IAS 19 och aktuariella antaganden i praktiken

Örebro Universitet Handelshögskolan Företagsekonomi, avancerad nivå Självständigt arbete, 30 hp Handledare: Olle Westin Examinator: Hans Englund HT 12, 2013-01-17 IAS 19 och aktuariella antaganden i praktiken En studie ur ett beslutsteoretiskt perspektiv Nichola Prom 860624 Henrik Rebensdorff 810730

Förord Denna Masteruppsats motsvarar 30 högskolepoäng på avancerad nivå och har skrivits vid Handelshögskolan, Örebro Universitet, under hösten 2012. Med detta förord vill vi huvudsakligen tacka alla de som har bidragit till framställandet av denna uppsats. Ett särskilt stort tack riktas till de respondenter som valt att medverka i denna studie och därmed gjort vår uppsats genomförbar. Dessutom vill vi uppmärksamma vår handledare Olle Westin och bisittare Agneta Gustafsson som vidgat våra perspektiv. Vi vill även tacka våra opponentgrupper och medstudenter som bidragit med intressanta synpunkter och goda råd. Slutligen riktas ett tack till vår examinator Hans Englund. Tack! Örebro 17 januari 2013 Nichola Prom Henrik Rebensdorff III

Sammanfattning Masteruppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, HT 2012. Uppsatsens titel: Författare: Handledare: IAS 19 och aktuariella antaganden i praktiken Nichola Prom och Henrik Rebensdorff Olle Westin Datum: 2013-01-17 Nyckelord: aktuarie, aktuariekonsult, IAS 19, aktuariella antaganden, beslutsfattande, beslutsprocess Problembakgrund: Syfte: Teori: Ett mycket debatterat ämne är pensionsområdet. IASB har genom IAS 19 gjort ett försök att harmonisera redovisningen inom detta område, trots detta uppkommer det nationella så väl som internationella skillnader. Det huvudsakliga problemet för bolag är att framställa en rättvis diskonteringsränta vid nuvärdesberäkning av deras pensionsskuld. Detta har medfört att de flesta bolag, på grund av kunskapsbrist i ämnet, valt att hyra in denna expertis från en aktuariekonsult. Syftet med denna uppsats är att ur ett beslutsteoretiskt perspektiv beskriva hur aktuariekonsulten resonerar och agerar kring valet av företags aktuariella antaganden. Det som legat till grund för denna studie är teori och regler utifrån IFRS/IAS 19 samtidigt som valda delar utifrån beslutsteori varit i fokus. Metod: Slutsats: För att få svar på vår frågeställning har vi valt att utföra sex intervjuer, fyra med aktuariekonsulter och två med redovisningsansvariga på börsnoterade bolag. Utgångspunkten för ansatsen har tagits från det abduktiva synsättet eftersom en växelverkan mellan teori och empiri genomförts. Denna uppsats har påvisat att konsulterna inte såg sig själva som beslutsfattare utan intog en mer stöttande roll. Dialogen och förhållningssättet från aktuariekonsult till kund om nödvändig data var en viktig del i beslutsprocessen. Det visade sig även att yrkesheder har en vital betydelse för aktuariekonsulten i deras arbete och i beslutsprocessen. IV

Abstract Master thesis in Business Administration, Business School, Örebro University, 2012. Title: IAS 19 and actuarial assumptions in practice - a study from a decision theory perspective Seminar date: 2013-01-17 Authors: Advisor: Key Words: Background: Purpose: Methodology: Nichola Prom and Henrik Rebensdorff Olle Westin actuary, actuary consultant, IAS 19, actuarial assumptions, decisionmaking, decision-making process A much debated topic is the area of pensions. IASB has by IAS 19 made an attempt to harmonize the accounting, although this raises national as well as international differences. The main problem for companies is to produce a fair discount rate in calculating the present value of a pension liability. This has resulted that most companies, due to lack of knowledge on the subject, has decided to hire this expertise from an actuary consultant. The purpose of this paper is within a decision theory perspective, describing how actuary consultant reasons and acts on the choice of corporate actuarial assumptions. To get an answer to our question, we have chosen to perform six interviews, four with actuary consultants and two with the chief accountants for listed companies. The starting point of the approach has been taken by an abductive approach as it is an interaction between theory and empirical implementation. Frame of reference: The basis for this study is the theory and rules based on IFRS/IAS 19, while selected parts have been based on decision theory which has been in focus. Conclusion: This thesis has proven the consultants did not see themselves as decisionmakers but took a more supportive role. The data was an important part in the decision process, therefore dialogue and the approach actuary consultants made towards the client played a significant role. This thesis has also shown professional integrity has a vital influence on actuary consultants in their work and in the decision-making process. V

Begrepp och förkortningar Aktuarie - Är en tjänsteman med en matematisk eller statistisk utbildning som ansvarar för försäkrings- och pensionstekniska beräkningar som kräver en god analytisk förmåga. (Ne.se 2012; Svenska auktarieföreningen 2012a) Aktuariella antaganden - Antaganden av demografisk och finansiell karaktär vilka används för att beräkna företagets framtida pensionsförpliktelser. (Marton et al. 2010) Beslutsprocess - Ett beslutsfattande innebär en process som består av ett antal olika stadier och i denna uppsats har tre stadier berörts. Insamling av information, val av olika handlingsalternativ samt själva beslutsfattandet. Det första stadiet behandlar den informationsinsamling som sker utifrån en given situation och det nästföljande stadiet är sammanställningen av den information som inhämtas samt bearbetning av olika handlingsalternativ. Det slutgiltiga stadiet är själva beslutsfattandet där ett av de framställda handlingsalternativen verkställs. (Jacobsen et al. 2008) Diskonteringsränta - En räntesats som används för att beräkna en framtida pensionsförpliktelse till dagens värde, detta för att ge intressenterna en rättvisande bild av det framtida ekonomiska läget. (Marton et al. 2010) Föreställningsram (FR) - Denna föreställningsram innehåller de grundprinciper som varje standard beaktar i termer av redovisning, värdering och rapportering. (Marton et al. 2010) Förmånsbestämda pensionsplaner - En pensionsplan som garanterar arbetstagaren en viss procentandel eller summa av sin egen slutlön i pension. (Marton et al. 2010) International Accounting Standard (IAS) - Samlingsnamnet för de standarder som IASB utfärdar. IAS 19 - Den standard som reglerar pensionsredovisningen. International Accounting Standard Board (IASB) - En internationell organisation vars syfte är att harmonisera redovisningen internationellt samt att arbeta för kvalitetsförbättringar. (Sundgren et al. 2009) International Financial Reporting Standard (IFRS) - Samlingsnamnet på de standarder som IASB ger ut. Nuvärdesberäkning - Det diskonterade värdet av framtida utbetalningar som ett företags tillgångar förväntas generera. (Fagerström et al. 2005) VI

Innehållsförteckning INLEDNING... 1 1.1 PROBLEMBAKGRUND... 1 1.2 PROBLEMDISKUSSION... 2 1.2.1 Problemformulering... 4 1.3 SYFTE... 5 1.4 PROBLEMAVGRÄNSNING... 5 1.5 BIDRAG... 5 2. STUDIENS REFERENSRAM... 6 2.1 REDOVISNING ENLIGT IFRS/IAS... 6 2.1.1 IASB:s Föreställningsram... 6 2.1.2 Kvalitativa egenskaper... 6 2.2 IAS 19 ERSÄTTNING TILL ANSTÄLLDA... 8 2.3 ERSÄTTNING EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING... 8 2.3.1 Avgiftsbestämda planer... 9 2.3.2 Förmånsbestämda planer... 9 2.4 DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET... 10 2.5 AKTUARIELLA ANTAGANDEN... 11 2.5.1 Diskonteringsränta... 12 2.6 BESLUTSTEORI... 14 2.6.1 Aktuariekonsultens beslutsfattande... 15 2.6.1.1 Economic Man... 15 2.6.2 Begränsad rationalitet... 16 2.7 ANALYSMODELL... 18 3. METOD... 20 3.1 ANSATS... 20 3.1.1 Litteraturstudier och andra källor... 20 3.2 FORSKNINGSDESIGN... 21 3.3 URVAL... 21 3.3.1 Val av teoretisk referensram... 21 3.3.2 Val av organisationer och respondenter... 21 3.4 ANALYSMODELL... 22 3.5 INTERVJUER... 23 VII

3.5.1 Intervjufrågor... 23 3.5.2 Intervjusituation... 24 3.5.3 Bearbetning och analys av data... 25 3.6 EMPIRINS RUBRIKSÄTTNING... 27 3.6.1 Presentation av empiri... 27 3.7 METODKRITIK... 28 3.8 KÄLLKRITIK... 29 3.9 TROVÄRDIGHET... 29 3.9.1 Generaliserbarhet... 30 3.9.2 Forskningsetiska frågor... 31 4. EMPIRI & ANALYS... 32 4.1 RESPONDENTER... 32 4.2 KONTEXT REGELVERKETS INVERKAN... 33 4.2.1 By the Book... 33 4.2.2 Storleken har betydelse... 34 4.2.3 Arbetsförfarande... 35 4.3 ANALYS AV KONTEXT... 36 4.4 INFORMATION INFÖRSKAFFANDE AV RÅMATERIAL... 38 4.4.1 Nyckelpersoner... 38 4.4.2 Vikten att ställa frågor!... 39 4.5 ANALYS AV INFORMATION... 41 4.6 VAL BEARBETNING AV INSAMLAT MATERIAL... 42 4.6.1 Känslighetsanalys... 42 4.6.2 Yrkesheder... 44 4.6.3 Vikten av att inte granska sitt eget arbete... 46 4.7 ANALYS AV VAL... 47 4.8 VERKSTÄLLANDE DAGS ATT STÄNGA BÖCKERNA... 48 4.8.1 Kvalitetssäkring och efterkontroll... 48 4.8.2 Inte sticka ut från mängden... 49 4.8.3 Korridorens bortgång... 51 4.9 ANALYS AV VERKSTÄLLANDE... 52 5. SLUTSATSER & DISKUSSION... 54 5.1 SLUTSATSER... 54 5.2 EGNA REFLEKTIONER OCH DISKUSSION... 55 5.3 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING... 59 VIII

LITTERATURFÖRTECKNING... 60 BILAGA... 64 INTERVJUGUIDE 1... 64 INTERVJUGUIDE 2... 66 FIGURFÖRTECKNING Figur I: Illustration av de aktuariella antagandena...4 Figur II: IAS 19:s fyra ersättningsområden...8 Figur III: De tre grundpelarna i det svenska pensionssystemet...10 Figur IV: Beslutsprocessens tre faser...15 Figur V: Studiens analysmodell...18 Figur VI: Illustrering av rubriksättningens uppkomst...27 IX

Inledning Inledning I inledningsskedet av denna uppsats kommer vi att presentera problematiken börsnoterade bolag ställts inför när IAS 19 blev en obligatorisk internationell standard att följa. Problemet som uppkom genom det nya regelverket var att bolagen tvingades till att göra aktuariella antaganden för att kunna beräkna sina pensionsförpliktelser. För att genomföra dessa beräkningar krävs det en aktuarie eller en konsult med expertkunskaper inom pensionsområdet och framförallt inom IAS 19. Det generella problemet är att behandla en skuld som kommer att utbetalas i framtiden men som varje år måste nuvärdesberäknas. Även tidigare forskning presenteras som ska ge en insikt i området. Avslutningsvis mynnar inledningen och problematiseringen ut i en frågeställning och ett syfte. 1.1 Problembakgrund Pensionsredovisning har under flera decennier varit ett av de mest debatterade redovisningsområdena för normgivare världen över. Detta på grund av att marknadsräntan ständigt varierar samtidigt som den har en stor inverkan på bolagens framtida pensionsförpliktelser. Ersättning till anställda baseras på ett regelverk som heter International Accounting Standard (IAS) 19 vilket är en av många standarder som återfinns i International Financial Reporting Standard (IFRS). (Napier 2009) Detta är ett relativt nytt regelverk som innebär att samtliga börsnoterade bolag ska tillämpa detta regelverk i sin koncernredovisning. (Fasshauer et al. 2008) Regelverket infördes för att Europeiska Unionen (EU) ville skapa en gemensam standard och därmed öka jämförbarhet mellan Europas börsnoterade koncernbolag. (Marton et al. 2010) IFRS i sin tur återges av International Accounting Standard Board (IASB), vars avsikt med införandet av den nya regleringen IFRS var att utveckla principbaserade och inte regelbaserade redovisningsstandarder vilket beskrivs i IASB:s Föreställningsram (FR). (Marton et al. 2010) Syftet med denna FR är att utforma framtida internationella redovisningsstandarder och främja en utvecklad harmonisering av redovisningsreglering, det vill säga standarder och metoder för hur bolag ska presentera finansiell information. (FR) Enligt IAS 19 finns det två olika typer av pensionsplaner; avgifts- och förmånsbestämda pensionssystem. Enligt Wolk et al. (2008) skapar det förmånsbaserade pensionssystemet en komplex beräkningsmetod när det gäller att få fram ett företags framtida pensionsåtaganden. Denna komplexitet skapas genom matchingsprincipen som innebär att kostnader som skapats under innevarande år skall matchas med intäkter under samma räkenskapsår. (Smith 2006) Företagen måste genom detta göra ett antal aktuariella antaganden som på pappret kan låta väldigt enkelt men som i praktiken visat sig ge företagen stora beräkningsbekymmer. (Wolk et al. 2008; Glaum 2009) Även Napier (2009) belyser denna problematik genom att påtala att det finns en hög grad av osäkerhet kring denna pensionsförpliktelse på grund av att den sträcker sig över en längre tidsperiod. 1

Inledning Dessa komplexa pensionsförpliktelser som sträcker över en längre tidsperiod kan beräknas av en så kallad aktuarie vilket är en tjänsteman vars arbetsuppgift är att göra statistiska beräkningar samt förstå och hantera olika typer av risker. (Svenska aktuarieföreningen 2012; Ne.se 2012) Historiskt sett har aktuarier varit anställda inom försäkringsbranschen, men de senaste åren har aktuarierna börjat tjänstgöra inom andra områden. Numera tjänstgör en del aktuarier som konsulter med specialisering inom pensionsområdet. (Fogarty et al. 1995) Här är det viktigt att beakta att den svenska kulturen idag skiljer sig gentemot omvärlden eftersom Sverige delat upp aktuarierollen i två delar. Först finns det en diplomerad aktuarie som har den traditionella beräkningsrollen, sedan finns det även de som inte har en renodlad akademisk aktuarieutbildning och istället antar rollen som konsult. Att nuvärdesberäkna ett företags pensionsskulder är av stor vikt för att kontrollera om företaget gjort en aktuariell vinst eller förlust för det gångna året. Vinst eller förlust uppstår när det verkliga utfallet av beräkningarna inte stämmer överens med vad som tidigare beräknats vid årets början. (Marton et al. 2010) Redovisningen av denna skillnad går via resultaträkningen då vinst eller förlust ska redovisas. (Smith 2006) Den faktor som används för denna omräkning som genomförs vid en nuvärdesberäkning kallas för diskonteringsränta. Enligt p. 84 IAS 19 är diskonteringsräntan av väsentlig betydelse då den ska återspegla pengarnas tidsvärde. Den ska dessutom baseras på den marknadsmässiga avkastningen på förstklassiga företagsobligationer (FO). Eftersom Sverige inte har en väl fungerande marknad för dessa förstklassiga obligationer ska beräkningarna baseras via en marknadsmässig avkastning på statsobligationer (SO). (p. 83 IAS 19; Rundfelt 2011) Ett alternativ som tagits fram av Rådet för finansiell rapportering (RFR) och blivit antaget som praxis är att företag i Sverige idag får basera diskonteringsräntan på bostadsobligationer (BO). Denna praxis har tagits fram för att RFR ansett den låga räntan på SO som finns i Sverige som ohållbar då den minskar jämförbarheten med andra EU länder. (Rundfelt 2011) 1.2 Problemdiskussion Att finna en lämplig diskonteringsränta att använda för att nuvärdesberäkna en pensionsskuld har varit en stor fråga inom pensionsredovisningen i över tjugofem år och är än idag ett omtalat ämne. Detta eftersom ingen standard helt har kunnat anpassas till den naturliga demografiska förändring som råder inom pensionsområdet. (Napier 2009) Svårigheter med att beräkna en pensionsskuld är att de minsta förändringarna i beräkningen kan medföra stora konsekvenser på pensionsskuldens slutgiltiga storlek. (Swinkels 2011) Enligt Rundfelt är SAS ett av många företag som försatt sig i den situation där de till viss del underskattat betydelsen av att ha en så rätt värderad diskonteringsränta som möjligt i sina pensionsberäkningar. (Rundfelt 2009) För att sätta en tumregel på problematiken kan ett företag med räntebärande värdepapper med en 5 årig löptid på tillgångarna och en 15 årig löptid på skulderna få vida konsekvenser av en ränteändring. En ökning av räntan med 1 % kan leda till en ökning med 5 % på tillgångarna samtidigt som skulderna ökar med nära 15 %. Detta exempel illustrerar att en pensionsplan bara över natten kan bli underfonderad. (Sandu 2012) 2

Inledning Eftersom ett pensionsåtagande löper över en längre tidsperiod kan det ur ett ledningsperspektiv vara enkelt att lova en hög pension till en medarbetare istället för att höja lönen och på så sätt få en mer trogen och lojal medarbetare. Konsekvensen av detta kan bli att ett företag möjligtvis ger löften som i slutändan kan bli en väldigt dyr affär att hålla. (Falling Short 2011) Det som gör IAS 19 komplex är inte dess förordningar utan hur detta regelverk ska hanteras i praktiken. (Swinkels 2011) De aktuariella antagandena som företag måste göra ska vara neutrala samtidigt som pensionen ska värderas enligt ett så kallat Fair Value, en rättvis värdering (p. 75 IAS 19). Anledningen till att detta tas upp i regelverket är för att företag inte medvetet ska göra en felaktig och snedvriden värdering för egen vinning, det vill säga att de varken ska vara oförsiktiga eller överdrivet försiktiga. (p. 77 IAS 19) Trots detta finns problematiken med att företag har underfinansierade pensionsplaner. Kontentan av detta blir att företagen får skjuta till mer likvida medel än tänkt för att klara sina pensionsåtaganden. (Swinkels 2011) Denna problematik inom IAS 19 visade sig tydligt under den senaste finanskrisen 2008, då basen för diskonteringsräntan kom under granskning eftersom Sverige inte har en tillräckligt djup marknad för förstklassiga FO. Effekten av den finansiella krisen har medfört att den praxis som råder för härledning av diskonteringsränta har förändrats. Frågan som då går att ställa är om regelverket är rätt anpassat för alla länder och bolag? Malinkova & Johansson (2010) har i sin studie konstaterat att tre av de fem undersökta bolagen i deras undersökning, uttryckt att de stött på svårigheter när det gäller att fastställa vilken diskonteringsränta företagen bör använda. (Malinkova et al. 2010) En annan studie visade att användandet av BO som praxis och härledning för diskonteringsräntan ökat i jämförelse med SO vid valet av räntesats efter finanskrisen. Författarna Oguz & Markoviz (2012) konstaterade alltså genom utförandet av statistiska tester att det förekom en skillnad i hur företag resonerar kring valet av ränta före och efter den senaste finanskrisen. Lika så kunde Danin & Hed (2009) påvisa utifrån sin hypotesprövning att det förekom osäkerheter i fastställandet av diskonteringsräntan på grund av den rådande finanskrisen. Däremot anser Danin et al. (2009) likväl som Oguz et al. (2012) att deras studier behöver kompletteras med kvalitativ forskning kring den aktuariella beslutsprocessen, hur valet av diskonteringsränta och andra aktuariella antaganden genomförs i det praktiska arbetet. Det som visat sig är att den forskning som finns att tillgå inom pensionsområdet till största del är av anglosaxisk karaktär och anses av Glaum (2009) behövas kompletteras med fler europeiska studier. Samtidigt har Por & Iannucci (2006) noterat att det skett en förändring på obligationsmarknaden mellan åren 2000-2002 som i sin tur påverkat företagens pensionsskulder. Förändringen påverkade på ett sådant sätt att fonderingen av pensionsskulden övergick från ett klart överskott till ett underskott under denna tidsperiod. Ett liknande fenomen observerades även under den senaste finanskrisen 2008 av Oguz et al. (2012), då det skett en förändring av räntevalet för diskonteringsränta bland svenska bolag. 3

Inledning Därför väcktes ett intresse kring aktuariella antaganden och hur det praktiska beslutsfattandet ser ut utifrån akturiekonsulternas perspektiv. Utifrån att ha studerat uppsatser, litteratur och tidigare forskningsartiklar har vi funnit att det finns en avsaknad av kunskap vad gäller den beslutsprocess som behandlar aktuariella antaganden. Den forskning som eftersöks är studier kring hur aktuariekonsulten förhåller sig till andra aktörer och hur dem samverkar i valet av diskonteringsränta och andra aktuariella antaganden. De aktörer som ingår i processen är företaget, konsulten och aktuarien. I denna uppsats har vi valt att sätta konsultens perspektiv i fokus och den roll som konsulten intar. Nedan visualiseras det vi söker med denna studie och hur vi ser på problematiken. Genom att IFRS/IAS 19 tvingar börsnoterade bolag att värdera och redovisa sina pensionsförpliktelser på ett visst sätt skapas en beslutsarena som i slutändan mynnar i förslag i form av aktuariella antaganden. Det som söks i denna uppsats är vad som händer i den svarta lådan gällande beslutsfattande och beslutsprocessen kring de aktuariella antagandena. Figur I: Förenklad illustration av problematiken kring bestämmandet av de aktuariella antagandena. Eftersom ingen tidigare forskning har genomförts på svensk mark gällande aktuariekonsultens agerande och dess perspektiv anser vi därför det motiverat att studera detta område. Vi anser även att det bör skapas en bättre kunskap och beskrivning av denna process utifrån ett beslutsteoretiskt perspektiv. 1.2.1 Problemformulering Eftersom det genomförts en mängd olika kvantitativa studier kring pensionsområdet och de aktuariella antagandena finner vi vårt angreppssätt i ämnet motiverat. Detta för att skapa en bättre kunskap kring fenomenet vilket har lett oss till följande frågeställning: Hur agerar och resonerar aktuariekonsulten i den aktuariella beslutsprocessen? 4

Inledning 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att ur ett beslutsteoretiskt perspektiv beskriva hur aktuariekonsulten resonerar och agerar kring valet av företags aktuariella antaganden för värdering av pensionsskulden. 1.4 Problemavgränsning Uppsatsen är begränsad till att studera aktuariekonsulter inom pensionsområdet som kommer i kontakt med svenska koncernbolag. Anledningen till detta val är att koncernbolag är tvingade att följa den nya förordningen IFRS i sin koncernredovisning. Inom själva IFRS finns det en mängd olika standarder och den vi valt att avgränsa oss till är IAS 19 Ersättning till anställda och ersättningar som faller inom definitionen Ersättning efter avslutad anställning. Utifrån denna definition har vi valt att endast ta hänsyn till den förmånsbaserade ersättningen. Konsekvensen av syftet är att en avgränsning från aktuariekonsultens beräkningsmoment måste göras eftersom detta moment kräver en högre statistisk utbildning för att kunna analyseras. Den slutgiltiga avgränsning vi valt att göra är att bortse från den femte aktierelaterade ersättningsformen eftersom IAS 19 inte behandlar denna form av ersättning. 1.5 Bidrag Utifrån studiens resultat och slutsatser är ambitionen att lämna ett praktiskt bidrag kring aktuariekonsulternas arbete och tankegångar när det gäller aktuariella antaganden. Förhoppningen är att bolag som köper in denna konsulttjänst ska få en bättre insikt i hur aktuariekonsulter resonerar och agerar i den svenska arbetsprocessen. Förhoppningen är även att kunna ge en insikt i den svenska auktariekonsultens värld och dess beslutsprocess. Eftersom det idag finns en mindre insikt i aktuariens arbete kan denna uppsats ses som ett första steg för vidare forskning på själva aktuariekonsulten och dess perspektiv. I teoretisk bemärkelse ser vi att denna uppsats kan bidraga med olika faktorer som påverkar företag eller aktuariekonsulter i deras arbetsprocess. 5

Studiens referensram 2. Studiens referensram För att få kunskap och för att kunna genomföra en bättre beskrivning av det studerade fenomenet kommer det att inledningsvis göras en presentation av IFRS/IAS 19 och dess grundläggande FR. Därefter kommer studiens referensram att övergå till att redovisa delar av beslutsteorin som anses vara applicerbara för att besvara uppsatsens frågeställning. I slutet av kapitlet genomförs en sammanställning av teorin genom att vi presenterar en förenklad analysmodell, detta för att demonstrera vårt angreppssätt på problemet. Sammanställningen av studiens referensram kommer sedermera utgöra ett verktyg för att genomföra en analys av vårt insamlade empiriska datamaterial. 2.1 Redovisning enligt IFRS/IAS Redovisning enligt IFRS/IAS för börsnoterade och koncernbolag är ett relativt nytt krav ifrån EU genom antagandet av en ny förordning. Denna förändring upprättades den 1 januari 2005 och tvingande bland annat svenska koncernbolag att införa denna internationella standard istället för de nationella redovisningsreglerna. (Fagerström et al. 2005) 2.1.1 IASB:s Föreställningsram Syftet med FR är att behandla begrepp och grundprinciper för redovisning och slutligen använda dessa i företagens redovisning och finansiella rapporter. FR ska även agera som ett stöd vid framställandet av nya standarder och vara vägledande för normgivare. (p.1 FR) IASB:s nya standarder har för avsikt att frångå den regelbaserade standarden och istället övergå till en mer principbaserad redovisningsstandard för finansiell rapportering. (Marton et al. 2010) Dessa finansiella rapporter upprättas för att tillhandahålla företagets finansiella ställning och resultat, detta för att tillfredsställa intressenternas informationsbehov. (Fagerström et al. 2005) Ett principbaserat system ställer högre krav på redovisaren än ett regelbaserat system, detta för att redovisaren själv tvingas göra antaganden för att redovisa en specifik situation. Detta skiljer sig ifrån ett regelbaserat system som reglerar givna situationer och ger riktlinjer. (Marton et al. 2010) För att fastställa att företagens rapporter upprätthåller en viss standard beskrivs i FR en del kvalitativa egenskaper och krav som ska uppfyllas. (p. 24 FR) 2.1.2 Kvalitativa egenskaper För att ett företags finansiella rapporter ska ge en så rättvisande bild som möjligt ställer FR vissa kvalitetskrav på rapporterna. (Smith 2006) Dessa egenskaper som återfinns i IASB:s FR är begriplighet, relevans, jämförbarhet och tillförlitlighet. (Sundgren et al. 2009) Detta är något som aktuariekonsulten och andra som arbetar med finansiell rapportering hela tiden måste förhålla sig till i sitt dagliga arbete. I de följande styckena av denna uppsats kommer begreppet användare att nämnas, vilket syftar på en individ som nyttjar den information som återfinns i bolagens årsredovisningar och andra ekonomiska rapporter. 6

Studiens referensram För att en användare av finansiell information skall kunna förstå det som redovisas i olika företags finansiella rapporter krävs det att informationen struktureras på ett sådant sätt att den uppnår ett visst mått av den kvalitativa egenskapen begriplighet. Det går därmed inte för användaren att undgå att själv uppfylla rimliga kunskaper inom ekonomi, redovisning och affärskunskap för att förstå sig på den finansiella informationen. Vidare ska inte information som anses vara för avancerad uteslutas från en rapport för att ett företag resonerar att det är för avancerat för läsaren. (p. 24-25 FR) Det går inte att undanhålla information om exempelvis pensioner i en årsredovisning endast för att de grundar sig på komplexa beräkningar och anses vara svårbegripligt. För att informationen ska ha ett värde för användaren krävs det att ett visst mått av relevans uppfylls. Informationen ett företag lämnar ska kunna påverka en användares beslut på ett sådant sätt att det underlättar bedömningar av aktuella eller framtida händelser och minskar osäkerheten i olika beslutssituationer. (p. 26 FR) Att informationen presenteras vid rätt tidpunkt är viktigt för att kunna hävda att informationen är av relevans. Kommer informationen ut för sent finns det inte längre något värde för framtida handlingar. (Marton et al. 2010) Aktuariekonsulten kan inte i sitt arbete lämna en gammal värdering som inte längre är aktuell, samtidigt som värderingen inte får ske för tidigt. För att det redovisade materialet ska vara till nytta för användaren måste informationen även vara tillförlitlig, det ska kunna gå att lita på att informationen är korrekt och inte vinklad (p. 31 FR) Med andra ord skall redovisningen avbilda rätt aspekter av verkligheten på ett icke osäkert sätt och uppfylls detta kan informationen anses tillförlitlig. (Smith 2006) För att uppnå en hög grad av tillförlitlighet krävs det att man mäter det som är avsett att mätas och inte brister i tillvägagångssättet så att mät- och redovisningsfel uppstår. (Marton et al. 2010) Vidare måste det finnas neutralitet i redovisningen, vilket kopplas till avsikten hos redovisningsproducenterna så att den enskilde strävar efter att avbilda verkligheten som den uppfattas. Kriteriet neutralitet riktar sig till att redovisaren inte försöker försköna redovisningen eller utmåla redovisningen på ett sådant sätt att den påverkar läsaren i någon riktning. (Smith 2006) I detta skede har aktuariekonsulten en viktig roll då dessa är en utomstående part med rätt akademisk bakgrund och därför kan förhålla sig neutrala så att informationen kring de antaganden som görs inte vinklas och snedvrids från bolagets sida. Slutligen måste användaren ges en möjlighet till att jämföra ett företag över flera år och därför bör redovisningen vara liknande så att den kvalitativa egenskapen jämförbarhet uppfylls. Användaren måste även ha möjligheten att jämföra flera olika företag för att kunna se förändringar i den finansiella informationen och därför måste företag använda sig av liknande redovisningsprinciper och presentationssätt för liknande transaktioner. Vidare måste användaren upplysas om hur företaget tillämpar olika redovisningsprinciper och eventuella ändringar i dessa principer. Däremot går det inte att likställa jämförbarhet med likformighet som skulle kunna hindra en förbättring av redovisningsprinciperna. Därför är det inte lämpligt att ett företag håller fast vid dessa principer om det finns bättre och mer relevanta sådana. (p. 7

Studiens referensram 39-42 FR) Eftersom aktuariekonsulten agerar som rådgivare och dagligen arbetar med IAS 19 blir dennes roll att påtala för företagen hur de enligt regelverket ska redovisa och presentera de aktuariella antagandena. 2.2 IAS 19 Ersättning till anställda Definitionen som återges i (p. 8 IAS 19) om ersättning till anställda är alla former av vederlag ett företag lämnar i utbyte mot tjänster som utförs av anställda. Ersättning till anställda delas enligt IAS 19 upp i fyra olika typer. (Sundgren et al. 2009) Kortfristiga ersättningar till anställda innefattas av bland annat löner, sociala kostnader, betald semester, vinstandelar samt ersättning vid sjukfrånvaro. Detta är ersättningar vars utbetalning ska ske inom 12 månader från det att arbetet har utförts. Övriga långfristiga ersättningar är ersättning vars utbetalning inte ska ske inom 12 månader, exempel på detta är ersättning för lång och trogen tjänst, ersättning i samband med jubileer samt långvarig betald frånvaro. Ersättning vid uppsägning är de förpliktelser som ett företag omfattas av när uppsägning av en anställd sker, lön under uppsägningsperioden samt engångsersättning. Den fjärde och sista ersättningstypen är ersättning efter avslutad anställning vilket innefattas av pensioner samt andra ersättningar vid avslutad anställning i form av exempelvis sjukvård- och livförsäkringar. (Sundgren et al. 2009) En av de mer komplicerade standarder som IASB givit ut är IAS 19 och i den är ersättning efter avslutad anställning den mest komplexa av de fyra typerna. Denna komplexitet grundar sig i de beräkningsmässiga problem som pensionsförmånerna ger upphov till då många antaganden måste göras för framtida utbetalningar. (Marton et al. 2010) Figur II: IAS 19:s fyra ersättningsområden, egenkonstruerad figur. 2.3 Ersättning efter avslutad anställning Som tidigare nämnts innefattas klassificeringen ersättning efter avslutad anställning till större del av pensioner men består även av sjukvård och livförsäkringar med flera. (Sundgren et al. 2009) Hur ersättningen efter avslutat anställning är utformad varierar länder emellan 8

Studiens referensram beroende av nationella traditioner. I avsnittet nedan (2.4) erhåller de anställda i Sverige en större del av sin pension från staten (lagstadgad del) eller via tjänstepension (ITP-planer). Medan anställda i andra länder erhåller sina pensioner till större del via individuella avtal där bolagen själva får stå för denna förmån. Inom IAS 19 regleras de pensionsåtaganden som avser ersättning utöver de lagstadgade pensionerna. Det som standarden avser att reglera är individuella avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, eller kollektivavtal som kan klassificeras som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda. (Marton et al. 2010) 2.3.1 Avgiftsbestämda planer Definitionen på avgiftsbestämda planer är att företag överför medel till särskilda fonder, stiftelser eller försäkringsbolag, samt att framtida utbetalningar beror på utfallet av förvaltningen av dessa. Det är därmed pensionstagaren eller den anställde som bär den finansiella risken vid en avgiftsbestämd förvaltning. Redovisningen av avgiftsbestämda planer är inte komplicerad och redovisas enkelt som en kostnad i resultaträkningen. Företaget betalar en fastställd avgift till den separata juridiska enheten men utöver detta har företag inte någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare. (p. 8 IAS 19; Marton et al. 2010) Den avgiftsbestämda planen baseras endast på avgifterna arbetsgivaren betalar (avgiften utgår ifrån en procentsats på lönen), därför behövs det således inga aktuariella antaganden för att beräkna denna pensionsförpliktelse. I slutändan medför detta att inga aktuariella vinster eller förluster uppkommer. Utöver detta så redovisas inte avgiftsbestämda pensionsplaner i balansräkningen om inte företaget har betalt in mer eller mindre än det som avtalats. (Marton et al. 2010) 2.3.2 Förmånsbestämda planer Förmånsbaserade pensionsplaner definieras enligt p. 8 IAS 19 som resterande planer för ersättningar efter avslutad anställning som inte definieras som avgiftsbestämda. De svårigheter som förknippas med den förmånsbestämda pensionsplanen är främst beräkningen och redovisningen av denna. Som Marton et al. (2010) belyser ligger den stora frågan i hur mycket ersättning som de anställda tjänat in under det gångna året. För att veta hur stor den framtida utbetalningen för de anställda blir krävs det att ett antal antaganden görs. Osäkerheten här ligger i att det är svårt att exakt kunna bestämma den totala kostnaden för en pensionsplan. (Napier 2009) I och med de löften som företagen ger om framtida ersättningar så innebär det att företagen också kontinuerligt måste skjuta till likvida medel för att hålla det som utlovats. (Swinkels 2011) Eftersom företagen bär den finansiella risken får de även ta ansvar för om den förmånsbaserade pensionsplanen blir underfonderad, eller med andra ord om pensionsplanen blir dyrare än väntat. Ett exempel på ett individuellt pensionsavtal kan vara en finansdirektör som får ut 65 % av årslönen årligen efter fyllda 65 år. (Sundgren et al. 2009, p. 229) Vidare har Marton et al. (2010) givit andra exempel så som att ersättningen kan utgå ifrån en procentsats av de sista åren före den anställde går i pension, ersättningen kan 9

Studiens referensram även baseras på en procentsats av arbetslönen under arbetslivets bästa år. Därmed belyser Marton et al. (2010) likt Beechy (2009) svårigheten att fastställa pensionsskulden och pensionskostnaden vid förmånsbaserade pensionsplaner då det finns flera olika sätt att fastställa en pensionsersättning och dess inbetalningar. Varje sätt att fondera planen kommer att ge full fondering, det är bara inbetalningarna som kommer att skilja i värde. (Beechy 2009) Eftersom det krävs ett antal antaganden blir pensionsredovisningen lätt väldigt komplicerad. Utöver detta beräknas förpliktelsen till diskonterade värden (dagens värde), det vill säga för att skulden kan komma att regleras i många år efter att en anställd har utfört tjänster till arbetsgivaren. (p. 55 IAS 19) 2.4 Det svenska pensionssystemet För att lämna en liten kortare redogörelse för hur det svenska pensionssystemet fungerar följer en förenklad beskrivning härefter. En arbetsgivare i Sverige kan på olika sätt bekosta pension åt de anställda. (Jansson 2011) Det svenska pensionssystemet är uppbyggt genom tre grundpelare, olika typer av så kallade pensionsplaner. Först finns det den allmänna lagstadgade pensionen enligt socialförsäkringssystemet, vilken alla som är folkbokförda i Sverige omfattas av. (Sundgren et al. 2009) I den allmänna pensionen finns reformerade regler om inkomstgrundad ålderspension samt ett trygghetssystem i form av en garantipension. (Båvall et al. 2010) För det andra finns det en tjänstepension vilket är en kompletterande del utöver den lagstadgade som erhålls av arbetstagaren via olika kollektivavtal (Jansson 2011), detta system är sedan 1 juli 2007 helt avgiftsbaserat. (Sundgren et al. 2009) Den slutliga och tredje grundpelaren är de individuella pensionslösningarna. Detta är en pensionsförmån utöver den lagstadgade pensionsplanen och kan vara ett avtal inom ramen för tjänstepension men kan även vara ett individuellt avtal mellan företag och arbetstagare. I och med en omläggning i början på 1990-talet är numera tjänstepension och individuella pensionslösning av större betydelse än den allmänna lagstadgade pensionen. (Sundgren et al. 2009) Figur III: De tre grundpelarna i det svenska pensionssystemet. (minpension.se 2012) 10

Studiens referensram För att säkerställa att det finns medel till arbetstagaren har företagen tre alternativ att fondera pensionsplanen på. (1) Pensionsförsäkring innebär att företaget betalar in en fast premie till exempelvis Alecta som sedan tar det juridiska ansvaret för förpliktelserna. (2) Det går även att företaget själv säkrar medel genom skuldföring i deras egen balansräkning, därmed kan pengarna fortfarande användas i företaget samtidigt som det juridiska ansvaret vilar på företaget. Företaget kan dock med hjälp av PRI Pensionstjänst som samverkar med Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG) försäkra utfästelsen med en pensionkreditförsäkring hos FPG. (3) Det tredje och sista alternativet är att företaget gör pensionsavsättningar till en stiftelse som är en separat juridisk enhet. Däremot åvilar det fortfarande företaget att i framtiden säkra medel för pensionsutbetalningar. (Sundgren et al. 2009) Enligt IAS 19 ska varje pensionsplan klassificeras som antingen avgiftsbestämd eller förmånsbestämd. Avgörande för hur en pensionsplan ska klassificeras är planens ekonomiska innebörd. Indelning är i sin tur avgörande för redovisningen, huruvida pensionsplanen ska redovisas som en pensionskostnad eller som en pensionsskuld i årsredovisningen. (Settergren 2001) 2.5 Aktuariella antaganden Det finns en mängd olika faktorer som påverkar eller avgör den slutliga pensionsförpliktelsen som ett företag har till sina anställda efter avslutad anställning. För att på bästa sätt bedöma dessa faktorer krävs ett antal aktuariella antaganden vilket kan ses som de bästa estimeringar ett företag kan göra avseende dessa faktorer. (p. 76 IAS 19) Dessa antaganden ska vara neutrala och ömsesidigt förenliga. Med neutrala antaganden menas att dessa varken ska vara överdrivna eller alltför försiktiga, de ska var rättvisande och av så kallat Fair Value. Det som menas med att de aktuariella antaganden ska vara ömsesidigt förenliga, är att de ska återspegla det ekonomiska sambandet mellan faktorer som exempelvis diskonteringssatser, löneökningstakt samt inflation. (p. 75 & 78 IAS 19) De aktuariella antagandena innefattar demografiska så väl som finansiella antaganden. De demografiska antagandena består bland annat av livslängd, personalomsättning samt utnyttjandet av sjukvård som omfattas av pensionsplanen (Fundamentals of current Pension Funding and Accounting For Private Sector Pension Plans, 2004). Finansiella antaganden består av diskonteringsränta, storleken på pensionsutbetalningen, inflation samt avkastningen på förvaltningstillgångarna. (p. 76 IAS 19) De finansiella antaganden som görs ska vara baserade på de marknadsmässiga förväntningarna som råder vid rapportperiodens slut. (p. 80 IAS 19) Det är dessa antaganden som ligger till grund för de beräkningar som görs på pensionsförpliktelsen. (Marton et al. 2010) När beräkningar av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen genomförs kräver IAS 19 att beräkningarna sker med en metod vid namn Projected Unit Credit Method (PUCM). Denna metod kräver flera antaganden för att 11

Studiens referensram fastställa nuvärdet av företagets framtida förmånsbestämda pensionsförpliktelse. (Marton et al. 2010) För att genomföra dessa professionella antaganden krävs det en aktuarie (Fogerty et al. 1995) alternativt en aktuariekonsult som genomför dessa beräkningar. Regelverket (p. 59 IAS 19) kräver dock inte att företaget anlitar en aktuarie men rekommenderar det för värdering av de väsentliga förpliktelserna. För att sedan kunna göra en bedömning av korrektheten i dessa antaganden ska bedömningen ske av en annan aktuarie eller aktuariekonsult. Även om dessa gör en snarlik bedömning kommer det att finnas skillnader i bedömningen av framtiden och det är inte annat än väntat. Bristen på diskussion kring granskning av vad aktuarien eller konsulten gör kan bero på att graden av specialisering är hög och att arbetet inte sker i offentlighetens ljus. (Gunz et al. 2009) Marton et al. skriver vidare att Ett viktigt finansiellt antagande är att fastställa en diskonteringsränta. Detta för att diskonteringsräntan är den centrala delen av pensionsskulden och är den variabel som kommer att påverka storleken på skulden i störst utsträckning. (Marton et al. 2010, p. 252) 2.5.1 Diskonteringsränta Enligt Napier (2009) har det debatterats friskt kring valet av diskonteringsräntan då detta område anses var den mest komplexa delen i antagandet. Diskonteringsräntan är en central del då denna räntesats uppgift är att återspegla pengarnas tidsvärde. Dock tar den inte hänsyn till den aktuariella risken eller investeringsrisken samtidigt som den heller inte tar hänsyn till om den framtida utvecklingen kan komma att avvika från de aktuariella antagandena. (p. 84 IAS 19) Diskonteringsräntan används med andra ord för att göra en uppskattad mätning av framtida pensionsförpliktelser. (Stadler 2010) Den räntesats som används vid diskonteringen av pensionsförpliktelsen gällande ersättning efter avslutat arbete ska baseras på den marknadsmässiga avkastningen på förstklassiga FO vid rapportperiodens slut. (p. 83 IAS 19) I de länder där det inte finns någon fungerande marknad för dessa förstklassiga FO, ska räntesatsen på SO användas vilket är fallet för de svenska koncernbolagen. (Marton et al. 2010) Enligt Exposure Draft (2009) har konsekvenser uppstått i och med att diskonteringsräntan vid beräkning av pensionsförpliktelsen har olika redovisningsalternativ. Det har visat sig att länder med en väl fungerande marknad för förstklassiga FO redovisat ett betydligt lägre belopp på sina pensionsförpliktelser än företag vars marknad inte är utvecklad. Detta är något som Rundfelt även påtalar, att svenska företag får redovisa en betydligt större pensionsskuld än företag i andra länder på grund av att vi inte har en fungerande FO marknad. Han uppmärksammar även att skillnaden mellan de två diskonteringssatserna har ökat på grund av den tidigare finanskrisen. Den medförde att SO sjönk medan FO steg. Sänkningen av räntan på SO gick mellan åren 2007-2008 från 4,3 procent till 2,4 % vilket anses vara en för låg ränta. (Rundfelt 2009) 12

Studiens referensram Som en konsekvens av att räntan på SO sjönk så minskade även jämförbarheten företag emellan. Motiveringen för svenska företag att ändra sin räntesats till BO kan endast vara incitamentsbaserad och att företagen själva vill använda den räntan. (Rundfelt 2009) En högre ränta leder till lägre skuld och högre soliditet. Ett starkare argument enligt Marton (2012) är att det ökar jämförbarheten mellan skulder i svenska kronor och andra valutor som dollar, pund och euro. Det sista alternativet till motivering av att använda sig av BO är att det går att tolka marknaden som för företag, detta för att det är banker som ger ut dessa obligationer. Däremot anser Marton (2012) att det inte finns någon logisk koppling mellan BO och pensionsskuld. IAS 19 är den standard som styr valet av ränta och ger egentligen inget tolkningsutrymme när det gäller valet av diskonteringsränta. IAS 19 säger att i första hand ska förstklassiga FO användas och i andra hand SO. (Marton 2012) Som tidigare nämnts är det aktuariella antagandet kring en pensionsskulds diskonteringsränta det viktigaste antagande som kan göras eftersom en liten förändring har en betydande inverkan på pensionsförpliktelsens storlek. (Stadler 2009) Sandu (2012) likt Glaum (2009) belyser ett exempel på de konsekvenser som en förändring i diskonteringsräntan kan få. En pensionsförpliktelse kan i genomsnitt öka eller sjunka med 15 % genom en 1 % förändring av diskonteringsräntan. För de aktuariella antaganden som en aktuarie genomför finns det ett acceptabelt spann för vad dessa kan ligga inom. Samtidigt som avsiktliga över- eller undervärderingar av antaganden frångår de kvalitativa egenskaperna på redovisning. Men exakt var på skalan som är en oacceptabel bedömning är öppet för diskussion. (Gunz et al. 2009) Denna oklarhet har lett till att företagsledningen har en möjlighet att påverka sina finansiella rapporter genom att förfina dessa, även kallad Earning Management. (Glaum 2009) Företag tenderar däremot att samla sig nära den nationella medianen vad gäller diskonteringsräntan men Fasshauer et al. (2008) har även påvisat att flera företag använt sig av aggressiva räntesatser. Syftet med att använda sig av aggressiva räntor är att det ger företag möjligheten att räkna fram förmånligt låga pensionsskulder. Vidare påtalar Fasshauer et al. att meningsfulla jämförelser endast kan ske inom länder, samtidigt som flexibiliteten i IAS 19 skapar en flexibilitet i redovisningen med konsekvensen att jämförbarheten mellan företag minskar. Denna flexibilitet visar sig i att det går att använda sig av en metod som tillåter redovisning av pensionsskulden utanför balansräkningen, den så kallade korridorsmetoden. Denna metod kommer IASB att fasa ut inom den närmsta tiden då IASB har lagt ett förslag på att ta bort denna valmöjlighet. (Fasshauer et al. 2008) Korridorsmetoden hanterar aktuariella vinster eller förluster som inte överstiger 10 % av nuvärdet och företaget får själv välja om de ska använda sig av en korridorsmetod eller inte. (Marton et al. 2010) Vidare fann Stadler (2010) i sin studie kring tyska företag att flera av företagen hade aktuariella förluster väldigt nära korridorsbegränsningen på 10 % men inte över denna. Det visade sig att företagen valt en högre diskonteringsränta för sina pensionsförpliktelser än vad den marknadsmässiga företagsobligationsräntan visat sig vara för att begränsa de aktuariella förlusterna. 13

Studiens referensram 2.6 Beslutsteori Beslut är inom organisationer en vardaglig och mycket viktig företeelse vars konsekvenser inte bara påverkar företaget i sig utan även dess intressenter. Detta gör att organisationen kan ses som en arena kring de aktiviteter som involverar ett beslutsfattande. (Cyert et al. 1963) Situationer där beslutsfattare måste välja mellan flera alternativ kan vara alltifrån enkla beslut till mer svårhanterliga strategiska beslut. (Jacobsen et al. 2008) För att företag ska överleva den föränderliga natur de befinner sig inom krävs ett strategiskt intresse samt framförandet av tydliga signaler för vart fokus bör ligga inom företaget då dessa frågor påverkar framtidsutsikterna. (Mintzberg et al. 1976) För att genomföra en analys av beslutsfattandet inom en organisation krävs det att granskare beaktar den natur eller kontext ett företag eller dess aktörer agerar inom. Kontexten kan delas upp i två delar, en intern och en extern. Den interna kontexten syftar till den egna organisationen och dess mönster medan den externa kontexten handlar om relationen företaget har till sin omgivning. Den externa kontexten kan handla om exempelvis branschmässiga villkor eller regler och lagar som styr verksamheten. Detta är krav som ställs av den samhällsutveckling som råder, förändring i den marknad som bolag befinner sig inom samt de krav som egna intressenter ställer på den finansiella rapporteringen. (Bakka et al. 2006) De krav en organisation har påverkar den strategi de använder sig utav. Det kan sägas att organisationens strategi bygger på en föreställning om att alla handlingar bör vara väl genomtänkta innan dem genomförs. Att ha ett strategiskt tankesätt är ett komplicerat förhållningssätt som kräver en djup analytisk förmåga och kunskap. (Bakka et al. 2006) Beslut tas många gånger av de överordnade i en organisations toppskikt då de ofta utnyttjar sitt beslutsmonopol. Som följd av detta kan konsekvenser uppstå i form av brister i beslutens kvalitet. En stor bidragande orsak till dessa brister har att göra med att ledningen sällan har den praktiska kunskapen som krävs för att ta vissa beslut på egen hand. Denna praktiska kunskap finns ofta lägre ner på en mer operativ nivå. (Bakka et al. 2006) Beslut kan sammanfattningsvis enligt Langley et al. (1995, citerat i Jacobsen et al. 2008, p 329) definieras som ett val mellan olika alternativ, där valet innebär en förpliktelse till handling. De beslut som fattas enligt Simon (1997) kan ses som slutresultatet av en process. Bakka et al. (2006, p. 224) benämner att processen leder tanken till rörelse, utveckling och förändring. Beslutsprocessen är alla de handlingar och bedömningar som leder till att intentionerna av ett beslut realiseras. Beslutsprocessen kan ses som följdriktig och preferensbaserad. Den är följdriktig i det hänseendet att handlingar beror på förväntningar av framtida effekter som ens handlingar får samtidigt som konsekvenserna värderas utifrån individens personliga preferenser. (March 1994) Syftet med inhämtningen av information till beslutsprocessen, sägs vara att ta bort eller i alla fall reducera de osäkerheter som finns i och utanför organisationen. Definitionen av osäkerhet sägs vara den skillnad som råder mellan bearbetning av information och den information som 14