Den här presentationen kommer att handla om något som numer är ett hett ämnesområde nere på kontinenten nämligen power-to-gas eller på svenska

Relevanta dokument
Smart Energisystem. IVA Internet of Things 10 April Bo Normark

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION

SSABs väg till fossilfrihet

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

VÄTGAS SOM EFFEKTHÖJARE I BIOGASPRODUKTION ANNA-KARIN JANNASCH

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet

Power to gas Karin Byman, ÅF

Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion

Gasdagarna Gas kan både lagra och balansera förnybar elproduktion. Lars Gustafsson

Systemlösning för framtidens

Lagring av överskottsel

Lagring av energi från vindkraft

Solpotential Osnabrück

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Kjell Jansson VD, Svensk Energi

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

HYDRAULIK Rörströmning IV

Hur främjas den lokala ekonomin av kooperativt ägd vindkraft? Lokalekonomidagarna, 5 maj 2014

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Why Steam Engine again??

EFFEKTRESERVEN 2016/2017

Integration av vindkraft och behov av framtida nätutbyggnad. Ulf Moberg, Teknisk Direktör

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Balansering av elsystemet - nu och i framtiden

Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning

Växjö

HYDRAULIK Rörströmning IV

Hållbart Energisystem Smarta Elnät

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Energisäkerhetsaspekter på förnybar, distribuerad och intermittent elproduktion

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Vindkraften från verksamhetsidkarnas synvinkel. Anders Stenberg, Anni Mikkonen Finska Vindkraftföreningen r.f. Helsingfors,

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström

Dokumentnamn Order and safety regulations for Hässleholms Kretsloppscenter. Godkänd/ansvarig Gunilla Holmberg. Kretsloppscenter

Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam?

Country report: Sweden

Handel med Elcertifikat ett stödsystem för fönybar el

MCP-16RC, Air Purification

VINDKRAFTINVESTERINGAR

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Elektriska Energisystem

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

Läget i länet och tillståndsprocessen

Omställning av busstrafiken till eldrift

Köparens krav på bränsleflis?

Lagring som del i morgondagens överföringsnät. Energilunch Stockholm febr 3, 2016 Bo Normark

Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft!

VINDKRAFT. Alternativ Användning

Vad kan dagens biogasaktörer vinna på att marknaden för vätgastekniker växer?

7!34% 7!34% !34% 52-53,/

DVU-HP. Integrerat reversibelt värmepumpsystem

Vätgas och/eller syntetisk metan genom Power to Gas Studier kring drivmedelsförsörjning i Östersunds kommun. Farzad Mohseni Östersund,

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet

Biogas från många bioråvaror

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

ENERGY Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

E.ON satsar på vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S

Multikriterieanalys av alternativa marina bränslen

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? ABB Group October 1, 2013 Slide 1

Vindenheten, Lars Andersson

Energiomställning i Sverige: Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion Umeå Universitet 11 februari 2016

UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT?

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Past 60 weeks. Prior period. 10 resp 90% probability, Past 60 weeks. Prior period. Max/min. Average,

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Vattenkraft SERO:s energiseminarium i Västerås

Vindkraft och miljö. Vindkraftens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv och vikten av ett helhetsperspektiv

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat - Förordning 2016/2281 Branschmöte 15 februari 2018 Carlos Lopes, Lina Kinning

EXPERTSEMINARIUM OM ENERGILAGER DEN 28 SEPTEMBER TEKNIKER FÖR SETT UR ETT SVENSKT PERSPEKTIV

POW ER TO GAS MÖJLIGHETER FÖR PRODUKTION AV METAN OCH VÄTGAS MÅRTEN LARSSON FARZAD MOHSENI MARTIN GÖRLING

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Ger vindkraften någon nytta?

Sysselsättningseffekter

Biogas - en av framtidens energikällor

How to get a tree into a pipe?

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter

Transkript:

Den här presentationen kommer att handla om något som numer är ett hett ämnesområde nere på kontinenten nämligen power-to-gas eller på svenska el-till-gas, som då alltså är ett sätt att lagra energi. 1

Bakgrunden till power-to-gas kommer ju utifrån det faktum att man inte kan lagra elkraft i elnätet, och att det kritiska därmed inte enbart är hur mycket elkraft som totalt produceras och som totalt konsumeras i en nation i stort, utan man också se till att balansen däremellan stämmer med avseende på tid och rum. 2

3

4

5

6

Generation and consumption of electricity in Germany in June 2013. Där den förnybara källorna star för ca 22 % av den totala elproduktionen idag. Till 2050 skall denna siffra fyrdubblas och man kommer då definitivt få problem med att ta hand om/kappa effekttopparna. En annan stor utmaning är att hitta systemlösningar som kan hantera snabba transienter. 7

1.2.1 Pumped hydro electricity storage Pumped hydro electricity storage (PHES) is the most mature large-scale energy storage option, with the ability to store energy for periods of hours up to days. At times when surplus electricity is available, water is pumped from a low reservoir to a high reservoir. When electricity demand is high, water is allowed flow back down to the low reservoir, passing through a turbine at the exit to the lower reservoir. The round trip efficiency of PHES is typically 75 80%. Globally, there are over 300 PHES facilities in operation, with a total installed capacity in excess of 95 GWe [5]. However, the potential for new sites in many countries, such as Ireland, is limited by the required topography, geotechnical conditions, and the time scale involved in such major pieces of infrastructure. 1.2.2 Compressed air energy storage Compressed air energy storage (CAES) systems use electricity to pump air into underground storage sites at high pressure, usually between 4 and 8 MPa [6]. At times of peak electricity demand, the compressed air is released and enters the combustor of a natural gas turbine power plant. The underground storage site is generally an existing rock cavern, depleted gas field, salt dome or disused mine. The efficiency of CAES systems typically ranges from 60 to - 80%. A 268 MWe facility is planned for a salt deposit at Larne, Northern Ireland with a target commissioning date of 2017 [7]. 8

9

10

11

12

13

14

15

Det finns i princip tre olika huvudspår för hur P2G och den vätgas som produceras kan användas. 1. Vätgasen kan användasdirekt som den är, för industriellt ändamål, men också t ex som bränsle i en bränslecellsbil. 2. Man kan kombinera P2G-anläggningen med en biogasanläggning och antingen pumpa in vätgasen direkt i rötkammaren och låta den där reagera med koldioxideni rågasen och på så sätt öka utbytet av metan (från 55 till drygt 70 % metan) eller låta vätgas och separared koldioxid reagera på biologisk väg nedströms rötkammaren i en separat reaktor. 3. Man kan låta vätgasen på katalytisk /termokemiskväg låta vätgasen reagera med koldioxiden och bilda metan. a) En fristående elektrolysör som kan följa variationerna i vindproduktion och omvandla el till vätgas. b) En elektrolysör i kombination med produktion av biogas. Vätgasen som produceras i elektrolysören, matas direkt in i en biogasanläggning och bidrar till att öka produktionen av biometan. Antingen följer elektrolysören vindkraftens produktion, eller också så anpassas produktionen till behovet av vätgas i biogasprocessen. c) En elektrolysör i kombination med katalytiskt metanisering. Vätgasen som produceras i elektrolysören, matas vidare in i en (metaniserings-) Sabatierreaktor, i vilken vätgas reagerar med koldioxid och bildar metan. Koldioxiden kommer från en extern källa. 16

17

18

Så hr ser det ut på Gotland idag, 40 % av den el som användsproduceras av öns egna vindkraftverk, med en total installerad effekt på ca 170 MW.. Redan idag överstiger produktionen efterfrågan under enskilda timmar. Begränsningar i elnätet på Gotland, och i överföringskapaciteten mellan ön och fastlandet, sätter ett kapacitetstak för anslutning av väderberoende kraft, främst vindkraft men även solel, till 195 MW. 19

Enligt Region Gotlands Energiplan 2020 är målet en installerad vindkrafteffekt på 650-700 MW, 2020 och att det även ska pågå projektering för en total effekt på 1000 MW. Produktionsmålet för 2020 är 1,8 TWh. Det motsvarar närmare en 5 dubbling jämfört med dagens nivå. För att utbyggnaden av vindkraft ska vara möjlig krävs ytterligare kablar till fastlandet. Det finns även ett visionärt mål, och det är att vindkraftsproduktionen på Gotland ska uppgå till 2,7 TWh. Intresset för solel ökar också, och det finns idag ca 40 anläggningar med en installerad effekt på 230 kw. Svenska kraftnät har beslutat att utöka överföringskapaciteten mellan Gotland och fastlandet med 500 MW, och syftet är att kunna överföra mer vindkraft från Gotland till fastlandet. Vid en stor vindkraftsutbyggnad kan Svenska Kraftnät behovspröva ytterligare en länk på 300 MW. För att klara vindkraftsutbyggnaden krävs även omfattande investeringar i det lokala elnätet. Det finns t.ex. en flaskhals som begränsar möjligheterna för ny produktion söder om Hemse. 20

21

22

Finns även en spännande demoanläggning i Frankfurt som är baserad på PEM-elektrolsyören och där man pumpar in vätgas på det lokala distributionsnätet. 23

24

Elektrolysör Fördelar Nackdelar Alkalisk Kommersiellt tillgänglig Begränsat driftsintervall Beprövad teknik Kan ej följa varierad elproduktion. Större skala (MW) Kan inte gå i reversibel drift. Låg verkningsgrad60-80% PEM Brett driftsintervall. Fortfarande under utveckling. Snabb svarstid. Små anläggningar. Högre verkningsgrad Dyr teknik. Kan gå i reversibel drift. Anläggningen i Frankfurt är baserad på en PEM-eletrolysör, (300 kwel installerad effekt) 25

26

28