Obesvarade frågor från F1

Relevanta dokument
Maskinöversättning och språkgranskning. F6: Grammatikkontroll

Språkgranskningsverktyg. Grammatikkontroll i Word

Obesvarade frågor från F4

Grammatifix Svensk grammatikkontroll i MS Word

Ordklasstaggning med funktionsordslexikon. Språklig ytanalys med regler. Jabberwocky (Källgren, 1992) Mer Jabberwocky (Lewis Carrol)

Grundläggande Textanalys VT Språkgranskning (2) Eva Pettersson

språkgranskning, ht 2007

Grundläggande textanalys, VT 2011 Stavnings- och grammatikkontroll i Microsoft Word. Eva Pettersson UU/Convertus

Grundläggande Textanalys VT Språkgranskning (2) Eva Pettersson

Parsningens olika nivåer

Grammatik för språkteknologer

Stavningskontroll. Metoder och tillämpningar inom språkteknologin. ht Allmänt om språkgranskning. Stavningskontroll.

Innehåll. Datorstöd för skrivande och grammatikkontroll Ola Knutsson DH2418 Språkteknologi. Datorstöd för skrivande. Vilka metoder finns?

Grundläggande textanalys. Joakim Nivre

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Svårigheter med kurslitteraturen

Språkgranskningsverktyg. Grammatikkontroll med Scarrie

Grammatik för språkteknologer

Morfologi, särdrag, lexikon och syntax. När är det bra med morfologi? Vad är ett ord? Morfem. Stam och affix

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

Grundläggande textanalys, VT2013

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil?

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Öppna klasser. Slutna klasser. Vilka ord i lexikon? Vad skall man med en grammatik till?

Några skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer

Svensk minigrammatik

Språkgranskningsverktyg, vt 2008

ORDKLASSTAGGNING. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Tekniker för storskalig parsning

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

Djupstruktur och ytstruktur

Statistisk grammatikgranskning

Innehåll. Grammatikkontroll i Granska. Problemställning. Datorstöd för skrivande. Vilka metoder finns? Granskas uppbyggnad

Ord och morfologi. Morfologi

2. Utgångspunkter och angreppssätt för automatisk språkgranskning

DATORSTÖDD SPRÅKGRANSKNING OCH

Grammatik för språkteknologer

Korpuslingvistik vt 2007

Lingvistiskt uppmärkt text

Fraser, huvuden och bestämningar

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

Taggning av räkneord som årtal eller andra räkneord, Språkteknologi 2D1418, HT 01 Jonas Sjöbergh, , 15 oktober 2001

Svenska GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR

Parsningens olika nivåer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

Introduktion till språkteknologi. Datorstöd för språkgranskning

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord

Några skillnader mellan svenska och engelska

13. Tema Fritid 4 10 SFI gruppens fritid Övning 3, Modul 5 Fritid hobby Fritid idrott och spel Nöje och umgänge

Svenska GRAMMATIK

Har du koll på språkgranskningen? 15 februari 2018 Sara Rösare och Anki Mattson

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering. Varför är morfologi viktigt? Vad är ett ord (idag vs. i dag)

Skrivstöd. Joakim Nivre. Introduktion till språkteknologi. Skrivstöd. Inledning. Orsaker till stavfel. Detektering av icke-ord

Lingvistiska grundbegrepp

FÖR ÅR 2 9 HILLERSTORPSSKOLAN KULLTORPSSKOLAN

Datorlingvistisk grammatik

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Två-nivåmodellen, TWOL. 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual

Svenska GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Antal filmklipp. Sfi - steg

Antal filmklipp. Sfi - steg

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax

Satslära introduktion

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Datorn har utvecklats till vårt viktigaste. Datorn som språkgranskare SPRÅKTEKNOLOGI OLA KNUTSSON

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.

Innehåll GRAMMATIKKONTROLL I GRANSKA. Datorstöd för skrivande. Problemställning. Ola Knutsson

Neurolingvistik - Grammatik

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Ordklasser och satsdelar

Förord KERSTIN BALLARDINI

Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Artighetsmarkörer? Om förstås och andra självklarhetsadverb

Att analysera andraspråkstexter

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Karp. Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2016

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

Kursplaneöversättaren. Lina Stadell

4. Bedömning av delprov C

Pilotstudie om maskinöversättning inom ramen för Projekt Kursdatabas - Utveckling av språkliga resurser för ett vetenskapsområde samt utvärdering

SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

En arbetsdag på kontoret kan innehålla. Så klarar man språkkontrollen DATORER RICKARD DOMEIJ

Lingvistik II Ord, ordklasser, lexikon. Mikael Svensson Lingvistik, 2 April

F2: Universalier och förklaringar

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Transkript:

Obesvarade frågor från F1 Antal ord i sista upplaga av SAOL Ex. på ord som försvunnit Ex. på nyord Varför är SAOL bättre som norm för stavningskontroll än SAOB?

Språkgranskningsverktyg F4: Grammatikkontroll i Word

Grammatikkontroll Fel vars igenkänning kräver granskning av kontexter som omfattar mer än ett ord, en token Inriktad mot igenkänning av i förväg definierade feltyper Mycket svårare än stavningskontroll

Grammatifix Svarar för den svenska grammatikkontrollen i Word Huvudtyper av fel Grammatiska fel SWECG Typografiska fel Mönsterigenkänning med reguljära uttryck Stilistiskt markerade ord stilmarkering i lexikon

SWECG Constraint Grammar, CG, för Svenska (Karlsson et al. 1995) Ursprungligen utvecklad för analys av korrekt språk Anpassad för grammatikkontroll

Grundversionen av CG Förberedande bearbetning Lexikal analys Morfologisk disambiguering Morfosyntaktisk mappning Tilldelning av möjliga syntaktiska funktioner Syntaktisk disambiguering Se vidare Birn 1998, http://www.lingsoft.fi/doc/swecg/intro/

Förberedande bearbetning Tokenisering Ord Förkortningar Skiljetecken Fasta förbindelser som man vill behandla som enheter, t.ex. till hands, så snart som, som fungerar som adverb resp. konjunktion

Lexikal analys Morfologisk analys SWETWOL SVENSK TVÅNIVÅGRAMMATIK (Karlsson 1992) Tillståndsgrammatik (finite state) http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1418/uppsats er04/lisa_lagerkvist.pdf Morfologisk heuristik t.ex. entreprenöriella

Anpassning av SWECG för grammatikkontroll Förberedande bearbetning Lexikal analys Morfologisk disambiguering Taggning av varje ord: @ERR och @OK Feligenkänningsregler, dvs. regler som arbetar på taggarna och väljer ut felen

Ett exempel Det finns många engelska lånord vilkas diskontinuerliga stavningen inte tycks bereda språkbrukarna några problem. Vad är fel? Finns feltypen med i Scarrie-typologin?

Morfologisk analys många mången <ID> DET UTR/NEU INDEF PL NOM mången PRON UTR/NEU INDEF PL NOM engelska engelsk A UTR/NEU DEF SG NOM engelsk A UTR/NEU DEF/INDEF PL NOM engelska N UTR INDEF SG NOM lånord lån-ord N NEU INDEF SG/PL NOM vilkas vilken <WH><CLB><MD> DET UTR/NEU INDEF PL GEN vilken <WH> <CLB> PRON UTR/NEU INDEF PL GEN diskontinuerliga diskontinuerlig A UTR/NEU DEF SG NOM diskontinuerlig A UTR/NEU DEF/INDEF PL NOM stavningen stavning N UTR DEF SG NOM

Disambiguering många mången <ID> DET UTR/NEU INDEF PL NOM engelska engelsk A UTR/NEU DEF/INDEF PL NOM lånord lån-ord N NEU INDEF SG/PL NOM vilkas vilken <WH> <CLB> PRON UTR/NEU INDEF PL GEN diskontinuerliga diskontinuerlig A UTR/NEU DEF SG NOM stavningen stavning N UTR DEF SG NOM

Taggning Varje läsning (analys) tilldelas två taggar: en feltagg och en ok-tagg många mången <ID> DET UTR/NEU INDEF PL NOM @ERR@OK

Tillämpning av feligenkänningsregler många mången <ID> DET UTR/NEU INDEF PL NOM @OK engelska engelsk A UTR/NEU DEF/INDEF PL NOM @OK lånord lån-ord N NEU INDEF SG/PL NOM @OK vilkas vilken <WH> <CLB> PRON UTR/NEU INDEF PL GEN @OK diskontinuerliga diskontinuerlig A UTR/NEU DEF/INDEF PL NOM @OK stavningen stavning N UTR DEF SG NOM @ERR

Ex. på regler (@w=s!(@err) ;For a word in focus, select the error tag (0 N-DEF) ;if the word itself is a noun in definite form (-2 GEN) ;if the second word to the left is a genitive (-1 A-DEF)) ;if the first word to the left is an adjective in ;definite form (@w=s!(@ok) (Not 0 DUMMY) ;For a word in focus, select the OK tag ;if the word does not have the feature DUMMY ================================= @w the word itself s! select @ERR error tag

Feligenkänningsgrammatiken Totalt 659 regler Till varje regel kopplas ett felmeddelande, som omfattar benämning på felet förklaring rättelse

Ett felmeddelande Benämning: Substantivets bestämdhetsform Förklaring: Kontrollera ordformen (0). Om ett substantiv styrs av en genitiv, t.ex. (-2), bör det stå i obestämd form Rättelse: (0 N DEF)=>(0 N INDEF) ==================================== Förklaring och rättelse i det aktuella exemplet: Förklaring: Kontrollera ordformen stavningen. Om ett substantiv styrs av en genitiv, t.ex. vilkas, bör det stå i obestämd form. Rättelse: stavningen => stavning

En felregel i CG Regeln har fyra delar Domän @w el. <..> /ett speciellt ord/ Operator =s! (select) el. =s0 (remove) Måltavla @ERR el. @OK Kontextvillkor

Kontextvillkor Polaritet Positiv el. negativ Position Target 0 Absolut 1,2.., -1, -2 Obunden *1, *2..,-1*, -2* Länkad (flera villkor..) R+1, R+2, *R. L-1,L-2,..*L Försiktig läsning villkoret är uppfyllt bara om läsningen är entydig Mängd Allt som refereras till i kontextvillkoren måste deklareras som en mängd, t.ex. set set elements (N-NEU (N NEU))

Ytterligare exempel Ett@ERR högtrycksrygg förskjuts norrut. ( <ett> =s!@err (1C N-UTR))

Möjligheter och problem Fel i mycket lokala kontexter kan beskrivas enkelt och väl Grundläggande konflikt mellan disambiguering och feligenkänning, vilket gör formalismen som helhet svår att överblicka Svårt att beskriva fel som spänner över längre kontexter Svårt att fånga alla specifika kontexter för ett visst fel

Ett exempel Femtiofem brunsmutsiga tygbitar kanske inte verkar vara mycket för världen, men när textilfragmenten är drygt 300 år gamla och härrör från drottning Kristinas kläder ser det bruna trasorna genast mycket intressantare ut. Det bruna trasorna ser intressanta ut.

Feltyper 1. Bestämdhetsform hos substantiv:... samhällets utvecklingen(@err)... 2. Bestämdhetsform hos adjektiv:... sin egna(@err) energi... 3. Numeruskongruens: determinerare och substantiv:... de(@err) statliga monopolet... 4. Numeruskongruens: adjektiv och substantiv: Ny(@ERR) upplagor... 5. Genuskongruens: determinerare och substantiv:... vardera(@err) laget... 6. Genuskongruens: adjektiv och substantiv: Effektiv(@ERR) ledarskap... 7. Maskulinform hos adjektiv:... den rödhårige(@err) kvinnan. 8. Predikativkongruens: Den nya apparaturen är inte praktiska(@err) att använda. 9. Supinum utan ''ha'': Där borde nog polisen ryckt(@err) in med detsamma. 10. Dubbelt supinum: Vi hade velat sett(@err)... 11. Dubbelt passiv: Saken har försökts att tystas(@err) ner. 12. S-passiv efter vissa verb: Huset ämnar byggas(@err). 13. Infinitiv utan ''att'': Han kunde inte undvika möta(@err) hennes blick.

Feltyper, forts 14. Infinitiv med ''att'': Sverige började att(@err) klassa... 15. Antalet finita verb: I Ryssland är betalar(@err) nästan ingen någon skatt... 16. Inget finit verb: Det bli(@err) viktigt. 17. Inget verb: Ingenting här.(@err) 18. Placering av adverb i bisats:... att den lär knappast(@err) gå över... 19. Placering av negerat led i bisats:... påstår att lite stryk gör ingen(@err) skada. 20. Ordföljd i indirekt frågesats: Jag undrar vad gör(@err) de de unga männen i Finland. 21. Genuskongruens: pronomen och substantiv:... en(@err) av de tre aggregaten 22. Pronomenets form efter preposition: Jag tänker på de(@err) som kommer sist. 23. Infinitiv efter preposition:... för stödja(@err) myndigheters och företags miljöarbete. 24. Dubbel negation:... om man inte har varken(@err) pengar eller familj... 25. Prepositionsbruk vid tvåledad konjunktion:... vare sig i Lund eller Malmö(@ERR). 26. Konstruktionen ''möjligast'' + adjektiv: Han körde med möjligast(@err) stora snabbhet.

Språklig norm Finns det några grammatiska feltyper i SWECG som inte finns med i Scarrietypologin? Vilka? Är det skillnader i den språkliga normen?

VP i svenska? Nu skärper kommunerna kraven på föräldrar som inte betalar daghemsavgifter. Ända sedan 70-talet har kommunerna haft rätt att stänga av barn om avgiften uteblivit - men först nu har man börjat göra det. Orsaken till den hårdnande attityden är kommunernas försämrade ekonomi.