalt har det nder 2011 anlänt nio barn till åtta familjer från barnhemmet i Nava Jeevan i Kolkata. Ett barn har tidigare i år anlänt hem med sin familj. Ytterligare två barn på Nava Jeevan kommer att vara klara att resa hem med sina familjer nder september och oktober. Efter dessa två familjer har vi inga handlingar kvar hos ISSA i Kolkata. Alla de familjer som registrerats i CARA s nya online system har fått besked om till vilket barnhem deras ansökningar ska skickas. Eftersom processen är helt ny kan vi i dagsläget inte säga hr lång väntetiden kommer att bli. Kenya Väntetid i landet på barnbesked: ca 4-5 mån. Väntetid i Sverige: Ingen. Vistelsetid: 9 mån. Elva barn har anlänt 2011. Åtta barn har anlänt 2012. Nio familjer befinner sig i landet. Medgivandekrav: 12-36 mån. Litaen Väntetiden i landet: ca 12 mån. Väntetid i Sverige: Ca 6 mån. 15 barn till elva familjer har anlänt nder 2010. Elva barn till tio familjer har anlänt nder 2011. Sj barn har anlänt med sina familjer hittills nder 2012. Fyra familjer är matchade med barn. Medgivandekrav: Lägst 0-36 mån. Polen Väntetiden i landet: 1-2 år. Varierar beroende på hr högt medgivande familjen har och vilka förtsättningar man har att passa in på flera adoptionsmyndigheter i Polen. Ca 3 mån. väntetid i Sverige. Tolv barn har anlänt till elva familjer 2011. Åtta barn till sj familjer har hittills anlänt i år. Medgivandekrav: 0-24 mån. Ryssland I år har hittills sj av våra familjer kommit hem med sina nio barn. Sammanlagt har ytterligare 21 familjer sina handlingar i Ryssland och 13 av dem är matchade med 18 barn. Vi planerar att starta pp ytterligare familjer nder hösten. Vi samarbetar n med tre regioner i Ryssland. Slovakien Vi får ha tio ansökningar på gång samtidigt i Slovakien. Slovakien vill ha familjer födda rnt 1975 för de yngsta barnen. Lägsta medgivandeålder 0-3 år. Väntetid i landet har varit 4-18 mån. för de senaste familjerna. Äldre sökande behöver högre medgivande eller vara öppna för barn med särskilda behov. Väntetiden i Sverige: 6 mån. Åtta barn till sex familjer anlände 2011. Fem barn har anlänt i år. Två familjer har barnbesked. Sri Lanka Väntetid i landet: ca 18-24 mån. Väntetid i Sverige: ca 3 år. Fyra barn har anlänt 2011. Fem familjer väntar på barnbesked. Medgivandekrav: 0-12 mån. För närvarande kan vi inte skicka nya familjers handlingar till Sri Lanka. Adoptionsmyndigheterna på Sri Lanka tar inte emot nya handlingar pga. den långa kön i landet. Vi avvaktar ny information. Taiwan Vi har för närvarande drygt 36-40 månaders väntetid i registret i Sverige för ansökningar med låga medgivanden, dvs. 0 till inte fyllda två år och väntetiden i tlandet beräknas till cirka 1-1½ år. För familjer som passar in på Taiwans krav och har medgivanden 0-4 år (eller däröver), eller medgivande för syskonpar, har vi i dagsläget ca 3 månaders väntetid i registret i Sverige. För barn över fem år är det ingen väntetid i registret i Sverige. Väntetiden i tlandet är sedan ca 1-1½ år. 25 barn till 20 familjer har anlänt nder 2010. 25 barn till 20 familjer har anlänt även nder 2011. 18 barn till 15 familjer har anlänt hittills i år. För närvarande har vi nio barn tsedda till åtta familjer. Thailand Thailand har kvoterat hr många ansökningar organisationerna får skicka årligen. Under 2010 och 2011 tog adoptionsmyndigheten inte emot några nya ansökningar pga. de långa väntetiderna i landet. Under 2012 får vi skicka två ansökningar och dessa platser är fyllda. Väntetid i landet: ca 3 år, fast för närvarande längre väntetid. Medgivandekrav: 0-24 mån. Under 2010 kom det hem två barn och ett barn anlände 2011. Ett barn har anlänt hittills i år. Tjeckien Väntetiden i Sverige är idag ca 8 mån. Medgivandekrav är lägst 0-24 mån., men man önskar ansökningar med högre medgivande. Väntetiden i tlandet är ca 12 mån., men räkna med längre väntetid för låga medgivanden. Nio barn till nio familjer anlände nder 2011. Åtta barn har anlänt hittills i år och fyra familjer har barnbesked Ungern Lägsta medgivandeålder: 3 år, ett barn eller syskonpar. Tre familjer har anlänt med sina barn. Ytterligare en familj har barnbesked. För syskonpar behövs högre medgivandeålder. Text kontoret 4 Barnen Framför Allt nr 3-2012
Barn söker föräldrar Våra tlandskontakter ber oss ibland att söka efter familjer till barn som är i extra stort behov av en familj. Här berättar vi kortfattat om vilka barn det är som vi för närvarande söker familjer till. För dig som vill adoptera men inte är medlem hos BFA! Även ni som inte är adoptionssökande och medlemmar hos BFA har n möjlighet att anmäla intresse för äldre barn och/eller barn med särskilda behov. Mer information finns om detta på www.bfa.se. Slovakien Flicka född oktober 2002. Kortvxen och behandlas med tillväxthormon, misstanke om FAS-skada. Flicka född 2003. Efter i sin tveckling, allergier. Syskonpar från Slovakien, flicka född 1999 och pojke född 2002. Flickan har diabetes, i övrigt är barnen friska. Pojke född 2004. Han är nderstimlerad och har ppmärksamhetsstörningar. Två bröder, födda 2003 och 2005 söker familj. Den äldre pojken är opererad för skelning, tvecklingen för övrigt är god för båda bröderna. Slovakien godkänner även ensamstående sökande till ett flertal av dessa barn. Taiwan Organisationen Chng Yi har bett oss att söka adoptivfamilj/er till en syskonskara på fyra flickor födda i agsti 2004, jli 2005, oktober 2006 och jni 2008. Helst ser Chng Yi att barnen placeras i samma familj, men då vi tror att detta blir svårt så har man gått med på att dela på syskonskaran. Kravet är dock att vi hittar familjer i Sverige till alla fyra flickorna så att de ska få dela språk och ha möjlighet att träffas när de växer pp/blir vxna. Chng Yi önskar att den äldsta flickan och den yngsta placeras i samma familj och att man inte delar på de båda flickorna födda 2005 och 2006 då de hoppas på att bli adopterade tillsammans. Pojke född i jli 2005. Organisationen Chng Yi i Taiwan har bett oss att finna en familj till en liten pojke tan kända hälsoproblem född i jli 2005. Den aktella familjen måste ha giltigt medgivande, ha varit gift i minst två år samt båda makarna måste vara friska. Makarna ska helst vara barnlösa. Ni som är intresserade kan antingen mejla till adoption@bfa.se eller ringa till Berit på 0300/331 31 måndag, onsdag, torsdag, fredag mellan kl 09.30-11.30 och tisdag mellan 13.00 15.00. Ungern Vi söker familjer till Ungern, för barn från 3 år och över. Text kontoret Waywithwords Prod sponsor of Barnen framför allt Langage Training Translation Coaching Biography Work Besök www.waywithwords.se; maila angs@waywithwords.se; ring 0322 70327 Barnen Framför Allt nr 3-2012 5
Jlfest i Göteborg Lördagen den 24 november, mellan klockan 14.00 och 17.00 är det dags för BFA:s Jlfest. Den äger rm i Stenklan i Lerm. Det bjds på god jltallrik, efterrätt, dryck och kaffe med jlgotter. Och Tomten kommer såklart till alla barn! Det blir jlpyssel, lssetåg, lotteri, biståndsförsäljning och massor av andra trevligheter! Glöm inte lssekläder! Jlfesten kostar 230 kronor för vxna och 85 kronor för barn pp till tolv år. Barn nder två år (som inte äter jltallrik) får följa med gratis. Om ni har allergi av något slag eller önskar annan specialkost, ange det vid anmälan. Ni anmäler er genom att betala in avgiften på BFA:s plsgirokonto 420445-9. Skriv namn samt ange JULFEST på inbetalningen. Och genom att skicka ett mail till ewa.bramstang@telia.com, där Ni skriver Ert namn, hr många vxna och barn som kommer, samt specialkost. Sista anmälningsdag och betalningsdag är den 14 november. Anmäl er bms! Varmt välkomna! 6 Barnen Framför Allt nr 3-2012
Jlgransplndring i Stockholm Söndagen den 13 janari, mellan klockan 14.00 och 17.00 är det dags för BFA:s Jlgransplndring i Stockholm. Vi håller till i matsalen på Råsnda skola i Solna. Det bjds på tilltgg, dryck och kaffe med kaka. Det blir plndring av granen, pyssel, lotteri, biståndsförsäljning och massor av annat trevligt. Jlgransplndringen kostar 100 Kronor för Vxna och 70 Kronor för Barn, pp till tolv år. Barn nder två år får följa med Gratis. Om ni har någon allergi av något slag ber vi er att meddela oss vid anmälan. Ni anmäler Er genom att betala in avgiften på BFA:s plsgirokonto 420445-9. Skriv namn samt ange JUL STHLM på inbetalningen. Och genom att skicka ett mail till jlfeststhlm@bfa.se där Ni skriver Ert namn, hr många vxna och barn som kommer Sista anmälningsdag och betalningsdag är den 2 janari. Vi vill gärna ha fler familjer som vill hjälpa till att ordna jlgransplndringen. Är ni intresserade hör av er till Lena och Marie via mejl till jlfeststhlm@bfa.se. Anmäl er bms! Hjärtligt välkomna! Barnen Framför Allt nr 3-2012 7
Världens största Efter mycket letande efter en lämplig plats hamnade årets sommarträff till slt i Dalarna. Härliga Mora fick i år äran ta emot mer än 500 gäster, med leksgna barn, föräldrar, tländska gäster, personal från kontoret och styrelse. Här följer en liten berättelse om vad som hände nder helgen 1-3 jni i Mora. Text Elisabeth Westholm Foto Malin Nilsson Veckan då sommarträffen sklle vara hölls ett vakande öga på alla nyhetsprogram. Vädret var den stora frågan? Vi har efter de senaste åren blivit ganska bortskämda med att ha haft kanonväder nder de dagar sommarträffarna varit. Dock inte i år. Det var bitvis ganska kallt och regnigt i Mora, men med ett glatt hmör och mycket värme bland alla som var där tycker vi att vi knde bortse från det lite sämre vädret. Sommarträffen hölls i Östnors bygdegård och i Mora Parken. Anledningen till att det blev två ställen att vara på var helt enkelt att vi sklle få plats, framför allt på lördagskvällens gemensamma middag. Fredagseftermiddagen inleddes med att vi arrangörer förberedde oss så mycket som möjligt med att ha alla saker på plats, kaffe klart, kakor, dricka och mggar framplockade. Det är en härlig känsla när familjerna börjar droppa in nder eftermiddagen! Vi började som sagt var med fika och lite pyssel för de mindre barnen, samtidigt tävlade de äldre barnen i en 3-kamp på gräsplanen nedanför bygdegården. Under tiden detta pågick fick de familjer som var på sommarträff för allra första gången lite information om vad som händer nder helgen och vad syftet med sommarträffen är. Syftet är natrligtvis gemenskapen mellan oss alla, såväl barn som vxna. Att överskottet går till biståndet kanske inte alla känner till. När vi varit på plats en stnd kom så bssen från Göteborg med de tländska gästerna, personalen från kontoret och styrelsen. Många kramar och glada tillrop! Grillarna kördes i gång och så fick vi alla lite mat som kändes välbehövlig efter en lång dags resande för många. Senare fortsatte kvällen med bowlingspel i Mora Parken. Det verkar som de flesta barnen var bättre än sina föräldrar och de vann stort! Det var en härlig stnd nder kvällen då vi alla som var där hade möjlighet att också sitta ned en stnd och prata med nya och gamla vänner! Lördagförmiddagen tillbringade vi på Mora Parken och det hela började med att BFA:s ordförande Eva Jonasson-Melin från stora scenen presenterade alla tländska gäster som kommit för att vara med på sommarträffen. Personal och styrelse blev också presenterade så klart! Under hela lördagen pågick också biståndsförsäljning där Margareta Wilholm och hela biståndsgänget arbetade hårt! Spriya Melin fortsatte nder förmiddagen med en workshop för de lite äldre barnen som handlade om adoption och återresor. Detta var väldigt ppskattat av barnen som var där. Tack Spriya! Det var en hel del väntande familjer på årets sommarträff vilket j natrligtvis är jätteskoj! De fick också möjlighet att träffa personal och delar av styrelsen, och ställa frågor om jst sitt land och vad som händer. Sedan var det dags för det som kanske var årets höjdpnkt på årets sommarträff! Spriya Melin höll sitt föredrag Återresa på egen hand. Ett mycket ppskattat och rörande föredrag där Spriya berättade om sin resa till Kolkata i Indien på egen hand. Hon beskrev på ett nderbart sätt sina tankar och pplevelser nder resan. 8 Barnen Framför Allt nr 3-2012
BFA-sommarträff Workshop om återresa N var vi alla jättehngriga och det var dags för lnch på Mora Parken. Eftermiddagen fortsatte med träffar för de familjer som hade representanter från sina adoptionsländer på plats. Många glada skratt och massor av kramar delades t! Underbart tyckte barnen och deras föräldrar att återigen få träffa sina representanter. Jag tror nog att de tländska gästerna var väldigt glada över att få träffa jst sina barn och föräldrarna också igen! Under eftermiddagen spelades också en fotbollsmatch på gräsplanen. Barnen mot föräldrarna. Barnen vann stort. Det ryktades till och med om att någon av föräldrarna blev tvisad! Dock skyllde han i vanlig ordning på domaren Lördagskvällens middag på Mora Parken var mycket ppskattad. En riktigt trevlig kväll i goda vänners lag, med mycket och god mat. Barnen fick ppträda på stora scenen speciellt för de tländska gästerna och de sjöng flera svenska barnvisor bl.a Idas sommarvisa. Efter att barnen sjngit klart fortsatte vår trbadr på egen hand en stnd. Lite senare var det dags för barnens eget disco på bottenvåningen i Mora Parken. Många av oss vxna var nder tiden kvar i stora salen och hade en trevlig stnd där tillsammans. Söndagen började med att stgor sklle städas och allt sklle packas ner igen! Vi vinkade hejdå till våra tländska gäster, styrelse och personal då deras bss kom och sklle ta dem tillbaka till Göteborg. Kl 11.00 var det så dags för sommarträffens sista aktivitet. Brännbollsmatch i Östnor, då körde man mixade lag så att inte föräldrarna som var med sklle bli alltför sra om de fick på pälsen igen! Sommarträffen avsltades sedan med lnch i bygdegården innan det var dags att börja resan hemåt. Tänk att en helg kan gå så fort!! N har vi arrangörer börjat söka efter ställen till nästa års sommarträff. Vi hoppas på återseende och önskar Er åter varmt välkomna! På BFA:s sommarträff i år ordnade jag och min sambo Mikael Forsberg en aktivitet för de lite äldre barnen. Under en timme fick de använda sin kreativitet och knskap i temat Återresa till sitt adoptionsland. Över 30 barn deltog i Workshopen och när de kom blev de indelade i grpper om ca 4-5 barn och de fick varsitt stort A7 papper och färgpennor. Grpperna var blandade och bestod av barn i olika åldrar, från olika länder, pojkar och flickor samt de som rest eller inte rest tillbaka. Jag skrev ner några frågor på en tavla, frågor som är viktiga att ta ställning till innan man ska göra sin första återresa. Barnen fick sedan fritt svara på frågorna. De både skrev och ritade svar på sina papper. Ungefär 65 % av barnen i rmmet hade varit på en återresa och de delade gärna med sig av sina erfarenheter och tips till andra barn som inte gjort någon återresa. Nedan finns en sammanställning av de svar som barnen gav på frågorna. Hr gammal bör man vara när man reser tillbaka till sitt adoptionsland? Grpp 3 och grpp 6 var överrens om att 5-6 år räcker för en första adoptionsresa. Grpp 2, 4 och 7 tyckte att man i alla fall bör vara rnt 10-12 år gammal. Grpp 5 tyckte att man ska åka i sena tonåren närmare bestämt i 18-19 års åldern. Grpp 1 tyckte att när man är mellan 17 och 43 år gammal är en lämplig ålder medan en person ansåg att man bör åka när man är mellan 32 35 år gammal. Vem bör man resa tillsammans med? Sin familj och vänner eller åka med en till familj vars barn kommer från samma land. Alla grpper var överrens om att den första återresa ska man göra tillsammans med sina adoptivföräldrar. Många grpper tyckte också att det kan vara bra att åka tillsammans med en annan familj. Även vänner kan vara bra att ha med sig på resan, gärna någon som också är adopterad. Hr förbereder man sig? Jag och Mattias skrev frågor till personalen på förlossnings kliniken Alla grpper har flera bra tips på hr vad man kan göra för att förbereda sig. Många nämner att man kan läsa böcker eller titta på filmer om hemlandet, prata med andra personer som varit i landet och lära sig mer engelska. Att sitta ner tillsammans med sin familj och planera resan samt ge trymme för barnen att knna ställa frågor till föräldrarna. Hr är ditt land? Fattigt och varmt men det betyder mycket för mig. På denna fråga var svaren skiftande beroende på varifrån barnen kom. Barn från Indien har skrivit varmt och fattigt medan barn från Vietnam har skrivit krig och många mopeder. Barn från Afrika har skrivit brist på vatten och att det finns barn som arbetar där medan barn från Polen säger att det är ett fint och roligt land och att man kan vara trygg där. Hr är det att besöka sitt barnhem? Jag vet inte hr det känns att besöka sitt barnhem men jag tror att det är ganska pirrigt. Jag sklle nog varit rätt blyg. Av de barn som har gjort en återresa och besökt sitt barnhem var svaren blandade. Många tyckte att det var en rolig, trevlig och framför allt spännande pplevelse. De nämner också pirrigt och nervöst, men roligt att träffa de andra barnen. Text Spriya Melin Illstrationer av barnen Barnen Framför Allt nr 3-2012 9
KRÖNIKA En försommarkväll precis då maj övergår till jni sitter vi på en varm och något stimmig restarang i Stockholm. Det börjar bli dags att åka hem fast att vi gärna sttit kvar flera timmar till. Vi har så mycket att prata om! I varandras sällskap kan vi skratta, skryta, jämföra erfarenheter, oroa oss och tillåta en viss sorg att skymta. Det är jag, M och A som träffas för första gången tan barn. Ingen annan kan riktigt, riktigt förstå! Vi har flera saker gemensamt, ålder, kön, liknande hmor, förtjsning i italiensk mat och vin, vi är drivna i våra yrken och har, i alla fall så här långt, överensstämmande syn på livet och vår omvärld. Det som har fört oss samman är våra tre barn, adopterade från samma land, nder samma år och alla med tnga ryggsäckar från tiden innan de kom till oss. Jag har alltid sckat lite då vänner rnt omkring mig haft träff med mammagrppen. Jag har sett dem gå i samlad trpp (gärna i bredd med syskonvagnar), drckit kaffe, pratat konsistens på avföring, förlossningspplevelser och vilka vantar som är lättast att få på en två-åring I ärlighetens namn ska jag erkänna att jag har varit av den bestämda åsikten att man inte atomatiskt blir bästa kompisar bara för att man har fått barn samtidigt. Efter att själv ha blivit mamma har jag insett storheten med allt föräldragrppande. Självklart är j alla individer och hr personkemi fngerar ändras inte bara för att man får barn, men i detta kapitel i livet behöver man inte alltid klicka helt med andra föräldrar för att knna få t något av deras sällskap. Någon förälder tipsar om en bra secondhandaffär som säljer barnkläder och en annan har samma problem med att få barnet att sova i egen säng som man själv har. Vissa samtal blir djpare och mer personliga. Har man tr hittar man vänner för livet bland dessa nya kontakter. Alla relationer har ett värde precis som i andra sitationer i livet. Som adoptivförälder är det j inte förlossningsberättelser som berättas tan själva adoptionsberättelsen, land, väntetid, och ofta hr det måste ha varit meningen att det sklle bli jst hon, jst han! Med andra föräldrar i samma sitation kan man prata om allt som är härligt men även om sådant som är svårt. Adoptionsprocessen kan vara komplicerad. Det är så mycket som kan gå fel och som behöver bearbetas både för barn och förälder. Att omge sig av människor som kan stötta och hjälpa till på olika sätt är ombärligt! Ibland behöver man också hjälp från vården, socialförvaltningen eller förskolan. Människor som har som yrke att stötta och hjälpa till. I andra sitationer räcker det med andra medföräldrar. Under min barnväntan fann jag vänner på föräldratbildningen. Det var en ny pplevelse att plötsligt träffa andra som ville bli föräldrar på samma sätt som jag. Efter det fick jag vänta länge på att ingå i någon föräldragrpp. Det var då jag precis blivit förälder som jag blev tipsad om en mindre grpp på nätet. Grppen vände sig till dem som hade adopterat, eller var i processen att adoptera från Blgarien. Blgarienlistan har varit ett fantastiskt stöd nder mitt första omvälvande år som mamma. Våra barn är individer men har så mycket gemensamt. Vissa svårigheter delar de och det är en oerhörd hjälp att knna få ta del av hr andra har hanterat dessa. Ibland räcker några ppmntrande ord och ibland vill man bara dela med sig av sitt barns framsteg. Här har både jag och min son hittat goda vänner! Det finns många olika grpper och intresseorganisationer. De riktar sig till ensamstående, familjer med barn från olika länder med mera. Vissa har fnnits länge och är fast förankrade medan andra är mer som form på nätet. Oavsett om det är större intresseorganisationer eller mindre grpper på facebook eller i andra nätform, så ger de möjlighet till nya kontakter även tanför datorn. I verkligheten tanför ett gränslöst Internet kan man vara mer privat, något som känns extra viktigt då det handlar om ens barn. Så tillbaka till den där kvällen i sltet av maj När jag går hem från vår middag känner jag mig påfylld med energi. Jag har blivit påmind om min sons framsteg och mina styrkor som förälder. Jag känner mig mindre ensam om hans svårigheter och har en hel hög nya idéer och tankar kring hr jag ska gå vidare. Den här lilla föräldragrppen kan jag inte tänka mig att vara tan. Våra gemensamma erfarenheter gör att även om jag har ett fantastiskt nätverk i övrigt så är det ingen annan som riktigt, riktigt förstår. Text Sofia Norström Foto Spriya Melin 10 Barnen Framför Allt nr 3-2012
Barnen Framför Allt 5,94 Varsågod, extra förmånlig ränta för dig Som medlem i Barnen Framför Allt kan d låna från pp till kronor till en rörlig ränta på, procent. Välj själv om d vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. D kan när som helst lösa lånet tan extra kostnad. Om den rörliga årsräntan är, procent, blir den effektiva räntan, procent för ett annitetslån på kronor pplagt på år. Det totala beloppet att betala, nder förtsättning att räntan är oförändrad, blir kronor och din månadskostnad blir kronor. Årsränta per - -. Gör så här för att ansöka om medlemslån seb.se/medlemslan. seb.se/medlemslan Barnen Framför Allt nr 3-2012 11
Del 1 Adoption betyder inte lämnad Jag heter Sofia och jag är adopterad från La Paz i Bolivia och jag var det första barnet från Bolivia via BFA. Jag ska berätta om mig och om hr jag blivit bemött som adopterad. Först vill jag förtydliga vad adoption är för mig. Adoption är ett annat sätt att bilda familj, ett sätt för homosexella och par som inte kan få barn av olika orsaker. Adoption betyder inte att rädda ett barn som är bortlämnat av barnets biologiska föräldrar. Jag tycker inte att BFA är bara för barn tan jag tycker det ska heta FFA Familjen Framför Allt. Mina föräldrar Boel och Bosse har alltid sagt att vi är en familj och att min bror Sam och jag är deras barn, men de har aldrig försökt att ndanhålla det speciella med vår familj, att Sam och jag är från en helt annan del av världen. Jag var ca ett och ett halvt år när jag adopterades. Vi kom hem till Sverige den 18 maj. Den första sommaren tillbringade jag på Dalarö i Stockholms skärgård. Jag fick träffa mina ksiner mina farbröder och MIN älskade farmor. Tiden från att jag kom till Sverige och till att vi hämtade min lille bror Sam minns jag inte mycket av. Jag tror allt gick ganska bra på dagis med kompisar och så, förtom att varje morgon när mamma och pappa lämnade mig blev jag jätteledsen. Jag vet inte riktigt varför. Men från att jag fyllde fem började allt växa till större saker. Eftersom jag fyller år sent på året fick jag börja i Sexårs när jag var fem. Jag var alltid stolt över att vara född i Bolivia och att vara en indian. Jag tror till och med att jag sa att jag var en indianprinsessa någon gång, bara för att jag sklle få mer ppmärksamhet. Och det ledde till många frågor. Från början tyckte jag de var kl med alla frågor. Men senare kom det frågor jag inte knde svara på. Frågor som fick mig att tänka efter på saker som t ex varför min mamma bara lämnat mig och det var väldigt jobbigt ibland. Jobbigast var det när det var berätta om dig själv ppgifter i skolan. Alla andra skrev om när de föddes och hr långa, korta, smala och tjocka de var. Själv satt jag bredvid och visste ingenting. Jag fick gissa på alla saker andra hade självklart. När jag började ettan var det svårt, jag hade inte många vänner, hamnade ofta i bråk som sltade med att någon blev skadad. Kände mig helt borta som att ingen såg mig. Mamma och pappa har sagt att jag ska vara stolt över var jag kommer ifrån. De åkte till och med till skolan och berättade om adoption, men n var det inte lika lätt. Började tänka på om min biologiska mamma verkligen lämnat mig och inte ville ha mig, det var j det alla sa till mig på skolan. Mamma och jag har haft flera bråk om min adoption, för hos mig är det ett stort hål efter min biologiska mamma. När jag gick i trean blev det värre. Till och med de som var äldre än jag var elaka mot mig. De började slå mig och skrika saker efter mig. Från början sa jag till lärarna, men de gjorde inte mycket alls, de sa att det blir bättre snart. Sen var det inget mer. Jag minns en dag när det gick över styr så lärarna gick i mellan. Sen i ett samtal sa min lärare det hade inte varit någon mening att gå i mellan dem. De hade bara ropat jävla kärring åt mig. Det var ett bråk som knde gått riktigt illa. En dag började jag och en kille bråka. Det ledde till att han tryckte pp mig mot en vägg och tog stryptag. Lärare och andra elever gick förbi, men ingen gjorde något. Men mitt pp i allt såg jag min moster och hon såg vad som hände. Hon kom snabbt dit och fick bort honom. Så där var det och värre blev det i fyran och femman, jag minns inte så mycket. Tänk att 12 åringar knde vara så elaka att en person går nder helt, och allt p g a hdfärg. Mamma har berättat om dagen de fick allt svart på vitt när jag gick i fyran och låg i soffan och helt ppgiven sa att jag ville dö. Det kan inte varit lätt för pappa och mamma att höra deras dotter säga så. Pappa och mamma har alltid kämpat för mig med skolan, 12 Barnen Framför Allt nr 3-2012
men n började även de ge pp. De knde inte förstå hr man knde vara så elaka som vi var mot varandra. Jag kom hem med blåmärken och tårar i ögonen och berättade att det hade varit bråk, men jag hade oftast svårt att berätta exakt vad de sagt, det var så flt. De knde säga allt från neger, köttblle till att skrika jävla neger f***a gå och sälj dig någonstans det är det enda d kommer lyckas med. I sexan beslöt jag mig för att byta skola för då gick det inte längre. Slagen dagligen och lärarna hade slta att prata med mig för länge sedan för de brydde sig ändå inte. Innan jag sltade frågade jag min lärare varför han aldrig trodde på mig när jag sa att jag blev slagen. Han sa att jag inte hade bevis nog. Jag drog pp byxbenen och ärmarna på tröjan. Sedan sa jag Ska man se t så här om ingen slagit en? Jag var helt blå, inte förens då reagerade någon och då blev det bara hemringning. Kände mig otroligt ensam i perioder. Mamma och pappa kämpade på med bråken i skolan men mycket bättre blev det aldrig. Hemma var det många bråk som mynnade t i Ni är ändå inte mina Riktiga föräldrar, en kommentar som återkommer än i dag. Vissa barn säger till sina föräldrar att de är dåliga. Jag sa att de inte ens var några riktiga föräldrar. Det finns olika ppfattningar om hr världen ska se t, olika värderingar, men något som bör vara självklart är att person- ligheten sitter inte i färgen på hden tan på insidan. Innan min farmor dog sa hon Slta aldrig tro på dig själv Sofia, aldrig. D kan bli vad d än vill bli, skit i dom andra. Det är det jag försöker leva efter n, men det är inte lätt om ens största stolthet blir till ens största skam. Jag har börjat knna svara på frågor om min adoption igen men jag har fortfarande svårt att säga det till nya människor. Tror att de inte vill vara med mig om de vet. I dag har jag min pojkvän Anton som är värd gld, han är en av de som fått mig på fötter igen. Jag vet att mamma och pappa ser mig och min bror som deras även fast vår resa började på andra sidan världen. Som Lzy sa Dina föräldrar älskar dig, de åkte inte till andra sidan världen för ingenting. Mitt bdskap med det här är att förstå hr människor kan behandla varandra bara p g a färg. Jag tycker att det bästa man kan göra som föräldrar är att prata om adoptionen med kärlek, stötta, och om man säger något i stk med d är inte min riktiga förälder skit i det, acceptera bara säg inte emot tan säg bara jag älskar dig även fast jag inte är din riktiga. Ibland mår man dåligt och tror att man inget är värd och att ens mamma och pappa lämnade en för att det var fel på en själv. Text & foto Sofia Friberg Tack för att ni läst det jag skrivit och speciellt ett tack till BFA som lät mig skriva det här. Det är inte lätt om ens största stolthet blir till ens största skam. Tack Mamma, Pappa, Sam, moster Maria, farmor och Anton för att ni reagerade och hjälpte mig. Barnen Framför Allt nr 3-2012 13
Del 1 Sofia är modig Skälen till att BFA har valt att pblicera Sofias berättelse är flera. Sofia har känt stort behov av att dela med sig av sina pplevelser och erfarenheter till andra adoptivbarn och adoptivföräldrar. När man läser hennes krönika blir man väldigt berörd av att hon inte har blivit sedd eller förstådd av skolan. Därför känner vi att det är viktigt att vi n, som hennes adoptionsförening, låter henne bli sedd och att hon får komma till tals med sin berättelse. Vi tror att hennes berättelse kan hjälpa andra både barn och vxna. Den kan också vara en väckarklocka för oss alla att vara mera ppmärksamma på vad som händer i vår omgivning. Vi vill passa på att pplysa om all den hjälp som trots allt finns att få. Nedan finner ni information om en speciell enhet som arbetar bara med adoptionsrådgivning. Den finns i Göteborg. I nästa nmmer av tidningen kommer en artikel som handlar om vilken stöd och hjälp som finns att få i Stockholm. Om ni har kommentarer till Sofias artikel eller egna erfarenheter som ni vill dela med er av är ni välkomna att kontakta oss på redaktion@bfa.se. Vilken hjälp finns att få? Samtal med Eva Ahlin på Adoptionsrådgivningen, Göteborg. Adoptionsrådgivningen är en del av psykologenheten Hisingen. De startade 1993 som ett projekt och är n finansierade av Göteborgs kommn. Alla som bor i Göteborgs kommn kan söka hjälp hos dem kostnadsfritt. Adoptionsrådgivningen är en del av psykologenheten och tre legitimerade psykologer har en del av sin tjänst avsedd för denna verksamhet. Om d har adopterat ett barn eller själv är adopterad och har behov av råd och stöd kan d vända dig till adoptionsrådgivningen. Deras erfarenhet är att det är både föräldrar och adopterade nga vxna som kontaktar dem med olika bekymmer kopplade till adoptionen. Samtalen kan handla om relationsproblem, oro, ångest, tanförskap. De arbetar individellt med ngdomar och nga vxna för att hjälpa dem att hantera oro och ångest när det ppstår problem. De samtalar också med föräldrar för att stödja och stärka deras föräldrafnktion. Det kan vara en liten kö för att få komma dit men ni kan ringa 031-366 6710 så får ni prata med en samordnare som hjälper er med en tid. De har tystnadsplikt och arbetar nder sekretess. Text Eva Melin & Anna-Karin Stahre 14 Barnen Framför Allt nr 3-2012
På väg från Resrscentrm och Spira: fr v Mrs Grace Lidembo Nzioka, Mrs Faith Waigthi Waigwa, Nils Karlström AC, Lisbeth Eriksson BV, Mrs Grace Adhiambo Ajla, Mr George Maina Kariki,, Mrs Lydia Nyambra Msyimi, Mrs Rose Waithera Njoroge, Eva Trner FFIA, Mrs Leah Wanjik Kigatha, Ann-Charlotte Särnbratt BFA-A. Kenyabesök i Stockholm i agsti De fyra svenska adoptionsorganisationerna AC, BFA-A, BV och FFIA tog nder tre sensommardagar i Stockholm emot myndighetsbesök från Kenya. De inbjdna var bl a Mr George Kariki, domare och ansvarig för familjeenheten vid högsta domstolen i Nairobi, Mrs Grace Nzioka, domare och ansvarig för familjeenheten men verksam i högsta domstolen i Mombasa, Mrs Faith Waigwa, styrelsemedlem i National Adoption Committee ( NAC, central adoptionsmyndighet). Vi hade också advokater närvarande och däribland dem Mrs Leah Kigatha. Mrs Kigatha arbetar med BFA-As familjers adoptionsprocess när de befinner sig i Kenya. Mrs Kigatha representerade vår samarbetspartner i Kenya, Thomas Barnardos Home. Programmet varade nder tre dagar och vårt besök fick nder första dagen bl a möjlighet att besöket Stockholms tingsrätt. Där togs vi emot av en gide som tog oss rnt till både gamla och nya avdelningar i Rådhset. Domarna och advokaterna från Kenya var imponerade av särskilt den moderna teknik som finns i rättssalarna där man bl a spelar in vittnesmål med videokamera. En advokat från Sverige föreläste kring adoptionsärenden i Tingsrätt vilket var ppskattat. Under tisdagen berättade socialsekreteraren Ingrid Stjerna om hr hon nder trettio år har trett familjer för att få medgivande till adoption. Ingrid Stjerna gjorde detta med sådan värme och fick med stor skicklighet fram hr otroligt noggranna de svenska familjerna treds och hr Ingrid, när hon börjar att träffa familjerna tgår från den stora krisen, barnlöshet. De kenyanska gästerna tackade så mycket för att de fick se föräldrarna bakom medgivandetredningarna och för en bättre förståelse för hela adoptionsprocessen. Vi hann också nder tisdagen ta del av Resrscentrms aktiviteter som befinner sig i samma hs som Spira (öppen förskola för adoptivfamiljer). Spira berättade hr de stöttar och hjälper familjer som är i behov av det och som frivilligt kommer till den öppna förskolan. Mycket handlar om anknytning och språktveckling. På eftermiddagen hade vi bjdit in till en familjeträff på Adoptionscentrm. De familjer som har adopterat från Kenya och som bodde i Stockholmsområdet hade fått en inbjdan. Resltatet blev över 60 personer i lokalerna. Hela rmmet fylldes av energi och aktivitet och det är inte varje dag man får skåda en domare från högsta domstolen sitta på golvet och leka. Vilken delad glädje från alla håll och kanter!! Jag tror det var otroligt värdefllt för vårt besök från Kenya att få se hr de kenyanska barnen har det i Sverige och hr de har tvecklats, då detta var ett återkommande samtalsämne på agendan. Kenyanerna är mycket måna om sina barn och fick konstaterat att vi alla arbetar för barnens bästa. Onsdagens program innehöll ett besök på Dvnäs, familjecenter dit en del av våra adoptivfamiljer ringer när de har behov av stöd i sitt föräldraskap. Där arbetar familjeterapeterna bl a tifrån en speciell metod som heter Marte meo (www.martemeoforeningen.se) För att knna boka tid hos dem måste man bo i Stockholmsområdet. Har man frågor om anknytning eller annat som gäller föräldraskapet så kan man dock mejla till dem. Ett sådant center, med den speciella kompetensen om adoption sklle behöva finnas på mer än ett ställe i Sverige. Vår svenska adoptionsmyndighet MIA fick avslta tredagarsbesöket och berättade om deras fnktion och ppdrag. Den kenyanska delegationen sklle åka vidare till Finland och därefter Danmark innan hemfärd till Kenya. Text & foto Ann-Charlotte Särnbratt Barnen Framför Allt nr 3-2012 15
Ny serie - Våra bästa adoptionsminnen N startar vi en helt ny serie i BFA-tidningen. Den handlar om adoptivföräldrars roliga och lärorika minnen från åren med sina små och stora adoptivbarn. Som start har jag låtit min pappa skriva ihop ett par rader om mig och min bror men jag tror att ni alla sitter på fler roliga och minnesvärda historier som jag hoppas att ni vill dela med er av. Skicka dem till redaktion@bfa. se så får vi glädjas, lära oss och minnas tillsammans. Spriya Melin, Redaktör Hr lagar man välling?! När vår dotter Spriya kom till oss med eskort 1988 var hon ett och ett halvt år gammal. Vi hämtade henne på Landvetter och hon sov så gott i bilen den korta stnden vi körde hem. Väl hemma vaknade hon och började skrika. Hon var hngrig och n sklle det lagas välling. Jag hade lagat mycket mat med aldrig jst välling. Medan Spriya ilsket skrek i mammas famn rsade jag stressad t i köket. Hr lagar man välling? Fram med vällingförpackningen. Blanda en del plver med två delar vatten och värm, stod det på paketet. Det var så enkelt att jag började skratta. En rosa kattngetnga Redan från första dagen tyckte vi att Spriya hade en så söt liten tnga. Den var ljst rosa som på en lite kattnge, tyckte vi. Men när hon varit på läkarndersökning fick vi reda på att hon hade svår järnbrist, det var därför hennes tnga och tandkött var så ljst. Spriya hade så lågt järnvärde att läkaren inte ville sätta in medicin tan att först kolla om barnet led av någon allvarlig blodsjkdom eller inte. Under några oroliga veckor i väntan på ytterligare provsvar åt familjen nästan bara mat med höga järnhalter; lever, spenat, grönkål, leverpastej och mängder av jordgbbar! Som tr var hade inte Spriya någon allvarligare åkomma. Men tnga som en kattnge fick hon inte ha länge, tvärtom blev hennes tandkött mörkt i flera år av allt järn. Första mötet med tomten Andreas var tre år när Eva hämtade hem honom från Indien i början av 1992. Till jl det året hade en granne lovat vara tomte. På jlaftonskvällen började också en stor rödklädd figr med tomtemask, säck och lykta att irra rnt i den mörka trädgården. Barnen var klistrade vid fönstren. Eva och jag blev rädda att Andreas sklle bli rädd så jag öppnade dörren för att säga något vänligt till tomten och bryta spänningen. Men innan jag hann säga något hade Andreas farit t före mig på trappan. Han ropade: Kom bara in, var inte rädd, det är bara lilla Andreas. Vi grabbar När Andreas började på dagis var han tre och ett halvt år gammal. En liten tjej med glt, lockigt änglahår gillade honom bms och började följa honom på dagis vart han gick. En kväll möttes Eva och jag av en ppspelt dagisfröken som bara måste berätta: när Andreas gått på toa för att kissa hade tjejen som vanligt traskat honom i spåren men kommit tspringande från toan och ropat Andreas har svart snopp! Andreas själv hade kommit efter och helt coolt meddelat: Det har pappa också. För en pojke från ett indiskt barnhem var säkert identifikationen med en man viktig. Text & foto Lars Melin Spriya, 2 år från Indien, äter sin första glass. Andreas, 3 år från Indien, firar sin första jl. 16 Barnen Framför Allt nr 3-2012
BiståndsNytt BFA-bistånd satsar på tvecklingsprojekt där hållbar tveckling, tbildning, integration och hälsa är några av ledorden. Ett nmmer att lära sig tantill: BFA:s 90-konto PG 900272-6 Gåvokort - årets bästa jlklapp! Det känns väldigt bra att vi n har ett 90- konto! Vi vinner i trovärdighet, alla föreningar med 90-konto granskas av Svensk Insamlingskontroll. Man vet alltså att i en organisation med 90-konto går det rätt till. Pengarna d sätter in på PG900272-6 går till det ändamål d angivit på talongen. BFA tar t en väldigt låg administrationskostnad. Organisationer med 90-konton får behålla pp till 25% av de insamlade medlen för administration. BFA behåller 7% för omkostnader! Hr kan vi hålla så låga kostnader? Jo, ALLA som arbetar med bistånd- och fadderverksamhet gör det ideellt. Inga löner. Och, vi har många goda medarbetare som jobbar för glädjen att tillsammans verka för att barn ska få ett meningsfllt liv! Radiohjälpen och Världens Barn Med 90-konto kan vi desstom vara med och söka pengar från Radiohjälpen och Världens Barn. Vi tänker börja med att söka bidrag för en matbespisning till skolbarnen i FEPAMskolan i Uvira (syd- Kiv, östra delen av Kongo Kinshasa). Vi ger barnen där två mggar mjölk och fyra bröd i veckan, men det räcker inte! Det finns väl ingen BFA-medlem som vid det här laget inte vet att livet i östra Kongo är mycket tfft. Man är i ständig oro för det politiska läget. När som helst kan ett angrepp komma. Kvinnorna vågar inte gå till sina fält en bit ifrån bebyggelsen. Våldtäkt ingår som ett sätt att hålla befolkningen i schack. Familjer splittras. Ekonomin är i rin, barnen får inte tillräckligt med mat. Deras kroppar och hjärnor tvecklas inte optimalt. Världens härligaste ngar! Detta vill vi förändra med hjälp av Radiohjälpen och våra medlemmar! Biståndsgrppen söker pengar och medlemmarna fyller i ett PG-kort. Ni skriver 90-kontonmret som är så lätt att lära sig tantill: 900272-6 och anger: Mat till Kongo på talongen. OK, vill d hellre ge din extra slant till något annat projekt går det förstås bra hvdsaken är j att d prövar vårt nya 90- konto och lär dig nmret tantill! Text Margareta Wilholm När d inte vet vad d skall köpa i jlklapp, eller vad d skall ge till någon som fyller år som har allt stöd ett av våra projekt genom att köpa ett gåvokort för 400 kr eller 200 kr. En get kan bli starten på ett helt nytt liv för en kvinna i Kongo eller Indien. En get kostar 400 kr och hjälper en kvinna att försörja sig själv. För 200 kr kan 5 barn i Uvira, Kongo Kinshasa få skolmaterial i 1 år Kontakta Ann-Charlotte eller Lina på BFA-kontoret om vilket kort d önskar köpa. Telefon 0300-33131 eller mail anncharlotte@bfa.se, lina@bfa.se D betalar in smman (400 eller 200 kr/st) till vårt biståndskonto pg 420445-9 eller bg 452-6570 och skriver Gåvokort Kongo/Indien på inbetalningskortet. BFA sänder dig gåvokortet. I texten framgår det vad gåvan innebär och där finns också trymme för din personliga hälsning. Barnen Framför Allt nr 3-2012 17
En Micro drip anläggning i fll gång foto: Marie Johansson Biståndsverksamhet Ny teknik ger Tkwathela soppkök grönsaker Befolkningen ökar i norra Namibia Förr byggdes hsen i norra Namibia av pprättstående trädstammar. N har man fått övergå till cementsten. Träden har nästan tagit slt och sandjorden ligger bar och blir mer och mer tarmad för varje år. Norra Namibia är mycket tätt befolkat. Traditionellt har människorna här levt av boskapsskötsel och jordbrk. Det gick bra så länge befolkningen inte var så stor. Då knde den magra, sandiga jorden föda både djr och människor och det fanns tillräckligt med träd för både hsbygge och brännved. Så är det inte längre och i framtiden går det inte alls. Man får söka nya lösningar. Creative Entrepreners Soltions Det är här Creative Entrepreners Soltions,organisationen som stödjer nytänkande och finrliga idéer, kommer in! I samarbete med United Nations Development Programme och Namfert har CES introdcerat ett system för odling i UV-skyddade polyetensäckar och med en konstbevattning som garanterar en jämn bevattning nder hela växtperioden. Tkwathela soppkök, lågenergispisar, där Lahja och henners vänner kommer att spara 70% av veden. Och, skrev Marie, vill inte Lahja också ha en droppbevattnad grönsaksträdgård ( I plastsäckar, ngefär som IKEA-kassarna) så att hon kan bjda barnen på färska grönsaker. Klart att Lahja ville ha det! Mail från Lahja N har säckarna från Marie kommit, skrev Lahja. Det är 200 plastsäckar som rymmer 60 liter var. De ska fyllas med lokal jord och gödsel. När det är gjort ska jag få frön. Hon lät lite ppgiven, det var ett stort och tngt arbete. Som tr var fick hon hjälp av en ng pojke, Lcas Creative Entrepreners Soltions är stött av FN och leds av svenska Marie Johansson. Det var hon som erbjöd Lahja och Lahja kollar flödet från vattentanken. Foto Lcas Haipadi 18 Barnen Framför Allt nr 3-2012
Marie Johansson är den som försett Lahja och soppköket med trädgården som artikeln handlar om. Här sitter hon nder Namibias sol. Foto Walter Wranå Haipadi. Det tog inte många dagar förrän jag fick nästa mail: Vi har redan fyllt säckarna med sand och gödsel. De står på min familjs gård. Meme Marie skickade tatetweendeni att hjälpa till att ordna med bevattningen och sådden förra onsdagen. Vi är lyckliga, tänk, vi har en trädgård med ett bevattningssystem och vi väntar på att kålen och de andra grönsakerna ska börja gro. Tkwathela soppkök kommer snart att knna servera barnen grönsaker till maten! Tack, tack för all hjälp vi får. Gd välsigne BFA och meme Marie! N är jag trött! Tkwathela trädgård Bevattningssystemet som Lahja har fått består, förtom de 200 plastsäckarna, av en vattentank för 240 liter vatten. Hvdledningen är 100 meter lång, från den går ledningar till alla odlingssäckarna. Tnna ledningar med droppmnstycken leder sedan vattnet ner till grönsakernas rötter i odlingssäcken. Det kommer t precis så mycket vatten som behövs. Detta gör att fröna får de bästa förtsättningar att gro. För att minimera avdnstningen lägger man sedan på ett lager marktäckande material. Säckarna beräknas hålla i åtta år. När Lahja och hennes medhjälpare sår nästa säsong tillsätter de ny gödning och kompost. Jorden som bildas bevattnas sedan återhållsamt helt atomatiskt genom bevattningssystemet. Den mest poplära grönsaken är spenat, den gror på ngefär fyra dagar men de flesta grönsaker behöver ett par veckor på sig för att gro. Tkwathela soppkök har fått ta del av en helt ny teknik. Säkert kommer vi att se fler Micro-drip systems nästa gång vi kommer till Oshakati och Ompnja! Lahja och Lcas fyllde 200 plastsäckar med 60 liter jord, kompost och gödsel. Foto Lahja Reino Text Margareta Wilholm Barnen Framför Allt nr 3-2012 19
FadderNytt BFA-fadder har en omfattande fadderbarnsverksamhet och förmedlar ekonomisk hjälp från svenska familjer till barn i åtta länder: Indien, Sri Lanka, Vietnam, Polen, Nepal, Demokratiska Rep. Kongo, Kenya Bolivia och n även Brndi. BFA söker nya fadderadministratörer! Vad gör en fadderadministratör? Som administratör är d länken mellan den som blir sponsrad,( eller snarare den som sköter fadderverksamheten i den mottagande organisationen) och den som sponsrar här hemma. Vad är speciellt med att vara fadderadministratör? D får internationella kontakter och d får möjlighet att träna dina språkknskaper. Vi söker jst n administratörer till Indien och Nepal där vi kommniserar på engelska och till Bolivia där språket är spanska. D får inblick i lokala sedvänjor och livsförhållanden. D får kontakt med sponsorer i Sverige och d hjälper dem att finna svaret på deras frågor angående fadderbarnet/ngdomen. D arbetar hemifrån och vid tider som passar dig själv. Hr samarbetar administratörerna? D ingår i ett team av fadderadministratörer. Ni träffas och diskterar olika spörsmål i samband med verksamheten. D har också hela tiden kontakt med den fadderansvariga personen i styrelsen. Ideellt arbete Arbetet är som allt arbete i BFA-Bistånd/ Fadder helt ideellt. Ingen lön tbetalas men ersättning tgår för resor och ppehälle vid möten. Vi på BFA är stolta över att 93% av fadderbidraget går till de sponsrade barnen och ngdomarna. Fadderarbetet är värt varenda mint för mig. Tänk att få vara med och bidra till att tsatta barn får bättre förtsättningar att klara av sin livssitation och sin skolgång. Förmånen att få vara länken och brobyggaren mellan svenska familjer och barn i andra länder är helt fantastiskt. Att få vara delaktig i att förändra en annan människas liv till något bättre. När breven kommer nerdimpande som berättar att fadderbarnen har klarat av sin skolgång, fått fast arbete och knnat påbörja ett självständigt liv - det är lycka!! Gnilla Landelis Fadderadministratör, Sri Lanka Byte på posten som fadderansvarig Jag heter Erna Lagerfors och jag efterträder Katarina Borg som fadderansvarig. Jag har genom mitt arbete som familjerättssekreterare tidigt kommit i kontakt med BFA som adoptionsorganisation. Jag pptäckte då att föreningen också har en biståndsverksamhet och jag fick genom BFA ett fadderbarn från Indien. När BFA sedan sökte fadderadministratörer tyckte jag att det verkade intressant och roligt och jag fick då i ppdrag att sköta kontakten mellan faddrarna och fadderbarnen i Pne, Delhi och Kerala i Indien. År 2009 fick jag möjlighet att resa med till Indien (en resa som jag betalade med egna medel) och där besöka väldigt många av de organisationer som vi samarbetar med. Framförallt fick jag träffa många av de barn som jag bara sett på foto när jag administrerat rapporterna till faddrarna. Jag fick också se hr barnen levde och fick möjlighet att träffa föräldrar. Det har ökat mitt intresse för att arbeta ideellt med biståndsverksamhet och det känns väldigt angeläget. Sedan tre år tillbaka är jag sekreterare i BFA:s styrelse samt medlem i BFA:s Biståndsgrpp. I höst flyttar jag till Stockholm efter alla år i Göteborg där jag är född och ppväxt. Då jag har min dotter med familj i Stockholm kändes det natrligt att ta steget att flytta närmare dem. Jag har helt nyligen gått i pension och kommer att ha tid att ägna mig mer åt fadderverksamheten. Min ambition är att ha regelbndna möten med fadderadminstratörerna och att finnas till hands för dem och för faddrarna. Kontakten med de organisationer som vi samarbetar med i länder där vi har fadderverksamhet kommer fortsatt att ske kontinerligt. Det känns som en rolig tmaning att tillsammans med fadderadministratörerna och föreningens olika verksamhetsgrpper, där biståndsverksamheten och informationsverksamheten ingår, arbeta för att väcka intresse hos fler människor te i samhället att bli faddrar och stödja de barn och de projekt som vi har kontakt med genom olika organisationer på många olika platser i världen. 20 Barnen Framför Allt nr 3-2012