Lag. RSv 123/1995 rd- RP 117/1995 rd

Relevanta dokument
om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

3) ledning, utveckling, styrning och utförande av tillsyn och andra myndighetsåtgärder inom ansvarsområdet,

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

2. Föreslagna ändringar

Lag. RIKSDAGENS SVAR 146/2012 rd

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Se M 26, Landskapslag (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet; O 20, Landskapslag (2006:71) om studiestöd.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 41/2007 rd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Jord- och skogsbruksutskottets betänkande 8/1995 rd

RP 27/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om iståndsättning av underproduktiva

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Förslag till ny universitetslag

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Beslut. Lag. om ändring av universitetslagen

STADGAR FÖR STIFTELSEN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR PÅ SVENSKA I FINLAND SR

RP 163/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

STADGAR FÖR FÖRETAG AB:S PERSONALFOND

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Lag. om ändring av lagen om hemkommun

RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd

Jsm faststäldt den, den jsm dnr 768/424/2011, förändring 7 3 mom den jsm dnr 1541/481/2012

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar /656

RP 214/1995 rd. Lag. om ändring av adoptionslagen

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Lag. Lagens tillämpningsområde. Lärarutbildningsuppgift. Ordnande av yrkespedagogisk. lärarutbildning. Annan styrning samt utvecklingsansvar

RP 202/1997 rd. Lag. om ändring av lagen om pension för vissa konstnärer och redaktörer i arbetsförhållande

Stadgar för scoutkåren Torslanda Sjöscoutkår, organisationsnummer Antagna av kårstämman

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RP 108/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 39 i lagen om Finlands

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Lag. RIKSDAGENS SVAR 47/2005 rd

RP 99/2011 rd. tillsättande av ställföreträdare för direktören vid Finlands viltcentral och för chefen för offentliga

Lag. om statens rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt. 1 kap. Allmänna bestämmelser. Rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt

För att uppfylla sitt ändamål kan stiftelsen

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

1. Lag om ändring av lagen om frivilligt försvar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Statsrådets förordning

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Landvetter scoutkår av Scouterna Stadgar för Landvetter scoutkår

Lag. RIKSDAGENS SVAR 42/2013 rd

.~~~ p~~anen. PATENTTI- JA REKISTERIHALLlTUS PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN

RP 256/2004 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny tidsbunden lag om användning av indexvillkor

RP 36/1996 rd. Enligt 5 2 mom. lagen om Svenska handelshögskolan

Lag. om ändring av bokföringslagen

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås

Stadgar. Godkänt av föreningens höstmöte Namn och hemort

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Exempelstadga för scoutkår

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 85/2011 rd. Lagen avses träda i kraft i början av och organisatoriska förändringar som

RP 126/2012 rd. Det föreslås att lagen om statskontoret ändras. Propositionen hänför sig till budgetproposi-

STADGAR FÖR HÄSSELBY STRANDS SJÖSCOUTKÅR

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D

Sätt att genomföra skogscertifieringen

Lag. RIKSDAGENS SVAR 1/2005 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om dödförklaring och om ändring av 6 lagen om beräknande av laga tid

15. Styrelsens förslag till ändring av bolagsordning

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

Stadgar för Engelbrekt Scoutkår

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen angående spannmålslånemagasin och utsädesfonder.

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRESKRIFT Nr 1/12

Stadgar för S:t Olofs Scoutkår TKÅR VÄSTERÅS. Organisationsnummer: Antagna av Kårstämman

Lag. Inrättandet av nationalparken. liige och gränser

Svensk författningssamling

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

Grundavtal för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård

1993 rd- RP 328. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen

1) fungera som en centralorganisation för sina medlemsorganisationer och stödja deras verksamhet

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga ekonomin

REVISIONSNÄMNDEN FÖR DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN OCH EKONOMIN ANVISNINGAR FÖR GODKÄNNANDE AV OCH TILLSYN ÖVER OFR-REVISORER

Nya stiftelselagen medför förnyelser och ändringar

RP 80/2011 rd. ska välja delägarlagets revisor. Lagen avses träda i kraft vid ingången av år 2012.

Lag. om ändring av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk

VANHUSTYÖN KESKUSLIITTO - CENTRALFÖRBUNDET FÖR DE GAMLAS VÄL RY

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Firma och hemort. Styrelsen. Försäkringsgrenar som bolagets verksamhet omfattar. Delägarskap

Lag. RIKSDAGENS SVAR 268/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. samt vissa lagar som har samband med den. Beredning i utskott

Lag. RIKSDAGENS SVAR 69/2011 rd. proposition med förslag till ändring av arbetspensionslagstiftningen

28 Val av revisionssamfund för gemensamma kyrkofullmäktiges mandatperiod

RP 17/2008 rd. jordbruk, stöd för djurens välbefinnande. I denna proposition föreslås att lagen om. kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket

REGLEMENTE FÖR GEMENSAMMA KYRKORÅDET

Marknadsdomstolslag (1527/2001), inkl. lagen 320/2004

Lag. RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om

Svensk författningssamling

Transkript:

RSv 123/1995 rd- RP 117/1995 rd Riksdagens svar på regeringens proposition med förslag till lag om skogscentraler och skogsbrukets utvecklingscentral Till riksdagen har överlämnats regeringens proposition nr 11711995 rd med förslag till lag om skogscentraler och skogsbrukets utvecklingscentral Riksdagen har i ärendet mottagit jord- och skogsbruksutskottets betänkande nr 8/1995 rd. Riksdagen förutsätter att den i 4 l mom. avsedda styrning som jord- och skogsbruksministeriet utövar gentemot skogscentralerna i huvudsak skall begränsa sig till resultatstyrning och skötsel av myndighetsuppgifter samt att nödvändiga styrningsuppgifter som kräver särskild sakkunskap uppdras åt utvecklingscentralen. Riksdagen förutsätter att det inrättas högst elva skogscentraler av ny typ och att verksamhetsställena bestäms enligt vad som är mest ekonomiskt och effektivt med tanke på administrationen. Riksdagen förutsätter att det i förordningen tas in stadganden om att skogscentralernas direktioner skall ha två medlemmar som utses av staten, varav den ena kan företräda sakkunskapen inom miljöskyddet. Den andra statliga representanten skall företräda Forststyrelsen i de skogscentraler som är verksamma inom ett område, där en betydande del av skogsbruksmarken består av statlig mark som förvaltas av Forststyrelsen. Av de övriga medlemmarna skall tre förordnas bland personer som föreslås av de mest representativa skogsågarorganisationerna inom respektive skogscentrals verksamhetsområde, en bland personer som föreslås av de mest representativa organisationerna för skogsarbetare eller skogsmaskinsentreprenörer och en bland dem som föreslås av den mest representativa skogsindustriorganisationen. Detta gäller också suppleanterna i direktionerna. Riksdagen förutsätter att representanterna för skogsägarna i direktionerna inte utnämns bland personer som föreslås på skogsvårdsföreningarnas presidiemöte, utan att föreningarnas stadgar och allmänna lagstadgade beslutsprocesser följs när medlemmarna i direktionerna utses. Riksdagen har antagit följande lag: Lag om skogscentraler och skogsbrukets utvecklingscentral I enlighet med riksdagens beslut stadgas: l Organisationernas allmänna uppgift De uppgifter som gäller en bärkraftig skötsel och användning av skogarna, bevarande av skogarnas mångfald samt annat främjande av skogsbruket sköts av regionala skogscentraler och skogsbrukets utvecklingscentral Tapio (utvecklingscentralen ). Utöver de främjande uppgifter som avses i l mom. utövar skogscentralerna tillsyn över iakttagandet av de lagar som gäller skogs- bruket och sköter andra myndighetsuppgifter enligt vad som stadgas särskilt. Myndighetsuppgifter ingår inte i utvecklingscentralens uppgiftsområde. 2 skogscentralerna Om de på skogscentralerna ankommande uppgifter som gäller främjande av skogsbruket stadgas närmare genom förordning. stadganden om myndighetsuppgifterna ingår i respek- 250706

2 RSv 123/1995 rd- RP 117/1995 rd tive speciallagar och i författningar och föreskrifter på lägre nivå som utfårdas med stöd av dem. skogscentralerna utför dessutom de uppgifter som jord- och skogsbruksministeriet anförtror dem. statsrådet fastställer skogscentralernas antal, verksamhetsområden, verksamhetsställen och namn. När statsrådet beslutar ändra skogscentralernas antal eller verksamhetsområden har det rätt att fastställa hur skogscentralernas tillgångar och skulder samt avtal och övriga förbindelser, samt av dem härrörande eller övriga rättigheter och skyldigheter, skall fördelas mellan dem. statsrådet har också rätt att bestämma om överföring av förvaltningsärenden som är anhängiga vid skogscentralerna och om överföring av personal mellan skogscentralerna. A v skogscentralerna inrättas åtminstone en huvudsakligen för de svenskspråkiga områdena. 3 Utvecklingscentralen skogsbrukets utvecklingscentral Tapio är en utvecklings- och sakkunnigorganisation för skogsbruket som sköter de på den ankommande uppgifterna genom att framlägga förslag och initiativ angående skogsbruket samt genom att tillhandahålla skogsekonomiska utvecklings- och sakkunnigtjänster för jord- och skogsbruksministeriet, skogscentralerna och andra instanser samt genom att utföra de uppgifter som jord- och skogsbruksministeriet, med beaktande av den begränsning av uppgiftsområdet som stadgas i l 2 mom., anförtror den. Utvecklingscentralen sköter också administrativa uppgifter som betjänar skogscentralerna. Om utvecklingscentralens uppgifter stadgas närmare genom förordning. Vid utvecklingscentralen finns en svenskspråkig enhet. 4 Styrning och tillsyn står under jord- och skogsbruksministeriets styrning och tillsyn. Jord- och skogsbruksministeriet anförtror utvecklingscentralen uppgifter som gäller styrning av skogscentralerna vad gäller annat än myndighetsuppgifter. 5 Åtskiljande av uppgifterna Behandlingen av sådana myndighetsuppgifter som ankommer på skogscentralerna och där det är fråga om sådant beslutsfattande i ett enskilt ärende som direkt berör enskilda medborgare eller sammanslutningar åtskiljs från skötseln av främjande uppgifter så att en anställd som avgör sådana ärenden inte deltar i skötseln av annat än myndighetsuppgifter. Om åtskiljandet av uppgifternas skötsel stadgas närmare genom förordning. Skötseln av de myndighetsuppgifter som enligt l mom. avses bli åtskilda ingår inte i uppgiftsområdet för skogscentralens direktion eller direktör. En anställd som avgör myndighetsärenden vilka enligt l mom. avses bli åtskilda är inte underställd skogscentralens direktion eller direktör i fråga om detta beslutande. 6 Rättskapacitet och rättshandlingsförmåga kan förvärva rättigheter i sitt namn och ingå förbindelser samt söka, kära eller svara vid domstolar och andra myndigheter. Med avvikelse från l mom. får skogscentralerna och utvecklingscentralen inte ingå förbindelser på en affärsidkande sammanslutnings vägnar och inte heller finansiera en sådan sammanslutnings verksamhet utan ett av riksdagen i samband med statsbudgeten beviljat bemyndigande och ett av jord- och skogsbruksministeriet särskilt givet tillstånd. 7 Idkande av näring får inte utöva näringsverksamhet som inte ansluter sig till uppnåendet av deras syfte. får inte heller utöva näringsverksamhet som kan äventyra skötseln av deras lagstadgade uppgif-

RSv 123/1995 rd- RP 117/1995 rd 3 ter eller opartiskheten i skötseln av dessa uppgifter. 8 Tjänsteansvar och det förfarande som skall iakttas vid myndighetsuppgifter Medlemmarna av skogscentralernas och utvecklingscentralens direktioner och de anställda vid handlar under tjänsteansvar vid användningen av medel, och medlemmarna av skogscentralernas direktioner och de anställda vid skogscentralerna dessutom när de sköter myndighetsuppgifter som ankommer på skogscentralen. När skogscentralerna sköter myndighetsuppgifter som stadgas eller bestäms för dem skall de iaktta lagen om förvaltningsförfarande (598/82), lagen om delgivning i förvaltningsärenden (232/66), lagen om allmänna handlingars offentlighet (83/51), lagen om översändande av handlingar (74/54) och språklagen (148/22). 9 skogscentralens direktion skogscentralen har en direktion med sju medlemmar. Varje medlem har en personlig suppleant för vilken gäller samma stadganden som för medlemmen. Direktionen tillsätts av jord- och skogsbruksministeriet för fyra kalenderår i sänder. Direktionsmedlemmarna skall företräda skogsägarna inom skogscentralens verksamhetsområde och annan sakkunskap som är viktig med tanke på skogscentralens verksamhet. Om direktionens uppgifter och tillsättande samt om övriga behövliga frågor som gäller direktionen stadgas närmare genom förordning. 10 Utvecklingscentralens direktion Utvecklingscentralen har en direktion med sju medlemmar. Varje medlem har en personlig suppleant för vilken gäller samma stadganden som för medlemmen. Utvecklingscentralens direktör är medlem av direktionen. Hans suppleant är en anställd som förordnats till ställföreträdare för direktören. Direktionen tillsätts av jord- och skogsbruksministeriet för fyra kalenderår i sänder. Direktionsmedlemmarna skall företräda sådan sakkunskap som är viktig med tanke på utvecklingscentralens verksamhet. Tre av direktionsmedlemmarna skall företräda skogscentralerna. skogscentralernas företrädare skall förordnas bland dem som föreslagits av skogscentralerna så att en av medlemmarna förordnas på förslag av den skogscentral som finns huvudsakligen för de svenskspråkiga områdena. Om direktionens uppgifter och tillsättande samt om övriga behövliga frågor som gäller direktionen stadgas närmare genom förordning. Il Finansiering av verksamheten I statsbudgeten skall årligen tas in ett anslag av vilket beviljas statsbidrag för omkostnader för de åligganden som stadgas eller bestäms för dem och för investeringsutgifter som godkänts av jord- och skogsbruksministeriet. Om beviljandet och betalningen av statsbidrag och fastställaodet av det slutliga statsbidragsbeloppet samt om bestämmelser som gäller användningen av statsbidraget och om tillsynen över användningen stadgas närmare genom förordning och, med stöd av ett genom förordning givet bemyndigande, genom beslut av jord- och skogsbruksministeriet. 12 Avgifter för prestationer uppbär avgifter för sina prestationer. I fråga om de allmänna grunderna för när prestationer skall vara avgiftsbelagda och för avgifternas storlek iakttas lagen om grunderna för avgifter till staten (150/92). Med avvikelse från lagen om grunderna för avgifter till staten kan avgifterna för prestationer som prissätts på företagsekonomiska grunder nedsättas, om det är ändamålsenligt med tanke på skogsbrukets främjande eller regionala omständigheter eller av andra särskilda skäl. Till nedsättningen av avgifter kan användas det statsbidrag som i statsbudgeten anvisats skogscentralerna och utvecklingscentralen och deras övriga inkomster.

4 RSv 123/1995 rd- RP 117/1995 rd 13 Bokföring och revision Beträffande skogsentraternas och utvecklingscentralens bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut gäller i tillämpliga delar bokföringslagen (655/73). Revisionen omfattar skogscentralerna och utvecklingscentralens bokföring, bokslut och förvaltning under räkenskapsperioden. För revisionen skall ha minst en revisor som är av Centralhandelskammaren, av en handelskammare eller av revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin godkänd revisor eller revisionssammanslutning. Revisorn förordnas av jord- och skogsbruksministeriet för fyra kalenderår i sänder. Om revisorns uppgifter, rättigheter, skyldigheter, oberoende och om innehållet i revisionen samt om övriga behövliga frågor som gäller bokföringsskyldigheten, revisorn och revisionen stadgas närmare genom förordning. står under statsrevisorernas och statens revisionsverks tillsyn och granskning. 14 Pensionsfond kan grunda fonder för ordnande av pensionsskydd för de anställda och deras anhöriga. I fonderna kan även andra arbetsgivare inom skogsbruket vara med. Jord- och skogsbruksministeriet fastställer grunderna för de pensionsförmåner som skall betalas ur de i l mom. avsedda fonderna på framställning av fondmedlemmarna. 15 Synenämnd Inom varje skogscentrals verksamhetsområde finns en synenämnd, som utför de uppgifter som genom lag eller förordning särskilt stadgas för den. Synenärnoden har en ordförande och en vice ordförande samt behövligt antal medlemmar som företräder respektive skogscentral och skogsägarna. Synenärnoden arbetar med tre medlemmar så att ordföranden eller vice ordföranden samt en medlem som företräder skogscentralen och en medlem som företräder skogsägarna är närvarande. Medlemmarna i synenärnoden handlar under tjänsteansvar. skogsägaren har rätt att vara närvarande vid syneförrättningen. Om synenärnodens verksamhet samt om valet av och behörighetsvillkoren för medlemmarna stadgas närmare genom förordning. 16 skyldighet att hemlighålla vissa handlingar får inte utan samtycke av en lägenhets ägare till utomstående lämna uppgifter som ingår i en skogsbruksplan eller i andra handlingar som de besitter och som gäller skogsägarens förmögenhet eller ekonomiska situation, om det inte stadgas särskilt genom lag om utlämnande av uppgifter. 17 Ikraftträde/sestadgande Denna lag träder i kraft den 199. Genom denna lag upphävs lagen den 8 februari 1991 om skogscentraler och skogsnämnder (265/91). När denna lag träder i kraft sammanslås Metsäkeskus Tapio och skogscentralen Skogskultur till skogsbrukets utvecklingscentral Tapio, som fortsätter deras verksamhet enligt denna lag. På skogsbrukets utvecklingscentral Tapio övergår de sammangående organisationernas alla tillgångar och skulder samt avtal och övriga förbindelser, liksom även de därav härrörande eller övriga rättigheterna och skyldigheterna. Handläggningen av de vid Metsäkeskus Tapio och skogscentralen Skogskultur anhängiga förvaltningsärenden som grundar sig på författningar övergår på jord- och skogsbruksministeriet när denna lag träder i kraft. När denna lag träder i kraft ombildas skogsnämnderna till skogscentraler, som fortsätter deras verksamhet så som statsrådet bestämmer genom beslut. På skogscentralerna övergår skogsnämndernas alla tillgångar och skulder samt avtal och övriga förbindelser, liksom även de därav härrörande eller övriga rättigheterna och skyldigheterna så som statsrådet bestämmer. På skogscentralerna övergår också de vid

RSv 123/1995 rd- RP 117/1995 rd 5 skogsnämnderna anhängiga förvaltningsärendena så som statsrådet bestämmer. När denna lag träder i kraft övergår personalen vid Metsäkeskus Tapio och skogscentralen skogskultur till skogsbrukets utvecklingscentral Tapio samt personalen vid skogsnämnderna till skogscentralerna med sina tidigare förmåner och skyldigheter, frånsett tjänsteställning och uppgifter, om inte något annat följer av produktionsorsaker eller ekonomiska skäl. Jord- och skogsbruksministeriet beslutar om placeringen av skogsnämndernas personal vid skogscentralerna. Vad som annars stadgas om skogsnämnder gäller efter att denna lag trätt i kraft skogscentralerna. När skogscentralernas och utvecklingscentralens direktioner tillsätts och revisorerna förordnas första gången upphör deras mandatperiod vid utgången av 1999. Åtgärder som verkställigheten av lagen fårutsätter får vidtas innan den träder i kraft. Helsingfors den 29 november 1995