Förstudie - Utökat mottagande av flyktingar och ensamkommande barn

Dnr BUN-2014-189 Dpl 37 sid 1 (10) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteyttrande 2014-04-02 Göran Isberg, 054-540 29 00 goran.isberg@karlstad.se Förstudie - Utökat mottagande av flyktingar och ensamkommande barn Dnr BUN-2014-189 Dpl 37 Ärende Sedan en tid tillbaka finns ett ökat tryck på Sveriges kommuner att ta emot flyktingar. Detta gäller även Värmland som län och Karlstads kommun. Framförallt läget i Syrien har gjort att behovet av platser för flyktingar och ensamkommande barn har ökat starkt, och förväntas fortsätta öka under 2014. Länsstyrelsen har den 22 november 2013 gjort en framställan till Karlstads kommun, angående flyktingmottagande och mottagande av ensamkommande barn. I framställan påtalar man ett behov av att skriva en ny överenskommelse mellan Migrationsverket och kommunen, som innebär ett utökat mottagande. Man pekar på att det ansvar för mottagandet kommunerna i Värmland tar på sig är ojämnt fördelat, och att de kommuner som har eller har haft lediga bostäder har ett större mottagande. Stora krav kommer att ställas på kommunerna för att säkerställa resurser för mottagandet. Framför allt gäller det bostäder, men det kommer även att krävas utökade resurser inom förskola och skola, SFI-undervisning mm. Mottagandet Dagens avtal mellan Karlstads kommun och dåvarande Integrationsverket, innebär att kommunen förbinder sig att ta emot högst 100 flyktingar och vissa andra utlänningar årligen. Till detta kommer avtalet om 3 platser för ensamkommande flyktingbarn. Människor som kommer till Sverige har specifika grundläggande behov för att de skall kunna leva och ha en chans att integreras i det svenska samhället. Behovet av en bostad är naturligtvis grundläggande för vistelsen, men så är även sysselsättning, plats i barnomsorg eller skola till sina barn och undervisning i svenska språket. Dessutom behöver de nyanlända stöd med många större och mindre praktiska saker t.ex. att handla, skaffa bankkonton, försäkringar, Postadress: Barn- och ungdomsförvaltningen, Besöksadress: Webb: karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: upphört Bankgiro: 405-2213

Dnr BUN-2014-189 Dpl 37 sid 2 (10) abonnemang mm. Till detta kommer att många upplevt trauman i sina hemländer som kräver vård och stöd i varierande omfattning och under varierande tid. Flyktingar Flykting är varje person som har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös/politisk uppfattning, kön eller sexuell läggning 1 om man skulle återvända till sitt hemland. 145 flyktingar har skrivits in på Arbetsförmedlingen i Karlstad under 2013. Arbetsförmedlingen ansvarar för flyktingarna under etableringsfasen, det vill säga de två första åren. De 145 inskrivna på AF inkluderar ett oklart antal anhöriginvandrade samt så kallade egenbosatta i kommunen, det vill säga personer som ordnat boende själva och flyttat hit. Dessa omfattas inte av avtalet mellan kommunen och Integrationsverket. Hur många som faktiskt kommit till kommunen inom ramen för avtalet är därför svårt att precisera, men arbetsmarknads- och socialförvaltningens egen statistik pekar på att man tagit emot 76 nyanlända under 2013. Under etableringsfasens två år har de nyanlända ersättning från Försäkringskassan. När två år passerat, omfattas man av statens jobb- och utvecklingsgaranti, men ersättningen sjunker vilket i praktiken betyder att många får kompletterande försörjningsstöd. Kommunens ansvar enligt Socialtjänstlagen gäller, det vill säga man har skyldighet att ge var och en det stöd och den hjälp den behöver. Ensamkommande barn Ensamkommande barn är under 18 år och har kommit till Sverige och sökt asyl utan sina vårdnadshavare, oftast tillsammans med någon släkting. Dessa barn anvisas inte plats inom ramen för kommunens överenskommelse med Migrationsverket utan istället med stöd av särskilda skäl. När det gäller mottagande, omsorg och boende för ensamkommande barn, har kommunen ansvaret från start, huvudsakligen utifrån Socialtjänstlagen. När Migrationsverket anvisat ett barn till en kommun, omfattas barnet av det så kallade vistelsebegreppet, vilket i praktiken innebär att anvisad kommun har det yttersta ansvaret för barnet. Man har också ansvar för att efterforska var barnets familjemedlemmar finns. Processen När ett ensamkommande barn anländer till Sverige och söker asyl, erbjuds barnet enligt Socialtjänstlagen ett tillfälligt boende och omsorg i den kommun där de ger sig till känna för svensk myndighet. Detta sker huvudsakligen i de kommuner där Migrationsverket har kontor, och den kommunen blir ankomstkommun. Omedelbart efter ankomsten skall Migrationsverket anvisa en kommun att ta emot barnet. Anvisningskommunen tar då över ansvaret för boende och omsorg under 1 FN:s flyktingkonvention.

Dnr BUN-2014-189 Dpl 37 sid 3 (10) den tid ansökan om asyl prövas och även därefter för dem som beviljas uppehållstillstånd. En anvisning innebär att kommunen måste utreda barnets behov, ansvara för boende och omsorg, förordna en god man (inom 2-3 dagar) och se till att barnet får skolgång. Principer för anvisning Länsstyrelserna fördelar platserna i respektive län med en beräkningsmodell. Därefter fördelas platserna mellan kommunerna. På så vis får varje län och varje kommun ett s.k. fördelningstal 2. Syftet är att sträva efter en jämn fördelning av mottagandet i Sverige. Fördelningsmodellen tar hänsyn till befolkningsmängd, tidigare mottagande av ensamkommande barn och nyanlända samt hur många personer som finns inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem, boende i respektive kommun. Beslut om anvisning fattas enligt följande ordning: 1. Till en kommun till vilken barnet anses ha anknytning. Här gäller främst att släkting eller annan för barnet viktig person finns i kommunen. 2. Till kommun med överenskommelse om platser för anvisning. I kommun där ledig plats finns och som matchar barnets ålder och/eller kön. 3. Till kommun med eller utan överenskommelse. Här gäller Migrationsverkets utvidgade möjlighet att anvisa. En överenskommelse ger en kommun möjlighet att planera mottagandet. Kommuner som uppnått sitt fördelningstal är undantagna i steg 3. a. Kommuner utan överenskommelse kommer att vara först i turordningen för anvisning. Dessa kommuner får en anvisning vardera tills samtliga utan överenskommelse fått 10 anvisningar var. b. Därefter anvisas till kommuner med överenskommelse men som inte startat sitt mottagande, tills samtliga dessa fått 10 anvisningar var. c. Sedan anvisas till kommuner som inte nått sitt fördelningstal. I första hand utses de län som inte nått länets fördelningstal, och inom länet de kommuner som ligger längst ifrån sin kommuns fördelningstal. När alla län nått samma differens mellan fördelningstal och mottagande, anvisas till samtliga län. Kommunerna sorteras utifrån kommunens platsbrist i förhållande till fördelningstalet, så att de som har störst differens får anvisning först. Sedan får kommunerna ta emot ett barn i taget tills kommunen mottagit det antal barn som bristen på platser genererar (2,5 anvisning per saknad plats). 2 Länstalet för Värmland 2014 är 1490 platser för flyktingar (varav 673 anvisningsbara platser) och 96 asylplatser för ensamkommande barn. Detta skall jämföras med 2013 års 378 anvisningsbara platser för flyktingar och 43 asylplatser för ensamkommande barn. Karlstads fördelningstal för 2014 är 200 anvisningsbara platser för flyktingar och 12 asylplatser, att jämföra med 2013 års 70 anvisningsbara platser för flyktingar och 3 asylplatser.

Dnr BUN-2014-189 Dpl 37 sid 4 (10) 4. När alla kommuner nått sitt fördelningstal används sista steget. Här sker anvisning till samtliga landets kommuner, i turordning utifrån folkmängd i kommunen. Störst kommun får anvisning först. Länsstyrelsens framställan I sin framställan 3 vill Länsstyrelsen att Karlstad skall skriva under ett avtal om att man bereder ca 200 anvisningsbara platser per år för flyktingar. Detta vill man skall komma att gälla åtminstone under 2014 och 2015. När det gäller asylplatser för ensamkommande barn, vill man att kommunen multiplicerar sitt nuvarande antal platser (3) med minst 4, d.v.s. totalt minst 12 platser. Dessa 12 skall i sin tur multipliceras med 3 eller 4 för att få fram det antal barn som kommer att kunna tas emot. Detta beror på att det beräknas att varje barn upptar en plats endast under några månader, och därefter kan ett nytt barn tas emot. I praktiken betyder detta att Karlstad förväntas ta emot ett 40-tal ensamkommande barn i jämförelse med dagens ca 10. Hur många barn det kommer att betyda i praktiken, beror på Migrationsverkets handläggningstider. I dagsläget är handläggningstiden ungefär fyra månader, vilket betyder att en plats omsätter tre barn under ett år. 12 platser blir då i praktiken 36 barn på helårsbasis. Förändring av mottagandet mellan nuvarande avtal och det föreslagna, översikt Flyktingar Ensamkommande Uppskattad Totalt barn anhöriginvandring Med 100 10 25 135 nuvarande avtal Med avtal enligt Länsstyrelsens framställan 200 40 50 290 Lagförändringar Ett antal lagändringar träder i kraft inom området integration och mottagande. Bland annat innebär det att beträffande ensamkommande barn ges Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa en kommun att ta emot asylsökande ensamkommande barn. Detta mot bakgrund av att behovet av platser är akut. Beslutet innebär att Migrationsverket kan anvisa samtliga kommuner efter den 1 januari 2014 att ta emot ensamkommande barn. Det gäller såväl kommuner som har en överenskommelse att ta emot ensamkommande barn som kommuner utan överenskommelse. Utöver detta sänks grundersättningen till kommunerna, och istället införs en prestationsbaserad ersättningsmodell 4 där ett högt mottagande ger en högre ersättning jämfört med tidigare modell. Även ersättningen när det gäller 3 Se bilaga, framställan från Länsstyrelsen och förslag till ny överenskommelse. 4 Förordningen om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, SFS 2010:1122.

Dnr BUN-2014-189 Dpl 37 sid 5 (10) mottagande från Migrationsverkets anläggningsboenden (ABO) premieras, för att undvika att nyanlända fastnar där. Konsekvenser För att synliggöra de konsekvenser som ett utökat mottagande kan få, har berörda förvaltningar och bolag fått uttrycka sig över hur man ser på ett ökat mottagande ur deras perspektiv. De som tillfrågats är förvaltningens och bolagets direktör respektive VD. Inom arbetsmarknads- och socialförvaltningen har information också hämtats från enhetschefen för EBU, enheten för ensamkommande barn och unga, samt från bostadskonsulent som hanterar mottagandet av de vuxna flyktingarna. Först ställdes frågan under våren 2013, det vill säga innan den nya framställan från Länsstyrelsen inkommit. Eftersom behoven kommer att öka ytterligare i det fall kommunen tecknar ovan nämnda avtal med Länsstyrelsen, har man fått möjlighet att åter yttra sig över hur man ser på konsekvenserna av att ingå en sådan överenskommelse med Länsstyrelsen. Karlstads Bostads AB Man konstaterar att situationen på bostadsmarknaden är besvärlig, och trycket på lediga lägenheter mycket stort. En av fem lediga lägenheter går redan idag till grupper som har förtur, bland annat till flyktingar. Till detta kommer studentbostadsgarantin. Man menar att ett utökat mottagande går att hantera så länge det kan rymmas inom befintligt avtal 5. Det innebär att en ökad tilldelning av lägenheter för flyktingar, minskar tilldelningen av lägenheter till andra grupper med lika mycket. Anhöriginvandringen är också problematisk, eftersom man har begränsad tillgång till stora lägenheter. Samtidigt tror man att det går att teckna fler kontrakt 2014 än vad som tecknats under 2013. Upp emot 40 kontrakt kan vara rimligt att teckna under 2014, jämfört med 20-25 under 2013 då trycket från nya studenter till höstterminsstarten inte förväntas öka och att nya studentbostäder då har färdigställts. Hänsyn måste också tas så att kulturkrockar och friktion mellan boende inte blir för stor på enskilda områden. Hyresnivån vid nyproduktion Combohus ligger under normvärdet från Socialstyrelsen, vilket innebär att man kan skriva kontrakt i nyproducerade hus. Gymnasieförvaltningen Gymnasieförvaltningen ansvarar för SFI-utbildning för flyktingar placerade i Karlstads och Hammarö kommuner för flyktingar placerade i Grums kommun. Verksamheten omfattar i dag cirka 120 elever. Förslaget om utökat flyktingmottagande skulle ge en volym på 230-250 elever. 5 Arbetsmarknads- och socialförvaltningens avtal med KBAB om antal tilldelade lägenheter per år.

Dnr BUN-2014-189 Dpl 37 sid 6 (10) Den ökade elevvolymen kommer att ställa ökade krav på lokaler och lärarkompetens. Beträffande lokaler kan situationen lösas genom att förlägga undervisning till mer udda tider som sen eftermiddag alternativt kväll. Volymökningen kommer att innebära en utmaning för gymnasieförvaltningen beträffande bemanning med behörig personal. Bemanningsprocessen kräver en relativt god framförhållning för att klara behörighetskravet. En kraftigt utökad verksamhet med behörig personal innebär alltid en utmaning vid krympande verksamhet, särskilt om neddragningar kommer snabbt. Gymnasieförvaltningen får ett ramanslag i stället för elevanslag inom SFIverksamheten. För flykting-sfi får gymnasieförvaltningen ersättning från ASF under etableringsfasen. Den beräknade anhörighetsinvandringen kommer över tid att medföra en ekonomisk utmaning för gymnasieförvaltningen. SFI-verksamheten har återkommande varit dyrare än ramen utifrån ett ökat antal elever. Eftersom SFI är en rättighet kan inte verksamheten avslå en behörig ansökan. Det är svårt för gymnasieförvaltningen att med säkerhet bedöma volymerna av ensamkommande barn utifrån att elever även kommer från Grums, Kils och Forshagas kommuner. Gymnasieförvaltningen kan erfarenhetsmässig konstatera att utbildningen inom språkintroduktion är en dyr verksamhet. Kostnaderna överstiger det elevanslag (interkommunal ersättning) som gymnasieförvaltningen får. Kostnaden kan hänföras till i princip två delar, behov av hög bemanning (små undervisningsgrupper) och stort behov av elevhälsa. Elevkategorin behöver bli sedda mest hela tiden för att fungera samtidigt som gruppen är i behov av mycket stöd för att hantera vardagen. Elevgruppen ensamkommande barn har ett väsentligt större behov av elevhälsa än andra grupper. Behovet riktas i första hand mot kurator och skolsköterska utifrån att många elever helt enkelt mår dåligt. Exempelvis tar kartläggning av vaccinationsbehov betydande tid i anspråk. Skolan har även betydande merkostnader för tolkverksamheten eftersom ambitionen är att använda auktoriserade tolkar. Ansvarig rektor upplever att det är svårt att få landstinget att ställa upp och ta sin del av ansvaret för elevgruppen. Konsekvensen blir att skolan tar alternativt tvingas ta ett allt för stort ansvar av vårdande karaktär. Elevhälsans uppdrag är i första hand förebyggande. Barn och ungdomsförvaltningen Inom barn- och ungdomsförvaltningen finns redan idag ett behov av ökad kapacitet och samordning kring hur och var nyanlända ska tas emot. Framställan från Länsstyrelsen till Karlstads kommun om ökat mottagande av flyktingar samt ensamkommande flyktingbarn kommer att öka det behovet. Ett ökat antal flyktingar och efterföljande anhöriginvandring kan med nuvarande organisation leda till att elever får vänta på skolplacering och att de inte får det stöd de har rätt till inom rimlig tid. Det kan till exempel gälla modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning eller att det saknas lärare med kompetens inom andraspråksinlärning. Det behövs också utökade kunskaper kring

Dnr BUN-2014-189 Dpl 37 sid 7 (10) och rutiner för kartläggning av nyanländas skolbakgrund och kunskaper, inte minst med hänvisning till de av regeringen föreslagna åtgärderna (DS 2013:6) kring kartläggning och undervisning av nyanlända elever. En mottagningsfunktion/enhet för nyanlända kan öka tydligheten kring hur nyanlända ska tas emot och ge likvärdiga möjligheter och förutsättningar för en bra skolstart i Karlstads kommun. Mottagningsenheten föreslås: utreda och föreslå kommungemensamma riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever inom barn- och ungdomsförvaltningen så att lagens krav säkerställs ansvara för en första kartläggning av skolbakgrund, kunskapsnivå och hälsa ansvara för information till vårdnadshavare om svensk förskola och skola ge rekommendation till förskolechefer och rektorer om lämplig placering fungera som stödjande och rådgivande enhet gentemot förskolor och skolor arbeta med kompetenshöjande insatser kring interkulturell kompetens och språkutvecklande arbetssätt samverka med andra förvaltningar i kommunen, landstinget och berörda myndigheter kring nyanlända barn och elever Mottagningsenheten bör placeras centralt och gärna i samverkan med andra förvaltningar vilket kan underlätta för nyanlända familjer. Beroende av verksamhetens omfattning behövs kompetenser som samordnare med pedagogisk kompetens, lärare i svenska som andraspråk, mångfaldspedagog, skolsköterska, administratör, modersmålslärare samt tillgång till tolkar. Uppskattningsvis behövs totalt 350 % tjänst, c:a 2 mkr exkl. hyreskostnader. Ett ökat mottagande av flyktingfamiljer innebär att antalet platser i förberedelseklasserna behöver öka liksom behovet av lärare med kompetens i svenska som andraspråk. Gymnasieförvaltningen köper idag modersmålsundervisning och studiehandledning från barn- och ungdomsförvaltningen. Ett ökat mottagande av ensamkommande barn, inte bara i Karlstads kommun utan också från kranskommunerna, kommer att öka behovet av studiehandledare och modersmålslärare. I förskolan är det för nuvarande ont om förskoleplatser i vissa delar av kommunen. Ett ökat flyktingmottagande kommer att innebära behov av ytterligare förskoleplatser. Kulturskolan riktar sig via olika projekt till skolor med hög andel nyanlända. Ytterligare resurser för detta arbete kan innebära att fler nyanlända barn och elever ges möjligheter till estetiska uttryck och en snabbare integrationsprocess. Kostnaden uppskattas till 1 mkr/år.

Dnr BUN-2014-189 Dpl 37 sid 8 (10) Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningens aktiviteter är viktiga för att erbjuda även nyanlända en bra fritid. Man har dels verksamheter i egen regi som bibliotek, skaparverkstan, Arenan, parklekar, fritidsgårdar, UNO, seniorernas hus, badhus, motionsspår, drop-in-idrott mm. Biblioteken erbjuder dessutom i dag tidningar, databaser, internetuppkoppling på en mängd olika språk så att personer kan ha kontakt med sina hemländer och ha "span" vad som händer. De egna verksamheterna är i stort sett avgiftsfria, men det finns undantag. Den andra aktören är föreningslivet inom idrott och kultur. Här kan det vara språkliga problem eller att föreningen tar en avgift för deltagande. Kanske behövs en "lots" som följer gruppen in till föreningen? (Ett bra exempel i Borlänge där en flyktinggrupp startade ett bandylag!) Studieförbunden kan söka pengar för barn- och ungdomskulturprojektet riktat till gruppen. Region Värmland genom dess kulturcentrum planerar en förstudie om dans/film på flyktingförläggningar. Det är också viktigt att veta var de finns och att de kommer för ibland "plötsligt dyker dom upp" och man har ingen beredskap på mottagandet. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Lägenheter måste ställas till förfogande i den omfattning som behövs, både i antal och i storlek i förhållande till anländande familjers. Ett mottagande av 200 flyktingar, medför av erfarenhet en anhöriginvandring om 50-100 personer inom ett till två år. Lägger man dessutom till att antalet ensamkommande barn ökar med ca 30 barn, betyder det att så småningom ytterligare minimum 15 lägenheter årligen behövs för att dessa skall kunna flytta ut från kommunens boende och bereda plats för nya ensamkommande barn. Det utökade mottagandet innebär också ett behov av ökade administrativa resurser. En handläggare kan klara att administrera ungefär 50 ärenden. Det betyder att ett par handläggartjänster ytterligare kan komma att krävas, enbart för att möta den ökade arbetsmängden. En informationscentral dit man kan vända sig för att få hjälp med bekymmer eller frågor av olika slag, kan behöva inrättas. Någon form av samordnarfunktion kan också komma att krävas. Det innebär ett mera riktat arbete som kräver extra resurser. En informationscentral skall fungera som en öppen mottagning och vara lätt tillgänglig för den som behöver hjälp. Den skall också medverka till att skapa kontakter för den enskilde mellan arbetsförmedling, försäkringskassa, landsting, kommun och föreningar. De extra kostnaderna för ytterligare handläggartjänster i mottagandet samt ett utökat behov av lokaler, beräknas bli ca 1 300 000 kr per år. Dessa är merkostnader i det korta perspektivet och beräknas komma att täckas av ökade statsbidrag för mottagande av flyktingar. I ett längre perspektiv kan det bli svårare att täcka

Dnr BUN-2014-189 Dpl 37 sid 9 (10) kostnadsökningarna. Kostnaderna blir då beroende av hur stor andel av flyktingarna som lyckas komma i arbete eller utbildning, och är därför svåra att överblicka. Behov av lägenheter Eftersom antalet lägenheter redan nu är för litet, har arbetsmarknads- och socialförvaltningen i dagsläget ansvaret för att inbördes prioritera bland de grupper som är prioriterade. Familjerna som kommer från andra länder är många gånger relativt stora. Varje familj måste ha en bostad först och främst, och det är svårt att hitta större lägenheter i Karlstad. Mottagandet i övrigt skulle kunna fungera relativt väl även om det skulle komma att medföra extra arbete. Det är svårt att veta exakt hur många lägenheter som kommer att behövas, eftersom det beror på hur stora familjer som kommer. Uppskattningsvis kommer det årligen att behövas ytterligare 65 lägenheter fler än idag, för att täcka behovet hos de nyanlända. Den uppskattningen bygger på att ytterligare 30 ensamkommande kräver ytterligare minst 15 lägenheter. Utöver det ytterligare ca 125 flyktingar inklusive anhöriginvandrade, kräver ytterligare ca 50 lägenheter. Hur stor anhöriginvandringen blir är osäkert, men uppskattningen bygger på tidigare erfarenheter. Boende för ensamkommande barn Lägenheter är inte det enda som kommer att behövas. Om antalet platser för ensamkommande barn utökas från 3 till 12, kräver det att ett nytt asylboende startas. Det behöver vara dimensionerat för 7-8 platser, och med en personalstyrka på 8-10 kvalificerade medarbetare. Driftskostnaderna för ett sådant boende kommer enligt beräkningarna att täckas av statsbidrag för mottagande av ensamkommande barn. Detta under förutsättning att man kan använda befintliga lokaler eller hyra kompletterande lokaler. Om det skulle bli aktuellt med att bygga nytt blir läget ett annat, eftersom det då handlar om en större investering. Inkomster och utgifter för ett ökat mottagande Förändringar i kommunens verksamheter påkallade av ett ökat mottagande av flyktingar och ensamkommande barn, kräver ökade resurser på olika sätt. En del kostnader har förvaltningarna själva satt en siffra på. Till dessa kommer kostnader som inte närmare är preciserade. Det handlar till exempel om utökade platser inom förskolan, högre bemanning inom gymnasieskolans elevvård eller nybyggnation av bostäder. Ett ökat mottagande innebär också ökade intäkter. Det finns relativt avancerade schabloner för vilken ersättning kommunerna får från staten för sina olika aktiviteter. En del ersättningar betalas ut per automatik, medan andra aktivt måste återsökas från staten. I det korta perspektivet innebär detta att delar av de ökade kostnaderna täcks av ökade intäkter. I det längre perspektivet är kostnaderna svårare att överblicka. Det beror mycket på hur väl kommunen lyckas med mottagande och integration av de

Dnr BUN-2014-189 Dpl 37 sid 10 (10) nyanlända. När det gäller barn och unga blir det till exempel betydelsefullt att eleverna klarar sin grundskolegång, att de går igenom gymnasiet med godkända betyg och att de sedan ges möjlighet att få fäste på arbetsmarknaden. Även för de vuxna flyktingarna är möjligheten till att arbeta viktig, både för att man skall kunna försörja sig men också för att man skall kunna integrera sig själva och sina familjer i det svenska samhället. Göran Isberg skoldirektör, barn och ungdom