Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden



Relevanta dokument
Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Föroreningshalter i abborre från Väsjön

MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen

Föroreningssituationen i fisk från Vallentunasjön

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9

Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Tisaren

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

- Mölndalsåns stora källsjö

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.

Maria Florberger, Golder Associates AB. Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund

MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2015:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2014

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet

Bilaga 3 BILAGA II UR REMISSEN MED KOMMENTARER FÖR STOCKHOLM. Kända halter i Stockholm. Stockholms regelbundna 1 miljögifts- Inlandsytvatten 3 3

PM F Metaller i vattenmossa

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad

Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer

METALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN

Miljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet. Avrop 1. Rapport nr O-hamn 2011:8. Oskarshamns kommun

Förorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad


HVMFS 2013:19 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS. Bilaga 6 26

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister

MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2018:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2017

Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

PCB i fisk från Skarven

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i abborre och gädda

Metaller och miljögifter i Stockholms sediment

Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun

Undersökning av metaller och andra miljögifter i fisk inom Tidans avrinningsområde

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Torsdag 19 september kl senast Var: KSL, Södermalmsallén 36, Stockholm. Facebook (

Sammanfattning av rapporten

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden. Bilaga 8 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer

Sedimentundersökningar i Göta älv 1995

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

Metaller i Vallgravsfisk Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198.

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

ALcontrol AB. Vänerdagen Prioriterade ämnen, Särskilt förorenande ämnen, pesticider och parasiter i utsjön och råvattenintag

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm

Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts

Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam

Abborre i Runn Metaller i vävnader 2013

Metaller och stabila organiska ämnen i Oxundaåsystemet

Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10

8. Sammanfattning av sedimentanalyser

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Biologisk och kemisk karakterisering av framtida muddermassor i Västerås hamn

Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten

Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför?

Undersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten. Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

Föroreningsinnehåll i dagvatten från ett myndighetsperspektiv

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund

Kemikalier i fokus. Organiska tennföreningar i musslor och fisk från Västerås. Tomas Viktor. Del 1 Laboratoriestudier

Undersökning av sediment i Malmö hamnområden

Fiskundersökning i Flagan (Nysockensjön) och Kroppstadälven 2009

Liljeholmens lagerservice, Stockholm,

Miljögifter i abborre i Norrviken

Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor

Transkript:

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet

Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd till norr om Ängsö undersöka vilka halter som förekommer i stationär fisk (abborre) av ett antal potentiellt miljöstörande ämnen ge ett underlag för att kunna bedöma stadens miljöpåverkan samt information om konsumtionsfisk från området är tjänlig

Ämnen som undersöks Kvicksilver As, Cd, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn PAH:er PCB:er Dioxiner och furaner Hexaklorbensen Bromerade flamskyddsmedel Klorerade pesticider PFOS Gränsvärden för saluföring för vissa främmande ämnen i fisk enligt EG förordning 1881/2006 och SLV 1991. Ämne Gränsvärde Bly 0,30 mg/kg vv muskel Kadmium 0,05 mg/kg vv muskel Kvicksilver 0,5 mg/kg vv muskel* Bensapyren (PAH-förening) 2,0 μg/kg vv muskel PCDD/Fs 3,5 pg/g vv muskel PCB 75 ng/g vv muskel * För gädda gäller 1,0 mg/kg våtvikt muskel

Studieområde

ggande morfologiska parametrar konditionsfaktor systemets status (leverstorlek) nsstadium samt gonadvikt llväxt (tillbakaräkning på gällock). n på skada av gälar, lever och njure

ering av abborrfångst, i ten längdklass 15-20 cm, till ster < 15 cm, till höger >20 cm

Kvicksilver, Hg Normerade Hg-halter till konsumtionsfisk (trehektos abborre) i en gradient från Stockholms ytterskärgård till centrala Mälaren. Gränsvärde för saluföring (0,5 mg/kg vv, röd) och miljökvalitetsnormen (0,02 mg/kg vv, grön) markerat.

Kadmium och bly Uppmätta Cd-halter i en gradient från Stockholms ytterskärgård till centrala Mälaren. Gränsvärde för saluföring (0,05 mg/kg vv, rödmarkerat). Uppmätta Pb-halter i en gradient från Stockholms ytterskärgård till centrala Mälaren. Gränsvärde för saluföring (0,3 mg/kg vv, rödmarkerat).

Krom och koppar Enbart i ett av tre analyserade replikat som halten översteg detektionsgränsen på 0.04 mg/kg vv. Ett gränsvärde för humankonsumtion baserat på tolerabelt dagligt intag har föreslagits till 4,3 mg/kg biota I jämförelse med andra undersökta områden och med ett nationellt medelvärde för sötvatten kan dock halten inte anses förhöjd.

Zink och Arsenik Det finns därför inget gränsvärde för zink men WHO rekommenderar ett maximalt dagligt intag på 45 mg I jämförelse med andra undersökta områden och med ett nationellt medelvärde för sötvatten kan dock As-halten i abborre inte anses vara förhöjd vid Ängsö. De organiska arsenikföreningar som förekommer i fisk och skaldjur har låg toxicitet och utsöndras snabbt i urinen. De anses därför inte utgöra något hälsoproblem (Institutet för miljömedicin, www.ki.se/imm).

PAH16 - Omöjligt att dra några långtgående slutsatser eftersom uppmätta halter ligger i närheten av analysmetodens detektionsgräns. - Cancerogena PAH:er har inte detekterats i något analyserat prov i Stockholms skärgård eller Mäklaren - För de enskilda PAH-föreningar som det finns EU gränsvärden för har de uppmätta halterna legat långt under dessa.

PCB: 7 Uppmätta PCB-halter i en gradient från Stockholms ytterskärgård till centrala Mälaren. EU:s gränsvärde 125 ng/g vv rödmarkerat.

PFOS Uppmätta PFOS-halter i en gradient från Stockholms ytterskärgård till centrala Mälaren. Miljökvalitetsnormen på 9,1 ng/g vv har markerats (röd).

TBT TBT-halter i fisk i en gradient från Stockholms ytterskärgård till centrala Mälaren. Miljökvalitetsnormen på 15,2 ng/g vv har markerats (röd).

Hexaklorbensen (HCB) Uppmätta HCB-halter i en gradient från Stockholms ytterskärgård till centrala Mälaren. EU:s gränsvärde 10 ng/g vv ligger högre än y- axelns skala.

Bromerade flamskyddsmedel (PBDE) I jämförelse med andra undersökta områden kan det skönjas en trend att halten PBDE följer graden av urbanisering med högst halter i vattnen runt centrala Stockholm. Halten av PBDE 6 översteg i alla undersökta områden EU:s gränsvärde för saluföring på 0,0085 ng/g vv.

Ämnena under detektionsgränsen Cancerogena PAH:er har inte detekterats i något analyserat prov i Stockholms skärgård eller Mäklaren Nickel (Ni) I samtliga analyserade prover från Västeråsfjärden, Ängsö och övriga undersökta vattenområden i Svealand underskreds detektionsgränsen på 0,25 mg/kg vv. Även i den nationella biotadatabasen har rapporteringsgränsen för nickel i fiskmuskel i regel underskridits. Det finns inget gränsvärde eller miljökvalitetsnorm för nickelhalter i fisk. Hexaklorbutadien (HCBD) Halten av HCBD understeg analysmetodens detektionsgräns (0,04 ng/g vv) i samtliga undersökta områden. EU:s gränsvärde för saluföring ligger på 55 ng/g vv.

Slutssatser Att fiskarna från Västerås fjärden och Ängsö uppvisade likvärdiga index och ingen skillnad mellan grupperna kan registreras. Överlag är index och mått i paritet med välmående fiskar från sötvattenmiljöer: - Bra kondiktion - Ingen påverkan från hormonstörande ämnen - Inga tecken på cocktaileffekter

Slutssatser Av de potentiellt miljöstörande ämnen vars förekomst undersökts i sediment under 2012 och 2013 (JP Sedimentkonsult, 2012 och 2013) så var halterna förhöjda av framförallt: - krom, koppar, zink, bly, PAH:er samt fläckvis TBT. Av halterna av dessa ämnen i fisk tyder på att biotillgängligheten av de aktuella sedimentbundna föroreningarna generellt var låg, vilket är i linje med tidigare utförda biologiska tester. Sammanfattningsvis har undersökningen av fisk visat att de farhågor om förestående risker för haltförhöjningar i fisk till följd av föroreningssituationen i sedimenten i Västerås fjärden inte besannats.

Slutsatser andra ämnen Kan det generellt konstateras att föroreningshalterna i fisk från Västeråsfjärden och även referensområdet Ängsö var låga jämfört med andra undersökta områden i Stockholms skärgård och Mälaren. När det gäller TBT så kan det konstateras att de ställvisa haltförhöjningar som påvisat i sedimenten troligtvis inte har en stor areell utbredning eftersom halten i fisk från Västeråsfjärden var relativt låg (9 ng/g vv) i jfr med MKN 15,2 µg/kg vv. I fisk fångad utanför Beckholmen uppmättes 100 ng/g vv.