TemaBLAD: Markanvändning Skåne fortsätter att växa Strukturbild för Skåne
TemaBLAD: Markanvändning Skåne fortsätter att växa Maj 2013 Analyser: Joakim Skanby, Therese Andersson & My-Linda Lorentsson Kartlayout: Joakim Skanby Textbearbetning: Joakim Skanby, Therese Andersson & My-Linda Lorentsson www.skane.se/strukturbild
Skåne fortsätter att växa Som ett första steg i att skapa en gemensam bild av hur vi använder marken i Skåne publicerades hösten 2009 rapporten Markanvändning i Skåne. I diskussionen om markanvändning uttryckte ett antal kommuner att det råder brist på mark för verksamhetsetableringar i vissa delar av Skåne. Detta föranledde en fördjupad kommundialog för att diskutera Skånes framtida markanvändning och kommunernas planering för bostäder och verksamheter. Kommundialogen initierades våren 2009 med rundabordetsamtal där frågor relaterade till Skånes markanvändning diskuterades. Det som diskuterades vid dessa samtal sammanfattades och resulterade i ett flertal konkreta frågor vilka sedan användes som diskussionsunderlag i en fördjupad dialog om markanvändning som Strukturbild för Skåne genomförde hösten 2009. Syftet med en fördjupad kommundialog var att skapa ett gemensamt kunskapsunderlag där kommunernas framtida planberedskap och markanvändningsambitioner för såväl bostäder som verksamheter presenterades. Detta kunskapsunderlag togs tillvara på och resulterade våren 2010 i TemaPM Skåne växer Markanvändning i ett regionalt perspektiv. I Skåne växer presenterades tio nyckelfaktorer som kommunerna ansåg vara extra viktiga aspekter av Skånes framtida planering. Tre av dessa aspekter som varit framträdande i den fortsatta dialogen med kommunerna är: Skåne exploateringsmöjligheter, Bostäder och boendefrågor samt Långsiktigt och strategiskt arbete. Syftet med detta TemaBLAD är att utifrån desa tre aspekter bygga vidare på, följa upp och jämföra dagens situation med vad som presenterades i Skåne växer. TemaPM Skåne växer kom ut våren 2010
Långsiktigt och strategiskt arbete Översiktsplanen är det dokument som redovisar kommunens politiska viljeriktning för den framtida planeringen och byggandet i kommunen. Översiktsplanen är traditionellt sett främst en redovisning av kommunens mark- och vattenanvändning men har med tiden utvecklats till att bli mer visionär och till att inbegripa bredare strategiska ställningstaganden. Hur kommunen arbetar med långsiktig fysisk planering har stor betydelse för kommunens utveckling och för hur väl den övergripande visionen efterföljs. Detta gör översiktsplanen till ett viktigt instrument i den kommunala planeringen. De skånska kommunerna arbetar med översiktsplaner på väldigt olika sätt och ambitionsnivåerna för hur omfattande och aktuell en plan bör vara, samt vikten de tillskrivs som strategiska dokument, skiljer sig åt hos kommunerna. Hösten 2009 fanns det fortfarande kommuner som inte antagit nya översiktsplaner sedan åren strax efter att kravet på obligatorisk översiktsplan infördes när PBL trädde i kraft 1987. Samtidigt hade andra kommuner antagit flera översiktsplaner under samma period. Idag är situationen annorlunda då de flesta kommuner antingen är igång med att ta fram, har uppdrag att påbörja, eller under de senaste åren antagit en ny översiktplan. I tabell 1 visas gällande översiktplaner och eventuellt pågående planuppdrag så som situationen ser ut våren 2013. Sedan Skåne växer kom ut har elva kommuner antagit nya översiktsplaner, fem kommuner har kommande översiktplaner som varit på samråd eller utställning och ytterligare tio kommuner har uppdrag att göra nya översiktsplaner. Planläget för dessa variera mellan nyss påbörjade till att förväntas gå till samråd någon gång under 2013. Så mycket som tre fjärdedelar av alla skånska kommuner har sedan 2010 antagit, eller uppdrag att göra, nya översiktplaner. Utöver detta arbetar kommunerna med fördjupningar och ändringar av, samt tillägg till, översiktsplanerna. Karta 1 nedan visar vilka kommuner som sedan 2010 (1) har antagit ny översiktplan, (2) har ny översiktplan som varit på samråd eller utställning, samt (3) övriga kommuner. Många av de övriga kommunerna har uppdrag att ta fram ny översiktplan och här kan planläget variera från nytt uppdrag och programskede till stundande samråd.
Långsiktigt och strategiskt arbete: Tabell 1. Skånska översiktsplaner och planuppdrag 2013 Bjuv NU GÄLLANDE ÖP ANTAGEN 2009 Nej Bromölla 2003 Samråd våren 2013 Burlöv 1998 (2002) Samrådshandling 2012 Båstad 2008 Nej Eslöv 2002 Beräknas påbörjas 2013 Helsingborg Hässleholm UPPDRAG ATT GÖRA NY ÖP/ PLANLÄGE NY ÖP 2010 Aktualiseras 2007 Nej Höganäs 2002 Beräknas antas våren/sommaren 2014 Hörby 2005 Beräknas antas årskiftet 2013/2014 Höör 2002 Samrådshandling, beräknas antas sommaren 2013 Klippan Kristianstad Kävlinge 2002 Utställningshandling 2013 har gått till KF för antagande 2013 Nej 2010 Nej Landskrona 2002 Samråd hösten 2013 Lomma Lund 2010 Nej 2010 Nej Malmö 2000 (2005) Utställning 2013 Osby Perstorp 2010 Nej 2006 ÖP i programskede Simrishamn 2001 Samrådshandling beräknas vara klar september 2013 Sjöbo 2009 Nej Skurup 2009 Påbörjar arbete med ny ÖP våren 2013 Staffanstorp 2009 Nej Svalöv 2007 Aktualiserad, bearbetning beräknas påbörjas våren 2013 Svedala 2010 Nej Tomelilla 2002 Förväntas bli antagen 2015 Trelleborg Vellinge 2010 Nej 2013 Nej Ystad 2005 Nej, tillägg till ÖP gjordes 2011 Åstorp 2012 Nej Ängelholm 2004 Beräknas bli antagen slutet av 2013 Örkelljunga Östra Göinge 2008 Nej 2012 Nej
Skånes exploateringsmöjligheter Skåne fortsätter att växa men tyvärr inte jämnt. En del skånska kommuner har en stark tillväxt medan andra visar på en negativ utveckling. Detta är en stor utmaning för Skåne, där vissa kommuner måste vända en negativ trend och andra kommuner behöver hantera trycket från tillväxten med hjälp av god planberedskap. I översiktsplanen har kommunerna möjligheten att konkretisera och synliggöra den egna viljeriktningen; oavsett om man står inför ett tillväxttryck eller om man behöver arbeta för att vända en negativ utveckling så ger en god planberedskap bättre förutsättningar för att leva upp till de strategier och riktlinjer som beskrivs i översiktsplanen. I tabell 2 visas planberedskapen i Skåne så som den ser ut våren 2013. Den främsta skillnaden rörande planberedskapen i de skånska kommunerna jämfört med 2010 är att kommunerna idag tycks vara mer medveten om det egna planläget och således sina egna förutsättningar. Detta är positivt då en medvetenhet om det egna planläget bidrar till en effektivare användning av den värdefulla skånska marken. Framförallt har kommunerna idag en högre planberedskap för antal lägenheter och hektar verksamheter i detaljplaner jämfört med 2010. Planberedskapen i detaljplaner kan ses som ett led i att förverkliga de intentioner som beskrivs i översiktsplanerna. När Skåne växer gavs ut fanns det kommuner som inte hade antagit ny översiktplan på drygt 20 år. Detta yttrade sig bland annat i att vissa kommuner endast arbetade med detaljplaner utan någon naturlig koppling till översiktplanen vid planerandet av nya områden. Avsakanden av denna koppling till översiktplanen gjorde att vissa kommuner upplevde att de saknade helheltperspektiv i sin planering. Idag ser dock situationen bättre ut; den äldsta översiktplanen är idag från 2001 och inga kommuner har översiktplaner som är äldre än sju år utan att ha planuppdrag att ta fram en ny. Detta tillskott av nya och kommande översiktplaner kan vara en förklaring till att de skånska kommunerna idag tycks ha en högre planberedskap jämfört med 2010. Exempel på översiktplaner och relaterade dokument som kommit ut sedan 2010
Skånes exploateringsmöjlgheter: Tabell 2. Planläget i Skånes kommuner 2013 PLANBEREDSKAP ÖP PLANBEREDSKAP DP Bostäder LGH eller HA Verksamheter HA Bostäder LGH Verksamheter HA Bjuv 725 lgh 150 75 20 Bromölla 1 000 lgh 60 256 15 Burlöv 3 000 lgh 35 160 15 Båstad 3 300 lgh 150 500 29 Eslöv 1 500 lgh 150 1 000 55 Helsingborg 23 000 lgh 1 100 3 738 7,2 Hässleholm 400 ha 250 Ingen uppgift Ingen uppgift Höganäs 110 ha 70 194 ha 73 Hörby 350 lgh Ingen uppgift 102 15,8 Höör 1 800 lgh 150 150 20 Klippan 1 000 lgh 115 300 145 Kristianstad 4 140 lgh 784 2000 Ingen uppgift Kävlinge 4 000 lgh 500 Ingen uppgift Ingen uppgift Landskrona 6 000 lgh 600 150 65 Lomma 2 000 lgh 50 850 7 Lund 37 100 lgh 375 1280 44 Malmö 13 000 lgh 4 800 9800 60 Osby 1 000 lgh 38 Ingen uppgift Ingen uppgift Perstorp Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Simrishamn 210 ha Ingen uppgift 275 0,33 Sjöbo 1 320 lgh 200 580 68 Skurup 190 ha 100 Ingen uppgift 140 Staffanstorp 4 300 lgh Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Svalöv 3 278 lgh 113 502 7,9 Svedala 2 600 lgh 55 679 60 Tomelilla 900 lgh Ingen uppgift 128 ha för bostäder och verksamheter Trelleborg 600 ha 300 400 60 Vellinge 7 500 lgh Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Ystad 1 860-4 840 lgh 300 600 40 Åstorp 1 386 lgh 80 Ingen uppgift Ingen uppgift Ängelholm 8 100 lgh Ingen uppgift 700 15 Örkelljunga 800 ha 85 240 210 Östra Göinge 474 lgh 120 54 ha 16
Bostäder och boendefrågor Det byggs för lite i Skåne. Enligt Länsstyrelsen i Skånes bostadsmarknadsanalys för 2012 har i stort sett hela Skåne haft en bostadsbrist det senaste decenniet. Det rör sig framför allt om en brist på hyresrätter, något som 28 av Skånes 33 kommuner uppger sig ha. Tretton kommuner uppger även en brist på bostadsrätter och nio kommuner uppger en brist på egnahem. Däremot har situationen förbättrats sedan 2008 då 30 kommuner uppgav en brist på hyresrätter, 19 kommuner uppgav en brist på bostadsrätter och 21 kommuner uppgav en brist på egnahem. Under 2010 och 2011 ökade antalet påbörjade bostäder i Skåne. Samtidigt uppgick antalet färdigställda bostäder 2011 endast till 2849, jämfört med 4281 färdigställda bostäder 2008. Bristen på hyresrätter medför att resurssvagare grupper har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Den enskilda grupp som påverkas mest av bostadsbrist är unga vuxna; men även studenter, ensamstående föräldrar, invandrare, äldre, funktionshindrade och stora familjer har svårt att etablera sig eller finna ny bostad. Äldre, funktionshindrade och stora familjer kan dessutom ha specifika behov som behöver tillgodoses, vilket kan göra deras bostadssituation ännu värre. I det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne uppges ett mål att bygga 5000 lägenheter per år. Bostadsbyggandet i Skåne motsvarar fortfarande inte målet utan tycks snarare släpa efter befolkningstillväxten ännu mer jämfört med 2010. Vissa år har dock bostadsbyggnadsmålet uppfyllts. Att det inte färdigställs lika mycket bostäder som kommunerna önskar kan bero på olika faktorer, varav marknadsfaktorer utanför kommunernas kontroll tycks spela en stor roll. I Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys för 2012 har 23 kommuner uppgett höga produktionskostnader som det främsta hindret för bostadsbyggande i den egna kommunen. 2008 pekades brist på detaljplanelagd mark i attraktiva lägen ut som ett huvudsakligt hinder för bostadsbyggande av 21 kommuner. Till 2012 hade den siffran sjunkit signifikativt till 11 kommuner. Länsstyrelsen menar att det kan bero på att efterfrågan av exploatering har gått ner eller att kommunerna arbetat mer med att ta fram detaljplaner i attraktiva lägen.
Befolkning och bostäder Alla skånska kommuner arbetar med någon form av befolkningsprognos antingen prognoser som de tagit fram själva eller prognoser som på uppdrag är framtagna av konsulter. Region Skåne tar också fram befolkningsprognoser för Skåne vars resultat skiljer sig något åt från kommunernas egna. I snitt uppskattar kommunerna att öka med ca 40 % fler personer varje år än vad Region Skåne gör. I enstaka fall uppskattar Region Skåne en högre årlig befolkningsökning än kommunerna själva. I tabell 3 på nästa sida redovisas kommunernas prognostiserade årliga befolkningsökning. Värt att påpeka är att målåret för kommunernas prognoser variera mellan 2016 och 2045, och Region Skånes prognos är för 2012-2021. Resultatet som presenteras bör därför endast ses som en indikation på hur prognoserna skiljer sig åt. Vid denna typ av jämförelse hade det varit önskvärt med ett underlag där all kommuner uppger samma målår för sina prognoser. I tabell 3 visas också kommunernas vision om byggda bostäder per år och bostäder som färdigställes under 2011. Visionen för bostadsbyggandet per år kan i många fall ses som ett önskat snarare än prognostiserat bostadstillskott och skiljer sig ofta mycket åt från den faktiska byggnadstakten. I jämförelse tycks fler kommuner idag ha en bättre uppfattning om hur många bostäder de ämnar bygga per år än vad de hade 2010. Flera kommuner har också tagit fram, eller håller på att ta fram, ett bostadsförsörjningsprogram. Detta vittnar om en förståelse för vikten av bostadsplanering i en situation där bostadsbrist råder. Något som kommunerna också arbetar med men som inte redovisas i detta TemaBLAD är tillväxtprogram eller liknande kompletterande dokument till översiktsplanen.
Bostäder och boendefrågor: Tabell 3. Befolkningsprognos och bostadsbyggande 2013 MÅLÅR BEFOLKNINGS- PROGNOS BEFOLKNINGS- PROGNOS PER ÅR ÅRLIG BEFOLKNINGS- FÖRÄNDRING Genomsnitt 2009-2012 BOSTADS- FÖRSÖJNINGS- PROGRAM VISION ATT BYGGA PER ÅR FÄRDIG- STÄLLT 2011 Bjuv 2022 90 23 ÖP 45 15 Bromölla Ingen uppgift Ingen uppgift -3 Nej 20 68 Burlöv 2030 200 166 ÖP 100 115 Båstad 2020 172 5 Tar fram under 2013 138 88 Eslöv 2025 300 157 Nej 150 1 Helsingborg 2035 1 200 1 141 Ja 700 152 Hässleholm 2020 720 35 ÖP Ingen uppgift 56 Höganäs 2025 57 133 Tar fram under 2013 150 124 Hörby 2025 160 59 Ja 75 64 Höör 2030 100 85 Ja 50 14 Klippan 2030 110 90 Ja 55 16 Kristianstad 2025 700 536 Håller på att ta fram 300 59 Kävlinge 2025 466 267 Ja 227 63 Landskrona 2017 560 424 ÖP 200 18 Lomma 2030 200 412 Ja 100 215 Lund 2027 1 687 1 272 Ja 900 583 Malmö 2016 4 455 4 433 Ja Minst 1 000 713 Osby 2025 60-3 Ingen uppgift 67 21 Perstorp Ingen uppgift Ingen uppgift 42 Håller på att ta fram Ingen uppgift 3 Simrishamn Ingen uppgift 0,01-5 % -90 Nej 50-99 20 Sjöbo 2020 200 54 Ja 130 5 Skurup 2018 100 31 Ingen uppgift 100 11 Staffanstorp 2020 229 191 Ja 300 96 Svalöv 2018 100-8 Håller på att ta fram 40-60 42 Svedala 2030 176 101 Ja 88 24 Tomelilla 2025 24-11 Nej Ingen uppgift 8 Trelleborg 2025 500 208 Ja 225 36 Vellinge 2050 425 156 Ingen uppgift 180 109 Ystad 2045 344 130 Ja 150-200 64 Åstorp 2030 150 40 Ja 60-70 1 Ängelholm 2021 410 224 Nej 200 19 Örkelljunga 2020 50 1 Ingen uppgift Ingen uppgift 23 Östra Göinge 2020 141 34 Ja 70 3
Översiktsplanens betydelse Det verkar som att många skånska kommuner idag tillskriver översiktsplanen större vikt än vad de gjorde 2010. Inte minst vittnar antalet nya eller kommande översiktsplaner om detta. Likaså tyder all fördjupning av, och tillägg till, översiktsplaner samt alla bostadsförsörjningsprogram och andra kompletterande dokument på översiktsplaneringens ökade betydelse. 2010 upplevde vissa kommuner ett minskat inflytande över samhällsplaneringen i stort och en del menade att marknaden i allt för stor utsträckning styr vad som kommer till stånd i kommunen. I vissa kommuner sker utförsäljningar av mark samt en minskning av det kommunala bostadsbolagets uppgifter; vissa kommuner har dessutom valt en total utförsäljning av allmännyttan. Det kommunala planmonopolet tillsammans med översiktsplanen och allmännyttan kan betraktas som kommunens viktigaste instrument för att få till stånd en önskad samhällsplanerng. Outvecklade övergripande strategier kan bidra till att kommunerna riskerar att hamna i vad de kallar ad hoc-planering, vilket innebär att kommunerna endast planerar för det som efterfrågas för stunden. Kommunens roll i samhällsplaneringen behöver förstärkas och kommunerna behöver ta en mer aktiv roll och våga vara spelförare. En långsiktig planering med förankring i kommunens gemensamma vision och strategier ger en tydlig signal utåt. Samhällsplaneringen blir allt mer komplex och ytterligare förstärkning av översiktsplanen som verktyg för den strategiska planeringen är av stor vikt för att stärka kommunernas konkurrenskraft samt för regionens förmåga att hantera tillväxten. Översiktsplanen bör i större utsträckning fungera som en gemensam plattform för kommunernas utveckling med koppling till en kommuns vision, profil och strategier. Vikten av att ha en god planberedskap för exploatering är avgörande för att kunna vara med i konkurrensen om Skånes tillväxtmöjligheter. De kommuner som inte kan ge uttryck för sin vilja riskerar att allt mer placera sig i periferin av utvecklingen.
www.skane.se/strukturbild