Tobacco-Endgame i Skåne

Tobacco-Endgame i Skåne Innehåll 1. TOBACCO ENDGAME RÖKFRITT SVERIGE 2025... 2 2. Riktlinjer för minska hälsoklyftor... 2 3. Mål för Region Skåne med att ansluta oss till Tobacco Endgame... 3 4. Rökning är en markör för socioekonomiska skillnader... 3 5. Tobakens konsekvenser på hälsan... 4 6. Detta vet vi om tobaksbruk i Skåne... 5 7. Tobakens kostnader i Region Skåne... 5 8. Miljöpåverkan av Tobak... 6 9. Tobak och mänskliga rättigheter... 7 9. Bilagor... 8 7. Referenser... 15

1. TOBACCO ENDGAME RÖKFRITT SVERIGE 2025 Tobacco Endgame, TE, Rökfritt Sverige 2025 är ett opinionsbildningsprojekt. Projektet syftar till att få till stånd ett politiskt beslut 2015 om ett slutmål för rökningen 2025. Till slutdatumet behöver en politisk plan kopplas, som steg för steg tar oss fram till målet. Utan en sådan plan riskerar målet om ett rökfritt Sverige att bara bli en vacker vision. Tobaks- och folkhälsoexperter i Sverige föreslår att regering och riksdag beslutar om 2025 som mål för utfasningen av rökningen i vårt land och att mindre än 5% av befolkningen då röker. Det är en nivå som kommer att göra rökningen till ett mindre allvarligt folkhälsoproblem än i dag. Målet nås genom att Sverige på allvar och fortlöpande genomför den breda strategi som Världshälsoorganisationens tobakskonvention anvisar och som Sverige anslutit sig till redan 2005. 2. Riktlinjer för minska hälsoklyftor Diskussionen att minska hälsoklyftor genom att påverka hälsansbestämningsfaktorer har varit igång sedan länge. I slutrapporten Closing the Gap in a Generation 1 konstaterar WHO:s oberoende kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer, den så kallade Marmotkommissionen, att ojämlikhet i hälsa går att undvika, eftersom den har sin grund i de förhållanden under vilka människor växer upp, lever, arbetar och åldras och de system som tillämpas för att hantera sjukdomar. Kommissionen lämnade tre rekommendationer för minskad ojämlikhet i hälsa. Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv. Angrip den ojämna fördelningen av makt, pengar och resurser. Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av åtgärder. WHO:s Europeiska folkhälsostrategi Health 2020 2 som är baserad på Marmotkommissionens rekommendationer ger vägledning i att möta nuvarande och kommande utmaningar i hälsa. Övergripande målsättningen för Health 2020 strategin är att förbättra befolkningens hälsa och välbefinnande, minska ojämlikheter i hälsa, garantera människocentrerade system som är universella, jämlika och av hög kvalitet. Enligt strategin bör ett tvärsektoriellt och förebyggande tillvägagångssätt användas för att ta itu med grundorsakerna till hälsoproblem utifrån ett livsförloppsperspektiv. För att uppnå strategins intentioner behövs nya styrmedel som baseras på de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa, jämlikhet och hållbarhet. Det stora antalet bestämningsfaktorer för hälsa innebär att det inte är enbart de ansvariga för den traditionella hälsosektorn som bör arbeta för jämlikhet i hälsa, utan att alla beslutsfattare tänker på hälsoeffekter i relation till sina respektive politikområden utifrån en gemensam målbild och gemensamma prioriteringar. Lika så utsåg regeringen i juni 2015 en kommission för jämlik hälsa. Kommissionens huvudsakliga fokus ska vara hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Hälsoskillnader mellan könen ska genomgående uppmärksammas i kommissionens arbete. Kommissionen ska i sitt arbete även förhålla sig till det strategiska arbetet för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. 3 1 WHO. Closing the gap in a generation. Health equity through action on the social determinants of health. Commission on social determinants of health. Final report. 2008. 2 Health 2020: the European policy for health and well-being. http://www.euro.who.int/en/health-topics/health-policy/health-2020-the-european-policy-forhealth-and-well-being 3 En kommission för jämlik hälsa Dir:2015:60. http://www.regeringen.se/contentassets/3a3df1fa77af4a93b8a8238ab0a5a36c/dir2015_60webb.pdf

Region Skånes utvecklingsstrategi är också i harmoni med de ovannämnda riktlinjerna, där en god hälsoutveckling i befolkningen bedöms som en förutsättning för samhällsutvecklingen i stort. Den regionala utvecklingsstrategins (RUS) 4 målbild om Det öppna Skåne 2030 tydliggör allas likvärdiga möjlighet att förverkliga sina mål i livet, att ha god hälsa och välbefinnande där skåningarna erbjuds en jämlik hälso- och sjukvård och välfärdstjänster med hög kvalitet och tillgänglighet. Strategin betonar att främja hälsa och förebygga sjukdom skapar förutsättningar för långsiktig hållbarhet. RUSen tillkännager också att den goda hälsan inte är jämlikt fördelad i befolkningen, vilket till stor del hänger samman med att människor lever under olika socioekonomiska förhållanden. Rökning är bland de välkända faktorerna som bromsar hälsoutvecklingen och skapar förebyggbara hälsoskillnader i samhället. 3. Mål för Region Skåne med att ansluta oss till Tobacco Endgame Region Skåne följer nationella och regionala folkhälsopolitiska mål och har ett ansvar för att främja befolkningens hälsa. Minskat bruk av tobak är en viktig del i detta arbete. Region Skåne har arbetat med tobaksförebyggande arbete som var baserad på regionens tobakspolicy. I dagsläge finn det ett behov att effektivisera, systematisera och tydliggöra insatserna kring tobaksförebyggande arbetet i Skåne. Tvärsektoriellt samarbete med SKL, Länsstyrelsen och idéburen sektor är av stor betydelse för att implementera det tobaksförebyggande arbetet i hela Skåne. Detta i sin tur kommer att vara en av bärande pelare för att sjösätta den regionala utvecklingsstrategin som lider En god hälsa ger bättre förutsättning för ett gott liv för den enskilde, och en god och jämlik hälsa är också en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling stort. 4. Rökning är en markör för socioekonomiska skillnader Tobak är en av de välkända markörerna för ojämlika hälsan. Det har rapporterats att det finns skillnader i hur hälsan har utvecklats mellan grupper med olika rökvanor. Män har slutat röka i snabbare takt än kvinnor, vilket innebär att deras rökrelaterade ohälsa också minskar i snabbare takt. Det är exempelvis tydligt när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar. Reproduktionsrelaterade tillstånd och fosterskador påverkas av rökning på kort sikt, vilket innebär att en minskning av cigarrettrökning bland kvinnor i fertil ålder relativt snabbt får genomslag. Detta har betydelse för sjukligheten och dödligheten bland spädbarn(hälsa på lika villkor 2014). De stora sociala skillnaderna i levnadsvanor avspeglar sig bland annat i att daglig rökning. Rökning är nästan dubbelt så vanligt bland arbetare jämfört med tjänstemän i Skåne. År 2012 rökte 7% av tjänstemän och motsvarande siffra för arbetare i Skåne var 17%. Samma år var andelen som rökte dagligen bland personer utanför arbetsmarknaden i Skåne var 25% ( Folkhälsoenkät Skåne, 2012). 4 Det öppna Skåne: Skåne regionala utvecklingsstrategi Juni 2014.

5. Tobakens konsekvenser på hälsan Skadeverkningarna av rökning har varit kända i långt mer än ett halvt sekel. Målet för Region Skåne med att ansluta sig till detta opinionsbildande projekt är att uppnå en förbättrad och mer jämlik hälsa enligt den regionala utvecklingsstrategin, samt att begränsa undvikbar rökningsrelaterad ohälsa och sjukdom till ett minimum. Det är ett sätt att hushålla med våra resurser och skattemedel. Rökning är betydligt vanligare hos utsatta grupper. Därmed blir arbetet med att försöka minska frekvensen av rökning också ett sätt att minska den ojämlika fördelningen av ohälsa bland befolkningen i Skåne. Tobak är starkt beroendeframkallande och vanebildande och röktobak innehåller förutom det starkt beroendeframkallande ämnet nikotin också ca 7000 farliga, av dem ett femtiotal direkt cancerframkallande ämnen. Både direkt rök och s.k. sidorök, det vi brukar kalla passiv rökning, är direkt skadlig för medborgarnas hälsa. Rökning är en stark bidragande riskfaktor till förtidig död i ischemisk hjärtsjukdom och stroke, och en mycket stark riskfaktor för Lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Redan vid Världshälsoorganisationens undersökning 1990 toppade ischemisk hjärtsjukdom och stroke listan över bidrag till förlorade livsår (YLL) i Sverige. Vid den senaste undersökningen år 2010 låg de kvar ohotade i toppen, medan lungcancer stigit från fjärde till tredje plats, och KOL från elfte till sjunde plats. Utöver detta bidrar röktobak till sjukdom och ohälsa i alla kroppens organ. Rapporten fastslår också att rökning ligger på fjärde plats i sitt bidrag till förlorade friska levnadsår (DALY) för den Svenska befolkningen (Institute for Health Metrics and Evaluation, 2014), detta trots att bara 12 procent av befolkningen var dagligrökare år 2008-2011 (Hälsa på lika villkor Folkhälsomyndigheten). Åtgärder för att främja hälsa och förebygga sjukdom genom att erbjuda patienterna stöd för att förändra ohälsosamma levnadsvanor är en av hälso- och sjukvårdens viktiga uppgifter. För att kunna erbjuda patienterna korrekta insatser inom detta område krävs goda kunskaper i området och evidensbaserade metoder. I november 2011 fastställdes nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder avseende tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Region Skåne fastställde 2013 ett vårdprogram som följer de nationella riktlinjer och anpassad för de regionala verksamheterna. Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. I motsats till den allmänna uppfattningen, rökning orsakade hjärtsjukdom faktiskt resulterar i fler dödsfall per år än rökning orsakade lungcancer (1). Trettio procent av alla dödsfall i hjärtsjukdom orsakas av cigarrettrökning (2). Rökning är den enskilt största förebyggbara orsaken till hjärtsjukdomar i Sverige. Tobaksrök innehåller höga halter av kolmonoxid. Kolmonoxid påverkar hjärtat genom att minska mängden av syre i blodet kan bära. Detta innebär att hjärta, lungor, hjärna och andra vitala organ inte alltid får tillräckligt med syre för att utföra vardagliga funktioner. Samtidigt orsakar nikotin en ökad hjärtfrekvens och blodtryck. Med tiden orsakar denna extraordinära "slitage" på det kardiovaskulära systemet. Personer som använder tobak är mer benägna att få hjärtinfarkt, högt blodtryck, blodproppar, stroke, blödningar, aneurysm och andra sjukdomar i det kardiovaskulära systemet. Rökning tredubblar risken att dö i hjärtsjukdom. Cigarrettrökning är en viktig orsak till stroke genom att öka koagulationsfaktorer i blodet, minskande HDL-kolesterolnivåer, ökad triglyceridnivåer, och skadar slemhinnan i blodkärlen. Risken för stroke ökar när antalet rökta cigaretter ökar.

6. Detta vet vi om tobaksbruk i Skåne Den totala andel rökare i Skåne är 12 % men det förekommer stora skillnader mellan könen, åldersgrupper, födelseland och geografiska områden. I 23 av Skånes 33 kommuner röker kvinnor mer jämfört med män. T.ex. röker 20% av kvinnorna i Bjuv medan en motsvarande andel bland männen är endast 8%. Snusning är mer vanligare bland män samtidigt finns det kommuner med både hög andel rökare och snusare. Följande diagram visar den totala nikotin beroendet bland män i kommuner med hög andel rökare och snusare. Kommuner med hög andel rökare och snusare bland män 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Bjurlöv Bromölla Malmö Perstorp Åstorp Örkelljunga Daglig rökning Daglig snusning Tot. Nikotin beroende 7. Tobakens kostnader i Region Skåne Socialstyrelsen tillsammans med Folkhälsoinstitutet har i rapporten Folkhälsa 2014 beräknat att 97000 insjuknar och ca 12000 personer dör årligen till följd av rökning. Tillsammans med produktionsbortfall och sjukdomar beräknas den årliga kostnaden för detta i Sverige till 30 miljarder kronor. Hälsokalkylatorn är ett användbart verktyg för att diskutera potentialen i förebyggande arbete i olika samhällssektorer, bland annat inom landsting och regioner. Modellen kan användas för att simulera effekterna av olika scenarier över hur riskfaktorerna förändras, både positiva och negativa, bland befolkningen i riket, landsting och regioner. De inkluderade kostnaderna belyser potentiella besparingar för viktiga samhällssektorer. Skattningarna torde därför generera relevanta argument vid diskussioner med beslutsfattare inom de sektorer i samhället som har stora möjligheter att påverka den svenska folkhälsan. Hälsokalkylatorn syftar alltså till att skatta hur nyinsjuknande och relaterade kostnader och hälsa förändras om förekomsten av riskfaktorer förändras, under (den orealistiska) förutsättningen att allt annat är lika (http://www.hfsnatverket.se/sv/halsokalkylatorn/

Andelen rökare i Skåne år 2012 är 12% bland både män och kvinnor. Följande tabell sammanfattar en projektion i Skåne enligt beräkning av hälsokalkylatorn utvecklad av hälsofrämjande sjukvårdsnätverket och Uppsala universitet. Tabellen visar en projektion av besparingspotential och reducering av nya fall av rökrelaterade sjukdomar om man lyckas minska rökprevalensen med enbart en procent enhet från 2012-2017. Minskning av nya fall Hälso- och sjukvårdens besparing(kr) Kommunernas besparing (kr) Försäkringskassans besparing (kr) Diabetes 9 322 000 0 0 Ischemiska hjärtsjukdomar 45 1 836 000 945 000 2 232 000 Stroke 3 146 000 156 000 288 000 Lungcancer 25 1 461 000 2 375 000 1 440 000 Koloncancer 1 44 000 95 000 0 Prostatacancer 1 25 000 95 000 0 Bröstcancer 2 59 000 190 000 0 KOL 140 9 868 000 2 940 000 5 040 000 Frakturer 7 823 000 665 000 576 000 Total 233 14 584 000 7 461 000 9 576 000 Summering av tabellen visar att med enbart 1 % minskning av rökprevalensen under en femårsperiod skulle kunna förebygga förekomsten av 233 nya fall av rökrelaterade sjukdomar, vilket genererar en total besparing på 31 621 000 kronor i Skåne. Lyckas Region Skåne minska rökningen från nuvarande 12% till 5% 2025, vilket är 7% minskning blir den samhällsekonomiska vinsten 221 347 000 kr. Detta är ett realistiskt mål som går att uppnå om tobakspreventiva arbetet prioriteras både strukturellt och ekonomiskt. Till de ekonomiska vinsterna tillkommer även minskade personliga lidanden hos 1631 individer och deras närstående, vilket inte går att översätta till en penningvärden. Samtidigt kräver detta en målmedveten satsning och politisk vilja för att implementera Tobacco-Endgame policyn. 8. Miljöpåverkan av Tobak Tobak påverkar miljön negativt på flera sätt både i form av passiv rökning och när fimpar, cigarettpaket, snusprillor och snusdosor skräpar ner samt vid odling av tobak. Passiv rökning innebär att personer som själva inte röker utsätts för de luftföroreningar som bildas när andra röker, vilket är mycket skadligt. Tobaksbruket påverkar inte bara människor utan även naturen. Cigarettfimpar är den vanligaste formen av nerskräpning i stadsmiljöer, och av allt skräp som slängs på marken i åtta svenska städer var 56 procent cigarettfimpar och tolv procent snusprillor

visade en mätning (Håll Sverige rent, 2009). Utöver cigarettfimparna är paket, filter, cigarettpaket och snusdosor ett på våra gator vanligt skräp som ibland även hamnar i våra vattendrag. Till exempel innehåller cigarettfiltret ett ämne som heter cellulosaacetat. Det är en form av plast som det tar naturen 18 månader eller mer att bryta ner. Cigarettfimparna kan dessutom utgöra en direkt fara för barn och djur som kan råka äta dem (Novotny & Zhao, 1999). Det är dock inte bara i Sverige som tobaken påverkar miljön, tobaksodlingarna bidrar även till omfattande skogsskövling. På odlingarna används bekämpningsmedel som både påverkar miljön och hälsan för dem som arbetar på plantagerna (Tobacco Free Kids, 2001). 9. Tobak och mänskliga rättigheter FN: s konvention om barnens rättigheter antogs av FN: s generalförsamling den 20 november 1989 och trädde i kraft i september 1990. Konventionen är juridiskt bindande vilket innebär att stater som har ratificerat konvention är juridiskt bundna att säkerställa att barn kan åtnjuta alla de rättigheter som garanteras enligt konventionen, bland annat skydd mot tobak. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att drygt 700 miljoner barn (ca hälften av världens barn) utsätts för ofrivillig tobaksrök och flesta har av dessa barn kan inte påverka sin situation. Konsekvensen av exponering till passiv rökning både på hemmet och offentliga platser påverkar deras hälsa både kort och långsiktigt. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO), cirka 4 miljoner människor dör i förtid från tobaksrelaterade sjukdomar varje år och dödligheten förväntas att stiga till 10 miljoner årligen fram till år 2030. Många av tobak framtida offer är dagens barn. Tobaksbruk börjar vanligen under tonåren och fortsätter genom vuxenlivet pga. att nikotin är starkt beroendeframkallande. Tort att det vetenskapliga belägget för att tobak orsakar död och sjukdom är överväldigande, försätter tobaksbruk bland ungdomar att öka. Tobaksindustrins aggressiva sätt att marknadsföra sina produkter till en ny generation av potentiella rökare spela stor roll i nyrekrytering av ungdomar att initiera tobaksbruk. Om de nuvarande trenderna fortsätter kommer miljoner barn som lever i dag att dö av tobaksbruk 2050. Tobaks företag spenderar miljarder dollar årligen på vilseledande reklam för sin dödande produkt. Avsikten är att skapa ett positivt budskap och attraktiv bild genom ett ständigt flöde av både direkt och indirekt reklam för att på sikt påverka barnens inställning till tobakskonsumtion positivt. Dessa kampanjer uppmuntrar barn att ta upp ett beteende som är skadligt för deras fysiska, psykiska och sociala utveckling. Därför bör barnen förses med information om tobak och tobaksindustrins långsiktiga mål. Detta innebär att barnen har rätt till information kring hälsoeffekter av tobaksbruk på kort och lång sikt, att produkten är beroendeframkallande, och att tobaksindustrins tobaksreklam är vilseledande. Anställning av barnarbetare inom tobaksindustrin kränker barnens rätt för skydd mot farligt arbete och hindrar deras förmåga att få en utbildning. Barnarbete inom tobaksindustrin är förknippad bl.a. med nikotinförgiftning, exponering för mycket farliga jordbrukskemikalier och ibland förtryckande arbetsförhållanden. Detta i sin tur hotar barnens rätt till fysisk och mental hälsa samt social utveckling inklusive utbildning (WHO: Tobacco and the Rights of children, 2001).

antal per 100 00 inv 15 år och äldre antal per 100 000 inv 15 å5 och äldre 9. Bilagor Dödlighet i lungcancer 70 60 50 40 30 20 10 Fler avlidna pga lungcancer Skåne jämfört med Riket 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Riket Skåne Dödlighet i kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Avlidna, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Skåne vs Riket 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Riket Skåne

Dödstal för andningsorganens sjukdomar, ålderstandariserade 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Riket Skåne län Folkhälsoprofil Skånes kommuner Daglig rökning 2012 - män Östra Örkelljung Ängelholm Åstorp Ystad Bjuv 10 5 Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Vellinge 0 Hässleholm Trelleborg -5 Höganäs Tomelilla -10 Hörby Svedala Höör Svalöv Klippan Staffanstor Kristianstad Skurup Kävlinge Sjöbo Simrisha Perstorp Osby Lomma Lund Malmö Landskrona

Folkhälsoprofil Skånes kommuner Daglig snusning 2012 - män Östra Örkelljun Ängelhol Åstor Ystad Bjuv 10 5 Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingbor Vellinge 0 Hässleholm Trellebor -5 Höganäs Tomelilla -10 Hörby Svedala Höör Svalöv Klippan Staffanst Kristianstad Skurup Sjöbo Simrish Lomma Perstorp Osby Malmö Lund Kävlinge Landskron

I visa av delar av Skåne förkommer daglig rökning och snusning i hög utsträckning. I andra kommer har rökningen minskat men snusningen har öka får rökningen till ganska låg nivå. Kvinnor Män Total Bjuv 20,3 7,7 14 Bromölla 18,2 14,6 16,4 Burlöv 17,5 16 16,75 Båstad 8,2 5,2 6,7 Eslöv 12,9 14,2 13,55 Helsingborg 14,7 11,9 13,3 Hässleholm 16,5 12,8 14,65 Höganäs 7,6 11,1 9,35 Hörby 16,1 13,2 14,65 Höör 13,5 12,4 12,95 Klippan 15,4 10,2 12,8 Kristianstad 12,9 12 12,45 Kävlinge 12,1 10,8 11,45 Landskrona 11,1 15,3 13,2 Lomma 3,9 3,1 3,5 Lund 6,3 7 6,65 Malmö 12,8 17,1 14,95 Osby 11,1 12,8 11,95 Perstorp 18,4 12,5 15,45 Simrishamn 14 13,7 13,85 Sjöbo 13,3 13,8 13,55 Skurup 14,6 12,8 13,7 Staffanstorp 14,5 5,9 10,2 Svalöv 15,3 12,2 13,75 Svedala 15,5 6,6 11,05 Tomelilla 10,8 14,7 12,75 Trelleborg 16,1 14,9 15,5 Vellinge 8,3 6,3 7,3 Ystad 10,1 8,9 9,5 Åstorp 16,1 17,6 16,85 Ängelholm 8,8 6,5 7,65 Örkelljunga 20,8 15 17,9 Östra Göinge 11,9 11,4 11,65

Tjänstemän Arbetare Sjukskr/A-lösa Tjänstemän Arbetare Sjukskr/A-lösa Tjänstemän Arbetare Sjukskr/A-lösa Tjänstemän Arbetare Sjukskr/A-lösa 100 % Daglig rökning - socioekonomisk indelning 80 60 40 20 0 Män Kvinnor 100 % Dagligt tobaksbruk (rökning och/eller snus) - socioekonomisk indelning 80 60 40 20 0 Män Kvinnor

7. Referenser http://www.hfsnatverket.se/sv/halsokalkylatorn/ http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/skadeverkningar/miljopaver kan/ Håll Sverige rent (2009). Skräprapporten 2009: En studie av skräpet i åtta svenska städer. Stockholm. (Novotny & Zhao (1999). Consumption and production waste: another externality of tobacco use. Tobacco control.)tobacco Free Kids (2001). Golden Leaf Barren Harvest: The Cost of Tobacco Farming. Washington (Tob Control 2012;21:191-196 doi:10.1136/tobaccocontrol-2011-050318 Environmental health impacts of tobacco farming: a review of the literature)natacha Lecours, Guilherme E G Almeida, Jumanne M Abdallah, Thomas E Novotny http://tobaccocontrol.bmj.com/content/21/2/191.full WHO. Closing the gap in a generation. Health equity through action on the social determinants of health. Commission on social determinants of health. Final report. 2008. The Framework Convention on Tobacco Control; World Health Organization website. http://www.who.int/fctc/en/ Cabrera OA, Madrazo A. Human rights as a tool for tobacco control in Latin America. Salud Publica de México 2010;52(Suppl 2):S228 97. Dresler CM, Marks S. The emerging human right to tobacco control. Hum Right Q 2006;28:599 651 http://www.independent.co.uk/life-style/health-and-families/health-news/the-unstoppable-march-ofthe-tobacco-giants-2290583.html World Health Organization (WHO), 2001. Tobacco and the Rights of children http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/66740/1/who_nmh_tfi_01.3_rev.1.pdf