Pembrolizumab(Keytruda) vid icke småcellig lungcancer (NSCLC)

Införande- och uppföljningsprotokoll för nationellt ordnat införande av läkemedel Pembrolizumab(Keytruda) vid icke småcellig lungcancer () Detta dokument syftar till att vara ett stöd och samlat kunskapsunderlag till landstingen vid introduktion av ett nytt läkemedel. Protokollet kan komma att uppdateras efter hand som information blir tillgänglig. 1

2 Pembrolizumab(Keytruda) Innehållsförteckning Införande- och uppföljningsprotokoll för nationellt ordnat införande av läkemedel... 1 1. Sammanfattning och rekommendation... 4 1.1. Bakgrund... 4 1.2. Sammanfattning av införande- och uppföljningsprotokoll... 4 Plats i terapin... 4 Antal patienter aktuella för behandling... 4 Utbildningsbehov hos hälso- och sjukvårdspersonal... 4 Kostnadsaspekter... 4 Uppföljning... 4 1.3. NT-rådets rekommendation för PD-1-hämmarna nivolumab(opdivo) och pembrolizumab(keytruda)... 5 2. Motivering till behov av nationellt införande- och uppföljningsprotokoll... 5 3. Översikt om läkemedlet... 6 3.1. Terapiklass, typ av läkemedel, ATC-kod, verkningsmekanism... 6 3.2. Praktisk hantering avseende dosering, behandlingstid och administrationssätt (sammanfattning från produktresumén)... 6 3.3. Rekvisitions- eller receptläkemedel... 6 3.4. Godkännandeprocedur... 6 3.5. Intressenter/berörda parter... 7 4. Bedömning av läkemedlets plats i terapin... 7 4.1. Befintlig terapi och läkemedel i pipeline... 7 4.2. Kliniska experters medicinska bedömning av platsen i terapin för Keytruda... 7 4.2.2. Beskrivning av patienter aktuella för behandling... 7 4.2.3. Patienter där det i dagsläget är tveksamt att använda läkemedlet trots indikation (avgränsning utöver kontraindikationer enligt SmPC)... 8 4.2.4. Markör/möjlighet att identifiera patienter för behandling... 8 4.2.5. Bedömning av behov av förändringar i vårdorganisationen... 8 4.2.6. Bedömning av utbildningsbehov... 8 4.2.7. Testning av PD-L1-uttryck... 8 4.2.8. Bedömning av antal individer aktuella för behandling i Sverige... 9 4.3. Nationella och internationella riktlinjer... 9 5. Dokumentation & regulatoriska krav... 9 5.1. Produktresumé, EPAR... 9

5.2. Vetenskapligt underlag med avseende på effekt och säkerhet... 9 5.3. EMA:s godkännandevillkor och uppföljningskrav... 9 5.4. Sammanställning av publicerat vetenskapligt underlag (brytdatum augusti 2016)... 10 6. Kostnadsaspekter... 11 6.1. Pris per förpackning och behandling... 11 6.2. Hälsoekonomi... 11 TLVs hälsoekonomiska bedömning... 11 7. Uppföljningsplan för introduktionen av Keytruda vid... 11 8. Tidplan för nationellt ordnat införande... 12 8.1. Tidplan för revision av protokollet... 12 8.2. Tidpunkt för start av införande... 12 8.3. Slutpunkt för det ordnade införandet... 12 9. Kommunikationsplan... 12 9.1. Mottagare och tidpunkt för kommunikation av färdigt protokoll... 12 9.2. Kommunikation av uppföljningsresultaten, mottagare och kanal... 12 10. Beskrivning av bakgrund och hur protokollet tagits fram... 12 11. Referenslista för punkt 4.5 Sammanställning av publicerat vetenskapligt underlag... 14 3

1. Sammanfattning och rekommendation 1.1. Bakgrund Pembrolizumab(Keytruda) erhöll den 29 juli 2016 marknadsgodkännande för indikationen icke-småcellig lungcancer. I den nationella samverkansmodellen för läkemedel, har beslut fattats om ordnat införande enligt nivå 1. Detta innebär att ett införande- och uppföljningsprotokoll tas fram. Protokollet är ett samlat kunskapsunderlag som utgör vägledning för hur läkemedlet skall introduceras och följas upp. Länk till webbsida om nationellt ordnat införande www.janusinfo.se/ordnat-inforande. 1.2. Sammanfattning av införande- och uppföljningsprotokoll Plats i terapin Keytruda är indicerat för behandling av lokalt avancerad eller metastaserad PD-L1-positiv icke-småcellig lungcancer () hos vuxna som tidigare behandlats med åtminstone en kemoterapiregim. Patienter vars tumörer är positiva för mutationer i EGFR eller ALK ska även ha erhållit godkänd behandling för dessa innan de behandlas med Keytruda. Antal patienter aktuella för behandling En rimlig uppskattning är att cirka 450 patienter per år har rätt indikation, beräknad utifrån incidensen i Sverige. Utbildningsbehov hos hälso- och sjukvårdspersonal Eftersom Keytruda är avsett för patienter med ett säkerställt PD-L1-uttryck finns det behov av utbildningsinsatser om testning för PD-L1-uttryck och tolkning av testsvar. Sannolikt finns det även ett generellt behov av utbildning om de biverkningar som kan uppstå vid behandling med immunonkologiska preparat. Kostnadsaspekter Keytruda är ett rekvisitionsläkemedel som upphandlas genom nationella avtal. Eftersom dosen läkemedel dessutom är kopplat till kroppsvikt, är det svårt att uppskatta en generell kostnad för de patienter som kan komma att bli aktuella för behandling. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har gjort en hälsoekonomisk bedömning, vilken visar på stora skillnader i de beräknade kostnaderna för kvalitetsjusterade levnadsår(qaly) beroende på om det finns ett planerat behandlingsstopp, en så kallad stoppregel, eller om behandlingen pågår till progress. Länk till TLVs bedömning. Uppföljning För att kunna följa upp rekvisitionsläkemedel nationellt, krävs att patienter som behandlas med dessa registreras. Vikten av att utnyttja något av de register som finns tillgängliga för detta kan därför inte nog betonas. Registret Nya läkemedel i cancervården finns tillgängligt från 1 november 2015. Vid hög täckningsgrad erbjuder detta, tillsammans med kompletterande data från andra nationella 4

datakällor, möjligheten att få en heltäckande kunskapsbild om nya cancerläkemedel, oavsett diagnos. Regionala cancercentrum i samverkan (RCC i samverkan) gör för närvarande en genomlysning av hur läkemedelsuppföljning ska bedrivas nationellt. Det här innebär emellertid att även registret Nya läkemedel i cancervården är under utvärdering. Ett annat alternativ för inrapportering är Lungcancerregistret. Vid hög täckningsgrad kan de variabler som ingår i registret, tillsammans med andra nationella register, användas vid en utvärdering av Keytruda. 1.3. NT-rådets rekommendation för PD-1-hämmarna nivolumab(opdivo) och pembrolizumab(keytruda) Vid icke småcellig lungcancer av icke-skivepiteltyp rekommenderar NT-rådet landstingen att - innan behandling sätts in, testa patienterna för PD-L1-uttryck. - behandla patienter med 1 % PD-L1-positiva tumörceller med Opdivo i första hand och med Keytruda i andra hand. - avstå från användning av Opdivo eller Keytruda till patienter med < 1 % PD-L1-positiva tumörceller. Vid icke småcellig lungcancer av skivepiteltyp rekommenderar NT-rådet landstingen att - i första hand använda Opdivo. - i andra hand använda Keytruda. Vid användning av Keytruda ska patienten ha testats för PD- L1-uttryck och ha 1 % PD-L1-positiva tumörceller. 2. Motivering till behov av nationellt införande- och uppföljningsprotokoll Utvecklingen av nya läkemedel mot icke-småcellig lungcancer() har flyttat fram behandlingsmöjligheterna för drabbade patienter och då prognosen är dålig avseende förväntad överlevnad, är behovet av nya effektiva behandlingar stort. PD-1-hämmaren Keytruda ingår i en ny läkemedelsgrupp med en behandlingsprincip som förväntas få en stor inverkan på vården. I arbetet med att erbjuda drabbade patienter en jämlik vård oavsett var i landet de bor, har därför NT-rådet inom ramen för nationellt ordnat införande valt ut Keytruda för ett införande- och uppföljningsprotokoll för indikationen behandling av lokalt avancerad eller metastaserad PD-L1-positiv icke-småcellig lungcancer () hos vuxna som tidigare behandlats med åtminstone en kemoterapiregim. Patienter vars tumörer är positiva för mutationer i EGFR eller ALK ska även ha erhållit godkänd behandling för dessa innan de behandlas med Keytruda. Om Keytruda på webbsidan för nationellt ordnat införande. 5

3. Översikt om läkemedlet 3.1. Terapiklass, typ av läkemedel, ATC-kod, verkningsmekanism Keytruda innehåller en monoklonal antikropp och ingår i gruppen av nya läkemedel med ett nytt angreppssätt för behandling av, nämligen en blockad av T-cellernas PD-1- receptorer. Detta gör att T-cellerna kan aktiveras och angripa tumörceller, istället för att vara inaktiverade av tumörernas PD-L1 och PD-L2-ligander. Att kunna påverka denna immunologiska check-point förväntas ge nya behandlingsmöjligheter mot många tumörtyper, både solida och hematologiska. Substans Läkemedelsnamn Verkningsmekanism ATC-kod Pembrolizumab Keytruda PD-1-receptorblockerare L01XC18 Aktuell indikation (ICD 10) Substans Pembrolizumab Indikation Keytruda är indicerat för behandling av lokalt avancerad eller metastaserad PD-L1-positiv icke-småcellig lungcancer () hos vuxna som tidigare behandlats med åtminstone en kemoterapiregim. Patienter vars tumörer är positiva för mutationer i EGFR eller ALK ska även ha erhållit godkänd behandling för dessa innan de behandlas med Keytruda. ICD 10-koder C34.9C: Lungcancer, adenocarcinom C34.9D: Lungcancer, bronkioalveolär cancer C34.9E: Lungcancer, storcellig cancer C34.9F: Lungcancer, adenoskvamös cancer (om ej dominerande skvamös komponent) C34.9G: Lungcancer, odifferentierad cancer (icke småcellig) 3.2. Praktisk hantering avseende dosering, behandlingstid och administrationssätt (sammanfattning från produktresumén) Substans Pembrolizumab Dosering Rekommenderad dos av Keytruda är 2 mg/kg kroppsvikt administrerat intravenöst under 30 minuter var 3:e vecka. Patienter ska behandlas till dess att sjukdomen progredierar eller oacceptabel toxicitet uppträder. 3.3. Rekvisitions- eller receptläkemedel Rekvisitionsläkemedel 3.4. Godkännandeprocedur Central godkännandeprocedur Substans Utlåtande EMA/CHMP Marknadsföringsgodkännande (Positive Opinion) för aktuell indikation Pembrolizumab 2016-06-23 2016-07-29 6

3.5. Intressenter/berörda parter Intressenter/berörda parter Specialistförening Vårdprogramgrupp Patientförening Marknadsförande företag Svensk Lungmedicinsk Förening Nationella vårdprogramgruppen för lungcancer Lungcancerförbundet Stödet Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB 4. Bedömning av läkemedlets plats i terapin 4.1. Befintlig terapi och läkemedel i pipeline Befintlig terapi Första linjen: Cisplatin eller carboplatin i kombination med paclitaxel, docetaxel, vinorelbin, gemcitabin eller pemetrexed. Eventuella tillägg till cytostatika är bevacizumab eller necitumumab. Andra linjen: Nivolumab, docetaxel med eller utan nintedanib eller ramicirumab pemetrexed, erlotinib. Behandling av patienter med EGFR-mutation Vid påvisande av aktiverande mutationer av EGFR är någon av substanserna gefitinib, erlotinib eller afatinib indicerade. Osimertinib har också effekt på aktiverande mutationer av EGFR men endast under förutsättning att man också påvisat resistensmutationen T790M. Behandling av patienter med ALK-translokation Crizotinib. Vid intolerans eller behandlingssvikt på crizotinib är ceritinib indicerat. I pipeline PD-L1-hämmare atezolizumab och durvalumab samt CTLA-4-preparaten ipilimumab och tremelimumab. 4.2. Kliniska experters medicinska bedömning av platsen i terapin för Keytruda 4.2 4.3 Bedömning gjord av Luigi De Petris, Radiumhemmet - Karolinska universitetssjukhuset, Stockholms läns landsting; Andreas Hallqvist, Jubileumskliniken - Sahlgrenska sjukhuset, Västra Götalands Regionen; Anders Vikström, Lungmedicinska kliniken - US, Region Östergötland. 4.2.1. Vad Keytruda tillför för möjligheter utöver dagens behandling Behandling med pembrolizumab visade i Keynote 010-studien leda till förbättrad överlevnad med bättre biverkningsprofil jämfört med docetaxel. Eftersom detta är den andra PD-1-hämmaren på marknaden med godkänd indikation för så innebär detta inte ett nytt koncept utan är snarare ett tillskott i den relativt sett nya behandlingsmodaliteten PD-1-hämmare, som visat på fördelar jämfört med docetaxel. 4.2.2. Beskrivning av patienter aktuella för behandling De flesta PD-L1-positiva -patienter med progredierande sjukdom efter första eller andra linjens terapi bör övervägas för behandling med PD-1-hämmare. 7

4.2.3. Patienter där det i dagsläget är tveksamt att använda läkemedlet trots indikation (avgränsning utöver kontraindikationer enligt SmPC) Exkluderade patienter i den pivotala studien Samtliga med aktiv autoimmun sjukdom samtidig underhållsbehandling med steroider performance status sämre än 1 aktiva symptomatiska hjärnmetastaser Osäkra data Patienter med aktiverande mutationer av EGFR eller ALK-translokation som fått 3 eller fler linjers behandling 4.2.4. Markör/möjlighet att identifiera patienter för behandling Generellt gäller att ju högre uttryck av PD-L1, ju högre sannolikhet för att patienten svarar på behandling med en PD-1/PD-L1-hämmare. Den godkända indikationen för Keytruda avser patienter med säkerställd PD-L1-positiv. En cut-off på 1 % är därför rimlig och det finns dessutom ett validerat analyskit framtaget. 4.2.5. Bedömning av behov av förändringar i vårdorganisationen Troligen ökade resurser för intravenös behandling på grund av längre behandlingsperioder än för cytostatikabehandling, samt en utbredd testning av PD-L1-uttryck. 4.2.6. Bedömning av utbildningsbehov Sannolikt finns det generellt ett behov av utbildningsinsatser om biverkningar samt om testning för PD-L1-uttryck och tolkning av testsvar. Eftersom Keytruda är avsett för patienter med ett säkerställt PD-L1-uttryck, kommer även tillgången till relevant utrustning och kompetensen för analys i riket att följas. 4.2.7. Testning av PD-L1-uttryck Utrustning för IHC-färgning finns i de flesta landsting och regioner. Det kit som användes för testning av PD-L1-uttrycket inför behandling av Keytruda i studierna, heter 22C3 pharmdx(autostainer link 48). I skrivande stund, har dryga tiotalet patologer i Sverige fått utbildning i att tolka PD-L1-uttryck. Det bör förtydligas att tolkningen av PD-L1-uttryck är knuten till det PD-L1-kit som vävnadssnittet är infärgat med. Det faktum att en patolog fått utbildning i att tolka PD-L1 uttryck, innebär därför inte att denne automatiskt kan bedöma PD-L1-nivån efter infärgning med andra på marknaden förekommande testkit. Sannolikt behövs en mobilisering och ytterligare utbildningsinsatser för att säkra kompetens och bemanning på laboratorier ansvariga för analysen, inte minst vid sjukdom och semestrar. Målsättningen bör också vara att centralisera uppdraget på max 1-2 patologikliniker per region så att det finns underlag som möjliggör att kompetensen bibehålls. För de landsting som saknar utrustning eller kompetensen att tolka svaren från testning av PD-L1-uttryck, borde avtal med servicecentra med rätt utrustning och/eller kompetens kunna upprättas. 8

4.2.8. Bedömning av antal individer aktuella för behandling i Sverige 75 % av de totalt cirka 3500 upptäckta lungcancerfallen årligen är av typen, varav 70 % är långt framskridna. 75 % av dessa har ett PS 0-1 och vidare är ungefär varannan av dessa aktuella för andra linjens behandling. I den pivotala studien för Keytruda hade 65 % av patienterna ett PD-L1-uttryck över 1 %, vilket borde innebära att ett ungefärligt antal patienter som skulle kunna bli aktuella för behandling är 450. 4.3. Nationella och internationella riktlinjer Nationellt vårdprogram för lungcancer (2015) http://www.cancercentrum.se/global/rcc%20samverkan/dokument/v%c3%a5rdprogram/ NatVP_Lungcancer_2015-03-10.pdf ESMO guidelines (2014) http://www.esmo.org/guidelines/lung-cancer NCCN guidelines (2016, registrering krävs) http://www.nccn.org/professionals/physician_gls/pdf/nscl.pdf Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) http://www.tlv.se NT-rådet (NT = nya terapier) http://www.janusinfo.se/nationellt-inforande-av-nya-lakemedel/kontakt/nt-radet/ 5. Dokumentation & regulatoriska krav 5.1. Produktresumé, EPAR Substans Pembrolizumab (Keytruda) Produktresumé, EPAR Produktresumé Keytruda 5.2. Vetenskapligt underlag med avseende på effekt och säkerhet Substans Pembrolizumab (Keytruda) EPAR European assessment report Assessment report Keytruda För klinisk effekt se punkt 2.4 under Scientific Discussion För säkerhet se punkt 2.5 under Scientific Discussion 5.3. EMA:s godkännandevillkor och uppföljningskrav Som villkor i försäljningstillståndet ingår att företaget i samråd med nationell läkemedelsmyndighet, ska ta fram ett informations- och utbildningsprogram för att kunna identifiera, registrera och hantera möjliga immunrelaterade biverkningar. Allt sådant material beräknar företaget vara färdigt i slutet av september. Företaget ska även komplettera med uppdaterad överlevnadsdata från effektstudie, samt fortsätta undersöka möjligheterna att med olika biomarkörer förutsäga effekten av behandling. 9

5.4. Sammanställning av publicerat vetenskapligt underlag (brytdatum augusti 2016) Aktuella studier KEYNOTE-001, fas 1-2 Studiepopulation och design 495 patienter med lokalt avancerad eller metastatisk icke-småcellig lungcancer randomiserades till 10 mg/kg pembrolizumab varannan eller var tredje vecka. Initialt fick några patienter 2 mg/kg. De flesta patienterna hade tumörer av icke-skivepiteltyp och hade tidigare fått kemoterapi. Resultat Overall respons rate för patienter med skivepitelcancer var 23,5 % medan den för dem med icke-skivepitelcancer var 18,7 %. Responsdurationen var i median 12,5 månader för alla patienter i studien och 10,4 månader för tidigare behandlade. Den progressionsfria överlevnaden var i median 3,7 månader för alla patienter i studien och 3 månader för tidigare behandlade. Drygt 20 % av patienterna i studien hade ett PD-L1-uttryck över 50 %. Den progressionsfria överlevnaden för samtliga studerade patienter med ett PD-L1 uttryck över 50 % var i median 6,3 månader och för de som tidigare fått behandling var den 6,1 månader. (1) KEYNOTE-010, fas 2-3 (pivotala studien) Studiepopulation och design 1034 patienter med icke småcellig lungcancer och PD-L1-positivitet på minst 1 % av tumörcellerna, som progredierat efter en eller fler platinainnehållande kemoterapiregimer (eller tyrosinkinashämmare för patienter med en aktiverande EGFR-mutation eller ALKpositivitet), randomiserades till behandlingar med pembrolizumab 2 mg/kg, 10 mg/kg eller docetaxel 75 mg/m2 var tredje vecka. 442 av de 1034 patienterna hade ett PD-L1 uttryck på minst 50 % av tumörcellerna. Resultat I hela studiepopulationen var totalöverlevnaden för patienter med pembrolizumabbehandling i median 10,4 månader för de med dosen 2 mg/kg och 12,7 månader för de med dosen 10 mg/kg, jämfört med 8,5 månader för de som behandlades med docetaxel. Den progressionsfria överlevnaden var för patienter med pembrolizumabbehandling i median 3,9 månader för de med dosen 2 mg/kg och 4 månader för de med dosen 10 mg/kg, jämfört med 4 månader för de som behandlades med docetaxel. Skillnaden i PFS mellan grupperna i totalpopulationen var inte signifikant. För patienter med ett PD-L1-uttryck på minst 50 % var totalöverlevnaden för patienter med pembrolizumabbehandling i median 14,9 månader för de med dosen 2 mg/kg och 17,3 månader för de med dosen 10 mg/kg, jämfört med 8,2 månader för de som behandlades med docetaxel. Den progressionsfria överlevnaden var för patienter med pembrolizumabbehandling i median 5 månader för de med dosen 2 mg/kg och 5,2 månader för de med dosen 10 mg/kg, jämfört med 4,1 månader för de som behandlades med docetaxel. Biverkningar av både lägre och högre grad (>2) var generellt mindre förekommande med pembrolizumab än med docetaxel. Klasspecifika immunologiska biverkningar var få och hanterbara. (2) 10

6. Kostnadsaspekter 6.1. Pris per förpackning och behandling Läkemedelsnamn Substans Pris/förpackning, AUP* (SEK) Förpackning Keytruda pembrolizumab Keytruda 50 mg/1 st. inj. flaska = 50 mg 16 580 kr (331,6 kr/mg) Pulver till infusionsvätska, lösning 50 mg. 1 styck injektionsflaska.(fass.se) *Källa Apoteket AB, apoteket.se, juni 2016. Eftersom en behandling med Keytruda är viktbaserad och att läkemedlet upphandlas genom nationella avtal, kan årskostnaderna för att behandla de i dagsläget aktuella patienterna inom indikation variera. 6.2. Hälsoekonomi Keytruda är ett rekvisitionsläkemedel och ingår därmed inte i förmånen. TLV ska med hjälp av inlämnat underlag från företaget, utvärdera kostnadseffektiviteten av att använda Keytruda inom ramen för klinikläkemedelsuppdraget. TLVs hälsoekonomiska bedömning Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har gjort en hälsoekonomisk bedömning, vilken visar på stora skillnader i de beräknade kostnaderna för kvalitetsjusterade levnadsår(qaly) beroende på om det finns ett planerat behandlingsstopp, en så kallad stoppregel, eller om behandlingen pågår till progress. Länk till TLVs bedömning. 7. Uppföljningsplan för introduktionen av Keytruda vid Keytruda är ett antikroppspreparat i pulverform som blandas till en infusionslösning som ges intravenöst under 30 minuter var tredje vecka. För att kunna följa upp rekvisitionsläkemedel nationellt, krävs att patienter som behandlas med dessa registreras. Vikten av att utnyttja något av de register som finns tillgängliga för detta kan därför inte nog betonas. Registret Nya läkemedel i cancervården finns tillgängligt från 1 november 2015. Vid hög täckningsgrad erbjuder detta, tillsammans med kompletterande data från andra nationella datakällor, möjligheten att få en heltäckande kunskapsbild om nya cancerläkemedel, oavsett diagnos. Regionala cancercentrum i samverkan (RCC i samverkan) gör för närvarande en genomlysning av hur läkemedelsuppföljning ska bedrivas nationellt. Det här innebär emellertid att även registret Nya läkemedel i cancervården är under utvärdering. Ett annat alternativ för inrapportering är Lungcancerregistret. Vid hög täckningsgrad kan de variabler som ingår i registret, tillsammans med andra nationella register, användas vid en utvärdering av Keytruda. Det snabba införandet av de nya immunologiska läkemedlen och den breda användningen med många nu godkända och kommande indikationer, ökar vikten av att erfarenheter som rör läkemedlens säkerhet inrapporteras till Läkemedelsverket. 11

Vid misstanke om en biverkan, skickas denna till Läkemedelsverket som bedömer om det föreligger ett orsakssamband mellan läkemedlet och den aktuella händelsen. Länk till inrapportering på lakemedelsverket.se. Statistik om användning av Keytruda i landet/landsting/regioner redovisas kvartalsvis via landstingsrepresentanterna för ordnat införande av nya läkemedel. 8. Tidplan för nationellt ordnat införande 8.1. Tidplan för revision av protokollet Protokollet kan behöva redigeras när ny information rörande aktuellt läkemedel blir tillgänglig, eller om nya preparat tillkommer. Protokollet kan även komma att uppdateras om NT-rådet ändrar sin rekommendation eller efter en genomförd landstingsgemensam upphandling. 8.2. Tidpunkt för start av införande Införande av aktuellt läkemedel startar när TLV har presenterat sin hälsoekonomiska bedömning och NT-rådet gett en rekommendation. 8.3. Slutpunkt för det ordnade införandet Preliminärt i slutet av 2018, om det i framtiden går att följa upp detta läkemedel nationellt. 9. Kommunikationsplan 9.1. Mottagare och tidpunkt för kommunikation av färdigt protokoll En remissrunda av protokollet version 1.0 ger landstingen och regionerna i Sverige möjligheten att lämna synpunkter på innehållet. I samband med att TLVs hälsoekonomiska bedömning är färdig och NT-rådet gett sin rekommendation om aktuellt läkemedel, färdigställs sedan protokollet som skickas ut. Mottagare av det färdiga protokollet, version 2.0, är Landstingsrepresentanterna för ordnat införande av nya läkemedel. Dessa ska säkerställa implementeringen av protokollet i sina lokala organisationer. Version 2.0 publiceras även på webbplatsen för Nationellt ordnat införande av nya läkemedel. Protokollet kan komma att uppdateras efter hand som ny information blir tillgänglig. 9.2. Kommunikation av uppföljningsresultaten, mottagare och kanal Uppföljningsresultat förmedlas direkt till landstingsrepresentanterna samt publiceras på www.janusinfo.se/ordnat-inforande. 10. Beskrivning av bakgrund och hur protokollet tagits fram NT-rådet gav uppdraget att göra ett införandeprotokoll till Livscykelfunktionen våren 2016. Livscykelfunktionen har inhämtat information om det aktuella läkemedlet och aktuell indikation från myndigheter, kliniska experter och berörda företag. 12

De kliniska experterna har anlitats via befintliga kunskapsorganisationer i 4-länsgruppen(Region Skåne, Region Östergötland, Stockholms Läns Landsting och Västra Götalandsregionen). De har alla lämnat jävsdeklarationer. Kontaktperson och projektledare för arbetet i Livscykelfunktionen: Karl Högström, Region Östergötland, karl.hogstrom@regionostergotland.se Ansvarig för delprojekt uppföljning: Sven-Åke Lööv, Stockholms Läns Landsting, sven-ake.loov@sll.se Kontaktperson för SKL: Sofie Alverlind, sofie.alverlind@skl.se 13

11. Referenslista för punkt 4.5 Sammanställning av publicerat vetenskapligt underlag 1. Garon E B et al, Pembrolizumab for the Treatment of Non Small-Cell Lung Cancer (KEYNOTE-001). New Engl J Med. 2015; 372: 2018-28 2. Herbst RS et al, Pembrolizumab versus docetaxel for previously treated, PD-L1-positive, advanced non-small-cell lung cancer (KEYNOTE-010). Lancet 2016; 387: 1540-50 14