Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster 1 (6) Sammanträdestid 2014-06-19, kl. 17.30 Plats Ledamöter Tegelsalen, Dicksons väg 3, Malmö Andreas Konstantinides (S) Sadiye Altundal (V) Marianne Norman (M) Lirije Latifi (S) Preben Andersson (S) Ulla-Britt Mattisson (S) Emin Chukru (S) Lena Hamilton (M) Lars Myllenberg (M) Montaser Eneim (M) Elin Westerberg (MP) Ulla Herbert (FP) Anders Olsson (SD) Kallelse och föredragningslista Ersättare Fackliga företrädare Övriga deltagare Valentina Stojanovska (S) Paul Andersson (S) Maria Andersson (S) Eyup Kurtulmus (S) Mira Markovinovic (S) Lutfi Zuta (MP) Thomas Wallenberg (M) Hanna Qvarsebo (M) Anders Fyhn (M) Christel Kampmark (M) Ted Shirazi (V) Halid Osman (FP) Emelie Johansson, SACO Birgitta Nimgård, Vision Dorcas Dadzie, Kommunal Annika Rausin, tf Stadsområdesdirektör Sabina Vendela Dethorey, utvecklingssamordnare Billy Nielsen, nämndsekreterare Eventuellt förhinder anmäls snarast till Billy Nielsen, billy.nielsen@malmo.se
2 (6) 1. Sammanträdet öppnas, fastställande av dagordning 2. Val av justerare och fastställande av tid och plats för justering Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att utse Marianne Norman (M) och Lirije Latifi (S) att jämte ordförande justera dagens protokoll, samt att protokollet justeras senast onsdagen den 3 juli 2014 kl. 17.30 i stadsdelshuset, Agnesfridsvägen 2, Malmö. 3. Information och eventuell ajournering för medborgardialog 4. Stadsområdesdirektören informerar Sabina Dethorey håller en presentation av kraftsamlingsprocessen 5. Individ- och familjeomsorgens regler för stadsområdestillhörighet SOFÖ-2014-148 Sammanfattning Nuvarande regler för tillhörighet och överflyttning av ärenden mellan förvaltningar har gällt sedan 2010 och är i behov av att revideras utifrån genomförd organisationsförändring samt erfarenheter från tidigare stadsdelar. Stadsområdesnämnd Öster ser positivt på att individ- och familjeomsorgens regler för stadsområdestillhörighet revideras, men anser samtidigt att några förtydliganden måste göras. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Yttrande G-Tjänsteskrivelse AU 2014-06-09 Protokoll från Vård- och omsorgsberedningen Missivskrivelse Tjänsteskrivelse från Stadskontoret 2014-02-26 Tjänsteskrivelse från Stadskontoret 2014-02-27 Särskilt yttrande från (SD)
3 (6) 6. Gemensam ansökan om medel för att arbeta med barnfamiljer SOFÖ-2014-233 Sammanfattning Målgruppen för denna ansökan är hemlösa barnfamiljer som är aktuella inom stadsområdena med anledning av sin boendesituation, boende i kommunens andrahandslägenheter eller som omfattas av hemlöshetsdefinitionen i Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att hos kommunstyrelsen ansöka om 7,2 mkr för att under 2015 och 2016 genomföra en satsning riktad mot hemlösa barnfamiljer. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse. AU 140609. Ansökan om medel för att arbeta med barnfamiljer Yttrande, AU 140609. Ansökan om medel för att arbeta med barnfamiljer Gemensam ansökan om medel för att arbeta med barnfamiljer 7. Sommartjänstgöring Stadsområdesnämnd Östers Myndighetsutskott SOFÖ-2014-237 Sammanfattning Enligt 6 kap. 33 Kommunallagen (1991:900), KL, får en kommunal nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledarmot, ersättare eller anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller viss grupp av ärenden. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att förordna i första hand Andreas Konstantinides, i andra hand Ulla-Britt Mattisson, samt i tredje hand Marianne Norman att fatta beslut i brådskande ärenden, samt att tjänstegörande kontaktperson från myndighetsutskottet för brådskande beslut under sommarperioden är för tiden 27 juli 18 augusti Andreas Konstantinides, för tiden 20 juni 20 juli Ulla-Britt Mattisson, samt för tiden 1 juli 31 juli Marianne Norman Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse AU 2014-06-09
4 (6) 8. Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Sammanfattning I Arbetsmiljölagen finns regler om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsmiljölagen är grundläggande för allt arbetsmiljöarbete och kompletteras av arbetsmiljöförordningen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS. Arbetsmiljölagen omfattar alla faktorer och förhållanden i arbetet, fysiska, psykiska, sociala, organisatoriska och tekniska. Regelverket anger att definierade uppgifter fördelas i linjeorganisationen och att returneringsmöjlighet finns. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att fördela arbetsmiljöuppgifter till stadsområdesdirektör Britt-Marie Pettersson från och med 2014-08-18 enligt föreliggande förslag. 9. Rätt att företräda Stadsområdesnämnd Öster samt Stadsområdesförvaltning Öster Sammanfattning Vid kontakter med myndigheter och företag efterfrågas ofta vem som har rätt att företräda nämnden/förvaltningen. Detta gäller allt från överenskommelser om övergripande projekt till enskilda avtal och ansökningar av allehanda slag. I kommunallagen finns inte begreppet firmatecknare, utan vem som har rätt att teckna avtal och skriva under handlingar m.m. styrs ofta av reglementen och delegationsordningar. För att underlätta detta förslås att nämndens ordförande, 2:e vice ordförande, stadsområdesdirektör och ekonomichef två i förening erhåller rätt att företräda nämnden/förvaltningen för att underteckna avtal, ansökningar och liknande handlingar samt ärenden där namngiven ansvarsförbindelse förväntas. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att fr o m 2014-08-18 har ordförande Andreas Konstantinides, 2:e vice ordförande Marianne Norman, stadsområdesdirektör Britt-Marie Pettersson och ekonomichef Annika Rausin två i förening rätt att underteckna avtal, ansökningar och liknande handlingar för Stadsområdesnämnd Östers samt Stadsområdesförvaltning Östers räkning inom dess ordinarie verksamhet.
5 (6) 10. Delegationsbeslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga rapporten till handlingarna. Beslutsunderlag Stadsområdesförvaltning Öster, förordnande av tillförordnad förvaltningschef, 2014-06-09. Stadsområdesförvaltning Öster, barn och familj, 2014-05-30. 11. Inkomna och avgivna skrivelser Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga rapporten till handlingarna. Beslutsunderlag Stadsområdesförvaltning Öster, Extra Samverkansgrupp Förvaltningsråd / Skyddskommitté protokoll, 2014-05-22. Miljöförvaltningen, rapport, 2014-04-23. Gatukontoret, Svar på skrivelse från stadsområdesförvaltning Öster 2014-03-27, 2014-05-23. 12. Sekretess 1 Materialet delas under sammanträdet 13. Sekretess 2 Materialet delas under sammanträdet 14. Sekretess 3 Materialet delas under sammanträdet 15. Sekretess 4 Materialet delas under sammanträdet
6 (6) 16. Sekretess 5 Materialet delas under sammanträdet
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (1) Datum 2014-05-28 Handläggare Maria Staf Utvecklingssekreterare maria.staf@malmo.se Tjänsteskrivelse Individ- och familjeomsorgens regler för stadsområdestillhörighet SOFÖ-2014-148 Sammanfattning Nuvarande regler för tillhörighet och överflyttning av ärenden mellan förvaltningar har gällt sedan 2010 och är i behov av att revideras utifrån genomförd organisationsförändring samt erfarenheter från tidigare stadsdelar. Stadsområdesnämnd Öster ser positivt på att individ- och familjeomsorgens regler för stadsområdestillhörighet revideras, men anser samtidigt att några förtydliganden måste göras. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Protokoll från Vård- och omsorgsberedningen Missivskrivelse Tjänsteskrivelse från Stadskontoret 2014-02-26 Tjänsteskrivelse från Stadskontoret 2014-02-27 Särskilt yttrande från (SD) Yttrande Tjänsteskrivelse AU 2014-06-09 Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2014-06-09 Stadsområdesnämnd Öster 2014-06-19 Ärendet Se bifogat yttrande. Ansvariga Annikki Tinmark Avdelningschef SIGNERAD
Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster 1 (2) Datum 2014-05-28 Adress Diarienummer SOFÖ-2014-148 Yttrande Till Kommunstyrelsen Individ- och familjeomsorgens regler för stadsområdestillhörighet STK-2013-764 Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Nuvarande regler för tillhörighet och överflyttning av ärenden mellan förvaltningar har gällt sedan 2010 och är i behov av att revideras utifrån genomförd organisationsförändring samt erfarenheter från tidigare stadsdelar. Stadsområdesnämnd Öster ser positivt på att individ- och familjeomsorgens regler för stadsområdestillhörighet revideras, men anser samtidigt att några förtydliganden måste göras. Yttrande Under rubriken Biståndssökande ungdomar som flyttar hemifrån anser stadsområdesnämnden att det är otydligt varför en ungdom själv ska få välja om han eller hon vill bli överflyttad till annat stadsområde. Stadsområdesnämnden anser också att ungdomar i åldern 15-18 år som bor själva ska hanteras i det stadsområde som föräldrarna är bosatta i, utifrån det sammanhållna ansvaret för familjen. När ungdomen fyllt 18 år kan ärendet flyttas över enligt gällande regler. Detta under förutsättning att han eller hon inte är aktuell för annan insats än ekonomiskt bistånd. Stadsområdesnämnden önskar att det under rubriken Nya biståndssökande personer utan stadigvarande bostad förtydligas kring första kontakten med socialtjänsten. Kontakten kan inte innebära en stödkontakt utan registrering. En kontakt ska innebära att ansökan om boende ska vara aktualiserad hos socialtjänsten. Vidare önskar stadsområdesnämnden ett förtydligande för de personer som kommer från annat land och anknyter till familjemedlem som sedan tidigare är boende och folkbokförd i Malmö. På grund av familjens storlek söker de nytt boende vid ankomst till Malmö. Ska ärendet fördelas enligt beslutad fördelningsnyckel eller ska ärendet per automatik tillhöra det stadsområde där den tidigare familjemedlemmen är folkbokförd?
Under samma rubrik vid punkt tre bör en tidsgräns anges från det att personer lämnar sin stadigvarande bostad pga avhysning, separation eller blivit våldsutsatt tills man ansöker om boende hos socialtjänsten. 2 (2) Stadsområdesnämnden önskar att det under rubriken Avsteg från huvudprinciper kompletteras med den överenskomna hanteringen av jävsärenden. Under rubriken Förfarande vid tvist anser stadsområdesnämnden att välfärdsavdelningen kan utfärda rekommendationer utan att gå via juridiska enheten. Ordförande Andreas Konstantinides [TF Stadsområdesdirektör] Annika Rausin [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden]
Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-02-27 Vår referens Jan Lanzow-Nilsson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse jan.lanzownilsson@malmo.se Individ- och familjeomsorgens regler för stadsområdestillhörighet STK-2013-764 Sammanfattning Individ- och familjeomsorgens regler för tillhörighet och överflyttning av ärenden mellan förvaltningarna som trädde i kraft januari 2010 är i behov uppdatering beroende på genomförd organisationsförändring samt erfarenheter från berörda verksamheter. Synpunkter på föreliggande förslag behöver nu inhämtas från stadsområdesnämnderna samt Sociala resursnämnden. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen föreslås besluta att översända föreliggande förslag till samtliga stadsområdesnämnder samt Sociala resursnämnden för synpunkter, med svar senast den 5 juli 2014. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse-IoFs regler för stadsområdestillhörighet-stk-2013-764 IoF -Regler för stadsområdestillhörighet Beredningsbrev VoO 2014-03-11 VoO Beredningen, Särskilt yttrande (SD) Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen 2014-03-11 Ärendet Malmö stads individ- och familjeomsorg har sedan många år regler för tillhörighet och överflyttning av ärenden mellan förvaltningarna. Nuvarande regler har gällt sedan januari 2010 och behöver revideras huvudsakligen på grund av Malmö stads organisationsförändring från 10 stadsdelar till fem stadsområden. Vissa förändringar och förtydliganden har också gjorts med anledning av erfarenheter från berörda verksamheter samt stadskontoret. Förslaget till nya regler berör i huvudsak stadsområdesstillhörigheten för personer som behöver komma i kontakt med eller redan har kontakt med socialtjänsten och endast i mindre utsträckning regelverk kring överflyttning av ärenden. Det har utarbetats av stadskontoret och bygger på tidigare regler och erfarenheter av dessa från berörda verksamheter samt en anpassning till nuvarande stadsområdesorganisation. Helhetssynen i socialtjänstlagen utgör, nu som tidigare, en SIGNERAD 2014-02-27
grund för huvudprincipen om ett sammanhållet ansvar. 2 (2) I huvudsak skiljer sig förslaget från tidigare bestämmelser i tre avseenden; anpassningen till Malmö stads nya organisation, gränsdragningen avseende nya biståndssökande som saknar stadigvarande bostad samt förfarandet vid tvist. Under utarbetandet av föreliggande förslag har operativ personal, såväl chefer som medarbetare, från stadsområdesförvaltningarna och sociala resursförvaltningen medverkat vid ett antal träffar för erfarenhetsutbyte. Vid dessa träffar har behovet av att fortlöpande ha en referensgrupp blivit tydligt. Gruppen kommer att startas upp i samband med införandet av de nya reglerna och tjäna som forum för att på bästa sätt förvalta reglerna. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansson Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör
Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-02-26 Vår referens Jan Lanzow-Nilsson Utvecklingssekreterare jan.lanzownilsson@malmo.se Individ- och familjeomsorgens regler för stadsområdestillhörighet STK-2013-764 Inledning Kommunens ansvar i förhållande till andra kommuner framgår av bestämmelserna i 2 a kap Socialtjänstlagen (2001:453). Lagen reglerar däremot inte ansvarsfördelningen inom en kommun utan det är en fråga som varje kommun själv förfogar över. Utgångspunkten för individ- och familjeomsorgens arbete är att biståndssökande har rätt till att skyndsamt få sin sak prövad på ett korrekt och professionellt sätt. Malmö är en stad och verksamheten ska med gott bemötande och ett likvärdigt sätt att arbeta få de personer som är i behov av insatser att uppleva staden på det sättet. Följande regler som anger principerna för fördelningen av socialtjänstens individ- och familjeomsorgsärenden mellan de olika stadsområdesnämnderna är antagna av kommunstyrelsens vård och omsorgsutskott den D/M 2014. Reglerna får aldrig tillämpas så att ingen stadsområdesnämnd tar ansvar för ärendet. Om det råder olika uppfattningar om var ett ärende ska handläggas ligger ansvaret kvar på den förvaltning dit den enskilde har vänt sig tills att ansvarsfrågan är löst. Allmänna bestämmelser Stadsområdesnämndernas verksamhetsansvar omfattar ett bestämt geografiskt område och varje nämnd ansvarar för alla ärenden avseende personer som är bosatta i området. Huvudprincipen är således att ett ärende ska handläggas av den förvaltning inom vars område personen eller familjen har sin bostad. En annan huvudprincip, som bygger på helhetssynen i socialtjänstlagen, är att det ska finnas ett sammanhållet ansvar för ärenden inom socialtjänsten. Det vill säga en persons eller familjs alla ärenden hos socialtjänsten avseende individ- och familjeomsorg ska handläggas av samma stadsområdesförvaltning. Vid bedömning av frågan var en person ska anses bosatt kan viss ledning hämtas från folkbokföringslagens (1991:481) bestämmelser. Enligt denna lag ska en person vara folkbokförd på den fastighet där han eller hon är att anse som bosatt. Av lagen följer vidare att en person ska anses bosatt på den fastighet där han eller hon regelmässigt tillbringar eller kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila. En persons ärende hör således i normalfallet till den förvaltning inom vars område han eller hon enligt ovan angivna regler är folkbokförd. Pågående insatser och överflyttning Stadskontoret Adress: August Palms Plats 1 Tel: 040 34 10 00 Org.nr. 212000-1124 E-post: malmostad@malmo.se Webbplats: www.malmo.se
Huvudregeln är att ärenden som är aktuella vid en stadsområdesförvaltning inte får överflyttas under pågående insats. Detta innebär att ärenden som avser bistånd i form av pågående placering i hem för vård eller boende, pågående placering i familjehem och ärenden som avser frivillig vård eller behandling i andra former samt ärenden som avser pågående vård enligt LVU eller LVM inte får överflyttas förrän insatserna har avslutats. Detsamma gäller ärenden med biståndsinsatser av annat slag än vård eller behandling som ska pågå under en bestämd tidsperiod samt yttrandeärenden och andra ärenden som ska handläggas oberoende av den enskildes inställning. Anledningen är den vikt som läggs vid kontinuitet i ärendena. Undantag från denna regel är biståndssökande med enbart pågående ekonomiskt bistånd som insats. När en person eller familj, som är aktuell för ekonomiskt bistånd vid en stadsområdesförvaltning, flyttar till ett annat stadsområde ska följande iakttas. Om flyttning sker till en ny fast bostadsadress i ett annat stadsområde är stadsområdesförvaltningen i detta område skyldig att ta emot och handlägga ärendet. Med fast bostadsadress menas att den enskilde kan antas att vara stadigvarande bosatt på adressen. Att den enskilde inte ändrar folkbokföringen innebär inget hinder för att ärendet avslutas. Från avlämnande stadsområdesförvaltning får ärendet avslutas tidigast vid det månadsskifte som inträffar närmast efter flyttningen eller vid den tidpunkt som förvaltningen finner lämplig. Överflyttningen ska ske i samråd med mottagande stadsområdesförvaltning. Ytterligare ett undantag från regeln gäller personer eller familjer som har tilldelats kommunal lägenhet med andrahandskontrakt i annat område än placerande stadsområde. Stadsområdesförvaltningen, inom vars område bostaden är belägen, är skyldig att ta över ärendet först efter två år eller då den enskilde erhåller förstahandskontrakt på bostaden om detta sker tidigare. Detta gäller inte de genomgångsbostäder där andrahandskontrakten inte kan övergå till förstahandskontrakt, till exempel blockförhyrda bostäder som Per Albin och Lönngården, där ansvaret ligger kvar hos placerande stadsområde. Biståndssökande ungdomar som flyttar hemifrån Vad beträffar ungdomar mellan 15 21 år, för vilka föräldrar har underhållsskyldighet, som flyttar hemifrån ska överflyttning ske till det stadsområde som den unge bosatt sig i, förutsatt att hon/han har eget hushåll, vill bli överflyttad, inte har andra insatser än ekonomiskt bistånd och att det kan anses lämpligt. Grundlig utredning av föräldrarnas försörjningsförmåga ska göras och om ungdomen oundgängligen, på grund av omständigheter främst i relation till föräldrarna och/eller deras boendesituation, behöver flytta hemifrån. Överflyttningen ska ske i samråd med mottagande stadsområdesförvaltning. Nya biståndssökande personer utan stadigvarande bostad För nya biståndssökande personer som är folkbokförda i Malmö men saknar stadigvarande bostad gäller följande. 1. De personer som tillfälligt är bosatta i vad som är avsett för ordinarie bostad, där de kan bo kvar under minst en månad från första kontakten med socialtjänsten, ska handläggas av det stadsområde där det tillfälliga boendet är beläget.
2. De personer som a) ansöker om boende akut eller b) är tillfälligt bosatta i vad som inte är avsett för ordinarie bostad ska handläggas av det stadsområde de fördelas på enligt särskilt beslutad fördelningsnyckel. 3. Undantagna från punkt 1 och 2 ovan är personer som blivit avhysta samt personer som separerat och/eller blivit utsatta för våld och akut tvingats lämna sin stadigvarande bostad. Dessa personer ska handläggas i det stadsområde där deras stadigvarande bostad varit belägen. För nya biståndssökande personer som saknar stadigvarande bostad och inte är folkbokförda i Malmö gäller följande. 1. De personer som har boende i och/eller pågående insatser från sin bosättningskommun ska efter handläggning av eventuella akuta insatser i första hand hänvisas dit. 2. De personer som inte kan hänvisas till tidigare hemkommun ska fördelas till en stadsområdesförvaltning efter särskilt beslutad fördelningsnyckel. Temporärt kan social jour bevilja bistånd i avvaktan på att berörd stadsområdesförvaltning kan ta över ärendet. Ärende- och akthantering Det är inte aktuellt med någon överflyttning av ärenden mellan stadsområdesförvaltningarna i den meningen att socialakten i ett ärende skickas från en förvaltning till en annan. Varje nämnd har sitt eget akt- och ärendesystem och svarar för sitt arkiv. Det betyder att när ett ärende avslutas i samband med att den enskilde flyttar från stadsområdet, så kvarstannar socialakten hos den stadsområdesförvaltning som har haft hand om ärendet. Sociala resursnämnden handlägger, via social jour och enheten för ensamkommande barn, viss myndighetsutövning i ärenden på uppdrag av de olika stadsområdesnämnderna men har ingen förvaring av akter utan detta sker i respektive stadsområdesförvaltning. I de ärenden där personerna inte har någon hemvist i Malmö ska akten förvaras av den stadsområdesförvaltning till vilken ärendet fördelats enligt särskilt beslutad fördelningsnyckel. Avsteg från huvudprinciper Avvikelser från huvudprinciperna om ärendens handläggning kan i undantagsfall göras om det ligger i den enskildes intresse och det kan vara till gagn i ärendet. Undantag ska föregås av diskussion på enhets-/sektionschefsnivå och överenskommelse på individ- och familjeomsorgschefsnivå. Förfarande vid tvist Skulle olika meningar mellan stadsområdesförvaltningar uppkomma om vilken förvaltning som ska ha ansvaret för en viss person ska man sinsemellan på individ- och familjeomsorgschefsnivå, med utgångspunkt från dessa regler, först försöka komma överens. Om detta ej låter sig göra har stadskontoret, via juridiska enheten vid förvaltningsavdelningen samt enheten för individ- och familjeomsorg vid välfärdsavdelningen, till uppgift att efter framställning från berörda individ- och familjeomsorgschefer utfärda rekommendationer som bör följas. Framställningen skall vara ställd i relation till dessa regler. Syftet är i första hand att uppnå en frivillig uppgörelse. Någon politisk prövning har inte ansetts nödvändig, utan det förutsätts att förvaltningarna accepterar stadskontorets rekommendationer.
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (1) Datum 2014-05-28 Handläggare Birgitta Nimgård Assistent birgitta.nimgard@malmo.se Tjänsteskrivelse Gemensam ansökan om medel för att arbeta med barnfamiljer SOFÖ-2014-233 Sammanfattning Målgruppen för denna ansökan är hemlösa barnfamiljer som är aktuella inom stadsområdena med anledning av sin boendesituation, boende i kommunens andrahandslägenheter eller som omfattas av hemlöshetsdefinitionen i Malmö stad Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att hos kommunstyrelsen ansöka om 7,2 mkr för att under 2015 och 2016 genomföra en satsning riktad mot hemlösa barnfamiljer. Beslutsunderlag Gemensam ansökan om medel för att arbeta med barnfamiljer Tjänsteskrivelse. AU 140609. Ansökan om medel för att arbeta med barnfamiljer Yttrande, AU 140609. Ansökan om medel för att arbeta med barnfamiljer Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2014-06-09 Stadsområdesnämnd Öster 2014-06-19 Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2014-06-09 Stadsområdesnämnd Öster 2014-06-19 Ärendet Se bifogat yttrande. Ansvariga Annikki Tinmark, avdelningschef Annika Rausin, tf stadsområdesdirektör SIGNERAD
Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster 1 (3) Datum 2014-05-28 Adress Diarienummer SOFÖ-2014-233 Yttrande Till Kommunstyrelsen Gemensam ansökan om medel för att arbeta med barnfamiljer [Fyll i mottagarens diarienummer] Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Målgruppen för denna ansökan är hemlösa barnfamiljer som är aktuella inom stadsområdena med anledning av sin boendesituation, boende i kommunens andrahandslägenheter eller som omfattas av hemlöshetsdefinitionen i Malmö stad. De hem- och bostadslösa i stadsområdesförvaltning Öster kännetecknas till största delen av barnfamiljer. En del av de hemlösa har förlorat sitt tidigare boende på grund av anmärkningar för störande i boendet eller betalningsanmärkningar. En ökande grupp hemlösa barnfamiljer i Öster har en bristande förankring till bostadsmarknaden som i kombination med bristen på bostäder bidrar till att tiden i hemlöshet tenderar bli långvarig. En stor orsak till bristande förankring på bostadsmarkanden är att man är nyanländ i Sverige. Totalt sett har andelen familjer som söker hjälp SoF Öster med anledning av hemlöshet ökat det senaste året. En del av den ökande gruppen hemlösa barnfamiljer är de som under en kortare eller längre tid har haft ett andrahandsboende eller varit inneboende. Dessa familjer uppsöker ofta enhet Vuxna akut med förhoppningen om att erhålla en lägenhet genom socialtjänsten. En stor del av arbetstiden går därför åt till att lösa de akuta situationerna som uppstår vilket i sin tur ger effekter på det mer långsiktiga sociala arbetet. Det arbetet hinns idag inte med. De akuta lösningarna som erbjuds är ofta boende på hotell och vandrarhem, där familjerna kan bli kvar mellan 1-10 månader. Dessa boenden lämpar sig inte för barn att bo i under någon längre tid. För att lyckas trygga barnfamiljerna i bättre boendelösningar behövs utrymme till att ge ett mer omfattande socialt stöd än vad verksamheten kan ge idag. I dagsläget har stadsområdesförvaltning ca 200 barnfamiljer i tillfälliga boenden som hotell och vandrarhem samt i genomgångsboenden och övergångsboenden. Bedömningen är att många barnfamiljer har behov av både stöd i att finna en bostad och stöd i att behålla en bostad genom att sköta sin lägenhet så inte klagomål inkommer från hyresvärden. Tanken är att ett intensivt socialt
arbete ska resultera i att fler barnfamiljer lyckas finna boendealternativ som står utanför socialtjänstens boendelösningar. 2 (3) Yttrande Bakgrund IOF-chefsgruppen gav dåvarande utvecklingssamordnare Maria Popoola på Öster uppdrag att skriva ett förslag om socialt stöd i boende för hemlösa barnfamiljer. Hennes förslag som antagits av IOF-cheferna presenteras i korthet i den kommande texten. I Malmö stad genomförs årligen en hemlöshetsräkning av hemlösa. 2005 fanns ett fåtal hemlösa barn (29), under 2006 ökade antalet avsevärt (115) och fjolårets hemlöshetsräkning uppgick antalet till 329 barn. Av dessa bodde 188 på hotell/hotell-liknande boenden och vandrarhem. Utöver den årliga kartläggningen gjorde 2010 en mätning på årsbasis som visade att antalet barn i hemlösa hushåll var betydligt fler. Orsak till hemlöshet skiljer sig på stadsområdena och Innerstaden har ungefär lika många individer som är hemlösa av sociala respektive strukturella skäl medan stadsområde Öster har övervägande strukturellt hemlösa. Erfarenheterna visar att familjer efter en längre tids strukturell hemlöshet utvecklar social problematik. Det får konsekvenser för de vuxnas och barnens liv att flytta runt i olika tillfälliga lösningar eller att bo på hotell. En längre tid i hemlöshet utgör risk för psykisk ohälsa då det är psykiskt påfrestande för de flesta att sakna en egen bostad. Många av de hemlösa barnfamiljer lever på ekonomiskt bistånd vilket också är en stor riskfaktor. Socialstyrelsen gjorde 2012 en tillsyn i f.d. stadsdelsförvaltning Rosengård vilket utmynnade i indirekta kriterier för vad som anses som skälig boendestandard för barnfamiljer: Tillgång till kylskåp och möjlighet att laga mat, tvättmöjligheter, lekyta för barnen och möjlighet för familjen att dra sig undan till en egen plats. Hotell lever dåligt upp till dessa kriterier utan dessa uppfylls bäst genom lägenheter. Den tillsyn som gjordes i Rosengård föranledde IVO att genomföra en tillsyn i Malmö stad under 2013/2014. Resultatet av denna tillsyn är ännu inte presenterat. Syftet med satsningen Syftet med den föreslagna satsningen är att stödja och förkorta tiden i hemlöshet för barnfamiljer på bred front. Genom satsningen ska barnfamiljerna få stöd i att finna en hållbar lösning på sitt boendeproblem samt förutsättningar för en hållbar framtid. Satsningen till hemlösa barnfamiljer är omfattande för att motverka att barn växer upp i otrygga ostabila boendeförhållande. Kostnader för satsningen Utökade resurser i form av 7 anställda boendestödjare skulle ge möjlighet att arbeta mer intensivt och specialinriktat med målgruppen hemlösa barnfamiljer och ge dem det stöd som är nödvändigt. För utförligare beskrivning se bifogad skrivelse Ansökan om medel för att arbeta med barnfamiljer. Kostnader för personal, samordnare, lokal och annat som behövs för att bedriva verksamheten beräknas till 3,6 miljoner per år.
Uppföljning Satsningen kommer all följas upp övergripande för alla stadsområden genom en övergripande samordnare och/eller genom att varje stadsområde tar fram statistik. Vidare kommer stadsområde Öster att granska varje enskild barnfamilj för att bedöma effekten av satsningen och de besparingar satsningen lett till för respektive familj. 3 (3) Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta: Att hos kommunstyrelsen ansöka om 7,2 mkr för att under 2015 och 2016 genomföra en satsning riktad mot hemlösa barnfamiljer. Ordförande Andreas Konstantinidis Avdelningschef Annikki Tinmark [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden]
Anso kan om medel fo r att arbeta med barnfamiljer Socialt stöd i boende för hemlösa barnfamiljer Bakgrund Sedan 2011 är ett av de politiska målen i Malmö stad att den socialt betingade hemlösheten ska minska. 2011 var grupperna socialt och strukturellt hemlösa lika stora. Vad det gäller den socialt betingade hemlösheten har Malmö stad idag lyckats med målet och hemlösheten sjunker. Däremot ökar den strukturella hemlösheten ständigt. Med strukturellt hemlösa familjer avses familjer som på grund av bristande förankring är hemlösa. De har inga sociala problem som missbruk, kriminalitet mm. Malmö stads definition av hemlöshet grundar sig på Socialstyrelsens definition från 1999. I korta drag lyder denna Som hemlös räknas person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. I Malmö har befolkning ökat med ca 5000 personer per år sedan 2006. Då bostadsbyggandet inte ökat i samma takt har detta resulterat i en märkbar bostadsbrist. Bristen på bostäder har lett till en ökad trångboddhet och en ökning av personer som inte själva kan lösa sin boendesituation. Kommunen har det yttersta ansvaret för att enskilda som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver och bestämmelsen om kommunens yttersta ansvar regleras i socialtjänstlagen 2 Kap. Ansvaret för att lösa bostadsbristen hamnar oftast hos socialtjänsten eftersom de personer som inte själv kan lösa sin boendesituation söker hjälp genom socialtjänsten. Svårigheterna med att finna bostad på egen hand bottnar i bristande förankring och ekonomiska förutsättningar oavsett social problematik eller ej. Enligt stadsområdena ökar antalet personer utan social problematik, som enbart behöver en bostad ständigt och många är barnfamiljer. nytt dokument(158442)_tmp Regeringen lade år 2006 fram en hemlöshetsstrategi om nolltolerans för vräkningar av barnfamiljer. Strategin avslutades 2011 och har bl.a. resulterat i att kronofogdemyndigheten numera för en statistik över utvecklingen av avhysningar i landet. Hemlösheten i Malmö beror inte på vräkningar och avhysningar. Det vräkningsförebyggande arbetet är utbrett och insatser för att rädda boendet kommer ofta igång i ett mycket tidigt skede, särskilt i hushåll med barn. Avhysningar av barnfamiljer utgör en mycket liten del i hemlöshetsproblematiken men det har varit mycket fokus på den frågan och problematiken i övrigt har inte belysts i någon större utsträckning och nationella mål för området saknas.
2 (10) I Malmö stad genomförs årligen en kartläggning/hemlöshetsräkning av hemlösa. Hemlöshetsräkningen visar på att antalet hemlösa hushåll med barn ständigt ökar. 2005 fanns 29 hemlösa barn i Malmö stad. Redan 2006 ökade antalet hemlösa barn dramatiskt och de uppgick då till 115. Idag finns 329 hemlösa barn (enligt 2013 års kartläggning) varav 188 bor på hotell/i hotelliknande boende eller vandrarhem. Kartläggningen är en temperaturmätare och bygger på de personer som socialtjänsten har kännedom om. Utöver de personer som tagits upp i räkningen finns ett mörkertal som inte vänt sig till socialtjänsten utifrån sin boendesituation. 2013 års kartläggning i korta drag: 720 personer, 1046 om man räknar med barnen, har enligt kartläggningen, enbart behov av en egen bostad. 136 personer har behov av bostad och någon form av stödinsatser i boendet 56 har behov av boende utan krav på drogfrihet 43 har behov av särskilda boendeformer som LSS, äldreboende osv 18 behöver någon form av kollektivt boende. Tio personer är uteliggare, den absolut lägsta siffran sedan kartläggningarna startade. Utvecklingen av hemlösheten skiljer sig i de olika stadsområdena. I stadsområde Öster är den strukturella hemlösheten särskilt påtaglig. Det är också detta stadsområde som har störst antal barn i hemlösa hushåll. I Öster är ca 95 % av de hemlösa barnfamiljerna är strukturellt hemlösa. Stadsområde Innerstaden har i stort sett lika stor social hemlöshet som strukturell. Utöver den årliga kartläggningen har det 2010 gjorts en mätning på årsbasis som visat att antalet barn i hemlösa hushåll är fler än den årliga kartläggningen pekar på. Under 2010 december november fanns det 583 barn i hemlösa hushåll. En utav de stora utmaningarna med strukturell hemlöshet är att familjer efter en längre tids hemlöshet ofta utvecklar en social problematik. En liten yta gör att barn ofta blir hänvisade till att träffa vänner utanför hemmet och föräldrar får svårare att följa barnens aktiviteter mm. Största gruppen hemlösa flyttar runt i olika tillfälliga lösningar eller bor på hotell/vandrarhem. I övrigt finns hemlösa t ex i så kallade dygnsboenden, hos frivilligorganisationer, på institution eller i kommunens akutboenden. Kommunen förfogar dessutom vid årsskiftet 2013/2014 över 1128 andrahandslägenheter. 2013 gjordes i Malmö stad en inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning. Inventeringen visade att 140 personer med psykisk funktionsnedsättning har boende som bygger på någon form av socialt kontrakt. Därtill visar inventeringen att 351 av de 435 som ingått i kartläggningen lever med barn. Utifrån detta går det att anta att en del personer i de familjer som finns i socialtjänstens boende är i behov av stöd för psykiska funktionshinder. En längre tid i hemlöshet utgör större risk för psykisk ohälsa i
3 (10) stort. Att inte veta när eller var man kommer att få möjlighet till en egen bostad är psykiskt påfrestande för många. En viss ökning av psykisk ohälsa är dessutom påtaglig bland de hemlösa i Malmö stad. Såväl bland ensamstående som bland barnfamiljer. Socialstyrelsen gjorde 2012 en tillsyn i f.d. stadsdelsförvaltning Rosengård vilket utmynnade i indirekta kriterier för vad som anses som skälig boendestandard för barnfamiljer: Tillgång till kyl och möjlighet att laga mat, tvättmöjligheter, lekyta för barnen och möjlighet för familjen att dra sig undan till en egen plats. Hotell lever dåligt upp till dessa kriterier utan dessa uppfylls bäst genom lägenheter. Den tillsyn som gjordes i Rosengård föranledde IVO att genomföra en tillsyn i Malmö stad under 2013/2014. Resultatet av denna tillsyn är ännu inte presenterat. Barnombudsmannen besökte Malmö i december 2013 för att föra barnens talan och ha en dialog med tjänstemän och politiker. Barns röster kring boende i tillfälliga lösningar har i Barnombudsmannens arbete fått utrymme i form av intervjuer. 17 barn från Malmö och Stockholm som bor i tillfälliga boende har blivit intervjuade i syfte att skapa förutsättningar för barn och ungdomar att gestalta och prata om sina erfarenheter och de uttrycker bl.a. en önskan om att få ha samma socialsekreterare så att man lär känna varandra, få information om hur länge de behöver bo i olika boende. Barnen känner ett behov av att bli sedda och hörda i arbetet med familjernas boendesituation. Den nationella kartläggningen Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden som Socialstyrelsen genomförde år 2011 konstaterade att hemlöshet fanns i bredare grupper av befolkningen än vid tidigare kartläggningar liksom att en lägre andel hade problem som traditionellt förknippas med hemlöshet som missbruk och psykisk ohälsa. Socialstyrelsens rapport lyfter fram att socialtjänsten tar ett stort ansvar som andrahandsuthyrare och tillhandahåller bostäder åt breda grupper av personer som av olika skäl inte godkänns på den ordinarie bostadsmarknaden. En stor del av dessa personer faller ifrån redan innan ett formellt godkännande blir aktuellt eftersom de inte uppfyller hyresvärdarnas krav. I budgettexten för år 2014 anges Hemlöshet är först och främst ett bostadsproblem och ska behandlas som ett sådant. En egen bostad är en förutsättning för att eventuella andra problem ska kunna åtgärdas. Därför är det viktigt att det inte ställs orimliga krav på drogfrihet eller inkomst. Det finns behov av olika former av bostäder för att minska hemlösheten. MKB ska i enlighet med sina ägardirektiv medverka till att förverkliga kommunens mål i övrigt. MKB, Malmö stads kommunala bostadsbolag kommer under ett år att tillhandahålla ca 100 lägenheter för Malmö stads räkning med start 2014. Bakgrunden till detta är MKBs remissvar till slutrapporten för sociala kommissionen. För att undvika att bygga nya bostäder utifrån social housing och för att förbättra förutsättningarna för hemlösa barnfamiljer i Malmö stad bistår MKB med lägenheter från det vanliga bostadsbeståndet. En kartläggning
4 (10) gjordes under 2013 i Malmö stad för att ta reda på hur många barnfamiljer som bodde i dyra boendelösningar. Det framkom att ca 100 lägenheter skulle innebära att tillfälliga lösningar i form av hotell och vandrarhemsboende skulle minimeras. MKB kommer därför med start i maj 2014 att tilldela 100 lägenheter till socialtjänsten. Tanken är att lägenheterna enbart ska fördelas till hemlösa barnfamiljer. Inte minst med anledning av barnens situation i hemlöshet är det angeläget att växla in antalet barnfamiljer som är boende på hotell och vandrarhem. Lägenheterna kommer att utformas som s.k. övergångslägenheter där familjerna får en möjlighet att överta kontraktet i första hand efter en tids prövning. Ett socialt hållbart Malmö Idag pågår ett arbete för att skapa social hållbarhet i Malmö stad. Målsättningen är att samtliga malmöbor ska inkluderas och integreras samt ta del av välfärden. Tanken är att få en socialt hållbar stad. Grunden till detta arbete utgår från den rapport som togs fram i mars 2013 Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa och det är bl.a. med utgångspunkt utifrån denna som stadsområdesnämnderna önskar ta fram en arbetsmetod med hemlösa som leder till att minska ojämlikheter i hälsa och välfärd, en angelägenhet för hela Malmö stad. Barns prestationer i skolan hänger bl.a. på möjlighet att göra läxor i lugn och ro. Detta tillåter oftast inte ett boende på hotell eller vandrarhem där familjen i stort är hänvisad till en liten gemensam yta. Andra saker som kommer fram är att barn i utsatta boendesituationer ofta har en relativt dålig hälsa över lag. De tar inte del av de vaccinationer som erbjuds eller allmänna hälsoundersökningar i särskilt stor utsträckning. En av de stora riskfaktorer som utredningen tydliggör är barn till föräldrar med ekonomiskt bistånd. En stor del av de hemlösa barnfamiljerna uppbär ekonomiskt bistånd. Enligt hemlöshetskartläggningen 2013 finns 201 hemlösa barnfamiljer och utav dessa har 95 ekonomiskt bistånd, 36 introduktionsersättning, 42 ersättning från försäkringskassan, 9 lönearbete, 19 övrig försörjning. Forskning Det saknas tydliga belägg för vilka insatser och strategier som på ett effektivt sätt motverkar hemlösheten i den svenska hemlöshetsforskningen. Forskning inom området har ofta en lokal förankring och är småskaliga vilket i sig innebär svårigheter att dra tydliga slutsatser. Forskningen om vilka effekter hemlösheten har på barnen i hemlösa familjer är också bristfällig. Det finns några få studier av hemlösa familjer och barns upplevelser av hemlöshet. Dessa studier visar dock på att barn upplever det vara en traumatisk händelse att bli utan bostad och att många känner skamkänslor inför sin situation. Forskningen visar att hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden alltmer är ett problem som finns i en bredare grupp av befolkningen och som är starkt förknippat med ekonomiska problem samt det faktum att individer
5 (10) saknar förankring på arbetsmarknaden. Detta faktum pekar bl.a. rapporten Malmös väg mot en hållbar framtid Hälsa, välfärd och rättvisa på. Professor Ingrid Sahlins (2010) forskning belyser hur förändringar i den generella bostadspolitiken medverkat till utvecklingen av en sekundär bostadsmarknad i kommunerna och den svaga ställning medborgare som är förvisade till denna befinner sig i. Sahlin har också påvisat den starka inlåsningseffekt som den sekundära bostadsmarknaden skapar och därmed de svårigheter som följer med att ta steget över till att skaffa ett förstahandskontrakt. Med inlåsningseffekt menar Sahlin att individer på den sekundära bostadsmarknaden utsätts för både kontroll och integritetsintrång i bostaden, tvingas flytta ofta och måste göra ständiga uppbrott som leder till en ständig otrygghet, har svårigheter att bilda familj, rota sig och skapa ett riktigt hem. M.a.o. mycket små möjligheter till egna kontrakt. Marcus Knutagård (2012) fokuserar i en av Malmökommissionens underlagsrapporter på det faktum att barn som lever under fattiga förhållanden i allmänhet, och hemlösa barn i synnerhet, drabbas på ett flertal livsområden mycket negativt. När det gäller strategier för att motverka dessa omständigheter hänvisar Knutagård till tidiga och förebyggande insatser kombinerat med breda insatser på strukturell nivå. Översikt av liknande satsningar nationellt och internationellt Det finns få övergripande strategier och mål som rör hemlöshet. EU antog 2008 en förklaring om avskaffande av hemlöshet och 2011 antogs en resolution om en EU-strategi mot hemlöshet med avsikten att den ska stödjas av nationella och regionala strategier En modell för att avhjälpa hemlösheten som för närvarande prövas i flertalet kommuner runt om i landet är Bostad först, eller Housing first. Metoden går ut på att en egen bostad är en grundtrygghet som den hemlöse behöver för att kunna ta itu med sina problem. Att man först tillgodoser den grundläggande rätten till egen bostad, vilket möjliggör att andra åtgärder ska lyckas. I Wien bedrivs sedan 2007 ett arbete utifrån Bostad först även riktat till barnfamiljer. Detta arbete har fallit väl ut och en del paralleller skulle kunna dras till svenska förhållanden även om bostadspolitiken skiljer sig mellan Sverige och Österrike. Hela familjen konceptet är ytterligare en modell som delvis skulle kunna liknas vid det arbete som vi syftar till i denna ansökan. Hela familjen konceptet har applicerats i Malmö främst på försörjningsstödsområdet, men bygger på tanken att hela familjen, som enhet och delar av en enhet, är viktig för att nå framgång och resultat. Nyckelbegreppen för dessa projekt är närhet och helhet. Hela familjen tanken är inspirerad av det brittiska Think Family där socialtjänsten och andra instanser samlas kring familjen. Think Family är en evidensbaserad metod som bygger på tanken att man i sitt stöd till en familj måste arbeta och lägga fokus kring de problem som är centrala och påverkar hela familjen och därtill koordinera insatserna med andra. Detta är det viktigaste för alla i familjen för att man ska kunna nå förändring.
6 (10) http://webarchive.nationalarchives.gov.uk/20130401151715/https://www.edu cation.gov.uk/publications/eorderingdownload/think-family.pdf Målgrupp och syfte Målgruppen för denna satsning är hemlösa barnfamiljer som är aktuella inom stadsområdena med anledning av sin boendesituation, boende i kommunens andrahandslägenheter eller som omfattas av hemlöshetsdefinitionen i Malmö stad. Syftet med satsningen är att stödja och förkorta tiden i hemlöshet för barnfamiljer på bred front. Detta innebär förbättrade levnadsvillkor för såväl vuxna som barn. Genom satsningen ska barnfamiljerna få stöd i att finna en hållbar lösning på sitt boendeproblem samt förutsättningar för en hållbar framtid. Satsningen till hemlösa barnfamiljer är en bred satsning för att motverka att barn växer upp i otrygga ostabila boendeförhållande. Satsningens krav på resurser, personal etc. Socionomer eller personer med likvärdig utbildning kommer att arbeta intensivt med att stödja de hem- och bostadslösa familjerna. Även förebyggande arbete kommer att bedrivas gentemot målgruppen, särskilt med de barn vars föräldrar uppbär försörjningsstöd. Detta kan förhoppningsvis leda till att fler barn med särskilda behov eller barn med en familjeproblematik uppmärksammas tidigt och att rätt insatser och stöd ges i samverkan för maximal effekt. Samtliga stadsområden har gjort en räkning på hur många familjer som skulle tänkas beröras av denna satsning. Varje stadsområde har räknat månadsvis sedan 1 juli 2013 (Malmö stads omorganisation) 28 februari 2014 och därefter har ett genomsnittligt antal barnfamiljer tagits fram för varje stadsområde enligt följande: Öster 170 barnfamiljer Innerstaden 134 barnfamiljer Norr 122 barnfamiljer Väster 69 barnfamiljer Söder 105 barnfamiljer I Malmö stad finns m.a.o. drygt 600 barnfamiljer som skulle beröras. Detta är en relativt konstant siffra räknat utifrån stadsområdesförvaltningarnas kartläggningar över tid. Familjernas storlek varierar, men de flesta hushållen består av fler barn än 2. Utifrån den erfarenhet som gjorts i Malmö stad från Bostad först beräknas varje stödjare kunna arbeta med 18 familjer i taget. Utgångspunkten är att en del familjer endast behöver lite stöd för att kunna förändra sin situation. Detta skulle innebära att totalt 30 tjänster skulle behöva tillsättas i det direkt stödjande arbetet. Fördelningen av tjänster till de olika stadsområdena ska stå i proportion till antalet barnfamiljer.
7 (10) Insatser Satsningen handlar om att ge socialt stöd i boendet, att ge stöd i att finna, och behålla en egen bostad samt att klara av att behålla eget boende och klara av att sköta sin lägenhet utan klagomål från hyresvärden. Genom ett intensivt arbete kommer barnfamiljer att lyckas finna boendealternativ som står utanför socialtjänstens boendelösningar. En kartläggning görs på varje familj när satsningen påbörjas där behov av stöd specificeras. Satsningen innebär att familjerna ges stöd i sin situation efter behov. Stödet ska innebära hjälp till självhjälp. Tydliga genomförandeplaner upprättas på alla familjemedlemmar. I de fall där familjer uppbär ekonomiskt bistånd kommer ett nära samarbete upprättas med enheten för ekonomiskt bistånd. En del av arbetet kommer att ske i samverkan med andra aktörer, t ex skola, fritidsverksamhet, Jobb Malmö, arbetsförmedling, Region Skåne m fl. Det kan handla om allt från att se till att hyresinbetalningarna görs i tid, till att få igång arbetsmarknadsinsatser, eller att initiera utredningar avseende misstänkta psykiska funktionshinder inom psykiatrin hos något av barnen eller någon av föräldrarna. En samordnare bör finnas i syfte att ha ansvar för att arbetet utvecklas under liknande förutsättningar i hela Malmö stad. Samordnaren ansvarar för att hålla samman och se till att stadsområdena får det stöd de behöver för att utveckla arbetet. I uppdraget ingår även att fungera som en länk mellan Malmö stad och universitetet/högskolan för att ta del av ny forskning. I samordnaruppdraget ingår även att ta fram en tydlig process på boendeärenden tillsammans med myndighetssidan i stadsområdena. Organisation För att underlätta implementeringen och för att undvika att satsningen får karaktären av ett tillfälligt projekt ska de olika tjänsterna förläggas ute i stadsområdena där tjänsterna kommer att tillhöra arbetsgrupper med likande uppdrag. Medarbetarna kommer att ha sin grund i den arbetsgrupp ute i stadsområdena som arbetar med hemlöshet och boendefrågor. Tanken är att utveckla en metod där det sociala arbetet tar nya former. Det handlar om att professionalisera arbetet med stöd till hemlösa barnfamiljer. Vilka verksamheter berörs Samtliga stadsområdesförvaltningar och Sociala Resursförvaltningen, skolor, vuxenpsykiatrin, BUP, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Lägenhetsenheten, MKB och andra hyresvärdar, Jobb Malmö, primärvården, Röda Korset, Rädda barnen m.fl. Tydliga samverkansavtal kan komma att behövas med en del verksamheter där det framgår hur samverkan ska ske kring hemlösa barnfamiljer.
8 (10) Modell för uppföljning och utvärdering Satsningen kommer att följas upp halvårsvis i form av rapporter som samordnaren ansvarar för. Beroende på vad som framkommer i utvärderingen kan satsningen komma att justeras framöver. Förväntade effekter Minskade kostnader för hyresskulder, minskad kostnad för dygnsboende, hotell och vandrarhem Ökad livskvalitet för både barn och vuxna Ökad psykisk hälsa Ansvarstagande vuxna Barn som kontinuerligt deltar i förskoleverksamhet och därmed förbättrade förutsättningar inför grundskola Förbättrade skolresultat (mindre kostnad för specialpedagoger och andra stödinsatser) Förbättrad tandhälsa och allmänhälsa hos barn Friskare familjer till följd av att man inte längre bor på små ytor Minskad kriminalitet och droganvändande hos unga fritidsaktiveter Minskat försörjningsstöd Familjer som går från utanförskap till innanförskap. En fast bostad är ett första steg Ett ökat intresse från privata fastighetsägare att ta ett socialt ansvar Tidplan och ekonomisk kalkyl För att satsningen ska få önskad verkan bör medel avsättas de två första åren för att sedan stämmas av mot resultatet av satsningen. Det bör även vägas mot hemlöshetens utveckling och barnfamiljernas möjlighet att få sina behov tillgodosedda. Uträkningen bygger på antagandet att en handläggare kan arbeta med 10 till 15 barnfamiljer beroende på vilken boendeform de har. Det vill säga att barnfamiljer i akutboende kräver en större insats än en familj i genomgångsboende. Kostnader för respektive stadsdelsområde under en ettårsperiod. Väster, 4,0 medarbetare, 2 m kr Innerstaden, 7,0 medarbetare, 3,5 m kr Öster, 7,0 medarbetare, 3,5 mkr Söder, 7,0 medarbetare, 3,5 m kr Norr, 5,5 medarbetare 2,8 m kr Samordnare 1,0 medarbetare 0,5 mkr Total 31,5 medarbetare 15,8 mkr