TIERPS KOMMUN Fastställande av av Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst

TIERPS KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOK Kommunstyrelsens arbe arbe 2012-11-15 00 70 Fastställande av av Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen hemställa att kommunfullmäktige beslutar att fastställa föreliggande handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor för förebyggande verksamhet och räddningstjänst i Tierps kommun för tidsperioden 2013-2015. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 9 oktober 2012 60 beslutat att kommunen har inget att erinra mot Uppsala Brandförsvarets handlingsprogram LSO 2013-2015. Varje kommun ska enligt lagen om skydd mot olyckor ha ett handlingsprogram för och räddnings- förebyggande verksamhet och räddningstjänst. Räddningsnämnden har den 17 oktober 2012 beslutat överlämna programmet till medlemskommunerna för fastställande i respektive kommunfullmäktige. Arbetet med det nya handlingsprogrammet har inbegripit en ny riskanalys över räddningsnämndens samlade geografiska verksamhetsområde. Vidare har en omfattande medborgar- och medarbetardialog legat till grund för programmet. Vid två tillfallen tillfällen har man genomfört workshops där material behandlats. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

Sid 1 (1) RÄDDNINGSNÄMNDEN Dnr: RÄN-2012-0 51B71:33 RUK;i7V754 KOM M UNS7YR EL EN fine Beteckning: Handl.nn 2012-10- 2 5 BESLUTSFÖRSLAG 2012-10-17 Tierps kommun Uppsala kommun Östhammars kommun Handlingsprogram för för förebyggande verksamhet och och räddningstjänst för Tierps, Uppsala och Östhammars kommuner 2013-2015 Räddningsnämnden föreslår föreslår Tierps, Tierps, Uppsala Uppsala och Östhammars och Östhammars respektive kommunfullmäktige respektive kommunfullmäktige besluta att anta vidlagd handling som som handlingsprogram enligt lagen enligt (2003:778) lagen (2003:778) om skydd mot om skydd mot olyckor för för förebyggande verksamhet verksamhet och räddningstjänst och räddningstjänst i respektive i kommun respektive för kommun för tidsperioden 2013-2015 Sammanfattning Varje kommun ska ska enligt enligt lagen lagen (2003:778) (2003:778) om skydd om mot skydd olyckor mot ha olyckor ett handlingsprogram ett handlingsprogram för för förebyggande verksamhet och och räddningstjänst. Ofta läggs Ofta de samman läggs de till ett samman gemensamt till ett gemensamt dokument. Handlingsprogram ska beslutas ska beslutas i kommunfullmäktige i kommunfullmäktige varje mandatperiod. varje mandatperiod. Arbetet med det det nya nya handlingsprogrammet har inbegripit har inbegripit en ny riskanalys en ny över riskanalys räddnings- över räddningsnämndens samlade geografiska verksamhetsområde. Vidare har Vidare en omfattande har en medborgar- omfattande och medborgar- och medarbetardialog legat legat till grund till grund för programmet. för programmet. Räddningsnämnden Räddningsnämnden har vid två tillfällen har vid två tillfällen genomfört workshops där materialet där materialet behandlats, behandlats, inriktningar inriktningar för arbetet givits för arbetet och åtta givits och åtta säkerhetsmål formulerats. Räddningsnämnden har vid har sitt vid sammanträde sitt sammanträde den 17 oktober den 17 2012 oktober beslutat 2012 lämna beslutat programmet lämna programmet till medlemskommunerna för fastställande för fastställande i respektive i respektive kommunfullmäktige. kommunfullmäktige. Enligt uppdrag, dag dag som som ovan ovan 4 äddningsnämnden äddningsnämnden an Ulmander Ordförande VI SAMVERKAR I EN I EN GEMENSAM RÄDDNINGSNÄMND IrA TIERPS KOMMUN upp= aoa OSTHAMMARS KOMMUN -ENKLAV AV KIMEN Postadress: Uppsala kommun, kommun, Räddningsnämnden, 753 15 Uppsala 753 15 Uppsala Telefon: 018-727 30 30 00 00 (växel) (växel) Fax: Fax: 018-727 018-727 30 1930 19 E-post: brandforsvaret@uppsala.se www.uppsala.se

RÄDDNINGSNÄMNDEN Dnr: RÄN-2012-0165 FÖRSLAG TILL STYRDOKUMENT 2012-10-18 Tierps kommun Uppsala kommun Östhamnars Östhammars kommun HANDLINGSPROGRAM FÖR FÖREBYGGANDE VERKSAMHET OCH OCH RÄDDNINGSTJÄNST ENLIGT ENLIGT LAGEN (2003:778) OM SKYDD MOT OLYCKOR FÖR FÖR TIDSPERIODEN 2013-2015 20132015 Beslutsunderlag till kommunfullmäktige i Tierps, Uppsala och Östhammars kommuner från räddningsnämnden beträffande ett nytt handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Beslutsunderlaget är antaget av räddningsnämnden vid möte den 17 oktober 2012. VI SAMVERKAR 1 I EN OEMENSAM GEMENSAM RÄDANINGSNÄMND RÄDDNINOSNÄMND TIERPS I PS 2 uuppsala vi,östhammars Ö STRAMMARS KOMMUN Mtå P vgi~ori Ra 'KOMMUN I - ER Eft oa AV RAIMO RANEN Postadress: Uppsala kommun, Räddningsnämnden, 753 75 Uppsala Telefon: 018-727 30 00 (växel) Fax: 018-727 30 19 E-post: brandforsvaret@uppsala.se www.uppsala.se

SAMMANFATTNING Räddningsnämndens verksamhet syftar till att skapa en trygg och säker miljö för de som bor, verkar och vistas i kommunerna Tierp, Uppsala och Östhammar. Det är en ambition som aldrig kan nås på egen hand. Samverkan och samarbete är nödvändiga förutsättningar för att nå handlingsprogrammets säkerhetsmål: Mål 1 Tierp, Uppsala och och Östhammar är trygga är trygga och och säkra säkra kommuner kommuner där samhällsrisker där samhällsrisker och kriser hanteras Mål 2 Samverkan mellan olika samhällsaktörer bidrar bidrar till att till stärka att stärka den samlade den samlade förmågan att hantera olyckor och och kriser kriser Mål 3 Den enskilde har förmåga och och vilja vilja att att ta ansvar ta ansvar för sitt för brandskydd sitt Mål 4 Skyddet mot brand för för särskilt utsatta utsatta grupper grupper ska vara ska starkt vara starkt Mål 5 Antalet bostadsbränder minskar årligen årligen Mål 6 Antalet anlagda bränder minskar årligen årligen Mål 7 Olyckor som inträffar i de i områden där där snabba snabba räddningsinsatser inte kan inte kan påräknas hanteras till till stor stor del del av av den den enskilde enskilde Mål 8 Tillgängligheten till till och och effektiviteten av av räddningsinsatser är god är god Uppsala brandförsvar är sedan 2012-01-01 en gemensam organisation för kommunerna Tierp, Uppsala och Östhammar. östhammar. Detta handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor är det första gemensamma programmet och baseras på en ny riskanalys för de tre kommunerna. Riskanalysen visar att det finns tydliga skillnader mellan de tre kommunernas riskbilder. Socioekonomiska Socioekonorniska faktorer, geografi, infrastruktur och verksamheter skiljer sig mycket åt, vilket avspeglas i riskerna. Storstad och landsbygd uppvisar stora olikheter. Riskanalysen har ökat insikterna för den nya organisationens förutsättningar och utmaningar. Processen att ta fram ett nytt, gemensamt handlingsprogram har skett genom omfattande dialog med medarbetare och medborgare. Förutom att ge en ökad förståelse och insikt i allmänhetens förväntningar på räddningstjänstens verksamhet har det bidragit till bättre förståelse för och förutsättningar att arbeta mot de i handlingsprogrammet beslutade målen. Ett handlingsprogram ska enligt lagen redovisa förmåga och resurser; inte bara så som det ser ut idag utan även vad man avser skaffa. Då både förmåga och resurser är sådana som utvecklas kontinuerligt är det svårt att lämna alltför detaljerade redovisningar av dessa. Uppsala kommun är värdkommun för räddningsnämnden och nämnden ingår därmed i kommunens styrsystem. Hur handlingsprogrammet förhåller sig till övriga kommunala styrdokument redovisas i programmet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 1 2 PROCESSEN 1 3 LAGSTIFTNING 1 4 NATIONELLA MÅL OCH STYRNINGAV STYRNING:AV SKYDD MOT OLYCKOR 2 5 RÄDDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG 3 6 BESKRIVNING AV KOMMUNERNA. 4 6.1 Tierps kommun 4 6.2 Uppsala kommun. 5 6.3 Östhammars kommun 5 6.4 Riskobjekt i i området 6 6.4.1 Sevesoanläggningar 6 6.4.2 Farlig verksamhet.. 6 6.5 Hamnar och och deras deras gränser gränser i vatten i vatten 7 6.6 Brandvattenförsörjning 8 7 SAMMANFATTNING AV RISKANALYS 9 7.1 Vanligt förekommande olyckor olyckor 9 7.1.1 Brand i i bostad 11 7.1.2 Brand i i allmänna byggnader 11 7.1.3 Brand ej ej i i byggnad 11 7.1.4 Trafikolyckor 12 7.1.5 Drunkning 12 7.1.6 Utsläpp farligt ämne ämne 13 7.1.7 Sjukvårdslarm 13 7.2 Stora oönskade händelser händelser 13 7.2.1 Bränder med med risk risk för stora för stora personskador personskador eller stora eller egendomsförluster stora egendomsförluster 13 7.2.2 7.2,2 Olycka i i kärnteknisk anläggning 13 7.2.3 Komplicerade utsläpp utsläpp av farliga av farliga ämnen ämnen 13 7.2.4 Kommunikations- och och transportolyckor med omfattande med omfattande konsekvenser 14 7.2.5 Naturrelaterade olyckor olyckor 14 7.2.6 Störningar i i samhällsviktiga funktioner funktioner 14 7.2.7 Medvetet orsakade oönskade oönskade händelser händelser 14 8 MEDBORGAR- OCH MEDARBETARDIALOG 15 9 ORGANISATION OCH RESURSER 17 9.1 Organisation och och resurser resurser för förebyggande förebyggande arbete arbete 17 9.1.1 Hur är är den den olycksförebyggande verksamheten verksamheten ordnad ordnad 17 9.1.2 Planering av av olycksförebyggande verksamhet verksamhet 17 9.1.3 Beskrivning av av den den olycksförebyggande organisationen organisationen 17 9.1.4 Samverkan 18 9.1.5 Rengöring och och brandskyddskontroll 18 9.1.6 Uppsala brandförsvars olycksförebyggande förmåga förmåga 18 9.2 Förmåga att att genomföra räddningsinsatser 19 9.2.1 Insatsförmåga 19 9.2.2 Ledningsförmåga 21 9.2.3 Insatstid 21 9.2.4 Alarmering och och kommunikation 21 9.2.5 Varning och och information till allmänheten till allmänheten 22 9.2.6 Operativ samverkan 22 9.2.7 Bedömning av av brandförsvarets förmåga förmåga 23

9.2.8 Dimensionering av byggnadstekniskt brandskydd utifrån brandförsvarets insatsförmåga 24 9.2.9 Räddningstjänst vid höjd beredskap 25 9.3 Undersöka och lära av inträffade olyckor 25 10 MÅL 2013-2015 26 10.1 Kommunernas säkerhetsmål för 2013-2015 26 10.2 Underlag till prestationsmål 27 10.3 Måluppföljning 28 10.4 Kompletterande styrdokument 28

1 INLEDNING Lag (2003:778) om om skydd skydd mot mot olyckor olyckor (LSO) (LSO) säger att säger varje att kommun varje kommun ska ha ett handlings- ska ett handlingsprogram för för förebyggande verksamhet verksamhet (3 kap, (3 3 ) kap, och ett 3 ) för och räddningstjänst ett för räddningstjänst (3 kap, 8 ). Det (3 kap, 8 ). Det finns inget som som hindrar hindrar att programmen att programmen upprättas upprättas som ett gemensamt som ett gemensamt dokument. dokument. Handlingsprogrammet har flera har flera syften. syften. Ett viktigt Ett sådant viktigt är sådant att tala om är att hur tala kommunen hur ska kommunen ska arbeta för för att att uppnå uppnå de nationella de nationella målen, målen, det vill säga det vill vilka säga mål som vilka ska mål gälla som på ska lokal gälla nivå för på lokal nivå för att åstadkomma ett likvärdigt ett likvärdigt och och tillfredsställande skydd mot skydd olyckor mot samt olyckor hur räddnings- samt hur räddningstjänsten organiseras så att så insatserna att insatserna kan genomföras kan genomföras inom godtagbar inom tid godtagbar och på ett effektivt tid och på ett effektivt sätt. Övriga syften är bland är bland annat annat att ange att hur ange verksamheten hur verksamheten är organiserad, är organiserad, planerad och planerad och resurssaft, resurssatt, samt samt ange ange hur samverkan hur samverkan sker. sker. Räddningsnämnden är en är gemensam en gemensam nämnd för nämnd Tierps, för Uppsala Tierps, och Uppsala Östhamnars och kommuner. Östhamnars kommuner. Uppsala kommun är värdkommun för nämnden. för nämnden. Räddningsnämnden Räddningsnämnden bedriver verksamhet bedriver i de verksamhet i de tre kommunerna inom inom ramen ramen för ett för avtal ett och avtal ett och nämndreglemente. ett närnricireglemente. Uppsala brandförsvar Uppsala är brandförsvar en är en förvaltning inom Uppsala kommun kommun som svarar som under svarar räddningsnämnden. under räddningsnämnden. 2 PROCESSEN Den gemensamma nämnden nämnden bildades bildades 1 januari 1 2012. januari Ett 2012. första Ett uppdrag första till uppdrag förvaltningen till förvaltningen efter efter bildandet blev blev att att ta fram ta fram ett nytt ett nytt handlingsprogram för verksamheten, för verksamheten, baserat på en baserat helt ny på en helt ny riskanalys. Riskanalysen har tagits har tagits fram under fram våren under och våren sommaren, och sommaren, och legat till grund och legat för en till grund för en första workshop med med Räddningsnämnden och intern och dialog en intern med dialog alla heltidsmedarbetare. alla heltidsmedarbetare. Syftet har varit att att få få riskanalysen belyst belyst och värderad och värderad ur flera perspektiv. ur flera perspektiv. Riskanalysen har har också också utgjort utgjort ett underlag ett underlag till den medborgardialog till den medborgardialog som genomförts som under genomförts under juni-juli. Genom enkätundersökning som samlade som samlade över 400 svar över har 400 de svar boende har i de boende i kommunerna fått fått ge sin ge syn sin på syn på brandförsvarets prioriteringar prioriteringar de kommande åren. kommande Samma enkät åren. Samma enkät har också tillställts alla alla medarbetare och Räddningsnämnden och Räddningsnämnden föyr vr att kunna fö jämföra de interna de interna perspektiven med med allmänhetens. Slutligen Slutligen har referensgrupp har en referensgrupp av slumpvis av utvalda slumpvis besökare utvalda till besökare till konferensen Brand Brand 2012 2012 fyllt fyllt i samma i samma enkät. enkät. Att beskriva förmåga kan kan göras göras på många på många sätt. Vår sätt. bedömning Vår bedömning är att alltför är kvantitativa att alltför kvantitativa beskrivningar lurar lurar betraktaren till att till tro att på en tro exakthetsgrad på en exakthetsgrad som egentligen som inte egentligen finns där. Den inte finns där. Den förmågesbeskrivning som som finns finns i detta i dokument detta dokument är därför baserad är därför på kvalitativa baserad på bedömningar kvalitativa bedömningar där en stor del del av de av anställda de anställda medverkat, medverkat. Expertbedömningar Expertbedömningar är en beprövad är en metod beprövad i olika risk- metod i olika riskbedömningssammanhang för att för relativt att relativt snabbt få snabbt en rimlig få uppskattning en rimlig uppskattning av olika förhållanden. av olika förhållanden. Riskanalysen, medborgardialogen och enkätsvaren, och enkätsvaren, förmågebedömningarna förmågebedömningarna och inriktnings-och inriktningsmålen i i Uppsala kommuns övergripande ekonomiska- ekonomiska- och verksamhetsmässiga och verksamhetsmässiga styrdokument styrdokument har tillsammans utgjort utgjort grund grund för för handlingsprogrammet. 3 LAGSTIFTNING Lag (2003:778) om om skydd skydd mot mot olyckor olyckor ersatte ersatte Räddningstjänstlagen (1986:1102). (1986:1102). Syftet med Syftet med lagen var att att gå gå från från detaljreglering till målstyrning till målstyrning och att tydliggöra och att tydliggöra kommunens kommunens roll och roll och ansvar som styrande av skyddet av skyddet mot olyckor. mot olyckor. I vissa delar I vissa är dock delar lagen är fortfarande dock lagen detalj- fortfarande detaljstyrande. De De två två nationella målen målen som anges som i anges lagen föreslås i lagen till föreslås exempel till brytas exempel ned till brytas lokala ned till lokala säkerhets- och och prestationsmål, oaktat vilken oaktat styrmodell vilken styrmodell kommunen kommunen använder sig använder av. sig av.

Lagen riktar sig till tre olika mottagare: den enskilde, kommunen och staten. Enskilda medborgare har skyldighet att varna och tillkalla hjälp vid en olycka. Ägare eller nyttjanderättshavare ska vidare i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och livräddning vid brand eller annan olycka. I vissa fall ska dessutom en skriftlig brandskyddsredogörelse upprättas och lämnas till kommunen. Vid så kallad farlig verksamhet ställs dessutom krav på att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap och utrustning för att hindra och begränsa skador till följd av verksamheten. Kommunens uppdrag är i grunden sex stycken: Tillsyn av den enskildes ansvarstagande enligt LSO (3 kap 1 ) Underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen genom rådgivning, information m.m. (3 kap 2 ) Sotning och brandskyddskontroll (3 kap 4 ) Genomföra räddningsinsatser (3 (3 kap 7 ) n) Lära och utvecklas genom att undersöka olycksorsak och insatsers genomförande (3 kap 10 ) 1O ) Samordna verksamheten enligt lagen (1 kap 6 ) Samordningsansvaret skiljer sig från de övriga uppdragen i lagen, då det syftar på fler än de olyckor som föranleder räddningsinsatser. Här avses att kommunerna ska ta ett bredare grepp om skyddet mot oönskade händelser och även inkludera sådant som inte uppfyller räddningstjänstkriteriema, som fallskador, klämskador, cykelolyckor, halkolyckor m.m. Staten har enligt lagen ett räddningstjänstansvar för fjällräddning, fällräddning, flygräddning, sjöräddning, eftersökning av försvunna personer i andra fall, miljöräddningstjänst till sjöss Oss och räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Ansvarig myndighet anges i förordning om skydd mot olyckor. Staten utövar dessutom genom Länsstyrelsen tillsyn över kommunernas efterlevnad av sina skyldigheter. 4 NATIONELLA MÅL OCH STYRNING AV AV SKYDD MOT MOT OLYCKOR Den övergripande målsättningen med lagen uttrycks i förarbetena som att "Det måste bli färre som dör, färre som skadas och och mindre som som förstörs". Av sammanhanget framgår att det är i samband med olyckor som avses. Denna övergripande målsättning mynnar ut i två nationella mål: Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. (LSO 1 kap 1 ) Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. (LSO 1 kap 3 ). Med likvärdigt skydd menas inte lika skydd, påpekas i förarbetena. "En anpassning av det allmännas verksamhet enligt lagen får ske till de lokala förhållandena", vilket innebär att olika kombinationer av insatser bör användas för att möta det lokala hjälpbehovet. Det är dessa mål som enligt förarbetena ska brytas ned till lokalt anpassade säkerhets- och prestationsmål. Säkerhetsmålen ska ange det eftersträvade tillståndet man vill uppnå. Prestationsmålen är ofta mätbara och styr de prestationer som i sin tur antas leda till uppfyllandet av säkerhetsmålen.

5 RÄDDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG Räddningsnämnden svarar svarar enligt enligt ett särskilt ett särskilt samverkansavtal samverkansavtal för räddningstjänst för räddningstjänst i kommunerna i kommunerna Tierp, Uppsala och och Östhammar i enlighet i enlighet med vad med som vad åvilar som kommunerna åvilar kommunerna enligt LSO. Huvud- enligt LSO. Huvudansvaret för för samordning av av kommunernas arbete med arbete skydd med mot skydd olyckor mot ligger olyckor dock kvar ligger i dock kvar i respektive kommun (1 kap (1 kap 6 LSO). 6 LSO). Handlingsprogram enligt LSO Kommunens sex uppdraa: uppdras: R Underlatta Underl4tta för den enskilde Tillsyn Sotning och brandskyddskontroll Genomföra räddningsinsatser Undersöka i Samordning Räliningsnämnden RäddrOngSnämnden Respenve Respektive kommun tti Vl.w.upinalti 55i UP1202 %YA% klirr il i Bild 5.1 Principbild av avtalets fördelning av uppdrag mellan räddningsnär-ond råddningsnännd och medlemskommunerna. Brandförsvarets verksamhet styrs av styrs en gemensam av en gemensam nämnd med nämnd Uppsala med kommun Uppsala som kommun som värdkommun. Utöver uppdraget inom LSO inom ska LSO den ska gemensamma den gemensamma nämnden också nämnden svara för också svara för tillsyn enligt Lag Lag (2010:1011) om om brandfarliga och explosiva och explosiva varor samt varor i tillämpliga samt i delar tillämpliga för delar för kommunernas uppgifter enligt enligt Lag (1999:381) Lag (1999:381) om åtgärder om åtgärder för att förebygga att och förebygga begränsa och begränsa följderna av av allvarliga kemikalieolyckor. Nämnden Nämnden ska också ska inom också sitt kompetensområde inom sitt kompetensområde stödja stödja andra nämnders arbete arbete inom inom främst främst Lag (2006:M4) Lag (2006:544) om kommuners kommuners och landstings och åtgärder landstings åtgärder inför och vid vid extraordinära händelser händelser i fredstid i fredstid och höjd och beredskap höjd beredskap och Plan- och och bygglagen Plan- och bygglagen (2010:900) samt i frågor i frågor som som kommunerna i övrigt i efterfrågar. övrigt efterfrågar. Handlingsprogrammet är ett är av ett flera av program flera program och policier och inom policier Uppsala inom kommun. Uppsala Det kommun. över- Det övergripande styrdokumentet i kommunen i kommunen är IVE är Inriktning WE Inriktning Verksamhet Verksamhet Ekonomi. IVE Ekonomi. hänvisar WE hänvisar till bland annat handlingsprogrammet. De årliga De uppdragsplaner årliga uppdragsplaner och produktionsplaner och produktionsplaner som tas som tas fram för räddningsnämndens verksamhet verksamhet utgår både utgår från både inriktningsmål från inriktningsmål i IVE och från i mål- WE och från målsättningarna i i handlingsprogrammet. Säkerhetsmålen Säkerhetsmålen i handlingsprogrammet i handlingsprogrammet har arbetats fram har arbetats fram av den gemensamma räddningsnämnden vilket innebär vilket att innebär styrningen att av styrningen brandförsvarets av brandförsvarets verksamhet utgår utgår från från samtliga samtliga kommuners kommuners förutsättningar förutsättningar och behov. Handlingsprogrammets och behov. Handlingsprogrammets särställning för för räddningsnämndens verksamhet verksamhet ligger i att ligger det är ett i att styrdokument det är ett styrdokument som enbart som enbart och direkt fokuserar på nämndens på nämndens uppdrag. uppdrag. Inriktningsmålen Inriktningsmålen i IVE är inte i i WE någon är större inte i någon större omfattning riktade mot mot området området skydd skydd mot olyckor. mot olyckor.

6 BESKRIVNING AV KOMMUNERNA Drygt 241 000 människor bor bor i Tierps, i Tierps, Uppsala Uppsala och Östhamnars och Östhamnars kommuner. kommuner. Tillsamman har Tillsamman har kommunerna en en yta yta på nära på nära 5 3005 km2. 300 Två km av Sveriges mest mest trafiktäta trafiktäta stråk, stråk, Ostkustbanan Ostkustbanan och och E4, går genom området..gg.tvie id Alvigeneb ci dholinshruk Mg ml SlArpringe sunda dg rfors Tierp Oreprimr1 (isthamrnår Orbytius Ostervå la öste rbybe4 Gi en SLY '6 Bibrkiiihge 'fanholme Hailscavt. Bälinge Stor9reia ' Skebobruk Järlåse fent ra Uppsal Almunge Knutby Edsbro 151:1 sho En örsuedsbre Ed l<1,h,stå Rtraba klorrtyje 0. se Bild 6.1 Karlbild över över Tierps, Tierps, Uppsala Uppsala och Ösihammars och Ösihammars kommuner kommuner 6.1 Tierps kommun Tierps kommun är stor är stor till ytan till ytan och har och en har utspridd en utspridd befolkning. befolkning. Två av Sveriges Två av mest Sveriges trafiktäta mest trafiktäta stråk, Ostkustbanan och E4, och går E4, genom går genom kommunen. kommunen. Landytan är Landytan ca 1 550 km2, är ca och 1 550 kuststräckans längd, längd, inräknat inräknat öar, är öar, ca 960 är km. ca 960 km.

Drygt 20 000 invånare bor bor i i kommunen. En fjärdedel En fjärdedel av befolkningen av befolkningen bor i centralorten bor i centralorten Tierp. Tierp. Utöver Tierp finns tätorterna Mehedeby, Mehedeby, Månkarbo, Månkarbo, Karlholmsbruk, Karlholmsbruk, Skärplinge, Skärplinge, Söderfors, Söderfors, Tobo och Örbyhus. Tierps kommun är är kommunens största största arbetsgivare. arbetsgivare. Landstinget Landstinget i Uppsala län, i Uppsala Atlas Copco län, Atlas Copco Tools AB, Erasteel Kloster Kloster AB samt AB samt Habia Habia Cable AB Cable är andra AB är stora andra arbetsgivare. stora arbetsgivare. Många pendlar till till och och från från Tierp. Tierp. Drygt Drygt hälften hälften av de förvärvsarbetande av förvärvsarbetande som bor i kommunen som bor i kommunen pendlar till till en en arbetsplats utanför utanför kommunen. kommunen. Inpendlingen Inpendlingen är också stor. är också stor. I kommunen finns finns också också kulturellt kulturellt värdefulla värdefulla miljöer, miljöer, exempelvis exempelvis Lövstabruk. Lövstabruk. 6.2 Uppsala kommun Uppsala kommun är Sveriges är Sveriges fjärde fjärde folkrikaste folkrikaste kommun kommun med drygt med 200 000 drygt invånare. 200 000 Landytan invånare. Landytan är 2 234 km2. Centralorten är är Sveriges fjärde fjärde största största tätort med tätort ca 140 med 500 ca invånare. 140 500 Övriga invånare. Övriga tätorter är, är, Storvreta, Björklinge, Bälinge, Bälinge, Vattholma, Vattholma, Vänge, Lövstalöt, Vänge, Lövstalöt, Almunge, Länna, Almunge, Länna, Skyttorp, Ytternäs och och Vreta, Vreta, Knutby, Knutby, Gåvsta, Gåvsta, Järlåsa, Järlåsa, Gunsta, Skölsta, Gunsta, Ramstalund, Skölsta, Ramstalund, Håga, Håga, Vårdsätra, Bärby och och Läby. Läby. De större arbetsgivarna är Uppsala är Uppsala kommun, kommun, Landstinget Landstinget i Uppsala län i Uppsala med Akademiska län med Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet och Sveriges och Sveriges lantbruksuniversitet. lantbruksuniversitet. Uppsala är centrum Uppsala för är en centrum stor för en stor del av regionens vård, vård, omsorg, omsorg, utbildning, utbildning, kultur, handel kultur, och handel service. och På Uppsala service. garnisons På Uppsala garnisons område finns bl.a. bl.a. Försvarsmaktens luftstridsskola luftstridsskola och Försvarsmaktens och Försvarsmaktens Underrättelse och Underrättelse och Säkerhetscentrum. Uppsala är är en en gammal lärdomsstad, vilket avspeglas vilket avspeglas i kulturliv i och kulturliv i kult-ut/miljöer. och i kulturmiljöer. Uppsala är Uppsala är också en en modern stad stad med med spetskompetens inom områden inom som områden bioteknik, som IT bioteknik, och materialteknik. IT och materialteknik. Landsbygden präglas präglas av av kulturhistoriska bygder med bygder fornlämningar, med fornlämningar, säteri-, kyrko- säteri-, och herr- kyrko- och herrgårdsmiljöer. 6.3 Östhammars kommun Östhammars kommun är också är också en kommun en kommun med stor med yta och stor utspridd yta och befolkning. utspridd Större befolkning. delen Större delen av kommunens yta yta används används för jord- för och jord- skogsbruk. och skogsbruk. Kustvatten, Kustvatten, insjöar och vattendrag insjöar och upptar vattendrag upptar också betydande arealer. arealer. Landytan Landytan är 1503 är km2. 1503 Kuststräckans km längd, längd, inräknat inräknat öar, är öar, ca 3500 är ca 3500 km. Nästan 21 21400 400 invånare bor i bor kommunen, i kommunen, och befolkningen och befolkningen är ganska j är ämtsfördelad ganska j ämt,fördelad i fem i de fem största tätorterna Östhammar, Alunda, Alunda, Gimo, Öregrund Gimo, Öregrund och Österbybruk. och Österbybruk. Övriga tätorter Övriga i tätorter i kommunen är är Dannemora, Hargshamn, Hargshamn, Norrskedika Norrskedika och Skoby. och Skoby. Kommunens stora stora arbetsplatser är Östhamnars är Östhammars kommun, Sandvik kommun, Coromant Sandvik AB Coromant och Forsmarks AB och Forsmarks kärnkraftverk AB. AB. Dannemora järnmalmsgruva har tagits har i drift tagits under i drift 2012, under och verksamheten 2012, och verksamheten i i hamnen i i Hargshamn kommer kommer öka på öka grund på av grund återetableringen. av återetableringen. Drygt 2 000 kommuninvånare pendlar pendlar till arbeten till arbeten i andra kommuner. i andra kommuner. Inpendlingen Inpendlingen är även den är även den betydande, ca ca 1 300 1 300 personer. personer.

Turismen är är en en viktig viktig näring. näring. Kommunen Kommunen har områden har områden med stora med naturvärden stora naturvärden och ett vackert och ett vackert kust- och skärgårdslandskap, som innefattar som innefattar de gamla hamnstäderna gamla hamnstäderna Östhammar och Östhammar Öregrund. och Öregrund. Historiska bruksmiljöer finns finns i Österbybruk, i Österbybruk, Forsmark, Forsmark, Gimo och Gimo Harg. och Harg. 6.4 Riskobjekt i området i Inom Uppsalas brandförsvars område område finns ett finns antal ett riskobjekt. antal riskobjekt. Med Med avses riskobjekt här så avses här så kallade Sevesoanläggningar eller farliga verksamheter. 6.4.1 Sevesoanläggningar Anläggningar där där stora stora mängder mängder farliga farliga kemikalier kemikalier hanteras kan hanteras omfattas kan av omfattas krav enligt av Lag krav enligt (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Lagen har sitt sitt upphov från från det så det kallade så kallade Seveso-direktivet Seveso-direktivet som antagits som i EU antagits för att i EU för att förebygga allvarliga olyckor olyckor inom inom kemiindustrin kemiindustrin och begränsa och begränsa följderna för följderna människor för och människor och miljö. I lagstiftningen finns finns två två kravnivåer: låg och låg hög. och Anläggningarna hög. Anläggningarna har krav på sig har att krav på sig att regelbundet genomföra riskanalyser och handlingsprogram och handlingsprogram för hur allvarliga för hur kemikalieolyckor allvarliga kemikalieolyckor ska förebyggas. Inom länet finns följande Seveso-anläggningar: Vattenfall AB i i Uppsala (lägre (lägre kravnivån) GE Healthcare i i Uppsala (lägre (lägre kravnivån) kravnivån) Forsmarks Kärnkraftverk (lägre (lägre kravnivån) kravnivån) AB Sandvik Coromant i Gimo i Gimo (högre (högre kravnivån) kravnivån) UL:s Bussdepå i i Uppsala (lägre (lägre kravnivån) kravnivån) Gruvanläggningen Dannemora mineral mineral kommer kommer från hösten från 2013 hösten omfattas 2013 av omfattas den lägre av den lägre kravnivån. 6.4.2 Farlig verksamhet Vid en anläggning där där verksamheten innebär innebär fara för att fara en för olycka att ska en olycka orsaka allvarliga ska orsaka skador allvarliga skador på människor eller eller miljön miljön är är anläggningens ägare eller ägare den som eller utövar den som verksamheten utövar verksamheten på på anläggningen skyldig att i att skälig i skälig omfattning omfattning hålla eller hålla bekosta eller beredskap bekosta med beredskap personal och med personal och egendom och och i övrigt i övrigt vidta vidta åtgärder åtgärder för att begränsa för att begränsa sådana skador sådana enligt skador LSO 2 kap enligt 4. LSO Denna 2 kap 4. Denna beredskap ska ska komplettera kommunens kommunens beredskap beredskap för räddningsinsats. för räddningsinsats. Det är Länsstyrelsen Det är som Länsstyrelsen som beslutar vilka anläggningar i länet i länet som omfattas som omfattas av denna av paragraf. denna paragraf. Flygplatser som som har har godkänts godkänts enligt enligt 6 kap 9 6 första kap 9 stycket första i luftfartslagen stycket i luftfartslagen ska också omfattas ska också omfattas av 2 kap 4 4 enligt LSO. LSO. Många Många Seveso-anläggningar brukar också brukar klassificeras också klassificeras som farliga som farliga verksamheter. Länsstyrelsen i Uppsala i Uppsala län har beslutat län har att beslutat betrakta att följande betrakta anläggningar följande inom anläggningar inom Uppsala brandförsvars område område som farlig som verksamhet: farlig verksamhet: Sandvik Coromant AB AB GE Healthcare AB AB i i Uppsala Vattenfall AB i i Uppsala Forsmark Kärnkraftverk Akademiska sjukhuset, helikopterlandningsplatsen Untran, södra vallen vallen Huvuddammen, Söderfors Beslut att att UL:s nya nya bussdepå ska omfattas ska omfattas av reglerna av väntas reglerna inom väntas kort. inom kort.

Brandförsvaret har rekommenderat länsstyrelsen att besluta att också Dannemora mineral ska klassas som farlig verksamhet. Med dessa verksamheter i regionen finns en risk för att farliga utsläpp eller komplicerade bränder kan uppkomma. Sannolikheten för att en olycka ska hända samt konsekvenserna av en olycka på dessa anläggningar minskas något på grund av den omfattande tillsynsverksamheten från olika myndigheter samt höga krav på verksamheternas interna skyddsarbete. 6.5 Hamnar och deras gränser i vatten i vatten I Lagen om skydd mot olyckor framgår det att staten ansvarar för sjöräddning, miljöräddningstjänst och flygräddningstjänst i havet och de stora sjöarna Vänern, Vättern och Mälaren. Undantaget är hamnområde, där kommunen ansvarar för räddningstjänsten. Kommunen fastställer hamnområdets utbredning, efter samråd med berörda statliga myndigheter. Gräns i i vatten, Uppsala kommun Staten ansvarar för räddningstjänsten på Ekoln, då denna är en del av Mälaren. Gränsen mellan Ekoln och Fyrisån går i linje med den södra kanten av Flottsundsbron. Någon kommunalt hamnområde i statligt vatten finns inte i Uppsala kommun. Bild 6.5.1 Gräns tör hamnområde vid Fyrisåns utlopp i Ekoln, Uppsala kommun (Källa: Uppsala kommun)

Hamnområde Östhammars kommun 1 I Östhammars kommun finns ett hamnområde i Hargshamn. Det är det enda hamnområdet beslutat av Östhammars kommun och inskrivet i detaljplan. Bild 6.5.2 Gräns för hamnområde vid Hargshamn, Östhammars kommun (Källa: Östhammars Ösihammars kommun) 6.6 Brandvattenförsörjning För försörjning av vatten för brandsläckning finns brandposter anslutna till kommunernas ordinarie vattenledningssystem. Brandposternas antal och placering bestäms av kommunernas förvaltningar/bolag med ansvar för vattenförsörjning i samråd med brandförsvaret. Tekniska förvaltningen i Tierp, Uppsala Vatten och Avfall AB och Medborgarservice Samhällsbyggnad i Östhammar ansvarar för respektive kommuns brandposter i gatumark. Fastighetsägare ansvarar för brandposter på tomtmark. Ansvaret omfattar anläggning, underhåll, tillsyn och snöröjning. I vissa områden i utkanten av Uppsala tätort tillämpas det så kallade alternativsystemet, vilket innebär att tillgång till brandförsvarets vattenresurser medger glesare anläggning av brandposter. Detta alternativsystem tillämpas inte i industri- eller institutionsområden. Då förändringar i lagstiftningen angående vattenförsörjning är att vänta under handlingsprogrammets period kan den beskrivna ansvarsfördelningen bli annorlunda.

7 SAMMANFATTNING AV RISKANALYS Den riskanalys som som gjordes gjordes 2012 2012 omfattar omfattar olyckor olyckor som kan leda som till kan räddningsinsats leda till räddningsinsats i Tierp, i Tierp, Uppsala och och Östhammars kommun. kommun. Riskanalysen Riskanalysen har varit ett har underlag varit ett för underlag för handlingsprogrammet, men men kommer kommer också ligga också till ligga grund till för grund brandförsvarets brandförsvarets uppdrags- och uppdrags- och produktionsplaner. Den Den kompletta kompletta riskanalysen riskanalysen finns nedladdningsbar finns nedladdningsbar på Uppsala kommuns på Uppsala kommuns hemsida, Dnr Dnr 2012-0165. Riskanalysen har har gjorts gjorts i två i delar. två delar. Del 1 är Del en 1 kvantitativ är en kvantitativ analys över analys vanliga över olyckor. vanliga Del 2 olyckor. är Del 2 är en kvalitativ analys över över stora, stora, oönskade oönskade händelser. händelser. 7.1 Vanligt förekommande olyckor I del 1, den kvantitativa analysen, analysen, bar huvudsakligen har huvudsakligen MSB:s verktyg MSB:s IDA verktyg använts. IDA IDA använts. är en IDA är en statistikdatabas som som grundar grundar sig på sig uppgifter på uppgifter från kommunernas från kommunernas insatsrapportering. insatsrapportering. Den Den tidsperiod som som har har studerats studerats är år 2007-2010. är år 2007-2010. Där regional Där statistik regional blir statistik allt för knapp blir allt har för knapp har nationell statistik och och eller eller andra andra organisationers organisationers analyser använts. analyser Antalet använts. olyckor Antalet redovisas olyckor redovisas ofta per 1000 invånare, vilket vilket är ett är vedertaget ett vedertaget sätt att räkna sätt att antalet räkna olyckor antalet och olyckor underlättar och underlättar jämförelser mellan olika olika regioner. regioner. Under åren 2007-2010 har har brandförsvaret gjort drygt gjort 9 100 drygt insatser 9 100 i de insatser tre kommunerna. i de tre kommunerna. Insatserna har har fördelats enligt enligt diagrammet diagrammet nedan: nedan: Övrigt 14% Brand i byggnad 11% IVPA/Sjukvårdslarm 22% Automatlarm, ej brand 27% Brand ej i byggnad 14% Trafikolycka 10% Utsläpp farligt ämne 2% Drunkning/tillbud 0% Diagram 7.1.1 7,1.1 Fördelning räddningsinsatser Uppsala brandförsvar, 2007-2010 (Källa: IDA) I Uppsala brandförsvars område område görs färre görs räddningsinsatser färre räddningsinsatser per 1000 invånare per 1000 än vad invånare som görs än vad som görs i genomsnitt i i Sverige, vilket vilket diagrammet diagrammet nedan visar. nedan Diagrammet visar. Diagrammet visar också visar fördelningen också av fördelningen av räddningsinsatser över över året. året.

Räddningsinsatser per 1000 invånare, perioden 2007-2010 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jun Jul Jul Aug Aug Sep Sep Okt Okt Nov Nov Dec Dec Totalt Sverige Totalt Uppsala Brandförsvar Diagram 7.1.2 Räddningsinsatser per per 1000 1000 invånare, invånare, Uppsala Uppsala brandförsvar, brandförsvar, 2007-2010 2007-2010 (Källa: IDA) Brandförsvaret gör gör flest flest räddningsinsatser mellan klockan mellan 9-22, klockan vilket 9-22, överensstämmer vilket överensstämmer med med genomsnittet i i Sverige. Fördelningen över dygnet över visas dygnet i diagrammet visas i diagrammet nedan. nedan. Andel räddningsinsatser fördelade över dygnet, år 2007-2010 2007.2010 Uppsala Brandförsvar --- Sverige 1 3 5 7 9 11 1113131515 17 17 19 19 21 21 23 23 Tidpunkt pit på dygnet Diagram 7.1.3 Andel räddningsinsatser fördelade fördelade över över dygnet, dygnet, jämförelse jämförelse Uppsala Uppsala brandförsvar brandförsvar och Sverige, och 2007- Sverige, 2007-2010 (Källa: IDA) De olyckor som som innebär störst störst fara för fara människa, för människa, egendom egendom och miljö har och studerats miljö har närmare studerats i närmare i analysen: brand i byggnad, i byggnad, brand brand ej i byggnad, ej i byggnad, trafikolycka, trafikolycka, utsläpp av farligt utsläpp ämne, av drunkning farligt ämne, drunkning och sjukvårdslarm. Sjukvårdslarm är inte är räddningsinsatser inte räddningsinsatser enligt Lag (2003:778) enligt om om skydd mot mot

olyckor (LSO), men en viktig del i brandförsvarets trygghetsskapande åtgärder. Eftersom brandförsvaret har uppdraget att förebygga bränder har dessa studerats mest. 7.1.1 Brand i i bostad De flesta byggnadsbränder sker i bostäder, och, det är framför allt i bostäder människor omkommer eller skadas. Bränder i småhus är i regel eldstadsrelaterade och bränder i flerfamiljshus uppkommer till stor del vid matlagning. I i Tierp och Östhammar är bränder i bostäder oftast mer omfattande vid brandförsvarets framkomst än vad de är i Uppsala. Bränder i småhus inträffar vanligen mellan november och april, med en tydlig topp i december. I bostäder sker nio av tio dödsbränder. Vid flera av dödsbränderna har det inte funnits någon fungerande brandvarnare. En fungerande brandvarnare är dock inte tillräckligt skydd för människor med begränsad egenförmåga. 7.1.2 Brand i i allmänna byggnader I vårdanläggningar kan bränder få stora konsekvenser för personer som bor och vårdas där då dessa personer kan ha svårt att själva släcka eller undkomma en brand. Personalens kunskaper och agerande vid en brand, tillsammans med den tid det tar innan personalen kommer till platsen och kan ingripa, är därför viktigt. Nationell statistik visar att bränderna inträffar huvudsakligen under dagtid och mer sällan nattetid. I skolor är anlagd brand den dominerande brandorsaken. Orsakerna till varför ungdomar anlägger bränder kan vara många, bland annat kan minskad vuxennärvaro i skolan samt den allmänna trivseln spela roll. I restauranger och danslokaler vistas många människor, och oftast är alkohol alkohpl med i bilden. Det är angeläget att lokalerna är brandtekniskt rätt utformade för den mängd personer som vistas där och att en bra utrymningsorganisation finns. Industribränder är relativt vanliga, men oftast begränsade till sin omfattning. Detta kan säkert delvis förklaras med att medvetenheten om oin riskerna i verksamheterna oftast är hög. Många av objekten har automatiskt brandlarm och utbildad personal som snabbt kan ingripa vid en brand. Många bränder i handelsbyggnader är anlagda och sker på nattetid. Det är viktigt att personalen är medveten om riskerna och varför bränder sker. Många lokaler är stora, och det är angeläget att personalen är en del av utrymningsstrategin. Andra lokaler har hög brandbelastning. 7.1.3 Brand ej i byggnad I kategorin brand ej i byggnad dominerar personbilar och containrar. Den vanligaste orsaken är anlagd brand.

7.1.4 Trafikolyckor De flesta som omkommer i trafiken i trafiken gör det gör på så det kallad på så allmän kallad väg allmän där hastighetsgränsen väg där hastighetsgränsen ligger ligger på 70 eller 90 90 km/h km/h 1. Nationellt sker olyckorna oftast oftast på helgerna. på helgerna. Tabell 1 Tabell visar antalet 1 visar olyckor antalet olyckor i de tre kommunerna, och och hur många hur många som skadats som och skadats omkommit. och omkommit. Diagram 7.20 Diagram visar trafik- 7.20 visar trafikolyckor per per 1 000 1 000 invånare. Kommun Antal olyckor Antal Antal svårt Antal lindrigt omkomna skadade skadade Tierp 157 4 62 157 Uppsala 623 21 142 759 Östhammar 161 8 64 156 Tabell 7.1.4 a Sammanställning av antalet trafikolyckor 2007-2010 redovisade kommunvis (Källa: IDA) Trafikolyckor per 1000 invånare år år 2007-2010 8 7 6 5 4 3 n ä Uppsala No eiti Tierp o Östhammar Sverige Swrige 2 1 0 Antal olyckor Omkomna Svårt skadade Lindrigt skadade Diagram 7.1.4 b Insatser per 1000 invånare i Sverige och Uppsala brandförsvar år 2007-2010 (Källa: 1DA) IDA) Statistiken visar visar att åldergruppema att åldergrupperna 18-24 samt 18-24 65+ samt löper 65+ störst löper risk störst att omkomma risk att i trafiken. omkomma i trafiken. 7.1.5 Drunkning De senaste tio tio åren åren har i har snitt i snitt 115 personer 115 personer årligen drunknat årligen i drunknat Sverige. Merparten i Sverige. av Merparten de av de drunknade hade hade inte inte flytväst, flytväst, vilket vilket tros hade tros kunnat hade rädda kunnat dem. rädda Under dem. tidsperioden Under 2007-2010 tidsperioden 2007-2010 har Uppsala brandförsvar larmats larmats till 17 till 17 drunkningsolyckor och tillbud. och Fyra tillbud. personer Fyra personer drunknade vid vid dessa dessa olyckor. olyckor. Åtta personer Åtta personer undsattes undsattes av brandförsvaret. av brandförsvaret. Ofta har vittnen, Ofta har vittnen, ambulanspersonal eller eller poliser poliser undsatt undsatt de olycksdrabbade, de olycksdrabbade, eller så har hjälpen eller så kommit har hjälpen för sent. kommit för sent. I http://www.trafa.se/slatistiknagtralik/vagtrafikskador htlp://www.trafa.se/statistiknagtrafiknagtrafikskador

7.1.6 Utsläpp farligt ämne Undantaget insatser för sanering för sanering av mindre av mindre läckage från läckage fordon från är antalet fordon tillbud/olyckor är antalet tillbud/olyckor med med utsläpp farlig ämne ämne inte inte så många. så många. Dock kan Dock dessa kan utsläpp dessa få utsläpp stora allvarliga få stora konsekvenser allvarliga för konsekvenser för hälsa, miljö och och egendom när de när väl de inträffar. väl inträffar. I Uppsala I Uppsala brandförsvars brandförsvars område har fem område personer har fem personer skadats lindrigt vid vid utsläpp utsläpp av farliga av farliga ämnen ämnen under 2007-2010. under 2007-2010. 7.1.7 Sjukvårdslarm Uppsala brandförsvar har inom har inom perioden perioden 2007-2010 2007-2010 åkt på närmare åkt på tvåtusen närmare sjukvårdslarm tvåtusen sjukvårdslarm (i (i väntan på på ambulans). Sjukvårdslarmen utgör en utgör stor andel en stor av brandförsvarets andel av brandförsvarets larm. larm. 7.2 Stora oönskade händelser Del två, den kvalitativa analysen, omfattar omfattar stora olyckor stora eller olyckor stora eller oönskade stora händelser. oönskade händelser. Analysen omfattar också också ett antal ett antal händelser händelser som inte som direkt inte innebär direkt räddningsinsatser innebär räddningsinsatser för för brandförsvaret, men men som som påverkar påverkar vår förmåga vår förmåga eller är händelser eller är där händelser brandförsvaret där brandförsvaret förväntas ta förväntas ta en viktig roll roll i i hanteringen. Eftersom Eftersom sådana sådana händelser händelser förekommer förekommer sällan saknas sällan statistiskt saknas statistiskt underlag. Riskerna har har istället istället identifierats identifierats och bedömts och bedömts genom omvärldsbevakning genom omvärldsbevakning och och litteraturstudier, samt samt en workshop en workshop med räddningsnämnden. med räddningsnämnden. 7.2.1 Bränder med risk för för stora stora personskador eller eller stora stora egendomsförluster Utvecklade bränder i i samlingslokaler, vårdanläggningar, kulturhistoriska kulturhistoriska byggnader, under- byggnader, undermarksanläggningar, industrier industrier kan orsaka kan orsaka såväl stora såväl personskador stora personskador som egendomsskador. som egendomsskador. Omfattande bränder i skogs-, i skogs-, lant- eller lant- jordbruk eller jordbruk kan orsaka kan stora orsaka egendomsförluster. stora egendomsförluster. Risken Risken för sådana stora stora skador skador bedöms bedöms som liten, som men liten, bör men beaktas. bör beaktas. 7.2.2 Olycka i kärnteknisk anläggning Ett plötsligt uppkommet haveri haveri i Forsmarks i Forsmarks kärnkraftverk kärnkraftverk skulle innebära skulle mycket innebära stora mycket stora konsekvenser för för hela hela länet länet och allvarligt och allvarligt påverka påverka samhällets samhällets funktionsförmåga. funktionsförmåga. Sannolikheten Sannolikheten för en allvarlig olycka vid vid kärnkraftverkdt kärnkraftverket bedöms bedöms som mycket som låg, mycket men de låg, stora men de stora konsekvenserna vid vid eventuell eventuell olycka olycka gör att risken gör att måste risken beaktas. måste beaktas. I Svensk Kärnbränslehanterings anläggning anläggning (SFR) för (SFR) slutförvar slutförvar av kortlivat av låg- kortlivat och låg- och medelaktivt radioaktivt avfall avfall finns finns viss risk viss för risk personolyckor för personolyckor och brand i och fordon brand eller i fordon eller utrustning. Insats Insats i rökfylld i rökfylld undermarksanläggning ställer stora ställer krav på stora brandförsvarets krav på brandförsvarets förmåga. 7.2.3 Komplicerade utsläpp av av farliga ämnen Beteckningen CBRNE är en är förkortning en förkortning av flera av olika flera ord olika som ord vart och som ett vart står och för en ett oönskad står för en oönskad händelse med med farliga farliga ämnen. ämnen. De händelser De händelser som syftas som på syftas är kemiska, på är biologiska, kemiska, radiologiska, biologiska, radiologiska, nukleära eller eller explosiva händelser. händelser. Utsläpp kan kan orsakas av oavsiktliga oavsiktliga olyckor olyckor vid hantering vid hantering eller transport eller av transport ämnen, men av också ämnen, men också vid medvetet orsakade olyckor olyckor (terrorism (terrorism eller annan eller kriminalitet). annan kriminalitet). Händelserna Händelserna kan få mycket kan få mycket allvarliga konsekvenser, både både för den för enskilda den enskilda individen individen som drabbas som och drabbas även samhället och även i samhället i allmänhet, och och behovet av ett av snabbt ett snabbt ingripande ingripande brukar vara brukar stort. vara stort.

7.2.4 Kominunikations- Kommunikations- och transportolyckor med med omfattande konsekvenser De risker för olyckor som Uppsala brandförsvar har att ta hänsyn till förenade med väg-, järnväg-, båt- och flygtransporter är bland 'annat kollisioner, urspårning, avåkningar samt fartygs- och flyghaveri. Även brand i samband med dessa transporter kan medföra stora konsekvenser. Risken för omfattande olyckor bedöms som liten, men bör beaktas. 7.2.5 Naturrelaterade olyckor Naturolyckor omfattar här översvämning, ras och skred, stormar, orkaner, snöoväder och häftig åska, dammbrott och smittspridning. Risken för extrema väder i brandförsvarets område bedöms som liten, men bör beaktas. Risken för översvämning av Fyrisån har analyserats av MSB. Ett så kallat högsta flöde skulle ge allvarliga konsekvenser. Fördjupad analys av översvämningsrisken av Dalälven pågår. Huvuddammen i Söderfors och södra vallen vid dammanläggningen Untra är de dammanläggningar med störst risker i regionen. Sannolikheten för dammbrott bedöms som låg, men konsekvenserna kan bli omfattande. Risken för förlust av människoliv eller för allvarlig personskada är inte försumbar. Risken att smittas av allvarliga smittsamma sjukdomar är relativt liten i Sverige. Stora infektionsutbrott kan dock innebära svåra konsekvenser för samhället. Uppsala län inte särskilt utsatt, men på grund av internationella transporter och reseförbindelser kan en smitta snabbt spridas i regionen. 7.2.6 Störningar i i samhällsviktiga funktioner Samhället är helt beroende av elektricitet. Utan el slutar vattenförsörjning och avlopp att fungera. Även system för tele- och datakommunikation påverkas. Störningar i 1T-system IT-system och värmeförsörjning, störningar i ekonomisystem, förorenade vattentäkter och begränsad tillgång till bränsle kan också medföra stora påfrestningar på samhället. Risken för att stora störningar ska inträffa bedöms som liten. 7.2.7 Medvetet orsakade oönskade händelser Även medvetet orsakade händelser är olyckor som föranleder räddningsinsats. Anlagd brand är den vanligaste händelsen. Sannolikheten för social oro under den närmaste fyraårsperioden kan inte bortses ifrån. Samhällskonsekvensen är svåröverblickbar men angelägen att hantera. Den'sammanvägda risken kan i detta sammanhang bedömas som mycket liten. Risken för terrorhandlingar bedöms som mycket liten, men också som en risk som ökat de senaste åren. Den kan snabbt förändras och måste hållas under ständig övervakning. Sverige har under många år varit förskonat från terrorhandlingar, men händelser i Stockholm i december 2010 och i Oslo och på UtOya sommaren 2011 visar att inget kan tas för givet. Den kvalitativa analysen avslutas med en kort beskrivning av risker vid stora evenemang och vid ras i gruva. Det finns fler tänkbara händelser och risker som också skulle kunna omnämnas, men analysen avgränsades till de risker som bedömts mest relevanta.