Med fjärrvärme kan EU lättare nå sina klimatmål (Heat Roadmap Europe)

Relevanta dokument
Heat Roadmap Europe. Vem är Sven Werner?

Fjärrvärme- och energisystemforskning en internationell utblick

Internationell utblick Hot spots i Europa för ny fjärrvärmeutbyggnad. Vilka innovationer behöver fjärrvärmen?

Fjärde generationens fjärrvärme i ett Europa-perspektiv. Sven Werner Högskolan i Halmstad. Agenda

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.

Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad. Dagens ämnen

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Lågtemperaturfjärrvärme 4GDH Solfjärrvärme. Helge Averfalk Högskolan i Halmstad

Igår, idag och imorgon för Europas energisystem

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Värmepumpar i ett nytt. Vision Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Thermal Energy Storage TES

ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER EFTER NÄRA NOLL?

Making electricity clean

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

EUs energi- och klimatpolitik till så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik

Prioriteringar i Svensk Energis EU-arbete. Henrik Wingfors Svensk Energi

Regeringens klimat- och energisatsningar

Värme i en smart stad

Regional Exportsamverkan. Håkan Knutsson Sustainable Business Hub. Dan Samuelsson Ecoex

systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

SDHp2m WP2. Task 2.1 Översiktlig presentation av nationella och regionala förutsättningar för solvärme i när- och fjärrvärmesystem

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

fjärrvärmen i energisystemet rapport 2013:6

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Kjell Jansson VD, Svensk Energi

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

FJÄRRVÄRMENS FRAMTIDA ROLL I EUROPA RAPPORT 2017:364

Pressträff 7 feb 2017 Absolicon Solar Collector AB (publ) ABSOLICON JOAKIM BYSTRÖM

Geotecs roll i branschen

Ett energieffektivt samhälle

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Varför ett nytt energisystem?

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Naturskyddsföreningen

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014

Potential för solenergi i Blekinges bebyggelse

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB

Kommuner och demografisk förändring

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April

Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl.

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Utmaningar och en internationell utveckling

Nordic Energy Perspectives

Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9876

ERS En möjlighet för svensk industri

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Gasdagarna Gas kan både lagra och balansera förnybar elproduktion. Lars Gustafsson

Grøn varme hvad er det egentlig i 2030?

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

Olika uppfattningar om torv och

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Energiewende - hur förändrar Tyskland sitt energisystem? Håkan Feuk Stockholm, 22 Januari 2012

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

Regional Carbon Budgets

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

Sustainable Business Hub

Se över gränserna: att arbeta med CSR i Skandinavien

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Energimarknaden 2030 Några funderingar med svenskt perspektiv

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Fortsat satsning i vedvarende energi

Vita certifikat nyckeln till ett stabilt energisystem. Louise Ödlund (fd Trygg) professor Energisystem, Linköpings universitet

VillageWaters. Ett projekt för optimal teknik för enskilda avlopp i länderna runt Östersjön. Linda Parkefelt. Skånelandsmöte 2016, 2 mars

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 2578

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11409

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

SVENSK STANDARD SS-ENV

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 14 maj 2012 (15.5) (OR. en) 9372/12 DEVGEN 112 RELEX 392 ACP 68 WTO 158 ONU 50 OCDE 3

Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling. Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH. Påstående:

Vägytans tillstånd, historik och framtid. Johan Lang

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen?

Regionala koldioxidbudgetar och vägar till fossilfria framtider

Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft!

Transkript:

Med fjärrvärme kan EU lättare nå sina klimatmål (Heat Roadmap Europe) Sven Werner Högskolan i Halmstad 1 Innehåll 1. Heat Roadmap Europe: logik, resultat, kartläggning, modellering och slutsats 2. Utmaning: fjärde generationens fjärrvärmeteknik 3. Implementering: hot spots regioner och exempel på möjligt projekt i Antwerpen 4. Nytta: europeisk fjärrvärmeforskning 2 1

Heat Roadmap Europe Logik Hur ser framtiden ut för fjärrvärmen inom EU? Heat Roadmap Europe, förstudie 1 (2012) avser ett business as usual scenario med oförändrade värmebehov. Heat Roadmap Europe, förstudie 2 (2013) avser ett scenario med en omfattande energieffektivisering och betydligt lägre värmebehov. 3 Heat Roadmap Europe Logik Uppvärmning och luftkonditionering har försummats i nästan alla publicerade framtidsscenarier om det europeiska energisystemet. Stor okunskap om fjärrvärmens möjligheter och nyttor i Europa, vilket medfört att fjärrvärme har blivit ett underskattat verktyg i klimatarbetet. 4 2

Heat Roadmap Europe Logik Alla våra resultat jämförs med Energy Roadmap 2050, som sammanfattar kommissionens syn på energisystemet fram till 2050. Denna framtidsstudie ger en mörk framtid för fjärrvärme med en framtida marknadsandel på bara 10 %. Våra två förstudier inom Heat Roadmap Europe förutsätter en marknadsandel på 50 % för fjärrvärme avseende EU:s alla byggnader. Den nuvarande marknadsandelen är 13 %. 5 Heat Roadmap Europe Logik 6 3

Heat Roadmap Europe Resultat Resultat HRE 1 för 2050: Lägre kostnader för uppvärmning med 14 miljarder EUR per år, investeringar med 500 miljarder EUR under 40 år som ger 8 9 miljoner manår i arbete. Totalt lägre koldioxidutsläpp med 1070 miljoner ton per år (varav 650 miljoner ton för uppvärmning) jämfört med 2010. 7 Heat Roadmap Europe Resultat Resultat HRE 1 för 2050: Lägre kostnader för uppvärmning med 14 miljarder EUR per år, investeringar med 500 miljarder EUR under 40 år som ger 8 9 miljoner manår i arbete. Totalt lägre koldioxidutsläpp med 1070 miljoner ton per år (varav 650 miljoner ton för uppvärmning) jämfört med 2010. Resultat HRE 2 för 2050: Lägre kostnader för uppvärmning med 100 miljarder EUR per år. Totalt lägre koldioxidutsläpp med 2950 miljoner ton per år (varav 650 miljoner ton för uppvärmning) jämfört med 2010. 8 4

Heat Roadmap Europe Resultat A. Premiär: Vi har för första gången någonsin kvantifierat fjärrvärmens nyttor i framtidens Europa. B. Mindre kostsamt: Vi kan undvika de allra dyraste effektiviseringsåtgärderna och använda fjärrvärme i stället, om vi vill uppnå klimatmålen genom ett mer energieffektivt Europa. C. Paradox: Fjärrvärmen har således en högre konkurrenskraft i ett mer energieffektivt Europa. 9 Heat Roadmap Europe Kartläggning Traditionella framtidsanalyser av Europas energisystem brukar enbart baseras på de 27 nationella energibalanserna. Man försummar då alla unika lokala och regionala lösningar i sin analys. Vi har använt en högre upplösning : 1300 bitar (NUTS3 regionerna). Vi beaktar många lokala och regionala möjligheter som befintliga fjärrvärmesystem, lokala värmeöverskott och förnyelsebara resurser. 10 5

HRE Befintliga fjärrvärmesystem i Europa per NUTS3 region Figure 12 2. Map showing district heating systems in Europe in 2011. Systems have been identified in 2779 cities and towns having more than 5000 inhabitants. Further 1395 district heating systems have been found in smaller towns and villages, mostly in Denmark, Sweden, Switzerland, Austria, the Czech Republic, and the Slovak Republic. According to national statistics, further about 1500 systems are in operation. Source: The European DHC database at Halmstad Svensk University Fjärrvärmes (Urban årsmöte, Persson). 11 HRE Befintliga anläggningar för avfallsförbränning per NUTS3 region Figure 41. Locations of 414 waste incineration plants in Europe. Sources: CEWEP, E-PRTR, ISWA, and some national sources for Sweden, Denmark, and France. 12 6

HRE: Möjliga områden för användning av geotermisk värme per NUTS3 region Figure 84: Identified geothermal heat resources by temperature at 2000 m depth by NUTS3 region. Source: European Commission, Atlas of Geothermal Resources in Europe. Publication EUR 17811, Luxembourg 2002. 13 EU:s värmetäthet per km 2 (drygt 4 miljoner bitar) Två tredjedelar av EU:s befolkning bor bara på 4 % av den totala markytan, dvs i städer. Befintliga fjärrvärmesystem täcker idag 0,3 % av markytan. 14 7

Heat Roadmap Europe Modellering timme för timme under ett år www.energyplan.eu 15 Heat Roadmap Europe Slutsats District heating is here to stay, but district heating has to change Professor Henrik Lund, Ålborg (projektledare för det danska 4DH projektet) 16 8

4DH projektet, Danmark Ålborgs Universitet (professor Henrik Lund) som koordinator med Högskolan i Halmstad som en av 33 aktiva partners. 2012 2017, med en total budget på 65 miljoner DKK, huvudsakligen finansierat av DSF, det Danska Strategiska Forskningsrådet. Just nu det största akademiska projektet om framtidens fjärrvärme i Europa. Beaktar marknadsvillkor som teknologi, efterfrågan vs tillförsel och legala marknadsregler för den fjärde generationens fjärrvärmesystem. 13 doktorander, varav en i Halmstad 17 4DH typiska frågeställningar Hur ska den nuvarande tredje generationens fjärrvärmeteknik ersättas med fjärde generationens teknik inom en snar framtid? Annan värmetillförsel i framtiden Lägre värmebehov hos kunderna Halverade temperaturnivåer i distributionen och annorlunda gränssnitt mot kunderna Nya regelverk för att hämta hem framtidens nyttor med fjärrvärme 18 9

Heat Roadmap Europe Implementering (hot spot regions) Figure 25: EU27 NUTS3 regions by their excess heat ratio, i.e. their share of excess heat relative their share of low temperature heat demands in residential and service sectors. 19 Implementering: Fjärrvärme i Antwerpen Figure 34: Examples of New Development NUTS3 region excess heat hot spots: Belgian twin NUTS3 regions of BE236 Arr. Sint-Niklaas and BE211 Arr. Antwerpen. 20 10

Implementering: Fjärrvärme i Antwerpen Tillgänglig spillvärme: 23 TWh/år, varav 8 TWh direkt tillgängligt i 1000 MW kontinuerlig effekt. Årliga värmebehov: 11 TWh i regionen, varav 4 TWh i staden Antwerpen. Bryssel, som ligger 40 km söderut, har ett värmebehov på 10 TWh. Hamnen och staden har tillsammans arbetat för ett projekt i drygt 5 år, men har ännu inte kommit fram till beslut. Affärschans: Kan svenska erfarenheter och svenskt kapital vara en lösning för Antwerpen? 21 Nytta med europeisk fjärrvärmeforskning Europa perspektivet med styrande direktiv från Bryssel kan påverkas om starka fjärrvärmenationer aktivt deltar i forskningen Ökad harmonisering och standardisering av framtida fjärrvärmeteknik kommer att ge en mer konkurrenskraftig fjärrvärme i Europa Mer fjärrvärme i Europa gör det lättare och billigare att uppfylla de europeiska energi och klimatmålen (svenska affärschanser) Lägre risk för att den svenska fjärrvärmen blir marginaliserad i framtiden 22 11

HRE: Utförare och finansiering Utförts av Ålborgs Universitet, Högskolan i Halmstad, Ecofys och Planenergi. Delvis finansiering från Euroheat & Power i Bryssel Projektet har utförts inom det danska 4DH projektet, vars huvudfinansiär är DSF Det danska strategiska forskningsrådet. 23 The End Ladda ner de två förstudierna från Heat Roadmap Europe här: www.4dh.dk/hre Ytterligare frågor om HRE: sven.werner@hh.se 24 12