Förslag från GRs arbetsgrupp version 071121 Yttrande över två remisser från Västra Götalandsregionen: - Handlingsprogram för Barn och ungas kultur - Handlingsprogram Kraftkälla för medborgare och lärande Remisserna Programförslagen är upprättade på uppdrag av VG-regionens kulturnämnd och är nu ute på bred remiss till berörda organisationer inom regionen med önskemål om yttranden senast den 30 december 2007. Remissinstanser för regionens kommuner är de fyra kommunförbunden. I remissutsändningen ingår även ett förslag till Program för långsiktig utvecklingsplan för det maritima och industriella kulturarvet i Västra Götaland, vilket inte behandlas i detta yttrande. Programförslagens innehåll Handlingsprogram för Barn och ungas kultur Programförslaget omfattar sex A4-sidor. Dess målområden är Inflytande, Likvärdiga möjligheter, Eget skapande samt Kultur och estetik som integrerad del i lärandet. Programförslagets strategier omfattar Barn och ungas inflytande - att ge barn och unga inflytande och möjlighet att påverka sitt lärande och sina egna kultur- och fritidsaktiviteter, Utbildning och fortbildning - att satsa på skolledare, pedagoger och kulturarbetare, Pedagogiskt arbete - att gå från konsumentkultur till deltagarkulturer, Mötesplatser - att upplåta mötesplatser som ger unga möjligheter till upplevelser, eget skapande och egen organisering, Tillgänglighet - att organisera god tillgänglighet till kultur- och föreningsliv, Barn och ungas fysiska miljö - att kartlägga och utveckla alla barns dagliga vistelsemiljöer till trygga, vackra och stimulerande platser, Regionalt och kommunalt stöd - att fortsatt utveckla samverkan mellan regionala och kommunala resurser som stödjer lokala behov och förutsättningar, Internationella utbyten - att öka ungas möjlighet till fysiska möten och erfarenhetsutbyten i Europa och världen samt Kvalitetssäkring och uppföljning - att kvalitetssäkring bör ta utgångspunkten hos de unga medborgarnas upplevelser och synpunkter. Programmet föreslår en regional satsning på nätverk och samverkan som innebär att genom medelavsättning till de delregionala tillväxtprogrammen bygga partnerskap som länkar samman lärande, kultur, näringsliv och civilsamhälle i tillgängliga och användarvänliga infrastrukturer samt att kulturnämnden avsätter medel motsvarande en tjänst per kommunförbund, vars uppgift är att skapa nya partnerskap/nätverk som stärker intentionerna i handlingsprogramment Handlingsprogram Kraftkälla för medborgare och lärande Kraftkälla för medborgare och lärande är en plattform som antogs av regionstyrelsen år 2005 för samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer, ABM, i Västra Götalandsregionen.
Det nu framtagna programförslaget omfattar sju A4-sidor. Dess målområden är Människan i centrum, Upplevelse och glädje, Infrastruktur för lärande, Aktörer i regionen samt Strategiska allianser. Programförslagets strategier omfattar Kulturens roll i det livslånga lärandet samt ABMutveckling och lärande. För det livslånga lärandet görs en uppdelning i formellt lärande - förskola, grundskola, gymnasium, kommunal vuxenutbildning och högskola - som styrs av regelverk, icke formellt lärande - t ex folkbildning inom studieförbund och folkhögskolor liksom arbetsmarknadsutbildningar - som saknar nationella regelverk samt informellt lärande - lärande i olika livssituationer som t ex i arbetslivet och på fritiden. Ämnen som behandlas inom det livslånga lärandet är att bli en lärande organisation, upplevelse och glädje, medborgardialog, infrastruktur för lärande samt forskning och utvecklingsarbete. Dessa ämnen ingår också i en punktlista med fyra förslag till åtgärder. Inom området ABM-utveckling och lärande behandlas ämnena upplevelse och glädje, medborgarkraft, mobilitet och flexibilitet, tillgänglighet, samarbete och samplanering, metodutveckling, ABM-utveckling i kommunerna samt finansiering. Dessa ämnen ingår också i en punktlista med förslag till åtgärder som är uppdelad i dels kulturnämndens ansvar (3 punkter), dels underlag för kulturnämndens uppdrag till ABM-verksamheter och aktörer inom det livslånga lärandet (12 punkter). Våra synpunkter Övergripande uppfattningar Vår huvuduppfattning är att de båda programmen har bra inriktningar och förslag. De ger oss anledning att knyta an till några remissyttranden som vi lämnade under loppet av år 2005 och som rörde VG-regionens kulturverksamhet. Dessa gällde i tur och ordning Kulturpolitisk vision för Västra Götaland, Kraftkälla för medborgare och lärande program för arkiv, bibliotek och museer i VG-regionen samt Ny organisation för kulturverksamheter i VG-regionen. Ett tema som vi då lyfte fram som mycket väsentligt, och som fortfarande är lika giltigt, är att arbetsfördelningen inom VG-regionen är tydlig. Vi gjorde då det självklara konstaterandet att mål, strategier och åtgärder för olika kulturverksamheter beslutas av respektive aktör som har ansvaret för verksamheten. Samtidigt noterade vi betydelsen av klara riktlinjer för det operativa handlandet inom de verksamheter som organisationen VG-regionen är huvudman för. Det gäller både verksamheter med egna utbud och verksamheter som främjar andras utbud. Klara riktlinjer av detta slag underlättar för de övriga aktörerna i regionen, inte minst för kommunförbunden och de enskilda kommunerna, att urskilja vad de behöver inrikta sig på för att komplettera och skapa synergier på ett bra sätt. Vi är medvetna om vårt eget ansvar i detta avseende för att samordna utvecklingen inom vår del av Västra Götaland, Göteborgsregionen. Fortfarande gäller således att vi för Göteborgsregionens del ser behovet av en kulturstrategi som länkar samman de enskilda kommunernas ageranden med VG-regionens. Likaså är det fortfarande en viktig fråga i den fortsatta dialogen mellan de olika aktörsnivåerna inom Västra Götaland att samordna profileringen mot omvärlden. Genom att beskriva vår landsdel och
dess kulturutbud på ett samstämt sätt kan vi bäst hävda dess intressen i den mellanregionala konkurrensen inom landet och EU. Vi noterar med tillfredsställelse att de tre programmen har bra inriktningar när det gäller arbetsfördelningen mellan kulturverksamhetens aktörer i Västra Götaland. Vi vill också tydligt uttrycka att vi uppskattar de föreliggande remisserna. Det är helt rätt att VG-regionen utformar sina långsiktiga och strategiska verksamhetsplaner i samråd med de övriga aktörerna. Detta bidrar bl a till att regionens främjandeverksamheter får den lokala förankring som är nödvändig. Vi deklarerar ett tydligt engagemang från vår sida i de frågor som förslagen behandlar och knyter förhoppningar till de resurser som VG-regionen avser att satsa på de fyra kommunförbunden för att stimulera regional samverkan på kulturområdet. Några av våra framförda uppfattningar i remissyttrandena 2005 var att dokumenten då var välskrivna men samtidigt rika på svepande och abstrakta formuleringar som förtog en del av innehållet. Vi varnade också för orealistiskt höga förväntningar och efterlyste en styrning med verklighetsnära mål som klargjorde nödvändiga prioriteringar. Dessa synpunkter har relevans även för de nu föreliggande förslagen. En viss tendens till ökad konkretiseringsgrad tycker vi oss dock uppfatta, vilket vi uppskattar. Specifika synpunkter på handlingsprogrammet för Barn och ungas kultur Förslaget till handlingsprogram är bra genom att det är framåtsyftande utifrån en genomtänkt analys av viktiga mål och strategier för arbetet med barn- och ungdomskultur. Målområdena är väl valda och strategierna tycks relevanta. Vi finner dock att en del väsentliga områden och sammanhang kan lyftas fram på ett tydligare sätt. Det gäller till exempel inriktningen på deltagarkultur, på språkfrämjande och de digitala mötesplatserna. Dessutom bör programmet bli litet mer konkret när det gäller kultur för yngre barn. Detta för att undvika intrycket av en ensidig - och alltför tidstypisk - inriktning på ungdomar och digitalisering. Strategin för utbildning och fortbildning bör också vara starkare knutet till programmets mål och de andra strategierna. Specifika synpunkter på handlingsprogrammet Kraftkälla för medborgare och lärande Förslaget har bra utgångspunkter i plattformen för ABM-samverkan, visionen för Västra Götaland och formuleringar i VG-regionens budget 2008. Plattformens fem målområden, som också gäller för programförslaget, är meningsfulla. Vi delar uppfattningen att infrastrukturen för lärande är mycket viktig samt att upplevelse och glädje är centrala faktorer i lärandet. Inriktningen på att underlätta för medborgaren att delta och vara medskapare i ett aktivt kulturliv ger bra förutsättningar för lärandet i livet. Den går igen i de uppräknade åtgärdspunkterna som vi tycker är bra beskrivningar av vad som måste fungera. Samtidigt som vi ställer oss bakom programförslagets inriktning tvingas vi konstatera att det hittills inte skett någon större utveckling inom ABM-området. Förslagets mål, strategier och åtgärdsförslag möter utmaningen att bryta de invanda revirgränserna. Viktigt är att komma igång med samarbete i praktiken. Det räcker inte att samplanera Arkivens dag.
Kommunförbunden kan ha en nyckelroll för en sådan utveckling. Deras aktiviteter utgör etablerade och invanda arenor för dialog mellan företrädare från olika kommuner, såväl personal som politiker. Programförslagets åtgärdspunkter har en inriktning på att utnyttja dessa befintliga kommunikationskanaler, vilket vi stödjer. Bilaga: detaljsynpunkter som framförts i arbetet med att utforma detta remissvar och som vi överlämnar utan eget ställningstagande
Bilaga till GRs yttrande över två remisser från Västra Götalandsregionen: Detaljsynpunkter som framförts i arbetet med att utforma remissvaret och som överlämnas utan ställningstagande Detaljsynpunkter på handlingsprogrammet för Barn och ungas kultur Några förslag till ändringar: s. 2 Mål: underrubriken Eget skapande Underrubriken ändras till Språk och eget skapande. (Vi tycker att det är sympatiskt att se uttrycksförmågan i ett sammanhang, men vill ändå lyfta fram själva språket litet mer). Texten ändras enligt följande: Ett barn har hundra språk sägs det - och varje barn bör också få möjlighet att pröva åtminstone en del av dem. Mötet med konsten handlar inte bara om att betrakta eller konsumera. Ännu viktigare är att själv få uttrycka sig. Genom att prova och tillägna sig olika konst- och kulturformer eller idrotter får man vidgade uttrycksmöjligheter och verktyg för att kommunicera och att lära. Olika sinnen tas i bruk. Språklig förmåga, i tal och text, kan utvecklas i samspel med andra uttrycksformer. Språket och förmågan att uttrycka sig är en ovärderlig tillgång för varje människa, i sociala sammanhang, för att förverkliga egna idéer och drömmar och för att delta i samhällslivet. Varje barn ska ha chans att upptäcka fantasins och skapandets möjligheter: i berättande, i rytmik, rörelse, musik och i bild, form och färg. s. 3 Strategier: UTBILDNING OCH FORTBILDNING flyttas och placeras sist bland strategierna (som en följd- strategi för att förverkliga de övriga) s. 4 Rubriken PEDAGOGISKT ARBETE byts ut mot ARBETSFORMER FÖR DELTAGARKULTUR Att gå från konsumentkultur till deltagarkultur. Textavsnittet bör utvecklas. Ett förslag till en ny, första punkt: Deltagarkulturer tar sin utgångspunkt i barns och ungas lust och förmåga till eget skapande och delaktighet. Det ställer nya krav på förmågan hos kulturella institutioner och verksamheter att uppfatta nya tendenser och uttrycksbehov hos barn och unga - och att hitta olika former för att stödja de ungas egna aktiviteter. Stöd till skilda former av deltagarkulturer ska också ses som en möjlighet att bidra till ett rikt och mångsidigt kulturutbud. Den andra punkten (om att nå ut) kan delvis - flyttas till avsnittet om Mötesplatser för att tydliggöra behovet av att utveckla både fysiska rum och digitala mötesplatser. Reflexionen om andra språk än svenska verkar konstigt placerad. Flyttas kanske till Tillgänglighet? s. 4 MÖTESPLATSER Bör förtydligas med en egen punkt om digitala mötesplatser.
Digitala verktyg och mötesplatser kompletterar de offentliga, fysiska rummen. Kulturinstitutionernas närvaro på Internet bör förstärkas och skapa utrymme för information, kommunikation och eget skapande. Kulturinstitutionerna bör delta aktivt i den nätverkskultur som utvecklats till en väsentlig plattform såväl för inflytande och opinionsbildning som kulturellt utbyte och exponering av eget skapande inom t. ex film och musik. UTBILDNING OCH FORTBILDNING De sakområden som kräver omställning bör lyftas fram. T.ex. Digital kompetens och utveckling Kompetens för att stimulera deltagarkulturer Och kanske: Interkulturell kompetens Hela texten är välskriven, men kan bli ännu enklare och klarare. Ser fram emot en tvättning i ett senare skede, där t.ex. - antingen kreativitet eller skapande förmåga försvinner (s. 1, Inledning). Detaljsynpunkter på handlingsprogrammet Kraftkälla för medborgare och lärande I programmet står det ofta talat om det livslånga lärande. Man kan från ett kundperspektiv eller bland olika personalgrupper undra hur lätt det är att förstå detta, eller spelar det ingen roll? Är det detsamma som livets skola eller man lär så länge man lever eller något liknande. När sedan livslångt lärande beskrivs indelat i tre delar, formellt lärande, icke formellt lärande och informellt lärande, då blir det mer komplicerat. Finns det en risk att det blir olika kvalitetsnivåer istället för en gemensam styrka, lärandet.