ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Laboremus Nr 7 2010 Bortfall i folkhälsoenkäter- Spelar det någon roll? Uppföljning av Liv & hälsa 2004 i Örebro län Fånga dagen - frigör morgondagen Unga kvinnors uppfattning av ett gott liv Margareta Lindén-Boström Carina Persson
Samhällsmedicinska enheten Rapportserier för kunskapsspridning Laboremus nr 7 2010 Laboremus är latin och betyder "låt oss arbeta". Granskning Epidemiologigruppen i CDUST-länen Layout inlaga Carina Persson, tel 019/6027482 Layout omslag Ingmarie Arvidsson, tel 019/6027052 e-post samhallsmedicin@orebroll.se www www.orebroll.se/ samhallsmedicin Samhällsmedicinska enheten ger ut rapportserierna Nota Bene och Laboremus. Med dessa vill vi sprida kunskap om folkhälsa och folkhälsoarbete. Vi vill också bidra med kunskapsunderlag som kan användas i landstingets och kommunernas beslutsprocesser. Målet är en god och jämlik hälsa Samhällsmedicinska enheten är landstingets resurs för folkhälsoarbetet i Örebro län. Vi fungerar som kunskapscenter för alla som vill arbeta för en bättre folkhälsa. Det kan vara politiker och tjänstemän, myndigheter, organisationer, näringsliv, folkrörelser och andra som kan påverka folkhälsan. Enhetens arbete koncentreras kring epidemiologi, folkhälsorapportering och analys, planerings- och beslutsstöd samt strategiskt folkhälsoarbete. Vårt yttersta mål är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i Örebro län. Mer om folkhälsoarbetet i Örebro län På Samhällsmedicinska enhetens hemsida får Du veta mer om folkhälsoarbetet i Örebro län. Där kan Du även ta del av material vi publicerat inom folkhälsoområdet. Ansvarig utgivare Thomas Falk, chef, Samhällsmedicinska enheten, tel 019/6027050 Tryck Strands grafiska AB, 2010 ISSN 1651-3207
FÖRORD Undersökningen Liv & hälsa är en befolkningsinriktad folkhälsostudie som genomförts i samarbete med landstingen i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län (CDUST-regionen). Undersökningen genomfördes för första gången år 2000 och följdes sedan upp 2004 och 2008. Genom detta samarbete har bättre och mer omfattande undersökningar kunnat göras, liksom gemensamma analyser av ett mycket omfattande datamaterial. Under en lång period av år har dock andelen personer som deltar i den här typen av undersökningar minskat, vilket också gäller för Liv & hälsa-undersökningarna. Detta är problematiskt med tanke på att en allt mindre del av befolkningen får ge röst åt allt fler och det är osäkert hur resultaten påverkas. Det är därför viktigt att få en bild av hur bortfallet ser ut. Med detta som bakgrund beslutades att genomföra en bortfallsundersökning i Örebro län i samband med Liv & hälsa 2004. De resultat som framkommit från analysen av bortfallsuppföljningen är inte bara intressanta för Örebro län, utan även för de andra länen inom CDUST-regionen, men också nationellt. Resultaten kan utgöra ett av flera underlag inför upplägg av kommande befolkningsstudier. Örebro 2010 Thomas Falk Chef Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting
Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 5 Bortfall i folkhälsoenkäter...5 Syfte...7 Rapportens uppläggning...7 Material och metod... 9 Liv & hälsa 2004...9 Kort om undersökningen...9 Population, urval och datainsamling...9 Svarsfrekvens...10 Kalibrering...12 Bortfallsuppföljningen...12 Urval...12 Telefonintervju...13 Sekretess och utlämnande av datamaterial...13 Frågor...14 Livsvillkor...14 Levnadsvanor...15 Hälsa...16 Datainsamling...16 Bortfall...16 De svarande i enkät- respektive intervjustudien...18 Svarsfrekvensens förändring...18 Justeringsviktning...20 Studerade svarsgrupper och områden...21 Resultat... 23 Livsvillkor...24 Levnadsvanor...27 Hälsa...30 Svarsmönster justerat för bakgrundsvariabler...33 Kalibreringsviktningens betydelse...34 Tidiga och sena svar...34 Jämförelse mellan olika geografiska områden...35 Diskussion... 37 Referenser... 41 Tabellbilaga... 45 Populationsvikter; Tabell B1...45 Prevalenser uppdelat på svarsgrupper; Tabell B2 B15...46 Födelseland...47 Utbildningsnivå...48 Sysselsättning...49 Ensamstående med eller utan barn...50 Gift/sambo/partner med eller utan barn...51 Ekonomiska problem...52 Dagligrökare...52 Alkoholvanor...53 Undervikt, övervikt och fetma...54 Allmänt hälsotillstånd...55 Tandhälsa...56 Olycksfall...57 Nedlåtande behandling...57 Framtidstro...58 Svarsmönster logistisk regression; Tabell B16 B19...59 Olikheter mellan geografiska områden; Tabell B20...64
Sammanfattning För att kunna säga något om människors hälsa och dess bestämningsfaktorer genomförs både nationellt och regionalt stora folkhälsoundersökningar som sedan används som planeringsunderlag och i forskningssammanhang. Under en lång rad av år har emellertid andelen personer som deltar i undersökningarna minskat. Detta är problematiskt med tanke på att en allt mindre del av befolkningen får ge röst åt allt fler och det är osäkert hur resultaten påverkas. Från Liv & hälsa-undersökningarna 1 vet vi att svarsbenägenheten skiljer sig åt beroende på kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland och även beroende på i vilken typ av bostadsområde man bor i. Det innebär således en snedfördelning bland de svarande avseende demografiska och socioekonomiska förhållanden. Svarsfrekvensen i enkätundersökningen Liv & hälsa 2004 var 62,7 procent i Örebro län. I slutet av år 2004 genomfördes en uppföljning bland samtliga i bortfallet i Örebro kommuns hyreshusområden, samt i Degerfors som användes som kontrollkommun. De som kontaktades ombads att i en telefonintervju svara på ett begränsat antal frågor ur enkäten för att se om de skiljde sig från enkätrespondenterna. Totalt var det 580 personer som besvarade frågorna, vilket är 49,3 procent av dem som ingick i bortfallsuppföljningen. Bortfallsuppföljningen bidrog starkt till att jämna ut skillnader i svarsfrekvens mellan kvinnor och män, yngre och äldre, lågutbildade och högutbildade, svenskfödda och utlandsfödda samt mellan olika sysselsättningsgrupper. För flertalet av de undersökta variablerna framkom inga signifikanta skillnader mellan intervjuade i bortfallsuppföljningen jämfört med dem som svarade i huvudundersökningen. Några signifikanta skillnader återfanns dock, vilka gällde utbildningsnivå, sysselsättning, familjesammansättning, allmänt hälsotillstånd samt nedlåtande behandling. Andelen med endast förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå var högre bland dem som svarat på bortfallsintervjun jämfört med dem som svarat på enkäten. Förvärvsarbetande och studerande var underrepresenterade och arbetslösa överrepresenterade i bortfallsgruppen i jämförelse med enkätrespondenterna. Andelen ensamboende utan barn under 18 år var högre och sammanboende utan barn var lägre bland de bortfallsintervjuade än bland dem som svarat på enkäten. 1 Liv & hälsa-undersökningen har genomförts gemensamt av lanstingen i Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro (CDUST-regionen) åren 2000, 2004 och 2008. 1
Dåligt allmänt hälsotillstånd var signifikant högre bland kvinnor i bortfallet jämfört med dem som svarat på enkäten, vilket även gällde för kvinnor och män ihopslaget. Att uppleva sig ha blivit nedlåtande behandlad skiljde sig både för kvinnor och män mellan dem som svarat på bortfallsintervjun respektive enkäten då andelarna var signifikant lägre i bortfallet. Eftersom det föreligger ett starkt positivt samband mellan dålig hälsa och att ha blivit nedlåtande behandlad misstänker vi att det faktum att andelen som anser sig blivit nedlåtande behandlade är lägre i bortfallsgruppen snarare återspeglar skillnader i vilken metod som använts än en reell skillnad mellan dem som svarat på postenkäten respektive telefonintervjun. Med hänsyn tagen till bakgrundsvariablerna kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå skiljde sig de som svarat på bortfallsintervjun signifikant från dem som svarat på enkäten eftersom de hade: högre sannolikhet att ha dålig hälsa och att vara dagligrökare, lägre sannolikhet att ha ekonomiska problem och att ha blivit nedlåtande behandlade. Kalibreringsviktade data skiljde sig inte statistiskt signifikant från populationsviktade data. Däremot fanns en tydlig tendens till att kalibreringsviktade enkätdata justerade för bortfallet på ett positivt sätt. För samtliga studerade frågor liknade de andelar som kalibreringsviktats de andelar som erhölls när enkät- och intervjudata slogs ihop mer än de andelar som enbart populationsviktats (det vill säga enbart justerats för olika stora urvalsstorlekar). Vid uppföljningar där ett fåtal frågor ställs i form av telefonintervjuer kan skillnader i svarsbenägenhet mellan olika grupper jämnas ut, men kalibreringsviktning med goda hjälpvariabler är ett mer kostnadseffektivt hjälpmedel för att justera för dessa skillnader. Att kalibreringsvikta istället för att komplettera enkätdata med intervjudata från bortfallsintervjuer innebär att den osäkerhet som införs när två olika metoder kombineras undviks. Vi vill därför rekommendera kalibreringsviktning för att justera för olikheter i svarsbenägenhet vid större undersökningar. Bortfallsuppföljningar i intervjuform bör främst användas till att skatta bortfallsskevheter för att öka förståelsen och tolkningen av de resultat som erhålls. Det förekom inga statistiskt signifikanta skillnader mellan dem som svarade tidigt på enkäten jämfört med dem som svarade senare. Efter justering för olikheter i kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå framkom en signifikant skillnad då de som haft ekonomiska problem i större utsträckning svarade i ett sent skede av datainsamlingen. Vår slutsats blir dock att den grupp som svarat tidigt på enkäten inte skiljer sig nämnvärt från den grupp som svarat sent. 2
Signifikanta skillnader i svarsmönster för de olika svarsgrupperna inom de två geografiska områdena hyreshusområden i Örebro kommun och Degerfors kommun återfanns avseende de två sociodemografiska variablerna sysselsättning och familjestruktur. De slutsatser som kan dras utifrån denna bortfallsstudie är att det visserligen är bra med riktade undersökningar eller strategiska urval där ett specifikt område studeras, men att generaliseringar till andra områden som skiljer sig från varandra med avseende på den sociodemografiska strukturen bör göras med försiktighet. På frågan om vi i framtiden kan fortsätta använda oss av resultaten från befolkningsenkäter med allt lägre svarsfrekvenser anser vi att vi kan det, men att medvetenheten om de eventuella skevheter i resultaten som kan uppstå på grund av att vissa grupper är underrepresenterade, eller kanske inte alls representerade, hela tiden måste vara närvarande vid tolkningen av resultaten. Vår förhoppning är att denna bortfallsuppföljning som särskilt riktar sig mot ett underrepresenterat område ytterligare kan bidra till att få större förståelse för bortfallets betydelse i urvalsundersökningar. 3
4
Inledning Bortfall i folkhälsoenkäter För att kunna säga något om människors hälsa och dess bestämningsfaktorer genomförs både nationellt och regionalt stora folkhälsoundersökningar som sedan används som planeringsunderlag och i forskningssammanhang. Under en lång rad av år har emellertid andelen personer som deltar i undersökningarna minskat, vilket inte bara är en nationell trend utan en internationell (de Leeuw, de Heer 2000). Detta är problematiskt med tanke på att en allt mindre del av befolkningen får ge röst åt allt fler och det är osäkert hur resultaten påverkas. I den svenska nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, som är en postenkät, har bortfallet ökat varje år från 39 procent år 2004 till 48 procent år 2009 (Boström 2010). Undersökningen Liv & hälsa 2, också det en postenkät, som har genomförts sedan år 2000 hade ett bortfall det året på 36 procent. År 2004 hade det ökat något till 37 procent och var 41 procent år 2008. Även här finns en tendens till att bortfallets storlek ökat under de senaste åren. Det är en utveckling som kan ses både nationellt och internationellt. I Sverige har bortfallet i Arbetskraftsundersökningen (AKU), som huvudsakligen genomförs med hjälp av individuella telefonintervjuer, ökat från knappt två procent år 1970 till drygt 18 procent år 2008, vilket innebär en ökning av bortfallet om ungefär 0,44 procentenheter årligen (Andersson, Fredriksson 2010). Internationellt sett har Morton m.fl. även räknat ut att det i tvärsnittsundersökningar skett en genomsnittlig minskning om 0,67 procentenheter per år i svarsfrekvens under perioden 1970 till 2003 (Morton, Cahill, Hartge 2005). Det externa bortfallet, som det här är frågan om, består av personer som av olika anledningar inte deltar i undersökningen. Det som är problematiskt är att man inte vet om de som svarar är representativa för den eller de grupper som ska belysas i och med att bortfallet kan vara avvikande i ett eller flera avseenden. De främsta orsakerna till ickedeltagande är att urvalspersonerna inte nås eller att de vägrar vara med. Det här rör sig om två olika grupper, vars icke-deltagande kan få olika konsekvenser för resultaten (Groves, Couper 1998, Groves 2006). Från Liv & hälsa-undersökningarna vet vi sedan tidigare att kvinnor svarar i högre utsträckning än män, medelålders mer än yngre och de allra äldsta, högutbildade mer än lågutbildade, svenskfödda mer än utlandsfödda och boende i småhusområden mer än de som bor i hyreshusområden (Lindén-Boström et al 2006). Det innebär således en snedfördelning bland de svarande avseende demografiska och socioekonomiska förhållanden. Detta bekräftas också i en rad andra studier (se t.ex. Reineveld et al 1999, Korkeila et al 2001, van Loon et al 2003, Selmer et al 2003, Goodman et al 2008). Det finns även studier som visar att bortfallet skiljer ut sig genom sådant som högre sjuklighet och 2 Liv & hälsa-undersökningen har genomförts gemensamt av lanstingen i Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro (CDUST-regionen) åren 2000, 2004 och 2008. 5
sämre självskattad hälsa (Hoeymans et al 1998), högre dödlighet (Mattila et al 2007) och högre andel dagligrökare (Boström et al 1993). I flera studier visas att det inte är givet att högre svarsfrekvenser ger annorlunda och säkrare resultat och det är därför inte tillräckligt att bara fokusera på svarsfrekvensen för att bestämma kvaliteten hos survey-data (Lee et al 2009). I en meta-analys av 59 surveys hittades inga klara samband mellan nivån på svarsfrekvenser och bortfallsskevhet (Groves, Peytcheva 2008, Groves 2006). Vissa studier med en svarsfrekvens runt 20 procent visade liknande bias, det vill säga systematiska avvikelser, som studier med över 70 procents svarsfrekvens. Avvikelserna hängde snarare ihop med de undersökta variablerna. I linje med detta konstaterar Stang och Jöckel (2004) att studier med låg svarsfrekvens kan ha mindre systematiska skevheter än studier med hög svarsfrekvens speciellt i lägen där undersökta prevalenser av ett fenomen ökar efter olika insamlingssteg i en studie. Där finns således ingen miniminivå där urvalsskattningar kan sägas vara snedfördelade. Och på motsvarande sätt går det inte att säga att det finns en övre svarsfrekvens där resultaten inte skulle vara snedfördelade på grund av bortfallet. Det som framkommer av många studier är att prevalensskattningar kan påverkas av bortfallet men att sambandsanalyserna inte gör det. Exempelvis konstateras i Oslo Health Study att sjuka personer inte deltog i samma utsträckning som andra men att sambandet mellan social ojämlikhet i hälsa i förhållande till olika sociodemografiska förhållanden bestod (Søgaard et al 2004). Även i en finsk studie visades att de sociala skillnaderna inte påverkades när det gällde sjukfrånvaro och social klasstillhörighet (Martikainen et al 2007). I de Winters undersökning ökade svarsfrekvensen i och med bortfallsuppföljningen från 66 till 76 procent, vilket ändrade prevalensen av mental hälsa med detta hade ingen betydelse för de funna sambanden mellan individuella karaktäristika och mental hälsa (de Winter et al 2005). Det finns olika tillvägagångssätt att försöka fånga bortfallsproblematiken, vilket framför allt har varit ett forskningsområde inom sociologi och statistik. Forskningsintresset går så långt tillbaka som till 1930- och 40-talens valundersökningar. Under mer modern tid går det att grovt urskilja tre perioder i forskningen kring icke-deltagande i urvalsundersökningar, även om de naturligtvis överlappar varandra (Singer 2006). Under den första perioden, från mitten av 1980-talet och fram till början av 90-talet, handlade en väsentlig del av forskningen om huruvida det verkligen rörde sig om minskat deltagande i undersökningarna eller inte. Och om det var så, hur stor var minskningen och vilka var icke-deltagarna. Den andra perioden, från 1992 till 2002, handlade mycket om hur man skulle kunna stimulera människor till ett ökat deltagande till exempel genom ekonomiska incitament. På den statistiska sidan riktades ett ökat forskningsintresse mot imputering av data för att justera för såväl internt som externt bortfall i tillägg till ett fortsatt intresse för viktning och variansskattning. Den tredje perioden, som fortfarande kan anses gälla, har att brottas med fortsatt minskande svarsfrekvenser. En utmaning är därför att bestämma under vilka förhållanden som bortfallet medför systematisk avvikelse. En andra utmaning är att förbättra kvaliteten i de statistiska metoderna som gäller skattning av bortfallet. En sådan metod, kalibreringsviktning, som bland annat används i Liv & hälsa-undersökningarna utnyttjar hjälpvariabler för att estimera bortfallet (Lund- 6
ström, Särndal 1999, Särndal, Lundström2005). I Sverige är detta möjligt tack vare att det går att använda registerdata med god täckningsgrad och kvalitet från Statistiska centralbyrån. Syfte Syftet med den här studien är för det första att analysera om bortfallet i Liv & hälsa 2004 skiljer sig från de svarande utifrån ett utvalt antal variabler, med tonvikt på demografiska och socioekonomiska faktorer, självskattad hälsa och levnadsvanor. Ett andra syfte är att se om den använda kalibreringsviktningen kan korrigera för bortfallet. Ytterligare delsyften är att jämföra om det finns några skillnader mellan tidiga och sena respondenter med avseende på de utvalda variablerna samt att avgöra om resultaten är generaliserbara för andra geografiska områden med en annorlunda demografisk och socioekonomisk struktur. Analysen grundar sig främst på den bortfallsuppföljning som genomfördes av Statistiska centralbyrån (SCB) under perioden november december 2004 på uppdrag av Samhällsmedicinska enheten vid Örebro läns landsting. Rapportens uppläggning I kapitlet Material och metod beskrivs först hur undersökningen Liv & hälsa 2004 gått till för att ge en bakgrund till den bortfallsuppföljning som sen gjordes. Hur själva bortfallsstudien genomförts följer därefter med en redogörelse över sådant som urval, intervjufrågor och bortfall. I det nästföljande Resultatkapitlet visas, i huvudsak med olika diagram, hur respondenterna i bortfallsintervjuerna förhåller sig till de svarande i huvudundersökningen med avseende på frågorna om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. I diagrammen visas också hur fördelningarna och svaren ser ut för tidiga och sena respondenter, när enkätdata läggs ihop med intervjudata och hur kalibreringsviktningen inverkar. I detta kapitel beskrivs även skillnader i svarsmönster för en rad utvalda frågor justerat för bakgrundsvariablerna kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå. Jämförelser görs också mellan olika geografiska områden där bortfallsuppföljningen genomförts. Rapporten avslutas med ett diskussionskapitel. För den som är speciellt intresserad av exakta siffror presenteras resultaten även i en tabellbilaga längst bak i rapporten. 7
8
Material och metod Liv & hälsa 2004 Kort om undersökningen Befolkningsundersökningen Liv & hälsa 2004 genomfördes i samarbete med landstingen i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län (CDUST-regionen). Undersökningen genomfördes för första gången år 2000 och följdes även upp år 2008. Genom detta samarbete har bättre och mer omfattande undersökningar kunnat göras liksom gemensamma analyser av ett mycket stort datamaterial. Enkätundersökningen har vid de två senaste tillfällena riktat sig till drygt 68 000 personer i åldern 18 84 år, varav 17 160 i Örebro län. Frågorna som ställts har avsett att ge en bild av befolkningens livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och kontakter med vården. De är antingen vedertagna och validerade frågor som tidigare använts i liknande undersökningar eller egna konstruktioner av arbetsgruppen inom de samverkande landstingen. För att möjliggöra jämförelser med de rikstäckande befolkningsenkäterna Hälsa på lika villkor som genomförs löpande av Statens folkhälsoinstitut är flera av frågorna likadana i Liv & hälsa-enkäten. Som bakgrund till bortfallsuppföljningen följer nedan en beskrivning över undersökningens genomförande i Örebro län. Population, urval och datainsamling Örebro län hade år 2004 tolv kommuner med närmare 274 000 innevånare, varav cirka hälften, 127 000 personer bodde i Örebro kommun. Populationen för undersökningen definierades som samtliga levande personer 18 84 år (födda mellan 1 september 1919 och 31 augusti 1986) och som vid tidpunkten för urvalsdragningen var folkbokförda i någon kommun i Örebro län. Av de cirka 208 000 länsbor som ingick i populationen valdes 17 160 ut genom ett stratifierat obundet slumpmässigt urval. Populationen delades in efter kommuntillhörighet, det vill säga Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora och Örebro kommun. I Örebro kommun bor närmare hälften av länets befolkning och inom Örebro kommun finns områden med stora socioekonomiska och kulturella skillnader. För att försöka åskådliggöra detta delades Örebro kommun in i grupper med olika socioekonomisk karaktär, nämligen Innerstadsområdet, Hyreshusområden, Småhusområden, Ytterområden samt Övriga områden som inte är placerade i någon annan grupp. För att möjliggöra analyser uppdelade på kön och fyra åldersgrupper i varje delområde delades de geografiska områdena också in i åtta strata: kvinnor och män 18 34 år, 35 49 år, 50 64 år samt 65 84 år. 9
Datainsamlingen genomfördes hösten 2004 under perioden augusti till oktober månad. Alla i urvalet fick en första enkät samt ett tack- och påminnelsekort. De som inte svarat fick dessutom upp till två påminnelser med ny enkät. Efter inskanning av enkäter, kompletterades materialet med vissa registerdata från SCB. Dessa registerdata användes som hjälpinformation för att skapa kalibreringsvikter som justerar för bortfallsskevheter. Svarsfrekvens Totalt svarade 62,7 procent av de personer som ingick i urvalet 2004, vilket var lägre än år 2000 då det var 64,5 procent. Svarsfrekvenserna fördelade sig mycket olika beroende på kön, ålder, område, födelseland, utbildningsnivå och sysselsättningsgrad. Kvinnor var mer svarsbenägna än män och svarsbenägenheten ökade med stigande ålder, förutom för den allra äldsta åldersgruppen (diagram 1). När det gäller utbildning var personer med grundskola som högsta utbildningsnivå minst svarsbenägna. Andelen svarande ökade med utbildningens längd och var som högst hos personer med minst två års eftergymnasial utbildning. Dessutom svarade en större andel bland personer födda i Norden än personer födda utanför Norden, vilket antagligen till stor del påverkades av att enkäten endast skickades ut i en svensk version och relativt goda språkkunskaper i det svenska språket krävdes för att kunna fylla i enkäten. Kvinnor Män 18-34 år 35-49 år 50-64 år 65-79 år 80-84 år Grundskola Gymnasium Eftergymn <2 år Eftergymn 2 år Sverige Övriga Norden Utanför Norden 48 68 57 53 59 68 63 58 60 66 64 64 75 74 0 20 40 Procent 60 80 100 Diagram 1. Svarsfrekvens för Liv & hälsa 2004 i Örebro län fördelat på kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland. 10
Även mellan olika geografiska områden fanns stora skillnader i svarsbenägenhet. De största skillnaderna sågs dock inom Örebro kommun (diagram 2). Säkerligen föreligger sådana skillnader även mellan olika områden inom övriga kommuner fastän vi inte har haft möjlighet att analysera detta. Dessa områdesskillnader har varit av betydelse för valet av enheter vid bortfallsuppföljningen. 69 63 66 66 66 72 66 68 68 66 70 68 70 63 71 73 68 59 57 64 55 55 60 52 61 58 52 60 60 61 53 67 68 57 Askersunds kommun Degerfors kommun Hallsbergs kommun Hällefors kommun Karlskoga kommun Kumla kommun Laxå kommun Lekebergs kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Örebro kommun varav Innerstadsområden varav Hyreshusområden varav Småhusområden varav Ytterområden Örebro län 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 Procent Kvinnor Män Diagram 2. Svarsfrekvens fördelat på kön och geografiskt område. Det område inom Örebro kommun som hade lägst svarsfrekvens oavsett kön och åldersgrupp var de hyreshusområden 3 som tillhörde kommunens så kallade utvecklingsområden, det vill säga områden där kommunen genomförde särskilda satsningar inom området samhällsbyggnad och folkhälsa (tabell 1). Bland män 18 34 år boende i något av dessa områden var svarsfrekvensen så låg som 32 procent, vilket var den lägsta svarsfrekvensen i länet bland de olika urvalsgrupperna (strata). Tabell 1. Svarsfrekvens (procent) för olika områden inom Örebro kommun fördelat på kön och ålder. Kvinnor Män 18-34 35-49 50-64 65-84 18-84 18-34 35-49 50-64 65-84 18-84 Innerstadsområden 61 65 81 73 70 46 53 61 77 61 Hyreshusområden 62 60 66 63 63 37 50 61 63 53...varav utvecklingsområden 56 56 58 58 57 32 43 57 61 49 varav övriga områden 69 63 75 69 69 42 56 66 65 58 Småhusområden 64 65 74 79 71 50 56 69 87 67 Ytterområden 64 72 78 76 73 54 59 67 85 68 Örebro kommun 63 65 73 71 68 45 53 64 75 60 3 De större sammanhängande hyreshusområden som återfinns inom Örebro tätort ingår i gruppen Hyreshusområden. Gruppen är dessutom uppdelad på utvecklingsområden, de områden som tillhörde kommunens områden som var föremål för särskilda insatser: Vivalla, Baronbackarna, Markbacken, Varberga, Tornfalkgatan och Brickebacken, samt övriga områden. 11
Kalibrering Det slutliga datamaterialet viktades för att korrigera för dem som inte svarat. Dels ingick olika stor andel av populationen (invånarna) i de olika urvalsgrupperna, dels svarade olika stor andel av dessa på enkäten. Vikterna används för att uppskatta förhållanden i populationen med hjälp av de enkätsvar som inkommit. Denna viktningsmetod kallas för kalibreringsviktning, som rätt använd kan minska både urvalsfel och bortfallsskevhet. Med hjälp av denna teknik utnyttjas starka hjälpvariabler (Särndal, Lundström 2005). Med stark hjälpvariabel menas en variabel som uppfyller en eller flera av följande egenskaper: Variabeln samvarierar väl med svarsbenägenheten Variabeln samvarierar väl med viktiga undersökningsvariabler Variabeln avgränsar viktiga redovisningsgrupper De hjälpvariabler som användes till den här undersökningen var: kön, ålder, område, födelseland, invandringsår, utbildningsnivå samt sysselsättningsstatus. Alla dessa uppgifter finns tillgängliga i register för befolkningen och uppfyller väl de kriterier som ställs på att vara en god hjälpvariabel. Uppgifter om utbildningsnivå är dock något bristfälliga för de allra äldsta åldersgrupperna över 75 år samt för personer födda utanför Norden. Se även avsnittet Justeringsviktning längre fram i rapporten. Bortfallsuppföljningen Svarsfrekvensen i undersökningen Liv & hälsa 2004 var 62,7 procent i Örebro län. På uppdrag av Samhällsmedicinska enheten genomförde SCB en uppföljning bland dem som inte svarat på postenkäten under perioden november december 2004. Syftet var att få en bild av hur bortfallet ser ut i vissa utvalda delar av Örebro län. I urvalet till bortfallsuppföljningen ingick samtliga i bortfallet i Örebro kommuns hyreshusområden, samt i Degerfors kommun som valdes ut som en kontrollkommun. De som kontaktades ombads att svara på ett begränsat antal frågor ur enkäten för att se om de skiljde sig från dem som svarat. Det är ett sätt att uppskatta det eventuella systematiska bortfallet som kan finnas. Urval Urvalet till en bortfallsuppföljning kan göras på olika sätt. Det mest önskvärda hade naturligtvis varit att göra en uppföljning i hela länet. På grund av dels ekonomiska skäl och dels för att studera de områden som utmärkts av särskilt låga svarsfrekvenser gjordes ett strategiskt urval. Det innebar att de två områden som ingick i gruppen hyreshusområden i Örebro kommun, Hyreshus-utvecklingsområden och Hyreshus-övriga områden, valdes ut för att ingå i bortfallsuppföljningen. En misstanke var att bortfallet var som skevast i de socioekonomiskt mest missgynnade hyreshusområdena i Örebro kommun. Att det finns en koppling mellan lägre svarsfrekvens och mindre gynnade områden har framkommit i olika studier (se t.ex. Goodman, Gatward 2008; Søgaard et al 2004). I en nyligen sammanställd intern rapport från SCB (Lundström, Särndal 2010) rekommenderas att fler bortfallsuppföljningar som särskilt riktar sig mot underrepresenterade grupper ska genomföras. Vår förhoppning är att denna uppföljning som särskilt 12
riktar sig mot en sådan grupp ytterligare kan bidra till att få större förståelse för bortfallets betydelse i urvalsundersökningar. För att ha ett annat område som kontrollområde valdes en av länets medelstora kommuner med en svarsfrekvens som liknade länet i övrigt. Den kommun som valdes ut som kontrollområde var Degerfors kommun. Bortfallet i dessa områden bestod totalt av 1 188 personer och samtliga ingick i bortfallsuppföljningen. För en mer utförlig beskrivning av områdena och antal svaranden se tabell 3 i avsnittet De svarande i enkätrespektive intervjustudien. I de strata som ingår i uppföljningen var 22 personer övertäckningsobjekt. Det var personer som avlidit eller flyttat utomlands. Någon undertäckning har inte observerats, men undertäckning är vanligtvis svårare att upptäcka än övertäckning (Teknisk Rapport, SCB 2004). Telefonintervju Bortfallsuppföljningen genomfördes som en telefonintervju med fem kontaktförsök (SCB 2004). Totalt var det 580 personer som besvarade frågorna, vilket är 49,3 procent av dem som ingår i bortfallsuppföljningen. Jämfört med flera andra bortfallsuppföljningar är detta en hög andel. I olika svenska bortfallsundersökningar under 2000-talet som gäller folkhälsoenkäter har andelen varierat mellan 7 och 27 procent (Boström 2010). En faktor som kan ha påverkat att nästan hälften av bortfallet besvarade intervjun är att en person från Samhällsmedicinska enheten hade en träff med alla intervjuare och informerade om undersökningen. Möjligen kan detta ha ökat motivationen hos intervjuarna, vilket i sin tur bidragit till svarsfrekvensen. Det förhållandevis höga antalet kontaktförsök, samt att endast ett fåtal frågor ställdes, var ytterligare några faktorer som kan ha bidragit till att höja svarsfrekvensen. Trots detta är det dock hälften av bortfallet som vi inte vet något om. Sekretess och utlämnande av datamaterial I huvudundersökningen Liv & hälsa 2004 skickades ett informationsbrev ut tillsammans med enkäten. Där kunde uppgiftslämnarna läsa om undersökningens bakgrund, syfte och vilka parter som undersökningen genomfördes i samarbete med. I brevet informerades också om att olika registeruppgifter skulle inhämtas, att samtliga uppgifter skyddades av personuppgiftslagen och sekretesslagen, att deltagande var frivilligt och att en avidentifierad fil och avidentifierade enkäter skulle levereras till Örebro läns landsting. Vid telefonintervjuerna tillfrågades uppgiftslämnarna om de hade läst den information de fått i samband med utskicket av postenkäten och i de fall de inte läst informationen berättade intervjuaren om undersökningen. För att SCB ska kunna lämna ut ett datamaterial så krävs informerat samtycke av uppgiftslämnarna. Det innebär att de genom att besvara intervjufrågorna godkänner att deras svar kompletteras med de registervariabler och behandlas på det sätt som informationsbrevet eller intervjuaren informerar om. 13
Frågor I telefonintervjuerna ställdes ett mindre antal frågor tagna ur frågeformuläret Liv & hälsa 2004. Frågorna handlade bland annat om livsvillkor som familjesituation och ekonomi, levnadsvanor och hälsa. Det är frågor som tidigare visats vara betydelsefulla för att spegla hälsan och dess bestämningsfaktorer, vilket exempelvis framkommit i tidigare analyser av material från Liv & hälsa (Berglund et al 2003; Molarius et al 2007, 2009). Förutom de variabler som samlats in via telefonintervjuerna har även ett antal registervariabler hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB), yrkesregistret, utbildningsregistret och geografidatabasen. Dessa är främst födelseår, kön, födelseland, invandringsår, yrke enlig svensk yrkesklassificering (SSYK-kod), utbildningsnivå och nyckelkodsområde. Uppgifterna från RTB avser den 20:e augusti 2004 och uppgifterna från yrkesregistret är från år 2002. Utbildningsnivå gäller avklarade utbildningar till och med höstterminen 2003. Livsvillkor Till livsvillkoren räknas demografiska och socioekonomiska förhållanden. Ålder och kön: All redovisning sker uppdelat på kön och totalt. Åldersvariabeln har delats in i de fyra kategorierna 18 34 år, 35 49 år, 50 64 år, samt 65 84 år. Dessa uppgifter är hämtade från SCB:s register. Födelseland: För att undvika alltför små svarsgrupper har samtliga svarande med födelseland utanför Norden slagits samman till en grupp. Variabeln födelseland har därför endast tre grupper, nämligen födda i Sverige, övriga Norden samt utanför Norden. Uppgifterna är från SCB:s register. Utbildning: Till förgymnasial utbildning räknas de individer som har som högsta utbildning grundskola, folkskola, realskola eller liknande utbildning om högst nio år, gymnasial utbildning omfattar dem med upp till tre års avslutade gymnasiestudier. Gruppen med eftergymnasial utbildning är tämligen heterogen eftersom den omfattar såväl mycket långa akademiska utbildningar som mer yrkesinriktade sådana. Dessa uppgifter är hämtade från SCB:s register. Sysselsättning: Sysselsättningsstatus har grupperats utifrån en konstruktion av frågor om sysselsättning där endast ett svarsalternativ per svarande har bibehållits. Vid fler än ett svar har samtliga som svarat arbetar som anställd eller som egen företagare placerats i den förvärvsarbetande gruppen. De som svarat att de studerar (och inte samtidigt något av de två ovanstående alternativen) har placerats i den studerande gruppen och de som svarat att de är arbetslösa (och inte samtidigt något av de tre ovanstående alternativen) har placerats i den arbetslösa gruppen. Övriga svarsalternativ har lagts ihop till gruppen övrigt. Förtidspensionärer och ålderspensionärer som ingår i gruppen övrigt har dock även studerats separat. 14
Familjesammansättning: Detta är en konstruktion utifrån frågor om vilken eller vilka man bor tillsammans med. Frågealternativen har sedan kategoriserats i fyra grupper vilka består av ensamstående med eller utan barn under 18 år samt gifta eller sammanboende med partner med eller utan barn under 18 år. Personer som svarat att de delar boende med föräldrar, syskon eller andra vuxna förutom make eller maka, sambo eller partner har klassificerats som ensamstående. Ekonomi: De som svarat att de under de senaste 12 månaderna inte någon gång haft svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra eller avbetalningar jämförs med dem som minst en gång haft sådana problem. Levnadsvanor Rökning och alkoholvanor ingår under levnadsvanor. Även det kombinerade måttet Body Mass Index (BMI) räknas hit. Rökvanor: För att mäta rökvanor användes frågan Röker du? med svarsalternativen: Nej, jag har aldrig vanerökt, Nej, jag har slutat röka, Ja, jag röker någon gång ibland samt Ja, jag röker dagligen. Alternativen har dikotomiserats så att dagligrökarna jämförs med övriga. Riskkonsumtion av alkohol: Med hjälp av de tre första frågorna i AUDIT (Acohol Use Disorders Identification Test) har riskkonsumtion beräknats (Bergman et al. 1998; Bergman, Källmén 2000). Detta sätt att bedöma riskkonsumtion av alkohol har under flera år använts i svenska befolkningsundersökningar (Boström, Nyqvist 2008). Ett index beräknas utifrån hur ofta och hur mycket vid ett vanligt tillfälle samt hur ofta en större mängd dricks vid ett och samma tillfälle. Indexet kan anta värdet 0 12. Kvinnor som har 6 12 poäng och män som har 8 12 klassats som riskkonsumenter. Intensivkonsumtion av alkohol: De som svarat varje månad eller oftare på frågan Hur ofta dricker Du sex glas eller fler vid samma tillfälle har definierats som intensivkonsumenter. Berusningsdrickande: Hur ofta har Du under de senaste tolv månaderna druckit så mycket alkohol att Du varit berusad? Personer som svarat att de minst två till tre gånger per månad dricker så pass mycket att de känner sig berusade jämförs med dem som berusar sig mindre ofta eller inte alls. BMI: Grundat på självskattad vikt (kg)/självskattad längd (m) 2 har fyra grupper skapats: normalvikt, undervikt, övervikt ej fetma samt fetma (WHO 1997). 15
Hälsa Under hälsoavsnittet ryms förutom direkta frågor om allmän hälsa och tandhälsa, frågor som kan betraktas som bestämningsfaktorer för hälsa såsom olycksfall som lett till kontakt med hälso- och sjukvård eller tandvård, om man blivit nedlåtande behandlad samt synen på framtiden. Allmänt hälsotillstånd: Självskattad hälsa mättes med hjälp av frågan Hur bedömer Du Ditt allmänna hälsotillstånd? Utifrån svarsalternativen har tre grupper skapats Mycket bra och Bra, Varken bra eller dåligt och Dåligt och Mycket dåligt. Tandhälsa: Även tandhälsan mättes med en allmän fråga Hur tycker Du att Din tandhälsa är? Alternativen har grupperats i de tre grupperna Mycket bra och Bra, Varken bra eller dåligt och Dåligt och Mycket dåligt. Olycksfall: De som svarat att de under de senaste tolv månaderna råkat ut för olycksfall en eller flera gånger och som lett till att de sökt vård eller tandvård har kategoriserats som en grupp och de som svarat nej på frågan som en. Nedlåtande behandling: De som svarat att de under de senaste tre månaderna minst en gång har upplevt att någon behandlat dem på ett nedlåtande sätt jämförs med dem som inte blivit nedlåtande behandlade. Framtidstro: Frågan Hur ser Du på framtiden för Din personliga del? användes för att kategorisera dem med en Mycket eller Ganska optimistisk, Varken optimistisk eller pessimistisk respektive Mycket eller Ganska pessimistisk tro på framtiden. Datainsamling Datainsamlingen genomfördes med datorstödda telefonintervjuer av SCB:s intervjuare. Telefonintervjuerna gjordes under vecka 49 och 50 år 2004. Antalet kontaktförsök med varje urvalsperson uppgick som mest till fem. Svarsfrekvensen blev 49,3 procent, det vill säga 580 personer av dem som ingick i bortfallsuppföljningen. Svaren registrerades direkt i samband med telefonintervjuerna. Svarsdatafilen kompletterades sedan med registervariablerna. Bortfall Bortfallet består dels av objektsbortfall som innebär att intervjufrågorna inte är besvarade alls och av partiellt bortfall som innebär att vissa frågor inte är besvarade. Om bortfallet skiljer sig åt från de svarande med avseende på undersökningsvariablerna så kan skattningarna som grundar sig på enbart de svarande vara skeva. 16
Objektsbortfall kan bland annat bero på att uppgiftslämnaren inte påträffas, är förhindrad att vara med eller inte vill vara med i undersökningen (tabell 2). Med ej anträffad menas att personen inte har blivit nådd efter fem kontaktförsök, vilket till exempel kan bero på okänd adress eller okänt telefonnummer. Språksvårigheter eller sjukdom kan vara skäl varför en person är förhindrad att medverka. Att delta i undersökningar av det här slaget är frivilligt och just detta används ofta som argument för att avböja medverkan. Det var 326 personer, 27,7 procent, som av olika anledningar inte anträffades, 96 personer som var förhindrade att medverka och 172 personer som inte ville medverka i undersökningen. Totalt utgjorde 596 personer, 50,7 procent, objektsbortfall. Tabell 2. Beskrivning av objektsbortfall och svarande på bortfallsintervju. Antal Procent Ej anträffade 326 27,7 Ej anträffad efter 5 kontaktförsök 115 9,8 Flyttat, adress okänd 1 0,1 Tillfälligt bortrest 11 0,9 Hemligt telefonnummer 2 0,2 Uppgift om telefon saknas 197 16,8 Förhindrade att medverka 96 8,2 Sjukdom (tillfällig) 4 0,3 Institution 4 0,3 Fysiskt/psykiskt hinder 34 2,9 Språksvårigheter 52 4,4 Övrigt 2 0,2 Avböjt medverkan 172 14,6 Ej tid 17 1,4 Sekretess integritet register 5 0,4 Ställer aldrig upp i undersökningar 12 1,0 Frivilligheten 116 9,8 Undersökningens syfte 12 1,0 Övrigt 10 0,8 Säger sig ha sänt in blanketten 2 0,2 Totalt bortfall 596 50,7 Intervjuade 580 49,3 Det partiella bortfallet bland de svarande på bortfallsintervjun var mycket lågt, som högst 1,5 procent, förutom för frågan om kroppsvikt där andelen som inte visste eller inte ville svara var 3,4 procent. 17
De svarande i enkät- respektive intervjustudien De svarande har delats in i olika grupper. Dels beroende på vid vilken tidpunkt de svarat på postenkäten eller om de svarat på bortfallsintervjun, dels beroende på kön och geografisk urvalsgrupp. En övervägande majoritet, 1 387 personer, av de totalt 1 828 personer som svarade på postenkäten gjorde detta innan första påminnelsen med ytterligare en enkät skickades ut (tabell 3). Samma mönster kan utläsas oavsett kön och geografiskt område. Totalt svarade 2 408 personer på antingen postenkäten eller bortfallsintervjun. Två tredjedelar av dessa, 1 566 personer, kom från något av Örebro kommuns hyreshusområden. Drygt en tredjedel av de svarande, 842 personer tillhörde den valda kontrollkommunen Degerfors kommun. Tabell 3. Antal svarande uppdelat på olika svarstidpunkter för enkäten, bortfallsintervjuerna samt totalt för de olika geografiska områdena som ingår i bortfallsuppföljningen, kvinnor, män och totalt (K, M & T). Hyreshusområden Kontroll kommun Totalt antal svarande Antal svarande på: K M T K M T K M T enkät tom tack- och påminnelsekort 486 405 891 258 238 496 744 643 1 387 enkät tom första utskick av enkätpåminnelse 595 499 1 094 297 272 569 892 771 1 663 postenkät totalt 655 552 1 207 327 294 621 982 846 1 828 bortfallsintervjuer 152 207 359 105 116 221 257 323 580 Samtliga svarande på postenkät eller bortfallsintervju 807 759 1 566 432 410 842 1 239 1 169 2 408 Svarsfrekvensens förändring I detta avsnitt redovisas två olika svarsfrekvenser. Dels en svarsfrekvens som beräknats för dem som svarat på postenkäten samt en svarsfrekvens som erhålls när den tidigare frekvensen kompletteras med bortfallsintervjuerna. Svarsandelarna har delats upp på kön, ålder, geografiskt område, utbildningsnivå, sysselsättning, födelseland respektive invandringsår utifrån registerdata från SCB. Vid tolkningen av svarsfrekvensens förändring ska det beaktas att det i bortfallsintervjuerna endast ställdes ett fåtal av de frågor som ingick i enkätformuläret, vilket givetvis även det har betydelse för svarsfrekvensen. I Örebros hyreshusområden har andelen kvinnor som svarat ökat från 63 till 78 procent och bland männen i samma område har svarsandelen ökat från 54 till 74 procent (tabell 4). Detta innebär att skillnaden i svarsfrekvens mellan könen har minskat från 9 till 4 procentenheter. Samma mönster, att skillnaden i svarsfrekvens mellan kvinnor och män minskat, kan även ses i kontrollkommunen. Även skillnader i svarsfrekvenser mellan olika åldersgrupper har utjämnats. Den största ökningen av svarsfrekvens återfinns bland män 18 34 år i kontrollkommunen där svarsfrekvensen ökat med 34 procentenheter från 42 procent till 76 procent. 18
Tabell 4. Svarsfrekvenser (procent) fördelat på kön och ålder för de två geografiska områdena för enbart svarande på postenkäten, för samtliga svarande (postenkät eller bortfallsintervju) samt svarsfrekvensens förändring i procentenheter. Enkät Enkät+ intervju Ökning i procentenheter Hyreshusområden: Kvinnor 18 34 år 63 83 20 Kvinnor 35 49 år 60 76 17 Kvinnor 50 64 år 66 79 13 Kvinnor 65 84 år 63 74 11 Kvinnor totalt 63 78 15 Män 18 34 år 37 70 33 Män 35 49 år 50 70 20 Män 50 64 år 62 77 15 Män 65 84 år 64 78 13 Män totalt 54 74 20 Kontrollkommun: Kvinnor 18 34 år 63 88 25 Kvinnor 35 49 år 64 87 23 Kvinnor 50 64 år 71 88 17 Kvinnor 65 84 år 59 76 18 Kvinnor totalt 63 84 21 Män 18 34 år 42 76 34 Män 35 49 år 48 75 28 Män 50 64 år 67 85 18 Män 65 84 år 71 83 13 Män totalt 57 80 23 Högutbildade med eftergymnasial utbildning under minst två år är den grupp som har högst svarsfrekvens i postenkäten, vilket även gäller när den kompletteras med svarande från bortfallsintervjun (tabell 5). För de med förgymnasial utbildning ökar dock andelen svarande i än högre grad från 48 till 72 procent. De studerande är en grupp med förhållandevis låg svarsfrekvens i enkäten, vilken kommer upp till 76 procent när den kompletteras med bortfallsintervjun. Då hänsyn tas till dem som svarat på bortfallsintervjuerna ökar andelen svarande födda i Sverige med 21 procentenheter från 59 till 80 procent. Även bland ej svenskfödda ses en ökning av svarsfrekvensen från 57 till 73 procent för personer födda i övriga Norden och från 44 till 68 procent för personer födda utanför Norden. Det förefaller dock främst vara personer som bott i Sverige i minst sex år som står för den största ökningen av svarsfrekvensen, 24 procentenheter från 47 till 71 procent. Tabell 5. Svarsfrekvenser (procent) fördelat på kön, ålder, utbildningsnivå, sysselsättning, födelseland samt invandringsår för enbart svarande på postenkäten, för samtliga svarande (postenkät eller bortfallsintervju) samt svarsfrekvensens förändring i procentenheter. Enkät 19 Enkät+ intervju Ökning i procentenheter Kvinnor 62 80 18 Män 49 74 25 18 34 år 48 76 28 35 49 år 53 74 21 50 64 år 65 80 15 65 79 år 65 79 14 80 84 år 59 72 13 Utbildningsnivå okänd 48 60 12 Förgymnasial utbildning 48 72 24 Gymnasial utbildning 58 80 23 Eftergymnasial utbildning kortade än två år 61 79 18 Eftergymnasial utbildning minst två år 69 88 19 Förvärvsarbetar 61 82 21 Studerande 45 76 31 Arbetslös 59 82 23 Övrigt 51 68 17 Född i Sverige 59 80 21 Född i övriga Norden 57 73 16 Född utanför Norden 44 68 23 Invandrat för 0-5 år sedan 42 57 15 Invandrat för minst 6 år sedan 47 71 24
En slutsats som kan dras är således att bortfallsuppföljningen, åtminstone för de frågor som ingick i bortfallsintervjun, starkt bidragit till att jämna ut skillnader i svarsfrekvens mellan kvinnor och män, yngre och äldre, lågutbildade och högutbildade, svenskfödda och utlandsfödda samt mellan olika sysselsättningsgrupper. Justeringsviktning Vikter har skapats för att kunna räkna upp svaren från de som svarat till så kallad populationsnivå. Vikter som tar hänsyn till populationens 4 storlek för de olika urvalsgrupperna, strata, i undersökningen består av antalet mantalsskrivna personer dividerat med antalet svarande inklusive övertäckning 5 i varje stratum. Antalet svarande skiljer sig åt för de olika svarstidpunkter som redovisas i rapporten. Detta innebär att populationsvikter för de olika tidpunkterna som tar hänsyn till antalet inkomna svar har skapats (se även tabell B1 i tabellbilagan). För att beskriva förhållanden i befolkningen (populationen) har för enkätdata även så kallade kalibreringsvikter 6 beräknats. Kalibreringsvikterna är framtagna genom att utnyttja hjälpinformation från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Registerdata används förutom att justera för olika urvalsstorlekar i de olika strata även till att justera för bortfallsskevheter för olika grupper av individer. Exempelvis har en yngre arbetslös utomnordiskt född man med enbart förgymnasial utbildning en betydligt lägre svarsbenägenhet än en medelålders förvärvsarbetande svenskfödd kvinna med eftergymnasial utbildning. Man tar då hänsyn till detta genom att ge mannens svar en högre kalibreringsvikt och hans svar bidrar därför mer till skattningen av hela populationens värde än vad kvinnans svar gör. Mannen får på detta sätt ge röst åt övriga män med samma förhållanden som tillhörde urvalet men som av någon anledning inte svarade på enkäten. 4 Populationen är den totala gruppen individer som ska studeras. 5 Till övertäckning räknas de personer som inte ingår i populationen men som ändå finns med i urvalsramen, till exempel avlidna eller emigrerade personer. 6 För en mer utförlig redovisning av kalibreringsvikterna hänvisas till Liv & hälsa 2004 En undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Kvalitetsdeklaration/Teknisk rapport avseende Örebro län, Statisticon, december 2004. 20
Studerade svarsgrupper och områden I resultatredovisningen redovisas svaren för de olika frågorna för sex olika grupper: 1. Inkomna svar på postenkäten till och med tack- och påminnelsekort (Enkät första) 2. Inkomna svar på postenkäten efter första påminnelse med ny enkät (Enkät andra) 3. Inkomna svar på postenkäten totalt (Enkät alla) 4. Svarande på bortfallsintervjuerna (Intervju) 5. Svarande på antingen postenkät eller intervju (Enkät+intervju) 6. Svarande på postenkäten totalt med kalibreringsvikter (Enkät+kalibrerat) Personer som ingår i grupp 1 (Enkät första) ingår även i grupp 2, 3, 5 och 6 och så vidare för de personer som ingår i den andra respektive tredje gruppen. Personer som ingår i grupp 4 ingår även i grupp 5. I denna rapport studeras skillnader i svarsmönster mellan de olika svarsgrupperna. Om konfidensintervallet för den skattade andelen i en svarsgrupp inte överlappar konfidensintervallet i en annan svarsgrupp görs bedömningen att svarsmönstren skiljer sig statistiskt signifikant från varandra. 7 Grupp 1 4 används först och främst till att studera om de som tillhör olika svarsgrupper har svarat annorlunda på de olika frågorna som ingår i bortfallsuppföljningen. Grupp 3, 5 och 6 kan användas för att jämföra om resultaten blir annorlunda beroende på om enkätdata enbart är justerat för urvalsstorlekar (grupp 3), enkätdata är kompletterat med intervjudata och justerat för urvalsstorlekar (grupp 5) eller om enkätdata är justerat för urvalsstorlekar och kalibrerat för skillnader i svarsmönster (grupp 6). I Resultatkapitlets avsnitt Tidiga och sena svar redovisas skillnader mellan svarsgrupp 1 3, det vill säga mellan dem som svarat tidigt i relation till dem som svarat sent. I avsnittet Kalibreringsviktningens betydelse studeras skattningar som genereras då kalibreringsvikterna används (svarsgrupp 6) samt om dessa skattningar skiljer sig från övriga svarsgrupper. För att studera skillnader i svarsmönster för de olika svarsgrupperna ojusterat och justerat för bakgrundsvariablerna kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå har oddskvoter tagits fram med hjälp av bivariat och multivariat logistisk regression 8 för några av de frågor som ingår i analysen. De justerade oddskvoterna redovisas i resultatdelen medan mer detaljerade resultat från analyserna beskrivs i tabellbilagan under avsnittet Svarsmönster logistisk regression. 7 Det mer korrekta förfarandet att studera om differensen mellan de olika andelarna skiljer sig statistiskt signifikant från 0 har valts bort av redovisningsskäl då konfidensintervall för samtliga andelar kan redovisas istället för ett utvalt antal differenser. 8 Entermetod genomförd med dataprogrammet SPSS 17.0. 21