Barn- och utbildningsförvaltning Gymnasieskolan inkl. högre studier Verksamhetsberättelse 2012 Utvecklingsplan 2013 1
Innehållsförteckning 3 1. Beskrivning av verksamheten Tabell 1 Andel (%) av eleverna på introduktionsprogram 2011 4 Tabell 2 Andel (%) av elever på nationella program 2011 2. Förutsättningar Tabell 3 Folkmängd i Gnesta i åldern 16 18 år 3. Rutiner för uppföljningsarbetet 5 4. Resultatredovisning Tabell 4 Andelen elever i åk 9 med behörighet till gymnasieskola 6 Tabell 5 Elever folkbokförda i kommunen på resp. programgrupp 7 Tabell 6 Antagna elever per program könsuppdelat 2011 Tabell 7 Antal elever i kommunal resp. fristående gymnasieskola 8 Tabell 8 Andel sökande till gymnasiet intagna på 1:a-handsval Tabell 9 Avbrott/studieuppehåll föregående år, andel (%) av nybörjare folkbokförda i kommunen 9 Tabell 10 Andel elever med fullföljd gymnasieutbildning inom tre år Tabell 11 Andel invånare med fullföljd gymnasieskola, högskolebehörighet och påbörjad högskola efter 3 år 10 Tabell 12 Elever på arbetsmarknaden eller i studier två år efter avslutad gymnasieskola Tabell 13 Andel (%) invånare med högskoleutbildning 11 Tabell 14 Antal publicerade nyheter på hemsidan 5. Ekonomi 12. 6. Utvecklingsmål 2013 2
Gymnasieskolan Verksamhetsberättelse 2012 och utvecklingsplan för 2013 1. Beskrivning av verksamheten Gnesta kommun har ingen egen gymnasieskola utan alla platser köps av externa anordnare. Vi har samverkansavtal med Flens, Nyköpings, Salems, Strängnäs och Södertälje kommuner samt Ökna naturbruksgymnasium. Samverkansavtal innebär att eleven blir mottagen på samma villkor som samverkanskommunens egna elever. Söker eleven ett program som inte erbjuds genom samverkansavtal beviljas även detta. Eleven kan också bli andrahandsmottagen utanför samverkansavtalet, men är då inte berättigad till inackorderingsbidrag. I Gnesta finns sedan 2011 en fristående gymnasieskola med ett drygt 40-tal elever från Gnesta. Gnesta kommuns elever har därmed ett brett urval vid val av gymnasieutbildning. Antagningsförfarandet har tidigare ombesörjts av antagningsenheten i Södertälje, men sedan april 2012 har vi avtal med gymnasieantagningen i Stockholm. Detta har inneburit en del svårigheter med att få ut adekvata underlag och ökade kostnader. Vi kommer inför antagningen 2013 att ställa krav på ökad service för att ytterligare kunna förbättra uppföljningen. Anledningen till bytet var att antagningsenheten i Södertälje flyttade över sin enhet till Stockholm. Sedan april 2012 finns på förvaltningen en gymnasieansvarig med ett utökat uppdrag att följa upp elevernas studieresultat. Arbetet under 2012 har bestått i att hitta struktur för det arbetet, upparbeta kontakt med gymnasierna, begära in underlag för analyser samt gymnasiebesök. Detta arbete kommer att fördjupas under 2013. Ett samarbete har också inletts med de gymnasieansvariga i Trosa och Oxelösunds kommuner som inte heller har egna gymnasier. Vi har tagit fram gemensamma brev och blanketter som vi använder i uppföljningen av gymnasieelevernas studier. Syftet med detta är att på ett mycket tidigt skede uppmärksamma elever som riskerar att inte nå målen eller som hoppar av gymnasiet. Vi hjälps också åt med gymnasiebesök då vi har många, och en del gemensamma, skolor att besöka. Höstterminen 2011 sjösattes den nya gymnasieskolan Gy11. En av förändringarna var att gymnasieprogrammen delades in i yrkesförberedande respektive högskoleförberedande program. Behörighetskraven för att komma in på gymnasiet ändrades också. Alla ska vara godkända i Engelska, Matematik och Svenska alternativt Svenska som andraspråk för att tas emot på ett nationellt program. För att komma in på ett yrkesförberedande program krävs ytterligare fem godkända betyg och för ett högskoleförberedande program ytterligare åtta godkända betyg. För den som inte är behörig till gymnasiet erbjuds introduktionsprogram under ett år: Preparandutbildning, Programinriktat individuellt val, Yrkesintroduktion, Individuellt alternativ samt Språkintroduktion. Beroende på vilka betyg man har med sig från åk 9 tas man emot i ett av introduktionsprogrammen. Tabell 1 Andel (%) av Gnestas elever på introduktionsprogrammen 2011 Preparandutbildning 3,1 Programinriktat individuellt val 1,3 Yrkesintroduktion 1,9 Individuellt alternativ 1,9 Språkintroduktion 2,5 Skolverkets jämförelsetal 2012-11-05 3
Tabell 2 Andel (%) av Gnestas elev på nationella program 2011 YRKESFÖRBEREDANDE PROGRAM HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM Barn- och fritid 2,5 Ekonomi 4,4 Bygg- och anläggning 6,3 Estetiska 8,8 El- och energi 5,7 Humanistiska 1,9 Fordon- och transport 3,8 Naturvetenskapliga 11,3 Handel- och administration 2,5 Samhällsvetenskapliga 10,7 Hantverk 2,5 Teknik 4,4 Hotell- och turism 1,9 International Baccalaureate 1,3 Industritekniska 0 Naturbruk 10,1 Restaurang- och livsmedel 6,9 VVS- och fastighet 3,1 Vård- och omsorg 1,3 Riksrekryterande med egna examensmål 0 Skolverkets jämförelsetal 2012-11-05 Elever som påbörjade sina studier före ht 2011 läser klart enligt den gamla lagstiftningen och de första eleverna som examineras enligt Gy11 är klara i juni 2014. I denna verksamhetsberättelse redovisas också kommunens resultat för högre studier, dvs hur stor del av befolkningen som går vidare till universitets- eller högskolestudier samt den totala utbildningsnivån. 2. Förutsättningar Tabell 3 Folkmängd i Gnesta i åldern 16 18 år 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 435 412 386 341 329 341 368 383 400 406 uttagen 2012 09 Vi är inne i en period av minskande elevkullar, vilket också innebär minskade kostnader för gymnasieskolan. Dock har andelen elever som går i gymnasiet ökar, vilket ger en ekonomisk effekt. Det är också en nationell trend att fler elever byter program under sin studietid och i många av dessa fall förlänger sina studier med ett eller två år. Detta får effekt på ekonomin, men framför allt för eleverna som tillbringar fler än tre år på gymnasiet och därmed skjuter upp inträdet på arbetsmarknaden. Ett av uppdragen för gymnasieansvarig är att fånga upp elever som tänker byta program så att ett byte i så fall sker smidigt. En god studie- och yrkesvägledning redan i grundskolan är dock grunden för att eleverna ska göra väl grundade val och sedan genomföra dessa. 3. Rutiner för uppföljningsarbetet Verksamhetsberättelsen baseras på egen statistik från Extens och Agresso samt statistik från SCB:s KOLADA, SKL:s Öppna jämförelser Gymnasiet 2012 och Skolverkets Jämförelsetal. Nationell statistik finns ännu ej tillgänglig för 2012. Det har också varit svårt att få fram intern tillförlitlig statistik för 2012 eftersom den bygger på information från antagningsenheten som 4
under året bytt faktureringssystem med stora komplikationer som följd. Statistiken är könsuppdelad i de fall det gått att få fram sådana uppgifter. Sedan april har gymnasieansvarig arbetat med att samla in och sammanställa statistik och uppgifter gällande gymnasieskolan. Det konkreta uppföljningsarbetet är ännu i sin linda, men utifrån tillgänglig statistik kan några utvecklings- och förbättringsområden skönjas. Målsättningen är att våra elever ska göra väl underbyggda gymnasieval och ha goda förutsättningar att klara av sina studier med gott resultat. 4. Resultatredovisning Tabell 4 Andelen elever i åk 9 med behörighet till gymnasieskola 2007 2008 2009 2010 Gnesta kommun 88 90 92 89 Ranking 204 142 69 127 Länet * * 86 86 Riket 89 89 89 88 Öppna jämförelser/kolada Gnesta kommun Yrkesförb program 92 (93/92) Studieförbered. program: Estetiskt 91 (90/92) 2011 (P/Fl) Studieförbered. program: Ek.-/ hum.-/ samh.vet. 88 (87/89) Studieförbered. program: Naturvet/t ekniskt 80 (81/79) Yrkesförb program Studieförbered. program: Estetiskt 2012 Studieförbered. program: Ek.-/ hum.-/ samh.vet. Studieförbered. program: Naturvet/t ekniskt 91 90 88 86 Ranking * * * * * * * * Länet 85 84 82 79 * * * * (85/86) (84/85) (82/84) (80/80) Riket 87 (86/89) 86 (85/88) 85 (85/87) 83 (81/85) * * * * Öppna jämförelser/kolada 2011 och Jämförelsetal Skolverket 2012-12-01. * = uppgiften finns ännu ej tillgänglig En viktig bakgrundsfaktor för att klara av gymnasiestudierna är vilka resultat eleven har med från grundskolan. Ett högt meritvärde ökar dessutom valmöjligheten för eleven. En annan viktig faktor är att eleverna får god studie- och yrkesvägledning från tidig ålder och därmed kan göra ett väl avvägt val av gymnasieutbildning. Skolan har en kompensatorisk roll och forskning visar att lärarens kompetens är den mest avgörande faktorn för elevernas resultat. Skolan har större betydelse för elevernas resultat än deras bakgrund. Tidigare statistik visar också att av de elever som började det individuella programmet fullföljde ca 20 % gymnasiet inom fyra år, resten gjorde det alltså inte. Det är med andra ord av yttersta vikt att förskola och grundskola håller hög kvalitet för att eleverna ska ha möjlighet att lyckas i gymnasieskolan. 5
Behörighetssiffrorna för de två åren med Gy11 är i princip identiska, dock med undantaget behörigheten till naturvetenskapliga och tekniska programmet som ökat betydligt 2012. Den nationella trenden är att färre pojkar än flickor blir behöriga till gymnasiet, medan andelen behöriga flickor ökar. Det är oroande för pojkarnas del, eftersom kopplingen mellan slutbetyg från grundskolan och lyckade studier på gymnasiet starkt hänger samman. Gnesta kommun har dock en motsatt trend, något som också Skolinspektionen uppmärksammade vid höstens inspektion. Andelen pojkar som har fullständiga betyg (i 16 ämnen) har höjts under flera år i stark motsats till rikets sjunkande tal. Andelen flickor med fullständiga betyg har dock sjunkit något, dock från en mycket hög siffra. Detta påverkar inte gymnasiebehörigheten då denna baseras på 8 respektive 12 ämnen. Gnesta kommuns gymnasiebehörighet är över länets och rikets siffror och för 2012 den högsta i jämförelsen. Tabell 5 Elever folkbokförda i kommunen på resp. programgrupp 2011 JÄMFÖR LANDET kvinnor/män kvinnor/män studieförberedande program 51,1/30,9 49,2/37,9 introduktionsprogram 8,2/12,8 * yrkesförberedande program 39,7/52,3 43,1/51,1 KOLADA 121201 Gnestas befolkning har en låg andel högskoleutbildade (28 % 2010) och kommunens målsättning är att öka andelen. I Gy11 finns möjligheten att läsa till högskolebehörighet även på ett yrkesförberedande program, men det är långt ifrån alla elever som gör det. Tendensen ser i stället ut att en del elever söker ett studieförberedande program för att vara säkra på att få sin högskolebehörighet, trots att man egentligen vill gå ett yrkesförberedande program. Konsekvensen är ibland att det blir för svårt med ett teoretiskt program och eleven avbryter sina studier. Med god studievägledning och välvilligt bemötande från gymnasieskolorna kan alltså eleverna läsa ett yrkesförberedande program och även få sin högskolebehörighet. Det är dock oroande att en så låg andel pojkar väljer ett studieförberedande program och vi behöver studera djupare huruvida eleverna på yrkesförberedande program kompletterar för att få högskolebehörighet. I rapporten Du får ingen andra chans från Lärarnas Riksförbund konstateras det att vara behörig till gymnasieskolans nationella program är nästan en förutsättning för att få grundläggande högskolebehörighet. Elever som tvingas börja gymnasieskolans individuella program får svårt att nå grundläggande högskolebehörighet. Man konstaterar också att andelen elever med grundläggande högskolebehörighet sjunker i takt med att de uppmätta studieresultaten från grundskolan sjunker. I rapporten konstateras därför att det är tydligt att gymnasieskolan svårligen kan kompensera för misslyckanden i grundskolan. I Gnesta kommun är dock trenden den motsatta mot riket och våra elever lyckas allt bättre. I Öppna jämförelser pekar man också på att elevernas programval har betydelse för fullföljandegraden. Det är vanligare att elever från de studieförberedande programmen fullföljer sin gymnasieutbildning inom tre år (79,8 %) än eleverna från de yrkesförberedande programmen (73,9 %). Mönstret gäller för såväl kvinnliga som manliga elever på nationell nivå. (s 22) 6
74 % (2011) av Gnestas elever fullföljer gymnasiet inom tre år och endast ytterligare 1 procentenhet inom ett fjärde år. Det finns all anledning att följa upp dessa elever ytterligare under 2013. Förhoppningen är också att de förbättrade resultaten i grundskolan även ska få genomslag på gymnasieresultaten. Tabell 6 Antagna elever per program könsuppdelat 2011 Intern statistik Elever från Gnesta gör könsstereotypa gymnasieval, något som i sig inte är fel så länge eleven känner att man gjort det val man vill och inte något som förväntas av en. Om vi problematiserar detta är det vanligare att elever som gör ett otraditionellt val avbryter sin utbildning därför att man blir bemött utifrån ett traditionellt könsmönster. Gymnasieskolorna har därmed en del att jobba med för att alla elever ska känna sig nöjda med sitt gymnasieval. Jämställdhetsprojektet och Sex- och samlevnadsprojektet i Gnestas grundskolor torde på sikt leda till att eleverna blir säkrare på sig själva och sina val, och att avhoppen pga detta minskar. Tabell 7 Antal av Gnestas elever i kommunal resp. fristående gymnasieskola GYMNASIESKOLA Utfall 2010 Totalt antal elever i gymnasieskola - varav elever i fristående gymnasieskola Intern statistik Extens Framtidsplan 2011 Vt-11 Ht-11 Snitt ht/vt 2011 489 464 479 449 464 * * 235 221 228 58,7 % av eleverna går i kommunal gymnasieskola i annan kommun, varav Nyköping 21,9 %, Södertälje 18,2 % och Flen 5,4 %. För Salem och Strängnäs finns inte statistik då antalet elever är för litet. 3,5 % går i fristående gymnasieskola i Gnesta (Praktiska) och 34,3 % i fristående gymnasieskola i annan kommun. 3,5 % går i landstingskommunal gymnasieskola (Naturbruksskola). Öppna jämförelser gymnasiet 2012 I takt med att elevkullarna minskar finns en oro för att elevunderlaget ska bli för litet och att vissa skolor ska tvingas lägga ner sin utbildning. För eleven innebär det att den inte automatiskt kan 7
garanteras en likvärdig utbildning på en annan skola och kanske måste byta program eller inriktning, kanske med ett extra studieår som resultat. Tendensen är att elever och föräldrar är oroliga för detta och kanske väljer en kommunal skola före en fristående för att vara på den säkra sidan. På sikt kan detta innebära att valfriheten för eleverna minskar. Tabell 8 Andel sökande till gymnasiet intagna på 1:a-handsval 2009 2010 2011 75/84,4 78,8/85,9 76/82,1 Skolverkets Jämförelsetal 2012-11-05 Det ligger nära till hands att tro att motivationen till studier ökar om eleven kommer in på sitt förstahandsval. Återigen handlar det om att eleven får en god utbildning i grundskolan och får sitt slutbetyg för att kunna konkurrera väl om sitt förstahandsval och ha goda grunder för att klara av sina studier på gymnasiet. Siffrorna visar att långt ifrån alla elever kommer in på sitt förstahandsval, trots detta är avbrottsfrekvensen låg, se tabell 9. Tabell 9 Avbrott/studieuppehåll föregående år, andel (%) av nybörjare folkbokförda i kommunen 2007 2008 2009 2010 2011 3 4 3 2 1 Skolverkets Jämförelsetal 2012-11-05 Att göra avbrott eller studieuppehåll under sitt första år i gymnasiet är en riskfaktor för kommande studier på gymnasiet. Vi har en förhållandevis låg andel elever som gör avbrott. God tillgång på kvalificerad studievägledning inför gymnasievalet är förmodligen en av framgångsfaktorerna, uppföljningsgruppens arbete en annan. Ogiltig frånvaro kan vara en första signal om att eleven inte trivs och så småningom avbryter studierna. På den blankett gymnasieskolorna fått för att meddela Gnesta kommun om förändringar i elevens studieplan ska man också rapportera om eleven har mycket ogiltig frånvaro. Detta hoppas vi leder till att vi kan möta upp eleverna med stöd av olika slag så att avbrotten blir ännu färre. Enligt Skollagen har hemkommunen ansvar för att följa upp alla ungdomar som inte fullgjort sin skolplikt och inte fyllt 20 år. Uppföljningen gäller ej elever som går i gymnasiet. I Gnesta kommun har Barn- och utbildningsnämnden ansvar för elever 16 18 och Socialnämndens Individ- och familjeomsorg (IFO) för de som är 18 20 år. Vi har dock en gemensam arbetsgrupp som träffas två gånger per termin för att samordna arbetet. I gruppen ingår yrkesoch studievägledare från grundskolan och vuxenutbildningen, gymnasieansvarig, bitr. rektor på Frejaskolan 6-9, bitr. rektor för Elevhälsan samt CICERON-ansvarig på IFO. Gruppen utgår från den information vi har om elever som inte är i studier eller arbete samt information från det dryga 50-talet gymnasieskolor där gnestaungdomar studerar. Målsättningen är att på ett tidigt stadium fånga upp elever som vill byta program eller avbryta studierna så att kostnaden för eleven, i form av sänkt motivation och sänkt självförtroende, och kommunen, i form av kostnad för ett extra år på gymnasiet, blir så liten som möjligt. I Gnesta kommun har arbetet varit lyckosamt och vi uppfyller skollagens grundläggande krav på uppföljning. 8
Tabell 10 Andel elever med fullföljd gymnasieutbildning inom tre år 2007 2008 2009 2010 2011 Totalt Totalt Stud. Yrkes Totalt Stud. Yrkes Totalt Stud. Yrkes Totalt förb förb förb förb förb förb Gnesta kommun 63 72 69 73 73 75 70 72 70 73 74 Ranking 250 251 * * 216 * * 246 * * 227 Riket 68 77 79 73 76 79 73 77 79 74 * KOLADA 121201 Det är långt ifrån alla elever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom de tänkta tre åren. Nationell statistik visar att många avhopp sker i årskurs tre, vilket många gånger sker av strategiska skäl. En elev som fått ett slutbetyg från gymnasiet har nämligen inte längre rätt att läsa kurser på komvux och för att öka den framtida valmöjligheten väljer man att inte slutföra gymnasiestudierna. Detta innebär förstås också att man inte får en högskolebehörighet. SKL skriver i Öppna jämförelser att utbildningsnivån är en av de starkaste indikatorerna på hälsa och till och med livslängd och riskerna för att hamna utanför arbetsmarknaden ökar starkt om man saknar gymnasieexamen. (s 15) Det är alltså viktigt även ur ett livsperspektiv att fullfölja sin gymnasieutbildning och få sitt slutbetyg. En annan grupp av elever som inte fullföljer utbildningen inom tre år är de som behöver förlängd tid av olika skäl. SKL:s studier visar att ett fjärde år ökar fullföljandegraden, men att ett femte år i princip ger mycket liten effekt. För Gnestas elever är skillnaden mellan tre och fyra år marginell; 1 procentenhet. I Öppna jämförelser pekar man på att tidiga stödinsatser och ett välstrukturerat elevhälsoarbete är grunden för goda studier. Detta är en av de saker gymnasieansvarig kommer att fördjupa uppföljningen av under kommande år. Tabell 11 Andel invånare i Gnesta kommun med fullföljd gymnasieskola, högskolebehörighet och påbörjad högskola efter 3 år 2008 2009 2010 2011 Andel (%) elever som fullföljt 74 69 76 75 gymnasieutbildning inom fyra år Rankingplats av 290 kommuner 182 268 175 186 Andel elever (%) med 88 89 79 81 grundläggande behörighet till universitet och högskola Rankingplats av 290 kommuner 194 196 273 264 Andel som påbörjat högskola 41 23 29 27 inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning Rankingplats av 290 kommuner 73 283 255 274 KOLADA 121201 Andelen elever som fullföljt utbildningen inom fyra år är marginellt högre än efter tre år. Det finns därför all anledning att tidigt följa upp de elever som läser ett fjärde år och hur studieplanerna är upplagda för detta extra år. 9
Den grundläggande behörigheten till universitet och högskola och andelen som påbörjar högre studier inom tre år efter gymnasieutbildning är låg och visar dessutom en sjunkande trend. Utifrån ett modellberäknat värde hamnar Gnesta på -9,8 procentenheter (ranking 270) i landet vad det gäller elever med behörighet till universitet och högskola. KOLADA 121201 På nationell nivå är det fler kvinnor än män som uppnår grundläggande behörighet (skillnad på ca sju procentenheter), skillnaden är också stor mellan studie- och yrkesförberedande program; 75,2 mot 62,3. (ÖJ Gy s 30) Återigen måste det tryckas på vikten av att eleverna får goda kunskaper med sig från grundskolan så att de har möjlighet att välja och även genomföra gymnasiestudierna. Detta har varit ett stort arbete i Gnestas grundskolor under flera år och effekterna av detta visar sig nu i ökad behörighet till gymnasiet. En fortsättning och fördjupning av detta arbete samt förbättrad uppföljning av gymnasieeleverna torde på sikt också visa sig i ökad andel invånare med grundläggande behörighet till högskolan. Tabell 12 Elever i Gnesta kommun på arbetsmarknaden eller i studier två år efter avslutad gymnasieskola 2008 2009 2010 2011 Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad 62 68,5 gymnasieutbildning Rankingplats av 290 kommuner 216 87 Andel (%) etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter 35 79 38 35,2 avslutad gymnasieutbildning Rankingplats av 290 kommuner 111 36 15 20 Andel elever som gått över till universitet/högskola direkt efter avslutad gymnasieutbildning Jämför ovanstående med alla landets kommuner Öppna jämförelser, gymnasiet/kolada 3,4/20 13,6/12,2 9,5/8,3 6,6/17,6 13,4/15,7 16,2/20,9 16,2/19,7 15,5/18,6 Nationell statistik visar att andelen elever som studerar på universitet och högskola inom tre år ökar medan andelen som etablerat sig på arbetsmarknaden efter två år minskar. Sammantaget har också andelen elever som två år efter avslutade studier antingen etablerat sig på arbetsmarknaden eller studerar minskat det senaste åren. Det finns dock kommuner som bryter det mönstret och Gnesta är en av dem. I rankingen av våra 290 kommuner hamnar vi på en 20:e plats vad det gäller etablering på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning. Den siffran är förstås glädjande och kan delvis förklara den låga andelen som studerar på högskola och universitet. Tabell 13 Andel (%) av Gnesta kommuns invånare med högskoleutbildning Åldersgruppen 25-64 år 2011, totalt 5136 personer i åldersgruppen (2562 män och 2574 kvinnor) FÖRGYMNASIAL UTB GYMNASIAL UTB < 3 ÅR GYMNASIAL UTB 3 ÅR EFTERGYMNASIAL UTB < 3 ÅR EFTERGYMNASIAL UTB MINST 3 ÅR män 19 34 21 13 12 kvinnor 13 30 19 16 21 totalt 16 32 20 14 16 SCB Utbildning och forskning/befolkningens utbildning åldersgrupp 25-74 år 10
Det finns ett uttalat mål för kommunen att höja utbildningsnivån som är låg nationellt sett. En högre utbildningsnivå ger ökad möjlighet till arbete, ökar kompetensen i arbetslivet, stärker individens roll i samhället samt minskar utanförskap och långtidsarbetslöshet, framför allt bland unga. Att höja utbildningsnivån är inget quick fix utan handlar om ett genomgripande och långsiktigt arbete. De senaste årens arbete i grundskolan med att öka måluppfyllelsen börjar ge resultat och detta arbete måste förstås fortsätta och fördjupas. Förvaltningens gymnasieansvariga har under 2012 inlett ett genomgripande uppföljningsarbete av gymnasieelevernas resultat, ett arbete som ytterligare kommer att fördjupas under 2013 exempelvis genom utökat samarbete med förvaltningens två yrkes- och studievägledare. Uppföljningsgruppens arbete kommer också att utvecklas då det kommit nytt arbetsmaterial om detta från SKL. Måluppfyllelse enligt internkontrollplanen: Tabell 14 Antal publicerade nyheter på hemsidan 2010 2011 2012 5 7 4 Vi behöver bli bättre på att lägga ut nyheter om gymnasiet på kommunens hemsida och vi behöver förbättra informationen på våra sidor då de upplevs som svårnavigerade. Möjligheten att starta en Facebook-sida för Gnestas gymnasieelever kommer också att undersökas. 5. Ekonomi Eftersom kommunen köper alla utbildningsplatser och eleverna har möjlighet att i stor utsträckning välja utbildning är det svårt för oss att påverka kostnaderna. En utökad uppföljning kommer förmodligen att innebära en minskad kostnad på sikt, exempelvis genom att i uppföljningen se till att eleverna klarar av sin utbildning på tre år i stället för fyra. Ett fjärde år är, som vi sett tidigare, i de flesta fall inte effektivt. De elever som går ett fjärde år i gymnasiet ska vara väl kända av gymnasieansvarig och ett fjärde år planeras i god tid tillsammans med berörd skola. Förmodligen är det inte nödvändigt med ett helt studieår utan eleven kan läsa enstaka kurser för att få sin examen. I Öppna jämförelser för gymnasieskolan 2012 kan vi utläsa att nettokostnaden per elev i ett treårigt medelvärde 2008-2010 är 98 478:- för Gnesta. Medianen för riket är 98 246:-. Enligt skollagen är hemkommunen skyldig att lämna inackorderingsstöd till elever i gymnasieskola med offentlig huvudman, dock med några undantag; elever i fristående gymnasieskola söker inackorderingsbidrag från CSN och elever som är andrahandsmottagna utanför samverkansområdet har inte rätt till bidraget. Kommunen bistår även med resekostnaden till skolan då alla elever måste resa för att kunna genomföra sin utbildning. Kostnaden för inackorderingsbidrag 2012 är 363 000:- och kostnaden för resor 1 516 000:- (Agresso). Vår kostnad för skolskjuts, resor och inackorderingsbidrag är, enligt Öppna jämförelser 2012, 4477:-/elev. Kostnaden finns i nettokostnaden ovan. Mediankostnaden för riket är 4445:- 11
6. Utvecklingsmål 2013 Under året har mycket av gymnasieansvarigs tid gått åt till att sätta sig in i verksamhetsområdet samt kartlägga nuläget. En ytterligare fördjupning av detta sker under 2013. Ett antal utvecklingsområden har också identifierats och följande kommer att genomarbetas under 2013: 1. utarbeta rutiner för övergången från åk 9 till gymnasiet samt rutiner för uppföljningsarbetet. I detta arbete ingår ett fördjupat samarbete med studie- och yrkesvägledarna på grundskolan och vuxenutbildningen 2. utveckla samarbetet med antagningsenheten i Stockholm som en grund för effektivare uppföljningsarbete 3. utveckla uppföljningsgruppens arbete 4. utveckla informationen till elever och föräldrar bland annat via hemsida, INFOMENTOR, broschyr och blanketter 5. utveckla samarbetet med grundsärskolan kring elever som börjar nya gymnasiesärskolan 2013 6. upparbeta kontakter med universitet och högskola för ett fortsatt samarbete Verksamhetsansvarig Marie-Louise Ramevik 12