Jord- och skogsbruksutskottets betänkande 8/1995 rd

Transkript

1 JsUB 8/1995 rd- RP 117/1995 rd Jord- och skogsbruksutskottets betänkande 8/1995 rd Regeringens proposition med förslag till lag om skogscentraler och skogsbrukets utvecklingscentral Riksdagen remitterade den 3 oktober 1995 regeringens proposition r d till jord- och skogsbruksutskottet för beredning. Utskottet har hört regeringsrådet Matti Setälä vid jord- och skogsbruksministeriet, lagstiftningsrådet Pekka Vihervuori och lagstiftningsrådet Leena Vettenranta vid justitieministeriet, budgetsekreteraren Elina Selinheimo vid finansministeriet, överinspektören Ilkka Heikkinen vid miljöministeriet, generaldirektören Pentti Takala vid forststyrelsen, biträdande forstdirektören Timo Nyrhinen och ordföranden för forstdelegationen Ahti Huovinen vid Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, avdelningschefen Heikki Lindroos vid skogsindustrin r.f., ombudsmannen Esko Laitinen vid Uudenmaan-Hämeen metsänhoitoyhdistysten liitto, ombudsmannen Vesa Kauppinen vid Funktionärsfacket, ordföranden Pertti Näreaho vid skogsbranschens Funktionärsförbund, verkställande direktören Matti Peltola vid Koneyrittäjien liitto, avtalssekreteraren Lauri Ainasto vid Trä- och specialbranschernas förbund, ombudsmannen Tapio Hankala vid Finlands Forstmästareförbund, direktören Jukka Ylimartimo vid Lapplands skogsnämnd, direktören Jorma Vierula vid sydösterhottens skogsnämnd, överdirektören Eljas Pohtila vid Skogsforskningsinstitutet, utredningschefen Juhani Pennanen vid konkurrensverket, direktören Ilmo Kolehmainen vid Metsäkeskus Tapio, direktören Anders Portinvid skogscentralen Skogskultur, verkställande direktören Pekka Tiililä vid Tehdaspuu Oy, utbildningschefen Vesa Hulkkonen vid Centralen för förvaltningsutveckling, jordbrukaren Kauko Rauhansalo från Kerimäki kommun och specialforskaren Pekka Ollonqvist. Regeringens proposition Regeringen föreslår en lag om skogscentraler och skogsbrukets utvecklingscentral Syftet med propositionen är att förenkla och rationalisera organisationen för främjande av och tillsyn över privatskogsbruket samt att effektivisera dess verksamhet och styrsystemen. Regeringen föreslår att skogscentralerna Metsäkeskus Tapio och skogscentralen skogskultur slås ihop till skogsbrukets utvecklingscentral Tapio (utvecklingscentralen). Den nya centralen skall i första hand vara en utvecklings- och sakkunnigorganisation med uppgift att främja skogsbruket. De nuvarande skogsnämnderna ombildas till skogscentraler som har hand om tillsynen och skogsbruksfrämjande uppgifter på regional nivå. Utvecklingscentralen och de regionala skogscentralerna styrs och övervakas av jord- och skogsbruksministeriet Vården av hela skogsnaturen och den biologiska mångfalden kommer att få en mer framträdande roll än tidigare i organisationens åtaganden. Propositionen medger att skogscentralerna och utvecklingscentralen också tar hand om andra uppgifter än de som gäller privatskogsbruket i överensstämmelse med den övriga lagstiftningen. Propositionen hänger samman med budgetpropositionen för 1996 och avses bli behandlad i samband med den. Lagen avses träda i kraft den l mars Utskottets ställningstaganden Allmänt I likhet med motiveringen till propositionen betonar utskottet att det är viktigt för landets ekonomi och natur hur skogsegendomen sköts och används. Tack vare åtgärder som satts in för att stimulera virkesproduktionen överstiger skogstillväxten nu klart skogarnas användning. Skogsbruket i Finland och i det övriga Norden följer principen om en hållbar utveckling. I motiveringen framhålls också att vår skogspolitik i allt högre grad påverkas av det internationella skogssamarbetet och den allt större kunskapen om skogsbrukets ekologiska bärkraft. I dag tas i högre grad hänsyn till hela skogsnaturen och den

2 2 J sub 8/1995 rd- RP 117/1995 rd biologiska mångfalden då skogarna vårdas och används. I den nya organisationen för främjande av och tillsyn över privatskogsbruket spelar därför aspekter på skogsnaturen och ett ekonomiskt utnyttjande av skogarna en avgörande roll. I motiveringen konstateras att trots lagändringarna i fråga om organisationen 1987 och 1991 är instanserna inom skogspolitiken och skogsorganisationen fortfarande alltför många för en effektiv verksamhet och därtill medför de extra kostnader. Utskottet noterar i likhet med regeringen att tillsynen över och främjandet av privatskogarna har antagit en ny karaktär som återspeglas i organisationen. I synnerhet har kundkretsen under årens lopp genomgått en strukturell omvandling, och på 1990-talet har det uppstått behov att i allt högre grad samordna skogsbrukets ekologiska, sociala och ekonomiska mål. Dessutom har medlemskapet i EU fört med sig nya uppgifter i anknytning till skogsförbättrings- och regionutvecklingsplanerna. A v propositionen framgår att det är nödvändigt med en ny organisation också på grund av att den offentliga finansieringen minskar. Syftet med propositionen är enligt dess motivering att förenkla den organisation som finns till för att främja och ha tillsyn över privatskogsbruket och som i dag består av skogscentralerna och skogsnämnderna. Avsikten är också att förbättra styrsystemet och att bringa klarhet i den skogspolitiska ledningen. De främjande uppgifterna skiljs klarare åt från myndighetsuppgifterna samtidigt som jord- och skogsbruksministeriets ansvar som den instans som leder och övervakar skogspolitiken accentueras. De främjande uppgifterna skall skötas av både utvecklingscentralen och skogscentralerna men myndighetsuppgifterna av enbart skogscentralerna. stöduppgifter som anknyter till myndighetsuppgifterna kan i begränsad utsträckning anförtros utvecklingscentralen. Utvecklingscentralen är till sin karaktär främst ett utvecklings- och sakkunnigorgan för privatskogsbruket. De regionala skogscentralerna är självständiga organisationer för främjande av privatskogsbruket och står under jordoch skogsbruksministeriets styrning och tillsyn. Deras uppgifter kommer mer än tidigare att kretsa inte bara kring främjande av virkesanvändningen utan också kring skyddet av skogsnaturen och den biologiska diversiteten. A v central betydelse i den nya organisationen är den klarare resultatstyrningsfunktion som jord- och skogsbruksministeriet tilldelats gentemot de regionala organisationerna. För att den föreslagna organisationen skall vara funktionsduglig anser utskottet det vara viktigt att jordoch skogsbruksministeriet i sin resultatstyrning i förhållande till de regionala organisationerna i görligaste mån beaktar deras på självstyrelse baserade verksamhet. Resultatstyrningen bör ta fasta på de centrala verksamhetsmålen, överenskommelser med de regionala enheterna om hur dessa skall uppnås samt bevakning av i vilken utsträckning målen uppnåtts. Utskottet finner det viktigt att den operativa ledningen inte glider över till jord- och skogsbruksministeriet. Ministeriets viktigaste uppgift är att koordinera verksamhetsmålen för de regionala skogsbruksfrämjande organisationerna. Den operativa styrningen däremot hör till respektive regionala organisationer, deras styrelser och ledning. Jord- och skogsbruksministeriet kan därtill anlita utvecklingscentralen som sakkunnig bland annat i resultatstyrningsuppgifter. Utskottet förutsätter att den i 4 l mo m. avsedda styrning som jord- och skogsbruksministeriet utövar gentemot skogscentralerna i huvudsak skall begränsa sig till resultatstyrning och myndighetsuppgifter samt att nödvändiga styrningsuppgifter som kräver särskild sakkunskap uppdras åt utvecklingscentralen. Enligt en utredning som förelagts utskottet finansieras skogscentralerna och utvecklingscentralen i huvudsak med statsbidrag, som med EDstöden inkluderade uppgår till21 O miljoner mark Av denna summa anslås över 190 miljoner mark för de regionala organisationerna. Genom resultatstyrning är det meningen att de viktigaste verksamhetsmålen för de regionala organisationerna skall slås fast. Eftersom det under senare år varit kutym att i bevillningsbesluten delvis binda statsbidragen vid måluppfyllelsen för olika prestationer, skulle det vid resultatstyrningen i själva verket vara fråga om en dirigering av statsbidrag till de regionala enheterna. Såsom tidigare konstaterats är det nödvändigt att förnya organisationen också på den grund att den offentliga finansieringen skurits ned. Den offentliga finansieringen, inklusive ED-stöden, är nästa år 32 miljoner mark (13 procent) mindre än i år. Enligt propositionen leder reformen till att organisationerna rationaliseras samtidigt som deras verksamhet och i synnerhet användningen av personalen effektiviseras så att de viktigaste funktionerna kan bibehållas på en hög nivå trots att anslagen minskar. Minskningen av antalet organisationsenheter gör det enligt motiveringen möjligt att minska den administrativa personalen och sakkunnigstabernas personal i

3 J sub 8/1995 rd- RP 117/1995 rd 3 proportion mer än fältpersonalen, vilket garanterar en hög klass på fältverksamheten trots minskat statsbidrag. Utskottet understödjer regeringens ambition att trots nedskurna anslag bibehålla en hög standard på de viktigaste funktionerna, främst skogsförbättring och skogsplanering. Personalnedskärningarna vid skogscentralerna bör göras så att förvaltnings- och ledningsuppgifterna minskar medan arbetet ute i skogarna kan fortsätta och arbetsresultat därmed uppnås. De nuvarande skogsnämnderna föreslås alltså bli ombildade till skogscentraler. Samtidigt minskar antalet regionala organisationer. Enligt lagförslaget fastställs antalet skogscentraler samt deras verksamhetsområden, verksamhetsställen och namn av statsrådet. Utskottet framhåller att de totala besparingar som organisationsreformen syftar till inte infrias, om antalet skogscentraler inte är tillräckligt lågt. Därför anser utskottet det viktigt att enheterna, dvs. de nya skogscentralerna, blir betydligt färre än för närvarande. Utskottet förutsätter att det inrättas högst elva skogscentraler av ny typ och att verksamhetsställena bestäms enligt vad som är mest ekonomiskt och effektivt med tanke på administrationen. I motiveringen till propositionen framhåller regeringen att lagförslaget också innebär att jord- och skogsbruksministeriet får fler uppgifter i anknytning till resultatstyrning av de regionala skogscentralerna samt när det gäller övrig styrning och övervakning. Det betyder samtidigt att jord- och skogsbruksministeriets personalstyrka bör utökas med några personer. En annan lösning vore att utvecklingscentralens resurser minskar i motsvarande grad. Utskottet anser att de totala planerade besparingarna och organisationseffektiviseringen bör fullföljas med andra medel än ökning eller överföring av personella resurser. Såsom utskottet framhåller ovan bör jord- och skogsbruksministeriets resultatstyrning koncentreras på målformulering och inte på operativa insatser. Vidare framhåller utskottet ovan att ministeriet kan anlita utvecklingscentralens expertis när det gäller bl.a. resultatstyrning. Enligt propositionen skall skogscentralerna ha en direktion med sju medlemmar. Medlemmarna skall företräda skogsägarna inom skogscentralens vecksamhetsområde och annan sakkunskap som är viktig med tanke på skogscentralens verksamhet. Genom förordning stadgas närmare om hur direktionen tillsätts och vilka uppgifter den har. Också utvecklingscentralen skall ha en direktion med sju medlemmar, vilket är klart färre än i direktionerna för de nuvarande skogscentralerna. Medlemmarna utnämns av jord- och skogsbruksministeriet i stället för av statsrådet som för närvarande. Orsaken till att direktionen föreslås ha färre medlemmar är att den då kan arbeta effektivare och att utvecklingscentralen får färre styrningsuppgifter. Utskottet finner det viktigt att alterneringsprincipen vid behov tillämpas för att skogscentralernas direktioner skall representera ett brett spektrum av kunnande, bl.a. ägargrupper, anställda och maskinentreprenörer. Utskottet förutsätter att det i förordningen tas in stadganden om att skogscentralernas direktioner skall ha två medlemmar som utses av staten, varav den ena kan företräda sakkunskapen inom miljöskyddet. Den andra statliga representanten skall representera Forststyrelsen i de skogscentraler som verkar inom ett område, där en betydande del av skogsbruksmarken består av statlig mark somförvaltas av Forststyrelsen. Av de övriga medlemmarna skall tre förordnas bland personer somföreslås av de mest representativa skogsägarorganisationerna inom respektive skogscentrals verksamhetsområde, en bland personer som föreslås av de mest representativa organisationernaför skogsarbetare eller skogsmaskinentreprenörer och en bland dem som föreslås av den mest representativa skogsindustriorganisatonen. Detta gäller också suppleanterna i direktionerna. Utskottet påpekar att de mest representativa organisationerna för skogsarbetare och skogsmaskinentreprenörer utgörs av intresseorganisationer för skogsarbetare, för anställda inom skogsbranschen och för skogsmaskinentreprenörer inom det område där respektive skogscentral är verksam. De mest representativa organisationerna för skogsägare är följaktligen de lantbruksproducentförbund och skogsvårdsföreningars förbund samt motsvarande svenskspråkiga organisationer som verkar inom det område där respektive skogscentral finns. Utskottet förutsätter att representanterna för skogsägarna i direktionerna inte utnämns bland personer som föreslås av skogsvårdsföreningarnas presidiemöte, utan att föreningarnas stadgar och allmänna lagfästa beslutsprocesser följs när medlemmar i direktionerna utses. Också skogsägarnas representanter i synenärnoden måste utses bland personer som föreslås av skogsägarorganisationerna. Den mest representativa organisationen inom skogsindustrin är skogsindustrin r.f. Utskottet anser att direktionen för utvecklingscentralen utöver centralens direktör bör bestå av tre företrädare för skogscentralerna, en

4 4 J sub 8/1995 rd- RP 117/1995 rd företrädare för jord- och skogsbruksministeriet, en företrädare för skogsägarna och en företrädare för skogsindustrin. Jord- och skogsbruksministeriet skall uppmana den mest representativa organisationen för skogsägarna att föreslå en person som företrädare för skogsägarna och den mest representativa organisationen för skogsindustrin en person som företrädare för skogsindustrin i direktionen. I detta sammanhang är Centralförbundet för lan t- och skogsbruksproducenter MTK och Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund de mest representativa organisationerna för skogsägare. A v de orsaker som nämns i propositionen och på grundval av erhållen utredning finner utskottet lagförslaget behövligt och tillstyrker det, men med anmärkningarna ovan och ändringsförslagen nedan. Ändringar i enskilda paragrafer 11. Utskottet föreslår en ändring i 2 mom. som innebär att det är jord- och skogsbruksministeriet i stället för statsrådet som med stöd av ett bemyndigande givet genom förordning IJleddelar närmare anvisningar om statsbidrag. Andringen behövs på grund av anvisningarnas procedurrelaterade och administrativa karaktär. Enligt vad utskottet har erfarit är det inte lämpligt att statsrådet fattar beslut i frågor av denna typ, utan besluten bör fattas av jord- och skogsbruksministeriet. 13. Utskottet föreslår en ändring i l mom. för att Jagrummet skall gälla ekonomisk dokumentation i större omfattning. Vidare föreslår utskottet att 2 och 3 mom. förtydligas när det gäller innehållet i revisionen. Dessutom bör av Centralhandelskammaren godkänd revisor (CGR) nämnas i 2 mom. Också förteckningen i 3 mom. över vad som skall stadgas närmare i förordning föreslås bli kompletterad. 16. Utskottet föreslår en ändring i paragrafen om sekretessplikten. skogscentralerna och utvecklingscentralen får enligt utskottets ändring inte utan samtycke av ägaren tilllägenheten lämna ut uppgifter till utomstående om uppgifter i skogsbruksplaner eller andra tillgängliga handlingar om skogsägarens förmögenhet eller ekonomiska situation, om det inte stadgas särskilt genom lag om utlämnande av uppgifter. Därigenom innefattar paragrafen ett sekretessintresse (skydd för uppgifter om skogsägarens förmögenhet eller ekonomiska situation) som kräver att uppgifterna skall hemlighållas. Paragrafen gäller också eventuella andra handlingar i anknytning till skogsbruksplanen som skogscentralerna och utvecklingscentralen har i sin besittning och som kan innehålla hemligstämplade uppgifter. Efter denna ändring får sekretesskyldigheten frångås dels om ägaren till skogsbruket ger sitt samtycke, dels om det stadgas genom lag om utlämnande av uppgifter. Orsaken till att utskottet föreslår denna ändring är för det första att det också genom lag stadgas om sekretesskyldigheten och för det andra att justitieministeriet håller på att bereda en revidering av lagstiftningen om myndighetshandlingars offentlighet och att sekretesskyldigheten där kommer att lyftas upp på lagnivå. Detta innebär att rätten att få sekretessbelagda uppgifter också kommer att regleras genom lag. Avslutningsvis föreslår utskottet vissa tekniska justeringar i paragrafen. Utskottet föreslår vördsamt att lagförslaget i propositionen skall godkännas sålydande:

5 J sub 8/1995 rd- RP 117/1995 rd 5 Lag om skogscentraler och skogsbrukets utvecklingscentral I enlighet med riksdagens beslut stadgas: 1-10 II Verksamhetens finansiering (l mom. såsom i regeringens proposition) Om beviljandet och betalningen av statsbidrag och faststäbandet av det slutliga statsbidragsbeloppet samt om bestämmelser som gäller användningen av statsbidraget och om tillsynen över användningen stadgas närmare genom förordning och, med stöd av ett genom förordning givet bemyndigande, genom beslut av jord- och skogsbruksministeriet Bokföring och revision Beträffande skogscentralernas och utvecklingscentralens bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i bokföringslagen (655/73). Revisionen omfattar skogscentralernas och utvecklingscentralens bokföring, bokslut ochförvaltning under räkenskapsperioden. För revision skall skogscentralerna och utvecklingscentralen ha minst en revisor som är av Centralhande!skamma- I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Kalli, vice ordföranden Rajamäki samt medlemmarna Filatov, Kantalainen, Karjalairen, av en handelskammare eller av revlslonsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin godkänd revisor eller revisionssammanslutning Revisorn förordnas av jord- och skogsbruksministeriet för fyra kalenderår i sänder. Om revisorns uppgifter, rättigheter, skyldigheter, oberoende och om innehållet i revisionen samt om övriga behövliga frågor som gäller bokföringsskyldigheten, revisorn och revisionen stadgas närmare genom förordning. (4 mom. såsom i regeringens proposition) 14 och skyldighet att hemlighålla vissa handlingar skogscentralerna och utvecklingscentralen får inte utan samtycke av en lägenhets ägare till utomstående lämna uppgifter som ingår i en skogsbruksplan eller i andra handlingar som de besitter och som gäller skogsägarensförmögenhet eller ekonomiska situation, om det inte stadgas särskilt genom lag om utlämnande av uppgifter. 17 Helsingfors den 21 november 1995 nen, Koistinen, Komi, J. Kukkonen, Lahtela, Mölsä, Pehkonen, Pulliainen, Rimmi, Rosendahl, Saario och Viitamies.

6 6 J sub 8/1995 rd- RP 117/1995 rd Reservation I allt övrigt understöder vi utskottets ställningstaganden men anser att antalet skogscentraler inte får bli mindre än tretton. Elva skogscentraler i ett glesbefolkat land är inte tillräckligt. Många experter anser att tillräckliga inbesparingar uppstår också om skogscentralerna är tretton till antalet. Indragningar bör inte göras då de inte leder till reella inbesparingar. På grundval av det ovan sagda förutsätter vi att skogscentralerna skall vara minst tretton till antalet. Helsingfors den 21 november 1995 Annikki Koistinen Tauno Pehkonen