Parkplan Bromma Tillgångsanalys Dec 2015

Parkplan Bromma Tillgångsanalys Dec 2015 stockholm.se

PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015 HAR UTARBETATS AV: Trafikkontoret Stockholms stad Henri Dehaim, landskapsarkitekt och projektledare Bromma stadsdelsförvaltning Åsa Otteklint, parkingenjör Anders Salomonson, parkingenjör Gunnar Hedman, administrativ sekreterare Landskapslaget AB Emily Wade, landskapsarkitekt Judson Abbott, landskapsarkitekt Ingbritt Liljekvist, landskapsarkitekt Omslag Klas Fahlén PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015 2

INNEHÅLL BAKGRUND TILLGÅNGSANALYSER - SOCIALA VÄRDEN Riktlinjer och stadens planeringsverktyg 4. Skogskänsla 12. Parktillgång i Bromma 5. Tysta områden 13. Brommas gröna karaktär 5. Blomprakt 14. Utveckling av grönstrukturen 5. Odling 15. Stadsbyggnadskontorets tillgångsanalyser 5. Utsikt 16. TILLGÅNGSANALYSER Översikt Gångavstånd till grönområden 6. 7. Vattenkontakt Lekplatser Djurhållning Bad 17. 18. 19. 20. TILLGÅNGSANALYSER - PARKKARAKTÄRER Natur- och friluftsområden Stadsdelsparker Kvartersparker 8. 9. 10. Bollspel Idrottsaktiviteter Vinteraktiviteter Evenemangsplatser 21. 22. 23. 24. Mindre naturområden 11. TILLGÅNGSANALYSER - ÖVRIGT Hundrastplatser 25. 3 PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015

BAKGRUND För Bromma stadsdelsområde finns tre parkplaner framtagna under perioden 2008-2010. Parkplanerna beskriver Brommas park- och naturmark och ger förslag till park- och naturmarkens utveckling. Målsättningen med detta dokument är att komplettera parkplanerna med tillgångsanalyser för sociala värden och parkkaraktärer. Tillgångsanalyserna ger en bild av vilka upplevelsevärden det finns brist på och var parker bör bevaras, omvandlas eller utvecklas när stadens invånare blir allt fler. Arbetet med denna tillgångsanalys har genomförts 2014-2015. En viktig utgångspunkt för detta arbete har varit att tillgångsanalyserna skall vara jämförbara med andra stadsdelsområdens tillgångsanalyser. Parkplanernas generella innehåll och struktur är, vid tidpunkten för arbetet med Brommas tillgångsanalyser, föremål för stora förändringar vilket ställer särskilda krav på valet av tillgångsanalyser. Valet av analyser har därför gjorts för att vara jämförbara med både parkplaner av tidigare modell och med kommande parkplaner. Analysarbetet har tagit sin utgångspunkt i data från parkplanerna och sociotopkartorna. Det viktigaste underlaget för tillgångsanalyserna har varit parkplanernas beskrivning av varje enskild parks karaktär och dess sociala värden. Definitioner av värden och begrepp har dock tolkats lite olika, i de tre parkplanerna, vilket medfört att justeringar och kompletteringar av karaktärer m.m. för vissa parker och naturområden har varit nödvändiga i tillgångsanalysarbetet. RIKTLINJER OCH STADENS PLANERINGSVERKTYG Stockholm har riktlinjer för god park och naturtillgång. I stadens strategiska planeringsdokument Den Gröna promenadstaden 2013 redovisas rekommenderade avstånd till rekreativa och sociala upplevelsevärden. (Se mer på sid. 6.) (juni 2015) 2008 2008 Stockholms parkprogram 2006 beskriver hur strategierna ska tillämpas i praktiken. Parkplaner finns för Stockholms samtliga stadsdelsområden och dessa är kunskapsunderlag för förvaltning och utveckling av den befintliga grönstrukturen. I Sociotophandboken kan du läsa mer om de upplevelsevärden som är utgångspunkten för flera av tillgångsanalyserna. Parkplaner Bromma 2010 Det finns tre parkplaner för Bromma stadsdelsområde. PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015 4 VAD ÄR EN PARKPLAN

PARKTILLGÅNG I BROMMA Bromma har en total yta om 27,6 km2 inklusive vattenområden (ca 2,6 km2). Av den totala ytan är 30% (8,3 km2) allmänt tillgänglig park och naturmark. I december 2014 var invånarantalet 74.161 inom Bromma stadsdelområde och inom de närmaste 20 åren förväntas befolkningen öka med knappt 20.000 invånare. Mängden park- och naturmark var år 2014 ungefär 112 m2 per invånare. BROMMAS GRÖNA KARAKTÄR - NATURMARK, KOLONILOTTER OCH VATTEN Bromma uppfattas som en lummig och grön stadsdel. En orsak till detta är det i Bromma finns många trädgårdsstadsoch smalhusområden med stora trädgårdar, bostadsgårdar och generös grön förgårdsmark. I Bromma finns också många parker liksom ett fleral koloniområden på de gamla odlingsmarkerna. Brommas natur- och friluftsområden är en stor tillgång med mycket höga upplevelsekvaliteter. Mer än hälften av stadsdelsgränsen har strandkontakt med Mälaren och i Bromma finns tre mindre sjöar. UTVECKLING AV GRÖNSTRUKTUREN I takt med att Brommas invånare blir fler kommer befintlig park- och naturmark att behöva utvecklas för att erbjuda en större variation och täthet av sociala värden och funktioner. Ny parker kommer att behövas och naturmark kan behöva omvandlas till parkmark för att klara ett högre besökstryck och slitage. Naturområdena är ofta starkt kuperade och åtgärder kommer att behövas för att öka tillgängligheten. En av de stora utmaningarna i Bromma är att minska barriäreffekterna för att säkerställa en mer sammanhängande rekreativ grönstruktur. De största barriärerna utgörs av vägar som Ulvsundavägen och Drottningholmsvägen. Dessa vägar bidrar tillsammans med Bromma flygplats dessutom till att norra delarna av Bromma upplevs som bullerstörda. Fakta - Parkmark m2/invånare Norrmalm 5 m2 Södermalm 10 m2 Bromma 112 m2 STADSBYGGNADSKONTORETS TILLGÅNGSANALYSER Stadsbyggnadskontoret har 2015 gjort övergripande GIS-analyser av park- och naturtillgången i hela Stockholm; Rekreation inom Stockholm Stad. I rapporten redovisas följande för Brommas invånare: 81% har en grön oas inom 200m 80% når lek eller naturlek inom 200m 63% når promenadstråk inom 200m 63% når en rofylld plats inom 200m 37% har tillgång till blomprakt inom 500m 89% har tillgång till bollek/bollspel inom 500m 20% når en parklek inom 500m 56% har tillgång till picknick/solbad inom 500m 25% når en plats med pulkabacke inom 500m 30% når en plats med odling inom 500m Stadsbyggnadskontorets GIS-analyser skiljer sig delvis från tillgångsanalyserna gjorda i denna rapport. Valet av metod för analyserna och olika ingångsvärden till analyserna medför att det slutliga resultatet för vissa värden blir olika. En viktig orsak till skillnaderna är att värdena i denna rapport är knutna till den specifika plats där värdet finns. I stadsbyggnadskontorets analys kan ett socialt värde som t.ex. blomsterprakt vara knutet till en stor park trots att värdet kanske bara finns i ena änden av parken. Detta ger en generell analys som fungera bäst på översiktlig nivå. På stadsdelsnivå ger analyserna gjorda i denna rapport oftast en bättre och mer detaljerad bild. 5 PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015

TILLGÅNGSANALYSER ÖVERSIKT Vilka parkkvaliteter människor uppskattar varierar. Det finns behov av ro och avkoppling, men också av mötesplatser och aktivitetsytor. Olika människor har också olika möjligheter att förflytta sig. De kvaliteter som efterfrågas av de yngsta och äldsta medborgarna är därför de som bör finnas närmast bostaden. Ett avstånd på ca 200 meter innebär 6-7 minuters promenad, vilket är en viktig gräns för vardagsrekreation. Större avstånd har visat på kraftigt minskad användning. Efterföljande tillgångsanalyser är gjorda med utgångspunkt i ett urval av de parkriktlinjer som definieras i Stockholms parkprogram 2006 och Den gröna promenadstaden 2013. Tillgångsanalyser har gjorts på alla parkkaraktärer men endast på de sociala värden som varit tillräckligt tydligt definierade och enkelt analyserbara. Följande värden från Den gröna promenadstaden 2013 har vi valt att inte analysera i denna rapport: grön oas, sitta i solen, picknick och vild natur. Tillgångsanalyser för dessa värden finns redovisade på en översiktlig nivå i rapporterna Park- och naturtillgång i Stockholms stad, SBK 2010 och Rekreation inom Stockholm Stad, SBK 2015. Övr. grön mark: Idrottsmark, koloniområden, mm. och större park- och naturområden utan god ljudkvalitet. Denna karta redovisar endast park- och naturområden större än 0,5ha, som är detaljplanelagda och som har god ljudkvalitet. (Avsteg från god ljudkvalitet har gjorts för Sundby och Riksby friområde) Park- och naturområden mindre än 0,5ha och områden med en mindre god ljudkvalitet liksom idrottsmark och koloniområden redovisas endast i bakgrundskartan. Översikt av allmänt tillgängliga friytor i Bromma (Tillgångsanalys för varje enskild parkkaraktär redovisas på s. 8-11) Rekommendationer på kvantitativ tillgång Inom 1000m; Natur- och friluftsområden >50ha Inom 500 meter; Stadsparker, 5-50ha Inom 20 meter; Kvartersparker 0,5-5ha Stockholms parkprogram 2006 STOCKHOLMS PARKRIKTLINJER från 2006, något justerade God park- och naturtillgång Inom 200 meter; grön oas, lek (naturlek eller lekplats), område med god ljudkvalitet, sitta i solen, promenader Inom 500 meter; blomprakt, bollspel/bollek, parklek, picknick, pulkaåkning Inom 1000 meter, eller enkelt nåbart med kollektivtrafik; bad (utomhusbad), djurhållning, odling, löpträning, skogskänsla, utsikt, vattenkontakt, vild natur, skridskoåkning Den gröna promenadstaden 2013 PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015 6 TILLGÅNGSANALYS

GÅNGAVSTÅND TILL GRÖNOMRÅDEN Kartan tillhörande Den gröna promenadstaden 2013 redovisar stadens gröna infrastruktur. På kartan redovisas bland annat gångavstånd till närmaste grönområde från varje fastighet. Avståndet redovisas i olika lila nyanser. Med grönområde avses i Den gröna promenadstaden 2013 alla parker, naturområden, kyrkogårdar, koloniområden och idrottsplatser som är tillgängliga för allmänheten. Analysen av Gångavstånd till grönområden skiljer därmed från de flesta övriga analyser i denna rapport som endast utgår från de park- och naturområden som är detaljplanelagda. < 200 meter Till största del har invånarna i Bromma mindre än 200 meter till närmaste grönområde. 200-500 meter I många av Brommas stadsdelar finns det mindre områden där avståndet till grönområden är mellan 200-500m. Detta är bland annat tydligt i ett stråk genom de centrala villaområdena i Smedslätten via Äppelviken upp mot norra delen av Alvik. Ett större område finns också i anslutning till Stora Mossens tunnelbanestation på både norra och södra sidan av Drottningholmsvägen. I Höglandet är avståndet mer än 200m söder om Nockebybanan mellan hållplats Nockeby torg och Olovslund. I stadsdelarna Bromma Kyrka, Södra Ängby, Ålsten, Abrahamsberg och södra Riksby finns flera mindre områden där avståndet till grönområden är 200-500m. >500m Karta ur Den gröna promenadstaden, 2013 (Stadsbyggnadskontoret). Allra störst är avståndet till grönområden i Ulvsunda industriområde. Här finns de enda fastigheterna i Bromma där avståndet till närmaste grönområde överstiger 500 meter. I framtida planering för ny bostadsbebyggelse i Ulvsunda industriområde är det därför viktigt att göra insatser för att öka tillgången på grönområden. 7 PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015

NATUR- OCH FRILUFTSOMRÅDEN För dessa områden har avsteg gjorts från sociotophandbokens krav på ljudnivåer under 45 dba. Inom 1000 meter (Stockholms parkprogram, 2006) Ett grönområde betecknas som natur- och friluftsområde när det till ytan är minst 50 ha och har ljudnivåer som inte överstiger 45 dba. I Bromma finns jämfört med andra delar av Stockholm många natur- och friluftsområden. De västra och norra delarna av Bromma har god tillgång till natur- och friluftsområden tack vare närheten till Judarskogens naturreservat, Kyrksjölötens naturreservat, delar av Grimsta naturreservat, Sundby friområde och Riksby friområde. För Sundby och Riksby friområden har avsteg gjorts från sociotophandbokens krav på ljudnivåer under 45 dba samt på en storlek om >50ha. Dessa områden är ca 40ha. I de östra och sydöstra delarna av Bromma stadsdelsområde är tillgången till natur- och friluftsområden lägre men det är relativt lätt att nå närliggande natur- och friluftsområden med spårbunden kollektivtrafik. -Ytor: Bromma parkplaner (2008-2010), Sociotopsdatabas. -Bullerkartläggning Västerort (2004-05-04) PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015 8

STADSDELSPARKER Inom 500 meter (Stockholms parkprogram, 2006) För att ett grönområde ska betecknas som stadsdelspark måste det vara mellan 5-50 ha och ha ljudnivåer inom större delen av parkytan som inte överstiger 55 dba. En stadsdelspark måste normalt erbjuda möjlighet till lek, motion, avkoppling, samvaro och platser för evenemang. I denna analys har dock vissa undantag gjorts i urvalet av stadsdelsparker vad gäller evenemangsplatser. Björklundshage saknar t.ex. evenemangsplats men bedöms innehålla så många andra kvalitéer att den kan betraktas som stadsdelspark. Bromma har totalt 10st stadsdelsparker fördelade ganska jämnt bland stadsdelarna. Störst koncentration ligger i nordväst inom Norra Ängby, Beckomberga, Eneby och Blackeberg. Tillgång på stadsdelsparker är däremot sämre i Bällsta och Mariehäll i norr samt Äppelviken och delar av Stora Mossen, Ålsten, Smedslätten och Alvik i Brommas östra del. Avsteg har gjorts från tillgång till evenemangsplats i några parker. -Ytor: Bromma parkplaner (2008-2010), Sociotopsdatabas. -Bullerkartläggning Västerort (2004-05-04) 9 PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015

KVARTERSPARKER Inom 200 meter (Stockholms parkprogram, 2006) För att ett grönområde ska betecknas som kvarterspark måste det vara mellan 0,5-5 ha och ha ljudnivåer inom större delen av parkytan som inte överstiger 55 dba. Önskade värden inom kvartersparker är lek, promenader, avkoppling och samvaro. För analysen har dock avsteg gjorts för ett fåtal parker när parken har haft andra viktiga kvalitéer som kompenserat för bristen på något av de önskade värdena. Åparken i Mariehäll har t.ex. ingen anlagd lekplats men erbjuder flera andra kvalitéer bl.a. tillgång till vatten. Bromma har 33st kvartersparker fördelade bland de olika stadsdelarna. Många bostadsområden ligger utanför det önskade avståndet till en kvarterspark men denna brist uppvägs till viss del av närhet till någon annan typ av grönområde som till exempel något av Brommas många mindre naturområden (se nästa sida). Tillgången på kvartersparker är sämre inom äldre villaområden som Ålsten, Stora Mossen, Äppelviken, Smedslätten och Ulvsunda. Här finns ofta privata trädgårdar men få gemensamma friytor. Avsteg har gjorts för vissa värden (t.ex. lek) när det funnits andra värden som kompenserat detta. -Ytor: Bromma parkplaner (2008-2010), Sociotopsdatabas. -Bullerkartläggning Västerort (2004-05-04) PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015 10

MINDRE NATUROMRÅDEN Mindre naturområden är ett tillägg till de tre parkkaraktärerna: Natur- och friluftsområden, Stadsdelsparker och Kvartersparker som definieras i Stockholms parkprogram 2006. Tillägget har gjorts i Bromma för att fånga en mycket viktig del av stadsdelsområdets övergripande grönstruktur som annars inte skulle synliggjorts. De mindre naturområdena uppfyller storlekskravet för antingen kvarterspark eller stadsdelspark men saknar någon eller några av de kvaliteter som krävs för att kunna kategoriseras som dessa. För att ett grönområde ska betecknas som mindre naturområde måste det vara mellan 0,5-25 ha och ha ljudnivåer inom större delen av parkytan som inte överstiger 55 dba. 0,5 -Projektgruppen; trafikkontoret och stadsdelsförvaltningen -Bullerkartläggning Västerort (2004-05-04) 11 PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015

SKOGSKÄNSLA Inom 1000 meter (Den Gröna Promenadstaden, 2013) Stadsbyggnadskontorets sociotophandbok identifierar skogskänsla som upplevelsen av stor tyst skog. Vidare ställs kraven att ett område med skogskänsla ska vara minst 50 ha till yta och inte vara för avlångt eller ha korsande gångvägar. Där ska man dessutom uppleva en känsla enskildhet och ljudnivån ska vara under 40 dba. Bromma har tre grönområden som erbjuder skogskänsla: Judarskogen, Ålstensskogen och Gubbkärrskogen. Alla tre har korsande gångvägar men bedöms ha skogskänsla eftersom det är de här gångarna som gör områdena tillgängliga för allmänheten. Ålstensskogen ingår i analysen trots att skogen är något mindre än 50 ha. Upplevelsen av enskildhet och den tysta skogskänslan förstärks i Ålstensskogen då skogen gränsar ut mot Mälaren. Avsteg har gjorts från kravet på att skogen inte skall korsas av gångvägar. Tillgången på skogskänsla är dålig i stora delar av norra och västra Bromma. Bromma flygplats är en viktig förklaring till detta då kravet på en ljudnivå under 40 dba överskrids i nästa hela Bromma norr om Drottningholmsvägen. Bortsett från bullernivåerna skulle även Kyrksjölöten kunna betraktas som ett område med skogskänsla. För detta område har avsteg gjorts från storlekskravet >50ha -Sociotopsdatabas -Sociotopshandboken (2003) PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015 12

TYSTA OMRÅDEN (Områden med god ljudkvalitet) Inom 200 meter (Den Gröna Promenadstaden, 2013) Bullerstörning är ett begrepp som förekommer allt oftare inom stadsplanering. Vikten av tillgång till ej bullerstörda grönområden läggs fram bland annat i Den gröna promenadstaden där man lägger gränsen för god ljudkvalitet inom centralt belägna parker vid 50 dba. För att uppleva känslor av ro i större grönområden bör ljudnivån ligger något lägre. Bullerkällor inom stadsmiljön är oftast kopplad till olika trafikslag och Bromma är inget undantag från denna regel. Bromma flygplats och Drottningholmsvägen utgör de största bullerkällorna inom stadsdelen. Flygbullrets fotavtryck är en avlång form som följer landningsbanans riktning. Till följd av detta klassas endast några få grönytor inom Riksby, Mariehäll och Traneberg som tysta. Buller från Drottningholmsvägen har en negativ påverkan på de intilliggande grönytorna. Vägen gränsas längs långa sträckor av naturlika slänter som i viss mån nyttjas som promenadstråk och hundrastningsplats av de som bor intill. Bullerstörningen minskar dessa områdens potential att bidra till en sammanhängande grön infrastruktur. Analyskartan visar en nästan heltäckande tillgång till tysta grönområden i Brommas södra halva. Detta beror på den breda fördelningen av gröna friytor och på de begränsade trafikmängderna på de flesta av områdets gator. -God ljudkvalitet: < 50dBA - Gröna promenadstaden (2013), Park- och naturtillgång i Stockholms Stad (2010) -Ytor: Sociotopsdatabas, Bromma parkplaner (2008-2010) -Bullerkartläggning Västerort (2004-05-04) 13 PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015

BLOMPRAKT Inom 500 meter (Den Gröna Promenadstaden, 2013) Enligt sociotopshandboken ska en plats med blomprakt innehålla rik blomning och trädgårdsodling i en miljö med soliga lägen och god jordmån. I denna analys räknas koloniträdgårdsområden samt allmänna platser med större planteringar av perenner eller sommarblommar. Avsteg har gjorts från storlekskravet på planteringarna om >200m2. Bromma har 15 st koloniträdgårdsområden. Många är koncentrerade till de stora öppna ytorna söder om Brommaflygplats. Andra platser med planteringar av perenn- och sommarblommor är mer jämnt fördelade i Bromma. I Bromma är tillgången till blomprakt god. Det finns många planteringar i anslutning till torg, mindre stadsdelscentrum och hållplatser för kollektivtrafik. Tillgången på blomprakt är mindre i Ulvsunda Industriområde samt i delar av Södra Ängby, Ålsten och Smedslätten. Avsteg har gjorts från storlekskravet på planteringar >200m2 -Sociotopsdatabas (värden blomprakt och koloniområde) -Bromma stadsdelsförvaltning, Perennplanteringar/Finparker PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015 14

ODLING På denna karta redovisar värdet odling, koloniområden även utanför detaljplanelagda områden. Inom 1000 meter (Den Gröna Promenadstaden, 2013) Analyskartan visar tillgång till odlingar i form av koloniträdgårdar och fruktparker. Koloniområden visas också på tillgångsanalyskartan blomprakt, men där med krav på ett mindre avstånd, 500 istället för 1000 meter. En del av förklaringen till detta är att koloniträdgårdsområden utgör olika kvalitéer för olika grupper. För somliga erbjuder dessa platser ett tillfälle för passivt avkoppling och estetisk uppskattning medan det för andra är själva odlingen som är viktigast. Tanken är att folk är villiga att åka lite längre för att komma till ett ställe där de kan utöva en eftertraktad aktiv fritidssysselsättning. Kartan visar att de centrala delarna av Bromma är välförsedda med odlingsmöjligheter. Det är sämre tillgång på odlingsmöjligheter dels i söder i stadsdelarna Höglandet, Ålsten, Smedslätten, Äppelviken och Alvik och dels i väster i Blackeberg. Ett område med dålig tillgång på odlingsmöjligheter är Ulvsunda Industriområde som ligger just utanför den kärnan där största koncentration av koloniområden finns. (1000m.) -Sociotopsdatabas -Projektgruppen; trafikkontoret och stadsdelsförvaltningen 15 PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015

UTSIKT Inom 1000 meter (Den Gröna Promenadstaden, 2013) I Sociotopshandboken definieras utsikt som överblick över landskapet samt känslan av rymd. Särskilda landskapselement som identifieras är höjder, kajer och stränder. Analyskartan visar att Bromma har en god tillgång till utsiktsplatser, med många belägna längs den långa strandlinjen. Parkstråk och andra allmänna platser ger utblick över vattnet mot andra delar av Stockholm, en kvalité som bidrar till en känsla av rymd i stora delar av Bromma. Inom Bromma finns flera mindre bergshöjder som erbjuder vidsträckta utsikter över landskapet. Även de större sjöarna, Judarn, Kyrksjön och Lillsjön räknas som utsiktstillgångar eftersom de öppna ytorna bedöms ge en känsla av rymd. De enda områden som inte har bra tillgång till utsiktsmöjligheter ligger i de västra delarna av Beckomberga och Norra Ängby, samt i en mindre del av Riksby. -Bromma parkplaner (2008-2010) -Sociotophandboken (2003): (höjder, kajer, stränder) PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015 16

VATTENKONTAKT Inom 1000 meter (Den Gröna Promenadstaden, 2013) Vattenkontakt enligt sociotopshandboken syftar till kontakt med en större vattenyta. Bromma har bra tillgång till större vattenytor längs nästa hela sin strandlinje mot Mälaren. Trots att endast stora vattenytor bedöms ha så pass stark attraktionskraft att de får en avståndsmarkering i analysen utgör även mindre vattenområden en nämnvärd kvalité för närboende. Därför har Brommas sjöar och ån vid Mariehäll också tagits med på analyskartan utan avståndsmarkering. Då större vattenytor endast finns längs stadsdelens stränder finns stora områden i centrala Bromma som helt saknar vattenkontakt. Det är dock relativt lätt att komma nära vatten från stora delar av Bromma med hjälp av buss eller spårbunden kollektivtrafik. -Sociotopdatabas -Bromma parkplaner (2008-2010) -dpwebmap (åtkomliga strandlinjer) 17 PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015

LEKPLATSER Parklek, inom 500 meter (Den Gröna Promenadstaden, 2013) Lekplats/mindre lekplats inom 200 meter Det har länge varit en viktig samhällsprioritering att barn ska ha tillgång till lekplatser i närhet till boendet. Lek kan ta en mängd olika former och äga rum i olika typer av utrymmen. Eftersom det är svårt att mäta tillgång till olika typer av lekområden räknas bara anordnade lekplatser med lekutrustning i denna analys. Naturlekplatser skall enligt Den gröna promenadstaden egentligen ingå i tillgångsanalysen men då kännedom saknas om var många av dessa naturlekplatser finns har de utgått i analysen för Bromma. En översiktlig karta över närhet till lekmiljöer - naturlek och lekplatser - finns i Rekreation inom Stockholms stad 2015. Med avsteg från Den gröna promenadstaden har naturlekplatser inte redovisats i denna analys. Analysen skiljer på parklekar som har personal på plats, lekplatser som har ett större utbud av lekutrustning och mindre lekplatser som består av bara ett par typer av lekutrustning på liten yta. Det finns bara tre parklekar i Bromma och tillgången är dålig överallt utom i Blackeberg, Norra Ängby och Traneberg. Analyskartan visar en jämn spridning av lekplatser inom de flesta delar av Bromma. Det finns dock några tydliga områden med låg tillgång på lekplatser. Stora delar av Smedslätten, Stora Mossen, Ålsten, Nockeby, Bromma Kyrka, Riksby och Ulvsunda Industriområde har relativt glest med ordnade lekplatser. Det handlar i de flesta fall om områden med villabebyggelse där gemensamma ytor är mer sällsynta. Det bör poängteras att många områden med låg tillgång på lekplaster har nära till natur och andra typer av mindre grönytor som kan fungera som naturlekplatser för barn. Detta kan även vara en förklaring till varför Bromma har så många mindre lekplatser. Många ligger i anslutning till naturområden och kan naturligt tillgodose flera av barnens lekbehov. -Bromma stadsdelsförvaltning, lista och karta lekplatser/ parklekar -Bromma parkplaner (2008-2010) -dpwebmap PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015 18

DJURHÅLLNING Inom 1000 meter (Den Gröna Promenadstaden, 2013) Enligt sociotopshandboken kan djurhållning i stadssammanhang handla om allt från aktivt lantbruk till 4H-verksamhet eller djur i parklek. Det krävs alltid ett område med inhägnade hagmarker eller ängar och personal som sköter om djuren. Bromma har två områden för djurhållning, en ridanläggning vid Åkeshovs slott och en 4H-verksamhet vid Björklundshage. Dessa verksamheter ligger i Brommas västra del, men övriga delar av Bromma dålig tillgång till djurhållning, d.v.s. de ligger längre än 1000 meter ifrån en djurhållningsanläggning. -Projektgruppen; trafikkontoret och stadsdelsförvaltningen 19 PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015

BAD Inom 1000 meter (Den Gröna Promenadstaden, 2013) Med bad avses utomhusbad och allmänna strandbad som kommunen ansvarar för. Normalt krävs för strandbaden en större sand- eller klippstrand med rent vatten och ett vattenområde fritt från båttrafik. Bromma har tre allmänna badplatser som uppfyller dessa krav: Ängbybadet, Solviksbadet och Minnebergsbadet. Badplatserna ligger i olika delar av Bromma och har stor geografiskt spridning. På analyskartan visas också plaskdammar som är lämpliga för lek för mindre barn. Dessa anläggningar visas utan avståndsmarkering. Bromma har få offentliga bad trots sin långa strand mot Ulvsundasjön och Mälaren och det saknas utomhusbad inåt land. Det finns många informella badplatser utmed Brommas strandlinje men dessa kan inte ersätta de offentliga badplatserna eftersom vattenkvalitet, bottensäkerhet, m.m. inte kontrolleras. Dessa badplatser saknar toaletter och ligger dessutom ofta i otillgänglig terräng. -Projektgruppen; trafikkontoret och stadsdelsförvaltningen -dpwebmap PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015 20

BOLLSPEL Inom 500 meter (Den Gröna Promenadstaden, 2013) Platser för bollspel måste uppfylla vissa grundläggande krav. För en fotbollsplan räcker det t.ex. inte med en plan gräsyta i parkmark utan det måste även finnas fotbollsmål. De vanligaste typerna av bollspelsanläggningar visas i analysen med en avståndsmarkering på 500 meter. Följande anläggningstyper tas med: grusplan, gräs- eller konstgräsplan, basketplan, tennisplan och beachvolleyplan. Analysen gäller planer för spontanspel, dvs. planer som inte måste bokas för spel. De bokningsbara bollplanerna redovisas också på kartan eftersom de utgör en viktig tillgång för många boende i Bromma, t.ex. skolbarn engagerade i organiserad idrott. De redovisas dock utan avståndsmarkering eftersom användningen är reglerad och inte är öppen för allmänheten på valfri tid. På kartan redovisas även boulebanor utan avståndsmarkering. Tillgången till bollspel i Bromma är ganska god med en bred spridning på olika typer av bollplaner. Vanligast är grusplaner (15 st). Dessutom finns 7st gräs- eller konstgräsplaner, 4st basketplaner, 3st tennisplaner och 1st beachvolleyplan. Flera bollspelsmöjligheter ligger alldeles utanför stadsdelsgränsen och utgör i praktiken bollspelstillgång även för Brommabor. Områden med sämre tillgång till bollspel finns i Äppelviken, Smedslätten, Stora Mossen samt delar av Nockeby, Norra Ängby, Bromma Kyrka, Beckomberga och Ulvsunda Industriområde. -Bromma parkplaner (2008-2010) -Bromma stadsdelsförvaltning, lista över bollplaner -Stockholm.se / InterBook -dpwebmap 21 PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015

IDROTTSAKTIVITETER Löpträning inom 1000 meter (Den Gröna Promenadstaden, 2013) Att idrottsaktivitetstillgångar är ett viktigt inslag i stadens grönområden slås fast i bland annat Den Gröna Promenadstaden och Sociotophandboken. Bromma erbjuder en blandning av möjligheter till motion som illustreras på analyskartan. Grimsta Grönområden som passar till löpträning visas på kartan med avståndsmarkering på 1000 meter. För att ett grönområde ska kunna anses erbjuda löpträningsmöjligheter enligt Sociotophandboken måste det vara beläget i kuperad terräng och ha en löpningsstig med mjukt underlag som är minst 1 meter bred och 1 km. lång. Stigen ska helst vara belyst. Bromma har två grönområden som uppfyller dessa krav: Kyrksjölötens naturreservat och Solvik. Boende i Blackeberg har nära till elljusspåret i Grimsta naturreservat. Även i Judarskogens naturreservat och runt Lillsjön finns bra möjligheter till löpträning men dessa platser saknar elljusspår varför de inte har inkluderats i analysen. Analyskartan visar att stora delar av Bromma har låg tillgång till sammanhängande grönområden med löpträningsmöjligheter. Många mindre grönområden uppfyller inte minimumkrav för löpträning p.g.a. att de har för liten yta. I praktiken erbjuder dock en del av dess område möjligheter till löpträning i kombination med andra mindre parker eller gröna stråk i närheten. Utöver löpträning visar analyskartan tillgång till en mängd andra idrottsaktiviteter. Många Brommabor har nära till fiske och båtliv. Det finns även utegym, en ridanläggning, en golfbana och flera skateanläggningar. -Projektgruppen; trafikkontoret och stadsdelsförvaltningen -dpwebmap (båtliv) -Stockholm.se PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015 22

VINTERAKTIVITETER Skridskoåkning inom 1000 meter (Den Gröna Promenadstaden) Pulkaåkning inom 500 meter (Den Gröna Promenadstaden, 2013) Stadens parker och naturområden skall utgöra en resurs för rekreation och motion under alla årstider. Alla möjligheter att förlänga utomhussäsongen skall uppmärksammas och ett aktivt uteliv vintertid ska uppmuntras. I Bromma spolas flera skridskobanor och några pulkabackar iordningställs varje vinter. Vid flera av stadsdelsområdets lekplatser monteras slängkälkar när väderförhållendena tillåter. Det finns inga av stadsdelsförvaltningen anlagda längdskidspår men det har vintern 2014/2015 anlagts spår i privat regi på Solvalla travbana. Skridskoåkning bör finnas inom ett avstånd på 1000 meter och pulkaåkning bör finnas inom 500 meter. Anläggningar med slängskälkar redovisas på analyskartan utan avståndsmarkeringar. Analyskartan visar att det är långt mellan de anordnade pulkabackarna i Bromma. God tillgång finns på skridskobanor i de norra delarna av Bromma. Områden som har sämre tillgång på vinteraktiviteter ligger huvudsakligen i sydvästra Bromma inom stadsdelarna: Nockebyhov, Nockeby, Höglandet, Ålsten, Smedslätten, Äppelviken, Alvik och Traneberg. I Bromma finns förutom ovan nämnda vinteraktiviteter bra promenader i parker och utmed stränder på vinterväghållna gångvägar. Badplatserna vid Solviksbadet och Ängbybadet utgör vintertid startpunkt för många långfärdsskridskoåkare. Förutsättningar saknas för bra skidbackar i Bromma. -Sociotopdatabas (pulka, skridskor) -Bromma stadsdelsförvaltning, Isbanor och slängkälkar 23 PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015

EVENEMANGSPLATSER Det är positivt att det i Stockholms finns många platser där stora folkgrupper kan samlas för större evenemang. Enligt sociotophandboken ska en evenemangsplats vara en plats på minst 0,5 ha som används för teater- musik- och motionsevenemang eller festivaler. Inom Brommas gränser är det bara Ålstensparken som rymmer större evenemang. Här används den öppna ytan närmast vattnet vid bland annat cirkusföreställningar. Evenemangsplatsen väster om Råckstarondellen ligger strax utanför stadsdelsområdesgränsen men är en tillgång även för Brommaborna boende i Blackeberg, Norra Ängby, Södra Ängby och Beckomberga. Det finns flera mindre evenemangsplatser som inte uppfyller sociotophandbokens definition av evenemangsplatser men ändå spelar en viktig roll som samlingsplatser för något mindre grupper t.ex. vid midsommarfirande. Dessa mindre evenemangsplatser redovisas också på analyskartan. Spridningen av platser för större och mindre evenemang inom Bromma stadsdelsområde är något ojämn. I stora delar av södra och norra Bromma är det långt till närmaste evenemangsplats. Flera parkområden skulle dock kunna användas för mindre evenemang om önskemål framförs från föreningar, allmänhet eller evenemangsbolag. -Projektgruppen; trafikkontoret och stadsdelsförvaltningen PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015 24

HUNDRASTPLATSER Hundrastgårdar och hundrastområden är en viktig tillgång för hundägare. Inom alla hundrastplatser får hunden springa lös om man har kontroll på den. Det finns i Stockholm inga kvalitativa riktlinjer avseende hundrastplatser varför inga avstånd redovisas på analyskartan. Analyskartan visar att hundrastplatser finns i nästan alla delar av Bromma vilket är positivt med tanke på att dessa platser fyller en vardagsfunktion för många hundägare. -Bromma stadsdelsförvaltning, Hundrastområden. 25 PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015

PARKPLAN BROMMA - TILLGÅNGSANALYS 2015 26