Kompensationsåtgärder för fågellivet i Säveån

1 Kompensationsåtgärder för fågellivet i Säveån Inventering och förslag på biotopförbättrande åtgärder Kungsfiskaren en häckfågel i Säveån Foto: Kåre Ström Rapport Säveån Nr 1/2007 Ornis Pelagicus Kåre Ström Ekologi Konsult Uppdragsgivare: Thulica, Lindome

2 Kompensationsåtgärder för fågellivet i Säveån Uppdrag och bakgrund I samband med skred i strandbrinkar i Säveån, bl.a. uppströms Aspens utlopp, vidtogs vissa akuta åtgärder i januari 2007. Det hade bl.a. inträffat skred nedströms en gångbro och längre upp vid en krök av ån. Lerums kommun har även uppdragit åt GF miljö och Thulica att utreda behovet av ytterligare åtgärder och möjligheterna att vidta permanenta stabiliserande åtgärder, olika former av erosionskydd m.m. Behov föreligger att ta bort vissa utsatta och nedrasade träd och stabilisera vissa partier med djuphålor på upp till 7 meters djup i ån, vilket ställer krav på erosionsskydd vid åstranden. Arbetena skall utföras i augusti 2007, vid lågvattenförhållanden, och ställer även krav på vissa kompensationsåtgärder för de ingrepp som måste vidtas på bottnar och i naturliga strandbrinkar. Det gäller åtgärder för den skyddsvärda Säveålaxen och för fågellivet, ett arbete där bl.a. Sportfiskarna i Väst är engagerade. I samband härmed har Thulica uppdragit åt Ornis Pelagicus, Kåre Ström Ekologi -Konsult, att utreda förutsättningarna för att genomföra vissa åtgärder för fågellivet, bl.a. för kungsfiskare, på vissa sträckor inom Lerums kommun, uppströms Aspen i Säveån. Kompensationsåtgärder för bl.a. kungsfiskare, i Säveån I miljödomstolens dom 2004-06-14 avseende erosionsskydd för att säkra järnvägen vid Jonsered, Lexby och Partille park, ställdes krav på kompensationsåtgärder för Säveålaxen och kungsfiskaren i ån i enlighet med förslagen i miljökonsekvensbeskrivningen. I MKBunderlaget föreslogs åtgärder för att gynna laxen och kungsfiskaren. Det gällde bl.a. en inventering av lämpliga platser, att identifiera möjliga häckbrinkar längs vissa åsträckor, i syfte att förbättra kungsfiskarens naturliga häckningsförutsättningar (GF Konsult 2003). Av domen framgår att även om stabiliseringsarbetena inte direkt påverkar befintliga häckningsplatser, så innebär arbetena en påverkan på lång sikt i och med att möjligheterna begränsas att skapa nya naturliga häckningsplatser eftersom kungsfiskaren bygger bon i lodräta branter. Även vissa andra kompensationsåtgärder för fågellivet kan vidtas, t.ex. iordningställande och skydd av häckbranter för backsvala om markmaterialet är lämpligt, tillskapande av grunda forsande partier i vissa bottenpartier i ån eller biflöden med sitt- eller födosöksstenar för strömstare, förbättring av vissa biotoper för fågellivet vid stränderna, utläggande av flytande häcköar för vissa arter, t.ex. för vissa änder, uppsättning av holkar för vissa arter om tillgången på boplatser skulle vara en begränsande faktor för artens häckningsmöjligheter. Säveån Skyddsvärde och status Säveåns vattensystem utgör ett av de mest betydelsefulla vattendragen i Göteborgsregionen för häckande fågelarter som knutna till rinnande vatten, framför allt för häckande och övervintrande strömstare,(cinclus cinclus), häckande forsärla, (Motacilla cinerea), och häckande och övervintrande kungsfiskare, (Alcedo atthis), (GOF 1993, Länsstyrelsen 1994, Åhlund 1999 och Ström 2004). Det gäller även rastande och övervintrande strömstare och kungsfiskare, från Mjörn till utflödet i Göta älv. Bland övervintrande och rastande fågelarter i Säveån kan även nämnas knipa, (Bucephala clangula), vigg, (Aythya fuligula) och gräsand, (Anas platyrhyncos),som samtliga förekommer talrikt, särskilt i Säveåns nedre lopp och utflödet i Göta älv (Ström 2004).

3 Fig.1 Vid Säveån, nedströms Holma bro (på sydsidan) återfinns några färska mindre skred som efter viss bearbetning skulle kunna bli häckningsplatser för kungsfiskare. I Säveåns övre meandrande lopp dominerar strömmande vatten, medan ån planar ut och får ett lugnare lopp i den mäktiga lerdalgången nedströms Kåhögsbron. Ån är omväxlande omgiven av varierad, tät lövskogsvegetation och ett öppet landskap med odlade och beteshävdade marker ( fig.1). Säveåns nedre del är klassad som Natura 2000- område enligt EU:s art- och habitatdirektiv (92/43/EEG) och karaktäriseras som ett naturligt större vattendrag av fennoskandisk typ (GF 2003). Säveån i Lerum utgör riksintresse för naturvård och friluftsliv. Totalt 65 ha av detta landskap utgör Säveåns naturreservat tillika Natura 2000 område (SE 0530085), där de olika kvaliteterna utgörs av ett antal naturtyper, bl.a. lövskogar av olika slag och vissa arter, bl.a lax, Salmo salar). Även kungsfiskare, strömstare och forsärla anges som särskilt värdefulla arter som har en stark koppling till habitatet (Länsstyrelsen 2005). I bevarandeplanen 2005-12-20 för Säveåns Natura 2000-område omnämns även Säveåns betydelse som häcknings- och födosöksområde för kungsfiskaren. De branta ravinerna med träd- och busköverhäng utgör lämpliga häckningslokaler för kungsfiskaren och den rikliga förekomsten av träd som hänger ut över ån innebär goda förutsättningar för kungsfiskarens födosök. Det är vidare av stort vikt att vattendraget fortsatt får meandra och omges av en närmiljö med fri utveckling, rasbranter och trädöverhäng samt en omgivning av betade gräsmarksraviner och hagmarker ( Länsstyrelsen 2005). Kungsfiskaren och andra fågelarter i Säveåns vattensystem Kungsfiskaren Kungsfiskaren är en rödlistad art, klassad som sårbar (VU = vulnerable) och är också upptagen som skyddsvärd i Bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv (79/409/EEG) inom Natura 2000 nätverket (Gärdenfors 2005). I Göteborgsregionen och i Bohuslän finns enstaka regelbundet förekommande häckningsplatser bl.a. i Göta älv och i biflöden till älven, bl.a. i Sollumsån, Lärjeån och Säveån. Antalet årligen häckande par varierar från inget eller ett fåtal efter kalla

4 vintrar upp till ett tiotal (Ström 2004). Det råder brist på lämpliga boplatser för kungsfiskaren i hela södra Sverige. Vattendrag med naturliga flöden, där strandbrinkar nyskapas, är sparsamt förekommande. Kungsfiskaren observeras regelbundet i Säveån, även under häckningstid (GOF 1990-2005). Säveåns samlade vattensystem utgör både en värdefull häcknings- och övervintringslokal för arten (Ström 2004). Jordartsstrukturen i brinkarna är av betydelse för kungsfiskarens boplatsval och möjlighet att gräva ut den förhållandevis långa bogång som krävs (Fig.2). Markmaterialet i brinkarna vid Säveån mellan Aspen och Mjörn innehåller partier av lämpligt material av lera, sand, jord och grus att bygga bo i (SGU 1976 och Ström 2004). Under senare år har något enstaka par kungsfiskare häckat i naturliga brinkar och rasbranter vid ån uppströms sjön Aspen i Lerums kommun. Även backsvala kan häcka i strandbrinkar och både kungsfiskare och backsvala har påträffats häcka i samma slänter (Ström 2004). Övriga fågelarter i Säveån Strömstare och forsärla anges även i bevarandeplanen för Säveåns Natura 2000-område i Lerum som särskilt värdefulla arter (Länsstyrelsen 2005). För strömstare avser det både övervintrande och häckande bestånd och gäller främst forsande partier i ån. Tillgången på boplatser kan vara en begränsande faktor för häckande strömstare (egna studier opubl). Ett stort antal strömstarar övervintrar i Säveån vilket indikerar ett rikt födounderlag, dvs. av bottenfaunaorganismer. Av inventeringar och ringmärkningsstudier framgår att ett stort antal strömstarar, bl.a. färgmärkta norska strömstarar, övervintrar i Säveån, ( Naturhistoriska riksmuseet 1991-2006). Häckande forsärla förekommer vanligtvis i flera par utefter ån mellan Mjörn och Aspen (Högberg m.fl. 2007). Bland övriga arter knutna till vattenmiljöerna i Säveån kan nämnas häckande och övervintrande storskrake,( Mergus merganser), häckande och övervintrande gräsand och knipa, som förekommer talrikt i ån mellan Aspen och Mjörn (Högberg m.fl 2007). Backsvala, (Riparia riparia) har häckat kolonier vid rasbranter vid ån, bl.a. i en stor brant nedströms Hedefors kraftstation (Högberg 2007). Utredning av kompensationsåtgärder Metodik vid inventering av Säveån För undersökning av lämpliga kompensationsåtgärder, bl.a presumtiva bobrinkar för kungsfiskare och utläggande av flytande häcköar för änder i Säveåns vattensystem har i huvudsak sträckan Hedefors till Aspen undersökts. Även ett biflöde, Lerån har inventerats vid Lerums kyrka, samt några lugnvattenpartier mellan Mjörn och Aspen. Som hjälpmedel i fält har använts en kikare (Leica 8x32) och en sticksond för grovanalys av jordartsmaterialet i undersökta strandbrinkar. I stort sett samtliga aktuella platser för någon form av kompensationsåtgärder, t.ex. bobrinkar har fotodokumenterats (Se bilaga 1). Tänkbara häckbrinkar för kungsfiskare Identifierade strandbrinkar som tänkbara häcklokaler resultat. Sammanlagt har 5 tänkbara strandbrinkar fördelade på 3 lokaler identifierats som tänkbara häckplatser för kungsfiskare (se bilaga 1 ). Brinkarna ligger mellan Hedefors kraftstation och Lerums samhälle, 1 strax nedströms Hedefors, 1 strax nedströms Knavra bro och resterande 3 nedströms Holma bro i höjd med Bäckensvägen. Utöver undersökningarna nedströms Aspen har även en tidigare känd häcklokal besökts mellan Aspen och Mjörn, en bobrink vid Vevlakröken i höjd med. Brinken vid Vevlakröken ingår egentligen inte som kompensationsobjekt, men utgör en värdefull referenslokal, där häckning ägt rum.

5 Beskrivning och bedömning av inventerade strandbrinkar på olika lokaler Lokalerna har kortfattat beskrivits och aktuella strandbrinkar som tänkbara häckplatser för kungsfiskare har bedömts enligt en 3-gradig skala. Klasser: 1 Möjlig bobrink 2 Relativt god bobrink 3 Mycket lämplig bobrink Fig. 2. Tvärsnitt av en strandbrink med häckande kungsfiskare, borrat bohål och naturligt bohål (efter Boag 1988 och www.project.eisvogel). Tänkbar utformning Förslag på kompensationsåtgärder Undersökningsområdet, strandpartier mellan Lerums samhälle och Stenkullen De strandpartier i Säveåns vattensystem som aktualiserats för kompensationsåtgärder har främst avsett ett antal hundra meter uppströms respektive nedströms Holma bro (utefter Lerums kyrkogård nedströms Dageborgsleden och längs Bäckensvägen) samt utefter Lerån, ett mindre biflöde till ån. Möjliga kompensationsåtgärder har även studerats på några andra sträckor utefter Säveån, bl.a. avsnittet mellan Hedefors och Kastenhovsmotet (från Hedefors kraftstation till bron vid Dageborgsleden) och en plats vid Vevlakröken i höjd med Stenkullens station. Även några lugnflytande områden i Säveån eller i Aspen skulle kunna bli föremål för vissa kompensationsåtgärder för fågellivet i ån (se översiktskarta fig 3).

6 Fig. 3 Översiktskarta över del av Säveån i Lerum med förslag på möjliga häckbrinkar för kungsfiskare (röd pil). Tänkbara kompensationsåtgärder för erosionsarbeten i ån. 1. Säveån nedströms Holma bro längs södra stranden av ån, ( motorvägssidan ) (Kartor fig 3-4. samt bilaga 1, brink nr 1) ). Den södra sidan av ån utgörs av höga och relativt branta lövskogsklädda sluttningar, där några träd nära stranden fallit i vattnet och på denna sträcka delvis blottat 3 strandbrinkar av sannolikt finlera med inslag av svämsediment. Om inga större stabiliserande eller ersosionsskyddande åtgärder är påkallade bör åtminstone det övre strandhaket närmast Holma bro kunna bearbetas något och bevaras som en presumtiv häckningsbrink för kungsfiskaren. Strandbrinken döljs delvis av en större rotvälta från två fallna träd i ån (se Bilaga 1). Åtgärdsförslaget förutsätter dock att jordartsstrukturen är lämplig (visst inslag av grus och sand), att brinken blir tillräckligt hög i förhållande till högsta högvattennivå samt att de fallna träden kan tas bort och brinken bearbetas något. Bedömning av brinken närmast Holma bro: Klass 1 (möjlig bobrink).. Åtgärder vid brink 1: Borttagande av rotvälta med fallna träd, grov undersökning av jordartsmaterialet, viss bearbetning av brinken för att få mer lodrät höjd. Eventuellt erosionsskydd i släntfoten (t.ex utläggning av krossad sten) utgör inget hinder utan brinken skulle efter bearbetning kunna fungera som bobrink för häckande kungsfiskare Fördelar: Nytt skred och skyddad plats. Kommunal mark (gul markering på karta fig.4) Nackdelar: För täta jordartsmaterial (glacial finlera) och eventuellt otillräcklig höjd på brinken i förhållande till högsta högvattennivå under häckningstiden. Ej helt ostört läge. 2. Säveån uppströms Holma bro ( på motorvägssidan) samt en del av biflödet Lerån vid Lerums kyrka (Kartor fig 3-4). Båda dessa åsträckor saknar tillräckligt stora strandbrinkar för häckande kungsfiskare och bedöms även ha relativt marginell betydelse för kompensationsåtgärder, även för andra fågelarter. Längs Lerån och Säveåns huvudfåra uppströms Holma bro finns dock strand- och lövskogsbestånd som är värdefulla för fågellivet. Förslagsvis kan några holkar för t.ex. häckande storskrake, knipa och andra fågelarter sättas upp på lämplig plats utefter dessa åsträckor.

7. Fig 4. Karta över Säveån vid Holma bro och Lerån vid Lerums kyrkogård. Fig. 5 Lerån med strandskog vid Lerums kyrka och kyrkogård

8 3. Säveån, stort strandhak med rasbrinkar nedströms Hedefors kraftsstation (Kartor fig. 3 och 6 samt bilaga 1, brink 2). Strax nedströms Hedefors kraftstation återfinns mäktiga strandsluttningar och brinkar på den norra sidan av Säveån. Vid en tidigare större rasbrant på en industrifastighet har ett nytt större ras ägt rum och massor glidit ut mot ån En flera meter hög rasbrant, ca 5 m hög, med inslag av sand har bildats. Jordartsstrukturen är lämplig både för häckande kungsfiskare och backsvala, där den senare arten även häckat i kolonier under flera år (Ström 2004 och.högberg 2007). Som kompensationsobjekt förutsätts att åtminstone det övre branta partiet med inslag av sand får vara kvar om erosionsskyddande och stabiliserande åtgärder kommer att vidtas. Bedömning av brinken: Klass 3 (Mycket lämplig bobrink).. Åtgärder vid brinken. Lämpligt erosionsskydd i släntfoten (t.ex utläggning av krossad sten el dyl) för att undvika utglidning och utflackning av brinken. Åtgärden skulle varken utgöra hinder för häckande kungsfiskare eller backsvala. Förhindra igenväxning av rasbranten. Fördelar: Nytt färskt skred och lämpligt markmaterial. Ostört läge Nackdelar: Ej kommunal fastighet.( privat industrifastighet, 3:4 mfl. Se karta fig. 6). Fig 6. Stor nybildad rasbrant med lämplig jordartsstruktur för såväl häckande kungsfiskare som backsvala. Säveån, strax nedströms Hedefors kraftstation. 4. Säveån, strandhak med rasbrink nedströms Knavra bro ( Kartor fig. 3 och 7 samt bilaga 1, brink nr 3) Strax nedströms Knavra bro återfinns en brant lövskogsklädd sluttning med utskjutande brinkar på Säveåns nordsida. I en sådan brink har ett ras ägt rum och träd fallit i ån och blottat en flera meter hög brant. Jordartsstrukturen bedöms lämplig för häckande kungsfiskare (inslag av sand). Bedömning av brinken: Klass 3 (Mycket lämplig bobrink).. Åtgärder vid brinken. Borttagande av träd och rötter och viss bearbetning för att få skredhaket att bli något brantare och stabilare i släntfoten. På sikt förhindra igenväxning av rasbranten. Fördelar: Nytt färskt skred och lämpligt markmaterial. Kommunal fastighet. Ostört läge. Nackdelar: inga.

9 Fig 7. Nybildad rasbrant i Säveån strax nedströms Knavra bro. Mycket lämplig bobrink för häckande kungsfiskare. 5. Säveån, övriga kompensationsåtgärder i Säveån i Lerums kommun Förutom bobrinkar för kungsfiskare och backsvala föreslås ett antal övriga åtgärder: 5.1. Konstgjorda häcköar Anläggande av flytande och förankrade häcköar med frodig några dm hög gräsvegetation för gräsand i någon damm eller lugnflytande eller sjöliknande del ån. 4 tänkbara platser i Säveån har identifierats: den lugnflytande delen av ån vid Kusebacka Prästgård den lugnflytande delen av ån tuppströms Vevlakröken i höjd Hunstugan. dammen uppströms Hillfors kraftsstation (och grynkvarns museum). dammen uppströms Hedefors kraftstation.

10 Fig 8. Ett gräsandspar i Hedefors kraftverksdamm. En åtgärd kan vara att anlägga en konstgjord flytande häckö med gräsvegetation och boplatser för häckande gräsänder. 5.2. Särskilda häckholkar för vissa fågelarter Uppsättning av predationssäkra holkar eller konstgjorda bon för bl.a. häckande strömstare, forsärla, storskrake och knipa. För strömstare har holkar av fukttåligt trämaterial samt särskilda betongholkar satts upp i flera vattensystem i Göteborgsregionen. Ofta är tillgången på boplatser begränsande och resultatet har genomgående varit mycket positivt (egna resultat i strömstareprojektet i Göteborgsregionen 1990-97). Resultatet har blivit fler häckningar och minskad predation av bl.a. mink. Motsvarande holkar finns även för häckande forsärla, där tidigare uppsättning och häckning i holk också har visat på goda resultat (egna resultat under 1990-talet). Specialbyggda holkar kan även sättas upp för häckande knipa och storskrake i Säveån samt vid Mjörn och i Aspen. Samtliga holkar är anpassade till storlek, material och uppsättningsplats efter respektive arts behov av utrymme, naturligt boplatsval, revirstorlek etc. Lerums Naturskyddsförening har tillfrågats och kan sätta upp holkar på lämpliga platser om åtgärden kan inrymmas eller betraktas som en kompensationsåtgärd för förlust av naturliga häckplatser, t.ex. i samband utläggande av erosionsskydd i strandbrinkar för häckande strömstare och forsärla.(endast kostnaden för tillverkning av holkarna utgör i det här fallet kompensationsåtgärden). 5.3 Spanings- och sittstenar för övervintrande och häckande strömstare En åtgärd som skulle gynna strömstaren är att skapa mindre forsande partier i Säveåns vattensystem genom utläggande av större stenar, i huvudfåran eller i lämpliga biflöden. Alternativt kan redan befintliga födosökssträckor förbättras för arten. En befintlig och optimal sådan forssträcka som utgör det forsande partiet från Aspen till Jonsereds fabriker. Genom att lägga ut ett antal större stenar kan strömsättningen öka och strömstaren får tillgång till spanings- och sittstenar i ån.

11 Sammanfattning Efter flera skred i strandbrinkar i Säveån genomfördes akuta åtgärder under januari 2007. Även de långsiktiga åtgärder som behöver göras har aktualiserat behovet av kompensationsåtgärder för ingrep i strand- och vattenmiljöerna och som kan drabba det biologiska livet negativt, t.ex negativ påverkan på skyddsvärda Natura 2000- arter och deras livsmiljöer. I samband härmed har Ornis Pelagicus fått i uppdrag av Thulica, som arbetar bl.a med biologiskt utformade och växtbaserade erosionsskydd, att undersöka och identifiera möjliga kompensationsåtgärder för fågellivet, främst för kungsfiskare och andra fågelarter knutna till vattenmiljön i Säveån. Aktuell del av Säveån ligger inom Lerums kommun och tänkbara kompensationsåtgärder har undersökts på sträckan Vevlaköken, strax uppströms Hilleforsdamm, till Leråns tillföde till Säveån, strax nedströms Holma bro. I första hand har kompensationsåtgärder studerats vid stränder på kommunägd mark i Lerum och på vissa föreslagna strandavsnitt, bl.a på åsträckan nedströms Kastenhovsmotet och vid Lerån. Sammanfattningsvis omfattar förslagen på kompensationsåtgärder 3 strandbrinkar som efter viss bearbetning bör kunna utgöra lämpliga häcklokaler för kungsfiskare och i en rasbrant även för backsvala; 1 brink strax nedströms Hedefors kraftstation, 1 brink strax nedströms Knavra bro och 1 brink strax nedströms Holma bro. Lerån saknar förutsättningar för kompensationsåtgärder för häckande kungsfiskare. Även andra åtgärder föreslås, utläggande av flytande gräsbevuxna häcköar och boplatser för bl.a, gräsänder samt uppsättande av specialutformade holkar för häckande strömstare, forsärla, knipa och storskrake. Referenser Artdatabanken 2004. Artinformation, Alcedo atthis, kungsfiskare. Boag, D.1988. The Kingfisher, London. 120 sid. Europeiska Kommissionen, Fågeldirektivet 79/409/EEG. Europeiska Kommissionen, Habitatdirektivet, 92/43/EEG GF Konsult AB 2003. Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. Stabilitetsförbättrande åtgärder i Säveån vid Jonsered, Partille kommun. Gärdenfors, U. 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. Artdatabanken. Göteborgs Ornitologiska Förening (GOF) 1993. Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten. 106 sid. Göteborgs Ornitologiska Förening (GOF) 1990-2005. Fågelrapporter på Västkusten och Kustobsar 1990-2005. Lerums kommunkontor 2007, Petter Lindencrona, utdrag av digitalt kartunderlag, fig. 4 (skala 1:2000), 6 och 7 (skala 1:1000).

12 Länsstyrelsen 1994. Hotade, sällsynta och hänsynskrävande ryggradsdjur i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsens publikation 1994:3, Miljö i Väst. Länsstyrelsen i Västra Götaland 2005, Karta samt bevarandeplan 2005-12-20 för Säveån i Lerum (SE 0530085). Muntliga uppgifter 2007 Allan Högberg, Lerums Naturskyddsförening Miljödomstolen 2004. Domslut 2004-06-14, Mål nr M 3194-03, Vänersborgs tingsrätt, Miljödomstolen. Ström 1990-1998. Ringmärkning av strömstare i Göteborgsregionen. Strömstareprojektet Ström, K. 2004. Kompensationsåtgärder för kungsfiskare i Säveån, Inventering av tänkbara häckningsplatser och biotopförbättrande insatser, Göteborgs Ornitologiska Förening, Supplement nr 29. På uppdrag av Banverket, Västra Banregionen. Naturhistoriska riksmuseet 1991 och 1994. Ringmärkningscentralen, återfynd av ringmärkta kungsfiskare. Naturvårdsverket 2003. Natura 2000, Art- och naturtypsvisa vägledningar, Fåglar 4, A229 Kungsfiskare (Alcedo atthis). Sveriges Geologiska Undersökning. 1976. Jordartskartan Göteborg SO. Åhlund, M., Börjesson, R., Engblom, E., Eriksson, M.O.G., Lingdell, P-Å., Ström, K. & Åhlund, I. 1999. Strömstaren Cinclus cinclus och försurningen: beståndsutveckling, häckningsresultat och födoval i sydvästra Sverige. Bilagor Bilaga 1A-C. Fotodokumentation av några strandbrinkar i Säveån. Text och foton Kåre Ström, Ornis Pelagicus.

13 Bilaga 1. Tänkbara bobrinkar för kungsfiskare och även backsvala Bilaga 1, brink nr 1. Skred med fallna träd nedströms Holma bro i Säveån Möjlig häckbrink för kungsfiskare efter vissa åtgärder. Bilaga 1, brink nr 2. Nybildad hög och bred rasbrant nedströms Hedefors kraftstation. Mycket lämplig bobrink både för kungsfiskare och kolonihäckande backsvala.

Bilaga 1 brink nr 3. Rasbrant vid Säveån strax nedströms Knavra bro. Mycket lämplig häckbrink för kungsfiskare efter smärre åtgärder. 14