Överrenskommelse om mottagandet av ensamkommande barn 2016

Kommunstyrelsen ORDFÖRANDEFÖRSLAG Dnr KS/2015:677-723 2015-12-04 1/3 Överrenskommelse om mottagandet av ensamkommande barn 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. godkänna Tidsbegränsad överenskommelse om blandade platser mellan Migrationsverket, Länsstyrelsen Södermanlands län och Strängnäs kommun, daterad den 24 november 2015, 2. delegera till socialnämnden att besluta om ingående av avtal om mottagande av ensamkommande barn. Bakgrund Sedan 2010 har Strängnäs kommun haft avtal med Migrationsverket och Länsstyrelsen om mottagande av ensamkommande barn. Nu gällande överenskommelse avser anordnande av boende för såväl asylsökande ensamkommande barn som ensamkommande barn med uppehållstillstånd utan legal vårdnadshavare. Utifrån det ökande antalet barn som då kom till Sverige ändrades lagstiftningen 2014 vilket gjorde att alla kommuner anvisas barn, oavsett om kommunen tecknat avtal om mottagande eller ej, utifrån en fördelningsmodell som fastställs av Migrationsverket. Lagstiftningen ändrades också så att de ett avtal om mottagande är en förutsättning för att kunna få ta de av schablonersättningar som ska täcka kostnaderna för mottagandet. Eftersom antalet anländande ensamkommande barn till Sverige ökat drastiskt och fortsätter att öka har de så kallade fördelningstalen, som utgör grunden för fördelningen mellan kommunerna av anvisade barn, justerats uppåt. Det innebär i sin tur att avtalet om mottagande av ensamkommande barn behöver ändras. Beredning Ärendet har beretts av socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden och de har även inhämtat synpunkter från överförmyndarnämnden. Ärendet har varit uppe för beslut i socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden där de föreslår kommunfullmäktige att godkänna Tidsbegränsad överenskommelse om blandade platser mellan Migrationsverket, Länsstyrelsen Södermanlands län och Strängnäs kommun, daterad den 24 november 2015 samt att delegera till socialnämnden att besluta om ingående av avtal om mottagande av

2/3 ensamkommande barn. För mer information om beredningen se socialnämndens beslut, SN 182, och barn- och utbildningsnämndens beslut, BUN 133., som ligger som underlag i detta ärende. Ekonomiska konsekvenser och finansiering för kommunen Generellt kan sägas att de allra flesta kostnader kommunen har för mottagandet ersätts genom statsbidrag. Kostnader inom ramen för socialtjänst ersätts generellt sett i högre grad än kostnader inom utbildningsväsendet och överförmyndaren. Inför 2016 är det osäkert om ersättningsnivån kommer att täcka hela skolpengen för gymnasieelever, och överförmyndarens handläggningstid ersätts inte (till skillnad mot socialtjänstens). Utifrån att mottagna barn ökar, ökar också den arbetstid som behöver läggas ner på kringarbete, och det arbetet är svårt att få kostnadsersättning för. Det rör sig exempelvis om den arbetstid som läggs ner på strategiskt arbete kring mottagningen, arbetsledning inom både skolan och på socialkontoret, fakturahantering, ekonomisk uppföljning med mera, tolkbokning, dokumenthantering med mera. Mottagandet innebär således en kostnad, både i direkta utgifter och i arbetstid, och det behöver tas hänsyn till detta i både nämndinternt och kommunövergripande budgetarbete och verksamhetsplanering. Dock styr inte detta enskilda beslut om godkännande av avtal, om kostnaderna blir högre eller lägre, utan det styrs nästan uteslutande av hur många ensamkommande barn som kommer till Sverige, vår asyllagstiftning (det vill säga vilka förutsättningar som gäller för beviljande av uppehållstillstånd) och de nivåer som sätts för kostnadsersättning till kommunerna för mottagningen. Det som går att göra, för att om möjligt försöka att dämpa kostnadsutvecklingen för kommunen, är att teckna ett avtal som stämmer så väl överens med verkligheten som möjligt, eftersom vi då maximerar schablonersättningarna, och minimerar det administrativa arbetet som det innebär att ansöka om statsbidragen. Uppföljning Avtalet gäller till och med den 31 mars 2016. I samband med att nytt avtal ska tecknas följs detta avtal upp. Underlag Protokollsutdrag, Socialnämnden 182, Protokollsutdrag, Barn- och utbildningsnämnden 133, Avtal, Tidsbegränsad överenskommelse om blandade platser mellan Migrationsverket, Länsstyrelsen Södermanlands län och Strängnäs kommun,

3/3 Jacob Högfeldt (M) Ordförande Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Överförmyndarnämnden

PROTOKOLLSUTDRAG Socialnämnden SN 182 1/5 Dnr SN/2015:801-723 Godkännande av avtal för mottagande av ensamkommande barn Beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. godkänna Tidsbegränsad överenskommelse om blandade platser mellan Migrationsverket, Länsstyrelsen Södermanlands län och Strängnäs kommun, daterad den 24 november 2015, 2. delegera till socialnämnden att besluta om ingående av avtal om mottagande av ensamkommande barn. Beslutsgång Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att det blir nämndens beslut. Bakgrund Sedan 2010 har Strängnäs kommun haft avtal med Migrationsverket och Länsstyrelsen om mottagande av ensamkommande barn. Nu gällande överenskommelse avser anordnande av boende för såväl asylsökande ensamkommande barn som ensamkommande barn med uppehållstillstånd utan legal vårdnadshavare. Utifrån det ökande antalet barn som då kom till Sverige ändrades lagstiftningen 2014 vilket gjorde att alla kommuner anvisas barn, oavsett om kommunen tecknat avtal om mottagande eller ej, utifrån en fördelningsmodell som fastställs av Migrationsverket. Lagstiftningen ändrades också så att de ett avtal om mottagande är en förutsättning för att kunna få ta de av schablonersättningar som ska täcka kostnaderna för mottagandet. Eftersom antalet anländande ensamkommande barn till Sverige ökat drastiskt och fortsätter att öka har de så kallade fördelningstalen, som utgör grunden för fördelningen mellan kommunerna av anvisade barn, justerats uppåt. Det innebär i sin tur att avtalet om mottagande av ensamkommande barn behöver ändras. Beredning Flyktingmottagande är en statlig angelägenhet. För ensamkommande barn gäller dock att kommunerna ansvarar för deras boende. Oavsett ålder på barnen är kommunen också skyldig att erbjuda utbildning på samma sätt som för andra barn bosatta i kommunen. När ett barn blir anvisat till kommunen övergår ansvaret för boende för barnet från Migrationsverket till kommunen, enligt 3 Lag (1994:137) om mottagande Justerandes sign

PROTOKOLLSUTDRAG Socialnämnden 2/5 av asylsökande m.fl. Utifrån socialtjänstens perspektiv är ansvaret detsamma och styrs av samma regler som om barnet vore svensk medborgare. Detta innebär att det inte går att välja att få ett barn anvisat till sig eller inte (lika lite som det går att välja om ett barn råkar bo i kommunen eller inte), och det går heller inte att ta paus i mottagandet. I samband med anvisningen av ett barn till kommunen ansöker Migrationsverket hos överförmyndarnämnden om att en god man enligt Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn ska utses. Den gode mannen ska i vårdnadshavares och förmyndares ställe ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter. God manskapet ska upphöra efter det att Migrationsverket tagit ställning till begäran om asyl. I det fall barnet får permanent uppehållstillstånd ska socialtjänsten hos tingsrätten begära att en särskild förordnad vårdnadshavare utses. Enligt skollagen har barn som är bosatta i landet skolplikt och en rätt till utbildning som motsvarar skolplikten (7 kap. 2 första och andra styckena och 3 första stycket). Med bosatt i landet avses i skollagen den som ska vara folkbokförd här (29 kap. 2 första stycket). Vid tillämpningen av skollagen ska också vissa barn som inte är folkbokförda här anses som bosatta i landet, bl.a. asylsökande och barn som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd samt barn som vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, s.k. gömda barn (29 kap. 2 andra stycket). Barn som enligt dessa bestämmelser ska anses bosatta i landet utan att vara folkbokförda har inte skolplikt, men de har samma rätt till utbildning som skolpliktiga barn (7 kap. 2 tredje stycket). Skolplikten inträder först när barnet erhåller uppehållstillstånd och därmed blir folkbokförd i kommunen. Fördelning av anvisningar av ensamkommande barn Sedan 2014 har Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa ensamkommande barn till kommuner. I klartext innebär detta att anvisningarna sker utifrån nedanstående ordning, oavsett enskilda kommuners inställning till mottagande eller praktiska möjligheter till det samma. Fördelningsordning; 1. kommun till vilken barnet anses ha viss anknytning, exempelvis släkting 2. kommun med överenskommelse och som anmält ledig plats 3. a) kommun utan överenskommelse b) kommun med överenskommelse, där mottagandet på platser inte startat c) kommun med överenskommelse, men där de överenskomna platserna är färre än kommunens fördelningstal 4. samtliga kommuner För att fördela anvisningar enligt steg 3 och 4 jämt över hela landet har ett system med fördelningstal tagits fram, främst baserat på kommunens invånarantal. Fördelningstalen bygger på prognoserna över antalet anländande barn. Justerandes sign

PROTOKOLLSUTDRAG Socialnämnden 3/5 När fördelningen görs enligt steg 4 baseras fördelningen på en komplex matris där hänsyn tas till exempelvis invånarantal, tidigare fördelning mellan kommunerna och tidigare fördelning mellan kön och ålder på de anvisade barnen. Avtalets funktion Utifrån ovanstående är det självklart en relevant fråga om meningen med att teckna avtalet. Syftena och fördelarna för kommunen är flera. Dels är reglerna för kostnadsersättning uppbyggda så att statsbidragen är både högre och enklare att ansöka om, om kommunen har en överenskommelse om mottagande. Att ingå en överenskommelse om antal mottagna ensamkommande barn ökar möjligheterna för kommunerna att kunna planera för ett gott mottagande och tillsammans med Migrationsverket planera för mottagandet avseende volymen. Att ingå en överenskommelse som matchar det tilldelade fördelningstalet innebär också en så fördelaktig plats i fördelningsordningen som möjligt. Förslag till ny överenskommelse Nuvarande avtal stipulerar att vi ska hålla 60 boendeplatser för ensamkommande barn, varav 18 av dessa alltid måste vara tillgängliga för asylsökande. I realiteten har kommunen i skrivande stund 107 barn anvisade till sig (inklusive både asylsökande och de med uppehållstillstånd). Det nya fördelningstalet för 2016 är 146. Det innebär att kommunen förväntas att så snart som möjligt ha tagit emot 146 ensamkommande barn, en ökning med 39 barn från dagens nivå. Den 23 november mottog kommunen förslag på avtal från Länsstyrelsen. Migrationsverket kommer från 2016 inte att teckna längre avtal än för ett kvartal i taget, och för 2016 års första kvartal föreslår man ett antal för Strängnäs kommun om totalt 152 boendeplatser varav 97 alltid ska hållas öppna för asylsökande. Med så kort beredningstid anser förvaltningen att det är ett rimligt antal, utifrån att man bedömer att det troligtvis är ungefär så många barn vi kommer att ha tagit emot. Verksamhetspåverkan Vad gäller mottagandet av just ensamkommande barn är det nästan uteslutande socialnämndens, barn- och utbildningsnämndens och överförmyndarnämndens verksamheter som påverkas. Det är svårt att ordna boendeplatser, skolplatser och det blir svårare och svårare att rekrytera gode män. Vad gäller just socialnämndens verksamhet har väsentliga justeringar gjorts för att hinna utreda både barnen och familjehem och det administrativa arbetet kring detta tar mycket mer resurser i anspråk än tidigare. Vad gäller platser i skolan är det svårt att hinna ordna dessa i samma takt som det kommer fler barn, främst utifrån brist på personal. Justerandes sign

PROTOKOLLSUTDRAG Socialnämnden 4/5 Överförmyndarkontoret har lämnat följande yttrande; Tack vare allmänhetens vilja att göra en insats har överförmyndarnämnden hitintills klarat att förordna gode män till de ensamkommande barn som bor i Strängnäs. Handläggningstiden har emellertid utökats från cirka en vecka till 3-4 veckor. Länsstyrelsens nya fördelningstal innebär en mycket kraftig ökning av antalet asylplatser och därmed i förlängningen av antalet ensamkommande barn. För att kunna fullfölja sitt uppdrag att rekrytera, utbilda och förordna gode män samt utöva tillsyn över hur de utför sina uppdrag måste överförmyndarnämnden tillföras ytterligare resurser utöver de som nämnden begärt i sin preliminära verksamhetsplan för 2016. Det är dock viktigt att belysa att detta avtal i sig inte mer än i marginella tal styr hur många barn som anvisas till kommunen. Att exempelvis välja att inte teckna överenskommelsen eller att vägra ta emot så många barn som vi blir anvisade, gör inte att barnen slutar att bli anvisade. Mängden ensamkommande barn är en utmaning för organisationen att anpassa sig till, och för att om möjligt skapa någon form av förutsebarhet och beredskap är avtalet det enda verktyget som kan användas. Det vi kan göra för att skapa en så bra situation som möjligt för alla parter är att anpassa antalet platser till vårt fördelningstal och det reella antalet barn som vi har tagit emot. Delegation till socialnämnden Utifrån att Migrationsverket nu avser att endast teckna avtal för ett kvartal i taget, och att det är så viktigt att kommunen i så stor utsträckning som möjligt har avtal som matchar fördelningstal och antal mottagna barn, så föreslås en delegation till socialnämnden. Syftet är att uppnå en så snabb beslutsprocess som möjligt. Eftersom mottagandet ändå berör både utbildningskontoret och överförmyndarkontoret är det därmed socialkontorets ansvar att i samband med att nya avtal ska tecknas informera övriga berörda verksamheter och ge möjlighet till att synpunkter kring avtalets utformning kan lämnas. Ekonomiska konsekvenser och finansiering för kommunen Generellt kan sägas att de allra flesta kostnader kommunen har för mottagandet ersätts genom statsbidrag. Kostnader inom ramen för socialtjänst ersätts generellt sett i högre grad än kostnader inom utbildningsväsendet och överförmyndaren. Inför 2016 är det osäkert om ersättningsnivån kommer att täcka hela skolpengen för gymnasieelever, och överförmyndarens handläggningstid ersätts inte (till skillnad mot socialtjänstens). Justerandes sign

PROTOKOLLSUTDRAG Socialnämnden 5/5 Utifrån att mottagna barn ökar, ökar också den arbetstid som behöver läggas ner på kringarbete, och det arbetet är svårt att få kostnadsersättning för. Det rör sig exempelvis om den arbetstid som läggs ner på strategiskt arbete kring mottagningen, arbetsledning inom både skolan och på socialkontoret, fakturahantering, ekonomisk uppföljning med mera, tolkbokning, dokumenthantering med mera. Mottagandet innebär således en kostnad, både i direkta utgifter och i arbetstid, och det behöver tas hänsyn till detta i både nämndinternt och kommunövergripande budgetarbete och verksamhetsplanering. Dock styr inte detta enskilda beslut om godkännande av avtal, om kostnaderna blir högre eller lägre, utan det styrs nästan uteslutande av hur många ensamkommande barn som kommer till Sverige, vår asyllagstiftning (det vill säga vilka förutsättningar som gäller för beviljande av uppehållstillstånd) och de nivåer som sätts för kostnadsersättning till kommunerna för mottagningen. Det som går att göra, för att om möjligt försöka att dämpa kostnadsutvecklingen för kommunen, är att teckna ett avtal som stämmer så väl överens med verkligheten som möjligt, eftersom vi då maximerar schablonersättningarna, och minimerar det administrativa arbetet som det innebär att ansöka om statsbidragen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Godkännande av avtal för mottagande av ensamkommande barn, samt delegering av beslut om framtida avtal, Avtal, Tidsbegränsad överenskommelse om blandade platser mellan Migrationsverket, Länsstyrelsen Södermanlands län och Strängnäs kommun, Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign

STRÄNGNÄS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 26/ 40 BUN 133 Dnr BUN/2015:403-106 Godkännande av avtal för mottagande av ensamkommande barn, samt delegering av beslut om framtida avtal Beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. godkänna Tidsbegränsad överenskommelse om blandade platser mellan Migrationsverket, Länsstyrelsen Södermanlands län och Strängnäs kommun, daterad den 24 november 2015, 2. delegera till socialnämnden att besluta om ingående av avtal om mottagande av ensamkommande barn. Yrkanden Lena Löfgren (SD) yrkar att ärendet ska bordläggas och tas upp på barn- och utbildningsnämndens sammanträde i december. Sandra Blanksvärd (V), Lars-Göran Yeudakimchikov Malmquist (S), Lena Scharp Sandegren (MP), Wailith Edstein (S) och Eine Pekkala (S) yrkar bifall till liggande förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer först frågan om nämnden kan gå till beslut i ärendet under innevarande sammanträde eller ska bordlägga ärendet till nästa sammanträde och finner att nämnden kan gå till beslut i ärendet under innevarande sammanträde. Därefter finner ordföranden att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir nämndens beslut. Lena Löfgren (SD) reserverar sig mot beslutet med motiveringen att barn- och utbildningsnämnden inte fått tillräckligt med tid att sätta sig in i ärendet. Bakgrund Sedan 2010 har Strängnäs kommun haft avtal med Migrationsverket och Länsstyrelsen om mottagande av ensamkommande barn. Nu gällande överenskommelse avser anordnande av boende för såväl asylsökande ensamkommande barn som ensamkommande barn med uppehållstillstånd utan legal vårdnadshavare.

STRÄNGNÄS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samma nträdesdatum 27/ 40 Utifrån det ökande antalet barn som då kom till Sverige ändrades lagstiftningen 2014 vilket gjorde att alla kommuner anvisas barn, oavsett om kommunen tecknat avtal om mottagande eller ej, utifrån en fördelningsmodell som fastställs av Migrationsverket. Lagstiftningen ändrades också så att de ett avtal om mottagande är en förutsättning för att kunna få ta de av schablonersättningar som ska täcka kostnaderna för mottagandet. Eftersom antalet anländande ensamkommande barn till Sverige ökat drastiskt och fortsätter att öka har de så kallade fördelningstalen, som utgör grunden för fördelningen mellan kommunerna av anvisade barn, justerats uppåt. Det innebär i sin tur att avtalet om mottagande av ensamkommande barn behöver ändras. Beredning Flyktingmottagande är en statlig angelägenhet. För ensamkommande barn gäller dock att kommunerna ansvarar för deras boende. Oavsett ålder på barnen är kommunen också skyldig att erbjuda utbildning på samma sätt som för andra barn bosatta i kommunen. När ett barn blir anvisat till kommunen övergår ansvaret för boende för barnet från Migrationsverket till kommunen, enligt 3 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Utifrån socialtjänstens perspektiv är ansvaret detsamma och styrs av samma regler som om barnet vore svensk medborgare. Detta innebär att det inte går att välja att få ett barn anvisat till sig eller inte (lika lite som det går att välja om ett barn råkar bo i kommunen eller inte), och det går heller inte att "ta paus" i mottagandet. I samband med anvisningen av ett barn till kommunen ansöker Migrationsverket hos överförmyndarnämnden om att en god man enligt Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn ska utses. Den gode mannen ska i vårdnadshavares och förmyndares ställe ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter. God manskapet ska upphöra efter det att Migrationsverket tagit ställning till begäran om asyl. I det fall barnet får permanent uppehållstillstånd ska socialtjänsten hos tingsrätten begära att en särskild förordnad vårdnadshavare utses. Enligt skollagen har barn som är bosatta i landet skolplikt och en rätt till utbildning som motsvarar skolplikten (7 kap. 2 första och andra styckena och 3 första stycket). Med bosatt i landet avses i skollagen den som ska vara folkbokförd här (29 kap. 2 första stycket). Vid tillämpningen av skollagen ska också vissa barn som inte är folkbokförda här anses som bosatta i landet, bl.a. asylsökande och barn som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd samt barn som vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, s.k. gömda barn (29 kap. 2 andra stycket). Barn som enligt dessa bestämmelser ska anses bosatta i landet utan att vara folkbokförda har inte skolplikt, men de har samma rätt till utbildning som skolpliktiga barn (7 kap. 2 tredje stycket). Skolplikten

STRÄNGNÄS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 28/ 40 inträder först när barnet erhåller uppehållstillstånd och därmed blir folkbokförd i kommunen. Fördelning av anvisningar av ensamkommande barn Sedan 2014 har Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa ensamkommande barn till kommuner. I klartext innebär detta att anvisningarna sker utifrån nedanstående ordning, oavsett enskilda kommuners inställning till mottagande eller praktiska möjligheter till det samma. Fördelningsordning; 1. kommun till vilken barnet anses ha viss anknytning, exempelvis släkting 2. kommun med överenskommelse och som anmält ledig plats 3. a) kommun utan överenskommelse b) kommun med överenskommelse, där mottagandet på platser inte startat c) kommun med överenskommelse, men där de överenskomna platserna är färre än kommunens fördelningstal 4. samtliga kommuner För att fördela anvisningar enligt steg 3 och 4 jämt över hela landet har ett system med fördelningstal tagits fram, främst baserat på kommunens invånarantal. Fördelningstalen bygger på prognoserna över antalet anländande barn. När fördelningen görs enligt steg 4 baseras fördelningen på en komplex matris där hänsyn tas till exempelvis invånarantal, tidigare fördelning mellan kommunerna och tidigare fördelning mellan kön och ålder på de anvisade barnen. Avtalets funktion Utifrån ovanstående är det självklart en relevant fråga om meningen med att teckna avtalet. Syftena och fördelarna för kommunen är flera. Dels är reglerna för kostnadsersättning uppbyggda så att statsbidragen är både högre och enklare att ansöka om, om kommunen har en överenskommelse om mottagande. Att ingå en överenskommelse om antal mottagna ensamkommande barn ökar möjligheterna för kommunerna att kunna planera för ett gott mottagande och tillsammans med Migrationsverket planera för mottagandet avseende volymen. Att ingå en överenskommelse som matchar det tilldelade fördelningstalet innebär också en så fördelaktig plats i fördelningsordningen som möjligt. Förslag till ny överenskommelse Nuvarande avtal stipulerar att vi ska hålla 60 boendeplatser för ensamkommande barn, varav 18 av dessa alltid måste vara tillgängliga för asylsökande. I realiteten har kommunen i skrivande stund 107 barn anvisade till sig (inklusive både asylsökande och de med uppehållstillstånd). Det nya fördelningstalet för 2016 är 146. Det innebär att kommunen förväntas att så snart som möjligt ha tagit emot 146 ensamkommande barn, en ökning med 39 barn från dagens nivå. Den 23 november mottog kommunen förslag på avtal från Länsstyrelsen. Migrationsverket kommer från 2016 inte att teckna längre avtal än för ett kvartal Justerandes slgn ro~

STRÄNGNÄS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 29/ 40 i taget, och för 2016 års första kvartal föreslår man ett antal för Strängnäs kommun om totalt 152 boendeplatser varav 97 alltid ska hållas öppna för asylsökande. Med så kort beredningstid anser förvaltningen att det är ett rimligt antal, utifrån att man bedömer att det troligtvis är ungefär så många barn vi kommer att ha tagit emot. Verksamhetspåverkan Vad gäller mottagandet av just ensamkommande barn är det nästan uteslutande socialnämndens, barn- och utbildningsnämndens och överförmyndarnämndens verksamheter som påverkas. Det är svårt att ordna boendeplatser, skolplatser och det blir svårare och svårare att rekrytera gode män. Vad gäller just socialnämndens verksamhet har väsentliga justeringar gjorts för att hinna utreda både barnen och familjehem och det administrativa arbetet kring detta tar mycket mer resurser i anspråk än tidigare. Vad gäller platser i skolan är det svårt att hinna ordna dessa i samma takt som det kommer fler barn, främst utifrån brist på personal. Överlörmyndarkontoret har lämnat följande yttrande; Tack vare allmänhetens vilja att göra en insats har överförmyndarnämnden hitintills klarat att förordna gode män till de ensamkommande barn som bor i Strängnäs. Handläggningstiden har emellertid utökats från cirka en vecka till 3-4 veckor. Länsstyrelsens nya fördelningstal innebär en mycket kraftig ökning av antalet asylplatser och därmed i förlängningen av antalet ensamkommande barn. För att kunna fullfölja sitt uppdrag att rekrytera, utbilda och förordna gode män samt utöva tillsyn över hur de utför sina uppdrag måste överförmyndarnämnden tillföras ytterligare resurser utöver de som nämnden begärt i sin preliminära verksamhetsplan för 2016. Det är dock viktigt att belysa att detta avtal i sig inte mer än i marginella tal styr hur många barn som anvisas till kommunen. Att exempelvis välja att inte teckna överenskommelsen eller att vägra ta emot så många barn som vi blir anvisade, gör inte att barnen slutar att bli anvisade. Mängden ensamkommande barn är en utmaning för organisationen att anpassa sig till, och för att om möjligt skapa någon form av förutsebarhet och beredskap är avtalet det enda "verktyget" som kan användas. Det vi kan göra för att skapa en så bra situation som möjligt för alla parter är att anpassa antalet platser till vårt fördelningstal och det reella antalet barn som vi har tagit emot. Delegation till socialnämnden Utifrån att Migrationsverket nu avser att endast teckna avtal för ett kvartal i taget, och att det är så viktigt att kommunen i så stor utsträckning som möjligt har avtal som matchar fördelningstal och antal mottagna barn, så föreslås en delegation till socialnämnden. Syftet är att uppnå en så snabb beslutsprocess som möjligt. '""WJ

STRÄNGNÄS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 30/40 Eftersom mottagandet ändå berör både utbildningskontoret och överförmyndarkontoret är det därmed socialkontorets ansvar att i samband med att nya avtal ska tecknas informera övriga berörda verksamheter och ge möjlighet till att synpunkter kring avtalets utformning kan lämnas. Generellt kan sägas att de allra flesta kostnader kommunen har för mottagandet ersätts genom statsbidrag. Kostnader inom ramen för socialtjänst ersätts generellt sett i högre grad än kostnader inom utbildningsväsendet och överförmyndaren. Inför 2016 är det osäkert om ersättningsnivån kommer att täcka hela skolpengen för gymnasieelever, och överförmyndarens handläggningstid ersätts inte (till skillnad mot socialtjänstens). Utbildningskontoret tittar nu över samtliga statliga ersättningar för asylsökande samt mottagande av nyanlända flyktingar (SFS 2002:1118 och SFS 2010:1122) och kontoret för också samtal med socialkontoret i denna fråga. Regeringen har aviserat höjningar av ersättningsnivåerna till kommunerna. Beslutsunderlag Avtal, Tidsbegränsad överenskommelse om blandade platser mellan Migrationsverket, Länsstyrelsen Södermanlands län och Strängnäs kommun, 2015-11- 24 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen

1(2) Dnr: BUN/2015:403-106 Tidsbegränsad överenskommelse om blandade platser Överenskommelse om anordnande av boende för såväl asylsökande ensamkommande barn som ensamkommande barn med uppehållstill-stånd utan legal vårdnadshavare i Sverige. Omfattning 1 I denna överenskommelse mellan Migrationsverket och Strängnäs kommun förbinder sig kommunen med stöd av 2 lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) samt med stöd av 30 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar att anordna boende för ensamkommande barn. 2 Kommunen förbinder sig med stöd av 7 b förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. samt 30 förordning (2010: 1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar att hålla 152 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande barn, varav minst 97 platser alltid ska vara tillgängliga för asylsökande barn. Migrationsverket får anvisa asylsökande barn från och med 16 år till och med 17 år. 3 Kommunen ska omedelbart meddela ledig plats till Migrationsverket. Ersättningar 4 Asylsökande barn Kommunen erhåller enligt 7 b förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. ersättning baserat dels på antalet asylplatser dels på antalet belagda platser. Av 2 och 7 b framgår att ersättning för överenskomna platser och belagda platser betalas ut varje kvartal i efterskott av Migrationsverket. Ersättning för belagda platser grundas på kommunens redovisning, se MIGRFS 08/2013. Den del av de bistånd som enligt 13 LMA lämnas till en asylsökande och som utgör ersättning för kost och logi ingår i ovanstående ersättningar. Bfd22 060315

2 (2) Barn med uppehållstillstånd Kommunen erhåller enligt 30 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar ersättning baserat dels på antalet platser för barn med uppehållstillstånd dels på antalet belagda platser. Av 8 och 30 framgår att ersättning för överenskomna platser och belagda platser betalas ut varje kvartal i efterskott av Migrationsverket. Ersättning för belagda platser grundas på kommunens redovisning på avsedd blankett. Tvist och brott mot överenskommelsen 5 Vid helt eller delvis utebliven prestation får endera part kräva rättelse. 6 Migrationsverket får kräva rättelse om Inspektionen för vård och omsorg i egenskap av tillsynsmyndighet riktar kritik mot den verksamhet kommunen bedriver med anledning av denna överenskommelse. 7 Om rättelse inte påbörjas/sker inom 14 dagar från mottagande av skriftlig uppmaning från endera part eller Inspektionen för vård och omsorg kan överenskommelsen med omedelbar verkan sägas upp. 8 Tvist om denna överenskommelse ska i första hand avgöras genom förhandling mellan parterna och i andra hand vid svensk domstol. Tider 9 Överenskommelsen gäller från och med den 26 januari 2016 till och med den 31 mars 2016. Denna överenskommelse har upprättats i tre exemplar varav vardera part och länsstyrelse tagit sitt. Norrköping 2015- -... För Migrationsverket Strängnäs 2016- -... För Strängnäs kommun. Håkan Ljungberg Enhetschef bosättningsoch statsbidragsenheten.. Jacob Högfeldt Kommunstyrelsens ordf. Strängnäs kommun Strängnäs 2016- -... För Strängnäs kommun Nyköping 2015-.-. För Länsstyrelsen Monica Lindell-Rylén Kommunstyrelsens 1:e vice ordf. Strängnäs kommun Liselott Hagberg Landshövding Länsstyrelsen i

Södermanlands län 3 (2)