NAD-NYTT Nordiskt politiskt samarbete om alkoholpolitik och alkoholbeskattning Alkoholpolitiken, särskilt avgiftspolitiken och nordiskt samarbete i internationella fora, har varit ett högaktuellt tema under sommaren och hösten 2004 i den nordiska politiska apparaten. De nordiska finansministrarna beslöt vid sitt möte i maj 2004 att i EU sammanhang verka för att nollskattesatsen på vin skall avskaffas, att minimiskatterna på alkohol och skatten på alkoläsk skall höjas, att en alkoholstrategi skall lanseras av kommissionen och att det regelverk bevaras som innebär att endast de varor som en privatperson själv transporterar skall anses som privatinförsel och därmed bli befriade från beskattning i hemlandet. Vidare ville man arbeta för att samma regler som av folkhälsoskäl gäller för tobak även bör gälla för alkohol. Alkoholen och särskilt alkoholskatternas betydelse har även varit viktiga teman vid nordiska socialminister- och statsministermöten i augusti. Statsministrarna beslöt rådfråga social- och hälsoministrarna om det finns grund för en gemensam nordisk hållning till EU:s alkoholpolitik. Social- och hälsoministrarna har ombetts ge sin syn på ett generellt alkoholpolitiskt samarbete och särskilt på vilken roll avgiftspolitiken kan spela i strävan att minska den totala alkoholkonsumtionen. Social- och hälsoministrarna har ett extra möte om detta i oktober 2004, och de nordiska statsministrarna kan dryfta saken i början av november i anslutning till Nordiska rådets session i Stockholm (1 3.11.2004). Alkoholpolitik i Norden skall dessutom utgöra temat för en aktuell debatt vid Nordiska rådets session i början av november. Ett bakgrundsdokument för ministermötena finns på www.norden.org/social/. Diskussion om NAD:s verksamhet under de närmaste åren Alkoholpolitikens ödesår, som 2004 kallats i många sammanhang, präglade också diskussionerna vid NAD:s styrelse- och rådsmöte 6.10.2004 som handlade om NAD:s satsningar under de närmaste åren. För det första konstaterades att den kunskap vi har om alkoholbruk och alkoholrelaterade skador inte förefaller helt aktuell. Det är angeläget att problematisera förhållandet mellan alkoholbruk och alkoholrelaterade skador. Alkoholforskningen behöver nya infallsvinklar. Man kan säga att det har skett ett paradigmskifte från ett sjukdomstänkande till ett folkhälsoperspektiv (bl.a. Ron Roizen och Kaye Fillmore i NAT 1999). Men detta perspektivbyte är inte tillräckligt för att ge förklaringar t.ex. till att de alkoholrelaterade skadorna inte ökar i takt med konsumtionen, något som just nu förefaller vara ett faktum i Sverige. Av denna orsak behövs forskning som sätter dryckesmönstren i en kulturell ram och beaktar kontextuella faktorer. Här är komparativa studier en möjlighet. För det andra konstaterades att mer kunskap behövs om hur skadebilden förändras i en situation med snabba förändringar i utbud och konsumtion ökar de, minskar de? Vilka skador ökar, vilka minskar? Hur dokumenteras konsekvenserna? Vilka metoder kunde vara användbara i skadeforskningen? För det tredje efterlystes bland annat goda modeller för analyser av sociala och hälsomässiga konsekvenser av olika beslut som gäller alkohol. När det gäller narkotika så konstaterades att ett fokus på det tunga missbruket och dess konsekvenser till stor del saknas i Norden. I det här sammanhanget föreslogs även att NAD kunde ordna ett seminarium om narkotikamarknaden. Det finns en lucka i kunskapen om organiserad brottslighet på narkotikaområdet. Insatserna för missbrukare inom fängelseväsendet nämndes också som ett tänkbart tema. Slutligen togs det upp att det behövs jämförelser av hur forskning används i de nordiska länderna samt hur kunskap (och forskning) produceras i skärningsfältet mellan medicin och socialt arbete. 368 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 21. 2004. 4 5
Internetportalen för alkoholpolitik i Norden Den nordiska alkoholindustrins sponsorering av idrottsaktiviteter diskuterades av de nordiska social- och hälsoministrarna redan år 1999. Under Norges ordförandeskap år 2002 föreslogs att man skulle sträva till att utveckla ett nordiskt system för att samla in information och skapa strategier och system för övervakning av det här problemet. Fokus fästes speciellt vid marknadsföringen av alkohol. Med övervakning avsågs även uppföljning av forskning och ändringar i lagstiftning såväl på ett nationellt som på ett internationellt plan. Avsikten var att på sikt även inkludera andra relaterade teman för att underlätta de nordiska regeringarnas arbete på området. Projektet startade en webbplats i december 2003 på adressen www.nosam.net. Webbplatsen är för tillfället under konstruktion. Den är tänkt att fungera som en Internetportal som täcker hela spektret av frågor som sammanhänger med alkoholpolitik och marknadsförening av alkohol. Där kommer att finnas aktuella länkar till relevanta källor som berör allt från lagstiftning och forskning till internationella handelsavtal. Webbplatsen är redigerad landsvis och har också en internationell sektion som följer utveckling av de här frågorna inom EU, WHO och GATS. Ett bildarkiv är också under konstruktion. Tillsvidare krävs ett lösenord för att komma in på webbplatsen. Avsikten är dock att senare öppna den för alla intresserade och att den skall bli en tillförlitlig, heltäckande och aktuell källa som kan användas av såväl forskare och studerande som av politiker och massmedier. Utvecklandet av projektet har hittills skötts av det norska socialdepartementet, men planen är att NAD övertar ansvaret för projektet med en särskild ansvarig redaktör. Enligt preliminära planer beräknas webbplatsen vara i funktion våren 2005. Om det nordiskt-baltiska samarbetet På nordiskt plan har man efterlyst nya koncept för att integrera de baltiska länderna i nordiskt samarbete på olika områden. Nya riktlinjer behövs då balterna är med i EU, och samarbetet förväntas ske på likvärdiga villkor, eller i partnerskap, efter gemensamma förhandlingar. Nordiska ministerrådets generalsekreterare Per Unckel fick år 2003 i uppdrag av statsministrarna att utreda förutsättningarna för ett närmare samarbete inom ramen för dagens nordiska institutioner. En preliminär rapport om detta har utarbetats, som tillsammans med nya riktlinjer för samarbetet mellan Baltikum och Norden liksom även med nordvästra Ryssland kommer att tas upp vid Nordiska rådets session 1 3 november 2004. Flera frågor bör lösas då det nordiskt-baltiska samarbetet ska finna nya former. Länderna i Norden och Baltikum bör bestämma om de överhuvudtaget är intresserade av samarbete och hur man ska definiera det nordiska och baltiska värde/mervärde som samarbetet ska generera. På den här punkten har bara preliminära diskussioner förts och högst sannolikt varierar intresset mellan de baltiska länderna och beroende på vilka samhällssektorer det är fråga om. En viktig fråga är betydelsen av begreppet på likvärdiga villkor, som skall vara grunden för samarbetet med Baltikum. Från år 2005 är de baltiska länderna med i Nordiska investeringsbanken enligt en modell som baserar sig på gemensamt ägande. I ett medlemsförslag som kommer att behandlas av Nordiska rådet i november 2004 föreslås att de baltiska länderna skall inbjudas till NAD. Om man tolkar det som ett förslag om gemensamt ägande skulle Norden och Baltikum tillsammans delta i kostnader för upprätthållandet av NAD och ingå i de styrande organen (styrelsen). Skulle det t.ex. innebära att 3,4 procent av den årliga budgeten skulle komma från Baltikum (motsvarande förhållandet mellan ländernas BNP)? Tre nya länder skulle väsentligt öka kostnader för ledning och administration samt språkgranskning och översättningar, på bekostnad av NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 21. 2004. 4 5 369
konkret verksamhet. Enligt NAD:s beräkningar skulle halva budgeten därefter användas till dylika, fasta kostnader. Kostnaderna är ett dilemma för det framtida samarbetet, både för Norden och för Baltikum. Meningen är ju att Norden ska frångå det biståndsinriktade samarbetet med Baltikum. I olika ministerrådspapper har man laborerat med andra typer av finansiella arrangemang än fördelningen enligt storleken på BNP. Bland annat har man talat om brukarbetalning, alltså att de baltiska länderna skulle betala endast för sådana tjänster som de använder. Kostnaderna för på så sätt köpta tjänster skulle högst sannolikt vara högre för balterna än kostnaden uträknad enligt bruttonationalprodukten. Ur NAD:s synpunkt skulle ett sådant förfarande leda till ett dilemma de baltiska ländernas forskare skulle ha klart större svårigheter att delta i konkret samarbete än tidigare. Nu har de ofta prioriterats som deltagare och mottagare av resebidrag. Utgångspunkten för NAD och det nordiska arbetet är att alkohol- och drogfrågorna betraktas som sociala fenomen och problem, medan politiken ofta skärskådas som en del av välfärdspolitiken, en del av det nordiska välfärdsbygget. I vilken mån samma utgångspunkter och intresse finns i Baltikum är en öppen fråga. NAD har redan länge på olika sätt samarbetat med baltiska forskare och intressenter i konkreta alkohol- och drogfrågor, och ett sådant målinriktat samarbete kan ytterligare utvecklas. Ett vägande argument för att fortsätta på NAD:s från sak till sak eller projektlinje är att det är här det egentliga arbetet ju utförs det är i dessa sammanhang som det avgörs vilken typ av forskning som skall göras, vilka data som borde inhämtas och vilka som på sikt bör produceras. Det är ofta i projekten som villkoren är likvärdiga. Mot den här bakgrunden har NAD ansett att det vore klokare att tala om partnerskap och projektsamarbete än att allmänt inbjuda de baltiska länderna att delta i NAD. NAD beslöt också om ett nytt initativ i den riktningen vid sitt höstmöte. Alkohol tema för gemensamt nordisk-baltiskt seminarium hösten 2005 I början av 1990-talet startade Jussi Simpura inom ramen för NAD och delvis med öronmärkta ministerrådspengar ett forskningsprojekt om sociala problem kring Östersjön. I studien som resulterade i fem böcker och flera artiklar ingick forskare från alla baltiska länder, Polen, S:t Petersburgsregionen samt från Finland, Sverige och Danmark. Huvudfokus för projektet var hur sociala problem uppfattades i de baltiska länderna, däribland alkohol- och drogproblem. Uppfattningarna om olika sociala problem utforskades mångsidigt: statistikens bild, medias beskrivningar, vissa inflytelserika yrkesgruppers syn på problemen och på framtida alternativa lösningar, och gemene mans rangordning av olika fenomen som sociala problem. Huvuddelen av undersökningarna utfördes under första halvan av 1990-talet, surveyundersökningarna 1994 1995. Den sista rapporten utkom år 2000. Situationen i de baltiska länderna har radikalt förändrats på 2000-talet. Det har skett en snabb utveckling mot marknadsekonomi. Länderna har blivit medlemmar av EU vilket inneburit nya regler och kontrollsystem. De nya socialpolitiska systemen är i hög utsträckning på plats. Samtidigt har omvandlingen inneburit stora kostnader och påfrestningar, vilket märks i folkhälsan och i levnadsförhållandena. Enligt vissa mått kan till och med hälften av Estlands befolkning anses leva under fattigdomsgränsen, och levnadslängden är ca 12 år kortare än i de flesta EU-länder. Alkoholkonsumtionen, men också drogförhållandena, spelar härvid en viktig roll och har blivit en fråga som allt mer lyfts upp på den estniska dagordningen. Den estniska alkoholpolitiken har skärpts. Alkoholdrycker finns inte mera till salu dygnet runt i kiosker runtom i Estland. Den estniska regeringen har beslutat om en höjning av alkoholskatterna med ca 15 procent. Samtidigt för man i Estland, liksom i de andra baltiska länderna, en kamp dels mot införsel av billigare sprit över gränserna, dels mot illegala 370 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 21. 2004. 4 5
produkter. Ett temamöte om alkoholbruk, -skador och -politik i Norden och Baltikum står på programmet för år 2005. Tanken med ett sådant möte är att i samarbete mellan forskare och ansvariga på statlig och eventuellt också lokal nivå diskutera: vad man vet om dryckesvanor och -skador i de tre baltiska länderna i jämförelse med Norden inriktningen på de samhälleliga insatserna (preventionsprogram o. dyl.) åsiktsklimat attityder till alkoholproblem och alkoholpolitik, däribland också historisk kunskap om nykterhetstankens genomslag i de baltiska länderna särskilda frågor av intresse för både Norden och Baltikum (gränshandelsfrågor, internationellt samarbete m.m.) Mötet skall förberedas gemensamt av nordiska och baltiska forskare och andra intressenter. Aktuella i sammanhanget är bl.a. projekt och forskare vid Södertörns högskola, men också de nordiska informationskontoren i Baltikum, liksom även NordAN och Eurocare-nätverken. Intresserade kan ta kontakt med NAD:s sekretariat (www.nad.fi). Seminarium om spelforskning NAD kommer att ordna ett seminarium om spelforskning under våren 2005 i Helsingfors. Seminariet kommer preliminärt att äga rum 7 9.3.2005. Syftet med seminariet är att diskutera hur nordiska forskningsinsatser bäst kunde främja prevention och behandling av spelproblem. I takt med utbredningen av spel har behovet av behandling också ökat. I alla nordiska länder, med undantag av Island, har man öppnat eller skall öppna telefonhjälplinjer för spelberoende eller deras anhöriga och närstående. Mot bakgrund av den snabba tillväxt av behandlingsinsatser som skett i Norden på 2000-talet är det angeläget att kartlägga och analysera hur systemet ser ut. En kartläggning av behandlingen av spelberoende i Norden kommer att göras av Marianne Hansen från Norge. Internationella forskare kommer att inbjudas till seminariet som kommer att struktureras kring tre teman: spelberoendeproblemets omfattning, behandlingen av spelberoende samt regleringen av spelandet. Mer information kommer att finnas på NAD:s webbplats www.nad.fi. Intresserade kan även kontakta NAD:s sekretariat. Pågående projekt Följande projekt pågår inom NAD: Dryckesvanornas utveckling (fyra delprojekt) Nordiskt projekt om restauranger, alkoholkulturer och alkoholpolitik med betoning på unga människor och dagboksanteckningar Skattesänkningarnas inverkan på alkoholvanorna Genusmodeller och drogbruk Narkotikasituationen i Norden, Baltikum och nordvästra Ryssland. NAD genomför på Nordiska Ministerrådets initiativ en kartläggning om narkotikaproblemet i området. Rapporten beräknas bli färdig kring årsskiftet. Narkotikakonsumenter och -brukarföreningar i Norden För ytterligare information om projekten se www.nad.fi. Nyutkommen NAD-publikation NAD har gett ut publikationen nr 44, Addiction and life course. Bokens redaktörer är Pia Rosenqvist, Jan Blomqvist, Anja Koski- Jännes & Leif Öjesjö. Publikationen kan beställas från NAD:s sekretariat eller direkt via NAD:s webbplats: www.nad.fi Kommande NAD-publikationer NAD-publikation nr 45, Sports and substance use in the Nordic countries, beräknas komma ut i slutet av detta år. Redaktörer är Sari Rauhamäki och Alberto Bouroncle. NAD-publikation nr 46, Globalization, Youth Culture and Drugs A Nordic Perspective, är under arbete med Philip Lalander och Mikko Salasuo som redaktörer. NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 21. 2004. 4 5 371
372 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 21. 2004. 4 5
NAD:s sekretariat, styrelse och vetenskapliga råd NAD:s administrationssekreterare Maaria Lindblad är alterneringsledig fram till 30.6.2005. Hon vikarieras av Jan Liesaho. NAD:s institutionschef är Pia Rosenqvist och Petra Kouvonen arbetar som projektledare vid NAD. Vid sekretariatet arbetar även civiltjänstgörare Lassi Haaranen fram till november 2004, därefter börjar Pekka Siiriäinen vid sekretariatet. NAD valde vid sitt möte i Oslo den 6 oktober 2004 Gert Knutsson från Sveriges Socialdepartement till ny ordförande för år 2005. Övriga ordinarie medlemmar i NAD:s styrelse är Ismo Tuominen (FIN), Anna Elisabet Ólafsdóttir (ISL), Inger Gran (NO) och Anne- Marie Sindballe (DK). Det vetenskapliga rådets ordinarie medlemmar är Mads Uffe Pedersen (DK), Hildigunnur Ólafsdóttir (ISL), Øyvind Horverak (NO), Pekka Hakkarainen (FIN) och Leili Laanemets (SE). NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 21. 2004. 4 5 373