Skörden blev rekordstor på

Relevanta dokument
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Framgångsrik precisionssådd

Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand Sveriges Frö och Oljeväxtodlare

Lumen lockar. 7 sort försök gick det bara att skörda 3 år Blåst, regn, ogräs och grönskott satte stopp för 4 försök. Vårrapsodlingen har

Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

13 dagar gav 14 säckar

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand & Albin Gunnarson Sveriges Frö och Oljeväxtodlare

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Aktuella ogräsförsök 2015

Vårraps. Sorter och odlingsteknik

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Försöket är utlagt för att skapa en förståelse

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Svampsjukdomar i havre

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

ÅRSSTÄMMA. Välkomna till. med Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare. på Britta och Lennarts Nära Kött, Norsholm torsdagen den 10 mars 2011 kl 17.

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

2 0.5 Select+0.5 Renol Select+0.5 Renol l Kerb Flo 400. Ej utförd, ej tillräckligt jämnt

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Bekämpning av svartpricksjuka

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

OLJEVÄXTSTRATEGI. Marknadens effektivaste produkter mot ogräs i höst - och vårraps. Solutions for the Growing World

Tillväxthinder och lösningar

Etablering och snigelförsök

Belkar. Ny effektiv örtogräsherbicid för användning i höstraps på hösten. NYHET

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Liten mineralisering denna vecka

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).

Kvävestrategier till höstraps

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Samodling av majs och åkerböna

Vetemästaren Eller hur når vi över 15,63ton/ha

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

ÖSF konferens Linköping 27 november 2014 Ogräs

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Tid och tajming. gav guld

Sammanfattning av demoodlingar med Proradix i Östergötland sommaren 2012

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Nordic Field Trial System Version:

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Svampbekämpning i vårkorn

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Knölsyska i vårsäd Åkertistel i vårsäd Örtogräs i vårraps Örtogräs i lin Fleråriga ogräseffekter

Nordic Field Trial System Version:

Skördeår: P R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T SIDA 1 Institutionen för växtproduktionsekologi

Vad är herbicidresistens?

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

AKTUELLA OGRÄSFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH MAJS

Kvävestrategi i höstvete

Åkerven och örtogräs i höstvete, höst och vår L ÖSF 05B082 Fornåsa, KASSERAT, liten ogräsförekomst

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Bekämpning av svartpricksjuka

Frö- och Oljeväxtodlarna

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Antal daggrader, medel per dygn under månaden, , 10 st 5T-gårdar

Agrimarket- kryssning

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Klas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, Kalmar E-post:

Hösten 2017 var mycket våt och sådden. Höstraps

Nu är höstvetet i axgång

S E R I E S A M M A N S T Ä L L N I N G, SKÖRD 2009 Antal försök: 4 SIDA 1. Inst för växtproduktionsekologi, ogräsreglering

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Transkript:

Extra N lyfte linjesorten Tidningen Lantmannen arrangerade en vårrapstävling säsongen 2012. Den gav intressanta utslag och ny kunskap. Galera och kvävekomplettering var odlingstekniken som fällde utslaget. Text och foto: Albin Gunnarson, SFO Skörden blev rekordstor på tävlingsfältet. En bra bit över 3 ton på fältet som helhet och 3163 kilo rapsfrö i medelskörd i tävlingen. Lägst skörd fick VäxtRåd med 3038 kilo per hektar och högst skörd fick Sven Andersson med 3268 kilo per hektar. Mellan varje lag skiljde det omkring 50 kilo per hektar i skörd. Det gör ca 200 kronor på resultatet. Mellan högsta och lägsta avkastning i tävlingen skiljde det 230 kilo med samma sort (Majong). Det öppnar upp för resonemang kring odlingsteknik i vårraps. Sannolikt fanns det två tunga avgörande åtgärder i den här tävlingen som fällde utslaget. N en skördebegränsning Den första är nog N-givan. Nederbörd i tillräcklig mängd och under så många dagar medförde säkert att jorden var vattenmättad eller nära vattenmättad vid flera tillfällen. Det innebar att man nog kan räkna med att kväve förlorades från fältet. Samtidigt blev den vegetativa utvecklingen enorm. Det slukade kväve som inte helt kunde omfördelas i plantan vid frösättning och frömatning. Det kan ha inneburit viss skörde begränsning. Om inte annat tyder Fröodlareföreningens oväntade satsning på N-komplettering på det. Komplettering blev framgång Kvävekomplettering till vårraps har annars inte gett några positiva merskördar i försök. Men när man säger så, lutar man sig på gödslingsförsök som inte beskriver tävlingsbestånden. Det kan mycket väl vara så att det är i kraftiga vårrapsbestånd som N-komplettering kan vara en framgångsfaktor. Jagger lyfte med N Att linjesorten Jagger skulle ta upp Tävlingsdeltagare Tidpunkt VäxtRåd HS Lovang Fröodlarna Sven A 2012-03-27 Glyfomax 2,0 +0,3 väto Glyfomax 3,0 +0,1 väto 2012-05-03 Majong 135 pl/m 2 Mirakel 150 pl/m 2 Mirakel 150 pl/m 2 Jagger 180 pl/m 2 Majong 150 pl/m 2 2012-05-03 Axan 120 kg N Axan 124 kg N NPK 27-3-3 120 kg N Axan 122 kg N Axan 130 kg N 2012-05-30 Galera 0,3+PG2GN 0,3 2012-06-05 Kalksalpeter 31 kg N 2012-07-02 Cantus 0,37 2012-07-04 Cantus 0,25 Cantus 0,3 Cantus 0,25 Cantus 0,5 Odlingsåtgärder i Lantmannens vårrapstävling 2012. Många av behandlingarna liknade varandra, men de fetmarkerade är de två insatser som sannolikt var det som gav effekt på skörden. VäxtRåds Galera tryckte vårrapsen medan extra N i kalksalpeter piffade upp linjesorten Jagger till hybridavkastningsnivå. Vann tävlingen. Sven Andersson spelade sina kort rätt på hemma plan, snålade inte med insatserna och tog högst skörd i sina parceller med 3268 kilo per hektar. Dessutom var han iskall i prissäkringen och väntade längst med att binda priset. Grattis till 1:a pris. kampen med de bästa hybriderna ska annars inte vara möjligt. Det visar historien i sortförsöken och det visar även årets lokala sortförsök. Jagger är de facto sämre än Mirakel och Majong. Då måste det vara en odlingsåtgärd som ruckat på detta faktum och det är N-kompletteringen med kalksalpeter som är skillnaden. Jagger lyftes med andra ord med extra N upp till hybridnivå. Galera tryckte rapsen Den andra faktorn som gav utslag var ogräsbekämpningen med Galera. Galera är en bra bredverkande produkt, som dock kan trycka grödan. När ogräsförsöken i vårraps 2012 sammanställts finns tre försök med mycket ogräs och bra effekter. I det fjärde saknas ordentligt med ogräs och där gav alla behandlingar förutom Galera samma skörd som obehandlat. Galera däremot påverkade skörden signifikant negativt. Det kan vara orsaken till VäxtRåds jumboplats och att det skiljer 230 kilo till vinnaren. Läs mer om alla odlingsinsatser i vårrapstävlingen på sid 23 26 22 Svensk Frötidning 1/13

Stor men ofarlig. Överblommad veronika ingav respekt, men ställde inte till någon skada. Dessutom fanns en och annan stor snärjmåra, ganska gott om blåklint och spridd målla. Detta hände i fält Veronika skrämde, rese närer röstade för svamp körning och säsongen var den blötaste sedan 1960 i Lantmannens vårrapstävling. Text och foto: Albin Gunnarson, SFO Under odlingssä songen 2012 genomförde tidningen Lantmannen en vårrapstävling på gården Kvinneby öster om Skänninge på Östgötaslätten. I tävlingen deltog de i länet tre växtodlingsrådgivande företagen VäxtRåd, Lovanggruppen och Hushållningssällskapet samt Fröodlareföreningen och bröderna Sven och Thor Andersson representerade av Sven. Genidrag på tjälen Sven och Thor hade valt att höstharva den plöjda veteåkern på dryga 20 hektar på senhösten och lyckades mycket bra med åtgärden. En kall snöfri dag i januari väcktes grannarnas intresse när Tor körde ut med lastmaskinen för att plocka sten på tjälen. Ett genidrag skulle det visa sig när en från början torr vår förbyttes till blöt. Fältet valdes med omsorg av tävlingsledningen. Syftet var att finna en plats som mer eller mindre skulle tvinga till ogräsbekämpning för att skapa utslag både i kostnader och kanske i skörd. Risken kändes annars som stor att deltagarna skulle genomföra väldigt lika odlingsåtgärder, men så blev aldrig fallet. Och ogräs fanns det till en början. När snön som kom i slutet av januari och låg under nästan hela februari försvann, var stora delar av fältet grönt. Så pass grönt att man kunde undra om Sven hunnit att så även vårrapsen under sista veckan i mars då stora arealer vårsåddes på Östgötaslätten. Men så var inte fallet. Fältet var grönt av framförallt veronika i över lägsen dominans. Sven hade själv planerat att spruta det höstharvade fältet med glyfosat före sådd. Därför gjordes en sprutning i slutet av mars i fältet och hos de tävlande som valt samma strategi. Svens strategi var för övrigt att i Bakgrund vårrapstävlingen tävlingen i stort sett följa de åtgäder han gjorde på fältet. Tidig sådd blev sen Några dagar efter Glyphomaxsprutningen började det att regna och regnet varvat med snö höll i sig under hela april. Totalt kom 47 mm nederbörd under denna period, men effekten av Glyphomax blev näst intill 100%-ig. Den 1 maj harvade Sven hela fältet som sedan såddes den 3 maj. Trots neder börden konstaterade Sven att jorden redde sig fantastiskt bra. Harvningen tog också knäcken på en stor del av de ogräs som fanns i tävlingsrutor som inte fått Glyphomax. Den från början planerade tidiga till normala sådden hade förbytts till sen för området. Veronikan som dominerat var nu överblommad och den som fanns kvar efter sådd var otäck att titta på, men effekten på vårrapsen skulle bli obefintlig. Parcellförsök med fyra upprepningar. Syfte att premiera odlingsinsatser. Prissäkringsmoment ingick också bäst odlingsnetto vinner. Tävlande fick välja sort, gödsling, ogräs- och svampbehandling. Rapsbaggar bekämpades över hela försöksytan. Åtgärder prissatta efter verkliga kostnader för insatsvaror och körning. Svensk Frötidning 1/13 23

Resande röstare. Växtskyddscentralen arrange rade resor för rådgivare och handel som vid två tillfällen passe rade tävlings fältet. Vid den andra resan röstade deltagarna om det var läge för svampbekämpning. Före resan hade bara VäxtRåd kört Cantus, men efter resa och omröstning kördes samtliga tävlingsled. Jagger enda linjesort De tävlande valde att jobba med totalt tre olika sorter hybriderna Mirakel och Majong samt linjesorten Jagger. Det mest anmärkningsvärda var att Ulf Gustafsson, som representerade Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare, valde linje sorten Jagger. Sorten har egentligen inte hängt med de nya hybriderna i D-området, men Ulf hade lusläst försöken och dragit slutsatsen att Jagger gått väldigt bra lokalt på Östgötaslätten. Samtidigt såg han sin chans att kapa kostnader och satsa på lite billigare ut säde. Även VäxtRåd valde nog att inledningsvis fokusera på kostnader när man utmärkte sig med att välja tävlingens lägsta utsädesmängd på 135 plantor/m 2. Harv hade sopat rent Samtliga tävlande valde givetvis att kombiså sin gödsel vid sådd den 3 maj vilket följdes av några millimeter regn några dagar senare. Lovanggruppen hade skärskådat markkartan och vis av erfarenhet och försök valde man att satsa på en NPK-produkt i form av NPK 27-3-3. Övriga deltagare satsade på Axan och kväve givan varierade mellan 120 och 130 kilo N per hektar. Maj blev torr och varm. Faktiskt årets varmaste månad skulle det slutligen visa sig. Groningsfukt fanns efter den våta och kalla april, 24 Svensk Frötidning 1/13

Tack Vårrapstävlingen genomfördes med sponsring av Svensk Raps AB, BASF, DuPont, Yara, Bayer, Dow, Lantmännen, Makhteshim- Agan och Nordisk Alkali. Tack till alla sponsorer för en intressant och lärorik tävling. men tunna små späda vårrapsplantor ser inte så häftiga ut i jämförelse med stor överblommad veronika, enstaka kvarvarande snärjmåror och spirande blåklint. Alla tävlande satt dock still i båten och ingen valde att satsa på tidig behandling med Nimbus eller Butisan Top. I stället kom diskussionen att handla framförallt om den spridda blåklinten och en eventuell behandling med Galera. Svens enda harvning hade dock gjort det surt för ogräsen och det från början grönskimrade fältet i slutet av mars var nu fyllt av små späda rapsplantor när Växtskyddscentralens försöksresa med inriktning på ogräs drog förbi. Då kunde noteras överblommad veronika, en och annan stor snärjmåra, ganska gott om blåklint och en och annan målla. Extra N blev snackis Sven och Hushållningssällskapet valde att lita på sin behandling med Glyphomax före sådd. Lovanggruppen och Fröodlarna valde att lita på effekten av harvningen och avstod ogräsbehandling helt. Växt- Råd däremot greps av viss oro över de spridda förekomsterna av blåklint och behandlade med Galera. Tävlingens snackis blev dock den för merparten mycket oväntade kompletteringsgödslingen som fröodlareföreningen utförde. Ulf Gustafsson konstaterade att uppkomsten blev utöver det vanliga och att rapsen förmodligen behövde mer kväve i början av juni. Då hade det kommit 30 millimeter och Ulf slog till med kalksalpeter. Röster för svamp Mellan Glyphomax-sprutning i mars och sådd i maj kom det 47 mm, i maj kom 30 mm, i juni hela 112 och i juli ytterligare 50 mm och i augusti drygt 90 mm. Mängderna var inte det största problemet utan antalet regndagar. När Växtskyddscentralens andra försöksresa med inriktning på svamp den 2 juli passerade fältet röstade deltagarna om den lokala risken för bomullsmögel. En överväldigande majoritet ansåg att risken var hög. Fram till denna tidpunkt hade endast Växt- Råd anmält en behandling om 0,37 Cantus. Efter omröstningen och följande dagar anmälde resterande tävlande Cantus-behandlingar på 0,25 0,5 kilo per hektar. I och med det blev samtliga tävlingsled körda. Svensk Frötidning 1/13 25

Diffar 1200 kr/ha i netto Regnigast på 52 år Tävlingen innehöll också en prissäkring. Lovanggruppen var hetast och sålde tidigt för 4002 kronor per ton. HS och VäxtRåd säkrade samtidigt den 25 april för 4148 kronor per ton, Fröodlarna sålde den 30 april för 4160. Sven var iskall och sålde först den 28 juni för 4154 kr/ton. Efter prissäkringen återstod bara en nervös väntan på skörd och om allt regnande skulle tänkas övergå i slagregn, hagel eller annat oväder som öde läggande final. Men vädret nöjde sig med bara regn och skörden blev sen. Fältet skördades först den 11 och 12 september 2012, den nederbördsrikaste odlingssäsongen sedan 1960. Resultaten framgår av figuren här bredvid. Avkastning (kg/ha) 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 3268 Sven Andersson 11312 3215 Fröodlarna 11192 3123 HS Rådgivning Agri AB 10930 Lovanggruppen VäxtRåd Avkastning kg/ha Netto kr/ha Det skiljde 230 kilo per hektar i fröavkastning och hela 1200 kronor per hektar i netto mellan de tävlande. 3171 10590 3038 10116 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Netto (kr/ha) 26 Svensk Frötidning 1/13